Urbaniseringen påstås pågå i en aldrig förr skådad takt, och att landsbygden överges, men det är i själva verket en myt. Den trend som flera gånger visats här på bloggen, med fallande inflyttning till våra storstäder, fortsätter. Till Stor-Stockholm var inflyttningen under 2014 den lägsta sedan 2005. För själva Stockholms kommun och Göteborg var den rent av negativ, med utflyttning.
Jag pratar här om inrikes inflyttning. Alltså personer boende i Sverige, som flyttar till eller från våra storstäder. Ska man tala om urbanisering så måste man titta på rörelserna inom Sverige, och där förekommer det inte någon nämnvärd inflyttning till storstäderna.
Inrikes in- och utflyttning Stor-Stockholm. |
Nettoinflyttningen till Stor-Stockholm (samma definition som Stockholms län för övrigt) var 2014 endast 4 067 personer, eller elva personer om dagen. Förvisso flyttade det in 41 000 boende i Sverige till storstadsregionen, men 36 933 flydde Stor-Stockholm till andra län. Trenden är fallande och den nuvarande “urbaniseringsvågen” har aldrig varit i närheten av nettoinflyttningen till Stor-Stockholm under 90-talet. Även inflyttningen runt 1970 och under 80-talet var större än den är under denna rätt makliga cykel.
Se grafer. Nettot är den mörka linjen.
Flytttrenden till Stockholm går i vågor, och man ser här att nuvarande inflyttingsvåg till Stor-Stockholm är mycket svag, samt vikande.
För själva Stockholms kommun hade man i själva verket utflyttning med netto -576 personer under 2014.
Inrikes in- och utflyttning Göteborgs kommun. |
För Göteborg har inflyttningen också vänt till utflyttning. Netto flyttade det ut 277 personer från Göteborg under 2014.
Visserligen hade 25 282 naiva boende i Sverige år 2014 det dåliga omdömet att flytta in till Muteborg, Sveriges korruptions- och nepotismhuvudstad, men 25 559 personer hade sett hur illa det är och flydde staden samma år.
Trenden på “urbaniseringen” av Göteborg har varit fallande sedan 1995, med en klar trend på allt mindre “urbanisering”.
Inrikes in- och utflyttning Malmö kommun. |
Slutligen har vi Malmö, som ter sig lite mer attraktivt än Göteborg. Hit flyttade netto hela 664 personer boende i Sverige under 2014.
15 122 valde att flytta till Malmö och 14 458 valde att flytta från Malmö under 2014.
Det föreligger alltså knappast någon “urbanisering”, där boende i Sverige flyr landsbygd, småstäder och glesbygd. Tvärt om är inflyttningen till storstäderna fallande, både i absoluta nominella tal och speciellt i procentuella tal som andel av befolkningen.
Någon urbanisering av rekordstora mått föreligger alltså inte inom Sverige. Däremot flyttar en stor mängd personer från utlandet till våra storstäder. Men det kan inte sägas handla om att boende i Sverige överger landsbygden.
Nettoinvandringen till Stor-Stockholm var 16 776 personer, för ett totalt flyttningsöverskott om 20 843 personer. Dessa 20 843 personer kan utan problem få plats i de 10 992 lägenheter som byggdes i Stor-Stockholm under 2014, oräknat villor. Det är rent av mindre än två personer per lägenhet.
Stockholms kommun tog emot en nettoinvandring om 7 720 personer och ett sammanlagt netto på 6 644. För Göteborgs kommun var siffran invandring 4 683 och nettot alltså 4 406 personer. För Malmö 1 877 i invandring och ett totalt netto om 2 541 personer.
Det föreligger alltså inte någon omfattande urbanisering inom Sverige. Däremot invandrar folk till våra storstäder, men det innebär alltså inte att landsbygden överges. Urbaniseringen och övergivandet av landsbygden är och förblir en myt, spridd av okunniga makthavare och media, kanske för att haussa bostadsbubblan i storstäderna.
