Av bloggens läsare amorterar inte 12% på bostadslån de har. Alla dessa skulle dock inte ens om de lade om sina lån drabbas av amorteringskravet och detta antyder att amorteringskravet kommer ha små effekter på bostadsmarknaden.
Hur stor andel av ditt hushålls nettoinkomst läggs på amortering av bolån. |
24% av respondenterna hyr sin bostad och 12% äger bostaden skuldfritt. 51.99% amorterar på sina bolån, varav 2.68 procentandelar amorterar 31% eller mer av sin nettoinkomst. Gissningsvis handlar dessa superamorterare om hushåll som amorterar av insparade eller intjänade klumpsummor från investeringar. Eller för den delen arv, lottovinster eller annat regn från himlen. Inte helt orealistiskt.
Kvar finns 11.74% som inte amorterar på sina bolån. 6.73 procentenheter har en belåningsgrad under 50% (vilket även sannolikt kan hittas bland de som amorterar – dessa har dock inte kunnat ange sin belåningsgrad).
De nya amorteringskraven ska gälla ner till 50% belåningsgrad, så dessa 6.73% löper ingen risk för påverkan på kassaflödet. Dessutom gäller amorteringskravet bara nya lån.
Kvar finns 0.96 procentenheter, som inte amorterar idag trots att de har över 70% belåningsgrad och därmed omfattas av bankernas självpåtagna generella amorteringsregler redan idag. 4.05 procentenheter hittas där man behöver amortera om man skaffar nya bostadslån.
Kort sagt skulle väldigt få av bloggens läsare drabbas av amorteringskravet. Man kan nog förvänta sig att mina läsare är något mer benägna att amortera än befolkningen i stort, men en slutsats att amorteringskravet kan ha högst marginell påverkan på bostadsbubblan är inte omöjlig att dra. Å andra sidan kan marginaleffekter vara stora effekter…
6 kommentarer
Minskad räntekostnad -> ökade bostadspriser -> ökad konsumtion (house wealth effect) -> ökad lön och sjunkande arbetslöshet -> ökade bostadspriser När räntakostnaden är i minimum: oförändrad räntekostnad-> oförändrade huspriser -> MINSKAD konsumtion (uppdriven konsumtionsnivå sjunker tillbaka till jämnvikt (eftersom det inte finns någon bostadsprisökning att "konsumera")-> sjunkande bostadspriser->minskad konsumtion-> lägre bostadspriser osv (förloppets hastighet beror på lånebubblans karaktär-dvs om utländska investerare kräver högre ränta på batadsobligationer då går det fort -dvs krasch)
Många har nog varit i bostadskarrären under en längre tid.
Hur skulle svaren fördelas om det bara avser köp det senaste året?
Skulle tro att de flesta som är på den här bloggen är rätt ekonomiskt intresserade och relativt ekonomisk sund realism. Stoppar inte huvudet i sanden.
Inte representativ med befolkningen i stort och därför inte så hårt belånade och koll på sin ekonomi.
Det är även jag rätt säker på.
Själv har jag en belåningsgrad, som grovt uppskattat, ligger strax över 20% av bostadens värde, och amorterar inte just nu. Skulle skiten träffa fläkten så kan jag lösa lånet, med visst besvär, men just nu gör dessa pengar mycket mer nytta på annat håll, särskilt med räntan så här låg, och jag tror faktiskt vi är ganska många med en relativt låg belåning som gör samma bedömning som jag.
Men det mesta prissätts på marginalen, och det är den sista budgivaren som sätter priset på bostaden. Priserna kan falla fort och hårt och jag vet bostäder (i stockholm) som på höjden av krisen på 90-talet såldes för 25% av priset de köptes för… (det var dock en mycket kort period som priserna dök så kraftigt, nån månad eller två, men det fanns alltså folk som var tvingade att sälja…)
Klokt!
Breaking News!
Aftonbladets ledar- och kulturskribenter kräver att Putin och Lavrov nomineras till Nobels fredspris…