Kom ihåg att när tramset om si och så många busslaster per dag som flyttar till Stockholm, så missar tramsarna att de där bussarna återvänder fulla med personer som flyttar åt andra hållet. De som flyttar gör det med erfarenhet av att bo på orten…
Man ska också fundera på om inte Stor-Stockholm håller på att förbygga sig? Byggandet kan utan problem svälja den rätt blygsamma nettoinflyttningen. Alla som flyttar till storstadsregionen från utlandet har heller knappast ekonomi att köpa sig en bostadsrätt i bostadsbubblan.
33 kommentarer
Vore intressant att bryta ner andra samhällsfrågor på samma sätt: arbetslöshet, skolresultat, tandhälsa, sjukvårdsbehovet, bostadsbristen etc etc
Arbetslösheten är också till väldigt stor del invandrad. Det är nämligen sådana insatser man jobbar mest med på berörda myndigheter. Exempelvis lotsarna. Nu har ju svenska journalister förbjudit sådan kategorisering i media, men som statlig tjänsteman vet man ju.
Tycker mig ha uppfattat en trend där folk bosätter sig på pendlingsavstånd till de lite "större" städerna i obygden. Gamla hus rustas upp och jordbruksfastigheter med lite skog blir attraktiva objekt för jägare som vill ha egen mark för att jaga vildsvin etc.
Återkommer med ett inlägg i frågan om vart folk egentligen flyttar.
Ja vart flyttar folk – har ni publicerat ngt om det?
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Brott mot kommentarsreglerna, bland annat "folkhemsfundamentalistisk vokabulär", samt en förtäckt avsikt att svartmåla grupper i samhället. Inlägget raderat.
Om man ska relatera befolkningsunderlaget till bostadsbyggande i Stockholms län så är det mer relevant att tala om befolkningsökningen, dvs inkludera födelseöverskottet till flyttningsöverskottet.
Då får man för Stockholms län 2014 en befolkningsökning på 35002 personer motsvarande 96 personer per dag, som ryms i två bussar med 50 säten vardera.
Om man ska anlägga ett genusperspektiv på det hela, å dä ska man ju, så håller Stockholms län på att maskuliniseras. Av befolkningsökningen på 35002 så var 18794 män och 16398 kvinnor.
Patriarkatet befästs! Gudrun Schyman agera!
Cornu hittar på kulturmarxistiskt vis på argument att tysta oliktänkande. Förtäckt. Ha ha..
Svartmåla grupper – jag svartmålade ju dig! Cornu.
Härligt cornu. Man har ju länge undrat hur folk som bor i Stockholm orkar bo kvar. Men den "stora urbaniseringen" är alltså bara en bluff.
Undrar hur många som flyttar från sthm på grund av en omöjlig bostadsmarknad. Sedan 1975 har ca 225000 bostäder byggts men stor sthm har samtidigt växt med 700000 personer. Bostadsbrist hävdar jag. Aldrig någonsin har det hyrts ut så många rum i lägenheter som nu.
Är inte det här lite av en demografifråga? Ungdomar från landsbyggden flyttar ofta till storstäderna när de är kring 20-25 år, några av dessa flyttar tillbaka några år senare, ytterligare en liten klick flyttar tillbaka vid efter pension och några blir kvar i storstan resten av livet.
Missar inte statistiken det stora födelsöverskottet i Stockholms län som är en av de stora orsakerna till att befolkningen ökar? Sen består väl ökningen främst av utrikes födda som flyttar inom riket eller som flyttar till Stockholm direkt. Vilket jag inte är så förvånad över. Om man har kämpat sig ända hit i flyktingbåtar över Medelhavet tror jag många inte är helt nöjda att hamna i bidragsberoende i Krokom eller Sveg. Även om inte situationen i Stockholm är så mycket bättre finns det större chanser till ett bättre liv. Trots allt har utrikes födda Stockholmare högre förvärvsarbetarfrekvens än män i genomsnitt i landet. Däremot visar ju statistiken bara de som är registrerade som boende, sen tillkommer troligtvis 10000-tals till som är papperslösa eller på annat sätt bor tillfälligt.
En kommentar om Utopia: Även om det skulle var möjligt att damma av orealiserade förortsprojekt från 60-talet (tex Angarnsstaden och Bogesundsstaden) så tror jag självklart inte att de kommer att byggas. Orsaken är enkel: Ingen kommun med självaktning kommer bygga för låginkomsttagare igen så länge socialbidraget är ett kommunalt ansvar. Dessutom finns det ingen som finansiera det. Svaret ligget istället i att bygga nya segregerade förorter för medelklassen och hoppas att folk ska tycka det är värt att skuldsätta sig för att flytta från ”problemområden”. Därmed skapas luckor i ”problemområden” som kan fyllas med nyanlända enligt känt mönster. Jag tror vi kommer få se en allt större segregering där redan belastade förorter och kommuner med problem kommer få ta huvudansvaret för invandringen. Helt enkelt för att de sitter med svarte petter i form av de sämsta bostäderna. Om det blir fullt kan folk säkert bo trängre. En intressant fråga i sammanhanget är vilka förorter och kommuner som är på tur att ”falla”? En indikator är andelen invandrare i skolor och om den ökar till mellan 40-70%. Om den blir så hög finns statistik och forskning som visar att att skolresultaten ofta blir sämre (troligtvis kamrateffekter) och att personer med svensk ursprung flyttar på sina barn (det finns dock undantag med bra skolor i utsatta områden som privata Engelska skolan). I Stockholmsområdet tror jag att delar av Södertörn och Västerort ligger dåligt till.
Födelseöverskottet var nästan 0 för 10-15 år sedan, så den "naturliga" befolkningsökningen i Stockholm är knappt märkbar. Att de flyttar till större orter handlar mer om att deras landsmän bor där än att de har jobb där. Det är såklart hyfsat naturligt att söka sig till sina landsmän, särskilt när kulturerna är olika som i det här fallet. Rent bostadsmässigt så har de såklart betydligt större chans i "Krokom eller Sveg" även för barnen hade det såklart varit bättre. Nu kommer de istället slussas in i arbetslöshet och problem.
Bogesundslandet hade viss kunnat bebyggas (med t-banetunnel UNDER Lidingö då, till skillnad från vansinnet om motorväg över Lidingö på 60-talet) Det byggs nya hyresrätter i Stockholm, och det är inga socialbidragstagare som bor där. Hade gått utmärkt att skapa en "new town" där, man hade löst "bostadsproblemet" för alltid, då det går att att bygga ut mot Åkersberga osv.
Men det finns såklart en sak som stoppar det mer än allt annat, en storskalig utbyggnad så pendelnära Stockholm skulle dra ner bostadspriserna centralt, eller iallfall hindra att de ökade.
Så inflyttningen och den allmänna befolkningsökningen får alltså fler och fler bostäder att bo på, men vi saknar kaplanslum för merparten av våra flyktingar. Inte orimligt med tanke på situationen. Tyvärr finns det nog inga byggnadsarbetare som kan bygga flyktingbostäder med tanke på överhettningen inom privatbostadssektorn.
Statistiken visar att svenskar inte vill bo i Stockholm. De flyttar därifrån om de kan. Invandrarna tycker mer om det anonyma storstadslivet. De saknar ofta kompetens eller diskrimineras och får lättare arbete där. Det som totalt sett ökar befolkningen i Stockholm är de stora subventionerna inom skatter, bostäder, mat, resor och nöjen. Tidigare i år skrev jag om detta i en norrlandstidning.
http://www.kuriren.nu/nyheter/norrlandsplakatet-ar-orealistiskt-8173085.aspx
Trenderna kommer nog att förstärkas med massinvandringen. Och en dag kollapsar den fina staden och blir en spökstad och det är inte långt dit. Innan dess kommer där mest att bo invandrare, korrupta makthavare och idioter av olika slag. Kanske Putins efterträdare utplånar den med kärnvapen, till glädje för resten av landet.
Hej Urban, du brukar ibland utmåla ett kollapsscenario baserat på resursuttömning i allmänhet dvs inte bara olja som det annars mest talas om. Kostnadsökningarna/år anges till ca 5% generellt över de flesta av våra populära råvaror. Detta verkar vara riktigt det senaste decenniet. Vore intressant att veta vad det beror på enligt din mening. Är det enbart råvarorna i sig som gjort det krångligare för oss genom tex lägre halter och större djup eller är kanske en stor del av kostnadsökningarna orsakade av mänskliga organisationers förmåga att krångla till allt på egen hand? Vad kan fördelningen vara här? Om den sistnämnda orsaken har en stor skuld är resursuttömningsproblematiken mer att karaktärisera som en organisationsoförmåga.
Sedan har jag sett att du antar initialvärdet 7% av svensk BNP utgörs av råvarusektorn. Hur räknar du här? För att ha en referenssiffra står svensk gruvindustri för 0,5% av BNP enligt ekonomifakta. Då har vi ändå kapacitet att exportera vissa mineraler även om vi förstås saknar andra. Svårt ändå att tro att vårt mineralunderskott skulle vara så stort.
Roligt att se att någon i varje fall har läst var jag har skrivit. Människans förmåga att krångla till det är nog ganska konstant och blir ingen räddningsplanka. Om intelligensen mot förmodan skulle ta ett plötsligt skutt så ökar nog bara produktiviteten och det naturliga slutet kommer tidigare. Om myrorna i stacken får turbo så äter de bara upp allt snabbare. På liknande sätt om vissa myror skulle lägga sig på rygg och dö med någon slags grön agenda så får andra myror bara bättre förutsättningar för konsumtion och utveckling.
Jag vet inte hur många procent av BNP som utgörs av utvinningen. Det finns ingen statistik på området, eftersom det inte är politiskt korrekt. Men det kan nu vara runt 7 procent av BNP, varav kanske 1/3 för oljan. Ökningstakten 5 procent kan man förmoda av diverse kostnadsökningar i bland annat Australien, som förövrigt ser allvarligt på detta. Takten är mest kopplas till olika förhållanden i jordskorpan och där kan ingen förändring förväntas. Och med den takten dubblas kostnaderna på 14 år. Säg att det nu är 7 procent. Då är det 14 procent 2029 och 28 procent 2043.
Procenten skiljer sig inte så mycket mellan olika länder så länge det finns internationell konkurrens på en gemensam marknad. En så enkel sak som ett plattjärn kostade 5 kr för 15 år sedan och kostar nu realt det dubbla. Allt som behövs runt en fastighet typ vatten, avlopp, värme, el, elnät, och reparationer har också ökat långt mer i pris än inflationen, för att nämna något. Det är svårt att definiera vad som är naturresurser. Fortfarande är det små pengar på detta nödvändiga, som folk tycker.
Ett fall i världshandeln och den svenska tillförseln från utlandet, som nog i stort sett upphör innan dess, får det här landet att gå riktigt illa. Samhället får en chock och den så kallade finanskrisen är då ingenting. Men det lär knappast hjälpa. Är det för många myror så blir det omöjligt. Efter 2050 är det svårt att se något annat än att svenskarna kämpar för överlevnad i isolerade celler inte mycket större än att man kan förflyttas sig med de egna benen på en dag. Dom överlever på rester, som blir väldigt värdefulla. Det kommer att gå mycket snabbt på slutet. Folk är fackidioter. Utan el så funkar inget och så vidare. Tidpunkten för kollapsen beror mer än något massinvandringen.
Förra året hade LKAB reala kostnadsökningar på omkring 7 procent, vilket företager har haft i genomsnitt sedan år 2000. Det pressades av sänka priser och kunde nog snåla in lite av det. Men hade andra kostnader inom nya fastigheter för boende i området av gruvans expansion. Antalet anställa ökade inte lika mycket. Men de har tagit in allt fler entreprenörer och köpt mer avancerade maskiner. Och gjort flotta ”investeringar” i nya nivåer. Om utveckling är balanserad så upphör utvinningen i malmfälten när landet kollapsar. Även kostnaderna för att transportera grejerna och mycket annat som behövs av de mest lika slag blir nästan lika mycket dyrare som utvinningen. Det här inget som kan påverkas politiskt eller på något annat sätt. På liknande sätt som en myra säkert dör så dör hela stacken.
Jag har också noterat australiensarnas oro inför problemet. Men det brukar även där avfärdas med utrop om framtida teknikförbättringar som ska verka kostnadsminskande. Jag är ingen gruvingenjör och har svårt att förstå vad som skulle kunna göra allt så mycket bättre. Förutom att effektivare prospekteringsmetoder skulle kunna underlätta att hitta värdefulla nya fyndigheter. I övrigt så får man nog finna sig i lägre halter, ökande djup osv. Lösningen på sådana saker är ju knappast rocket science. Men här är jag såklart lite fördomsfull.
Lite konstigt dock att gruvindustrin generellt sett lyckades med kostnadsminskningar fram till ca år 2000 men att det sedan generellt sett gått utför därifrån. Man kan ju tycka att det övergången bör vara betydligt mer utspridd i tiden och att trenden inte bör vara så tydlig. Finns en förklaring på detta?
Givet en prognos som du beskrivit bör man migrera från Sverige. Är det din plan eller är planen att hålla ut i Sverige? Vore intressant att veta hur man förbereder sig, enligt dig, för att hålla ut i Sverige. Du verkar ju trots allt ha ägnat viss tankemöda kring detta framtidsscenario.
@Urban: Utan nya huvudnivåer hade LKAB behövt lägga ned underjordgruvorna inom några år.
Jag tyckte också att det är förvånande att det svängde så snabbt. Produktiviteten var som högst plus minus något år inom det mesta som människan utvinner, både där vinsterna är mycket höga och de inte finns. Man tycker att det borde finnas mer av vissa ämnen och en fördyring där minst tiotals år senare eller kanske aldrig, att det finns ämnen som människan kan fly till och bara kräver lite mer arbete. Men så är det tydligen inte.
Det finns alltså ingen livflotte och därför kan man räkna på kollapsen. När båten har tagit in tillräckligt mycket vatten så går den till botten, trots de politiska konstruktörernas försäkringar och allas böner, demokrati, fantasier, godhet, moralism eller vad det nu kan vara.
Tydligen gör den fria handeln och affärsmässigheten att allt blir i princip en enda verksamhet. Alla är förenade i att öka sitt välstånd och sina antal och det ses som självklart och en rättighet. Kapitalet flyttas dit avkastningen är störst. Allt är ersättningsbart i användningen utan man tänker på det. Alla ämnen påverkar varandra. Många behövs i all utvinning.
När världshandeln minskar till en bråkdel och handeln blir politisk för lokal överlevnad så blir det också en snabb internationell effekt. Kanske pengarnas värde då faller till en bråkdel av den generösa kreditgivningen. Man kanske kan sätta tiden till en viss dag, på liknande sätt som finanskrisen naivt kopplas till konkursen i Lehman Brothers. När Ryssland behöver oljan själv så säljer araberna till sina kompisar och så vidare. Alla flyr till en stol att sitta på och vissa blir utan. De som inget får har då inte en chans. Utvecklingen är väldigt stabil och förutsägbar på makronivå.
Teknikförbättringarna finns hela tiden och kommer att finnas fram till kollapsen. De kommer också att driva på utvecklingen och få kollapsen snabbare. De som tror på någon räddning här kan ses som tokigt religiösa. Staten blir allt mer beroende av sin apparat. Sedan finns bara rester som botten för överlevnad. Och de varar inte hur länge som helst. Det är ändå flott att ha tak över huvudet, en grep och ett potatisland. Vi klarar nog inte genetiskt en återgång till stenåldern på så kort tid. De bortskämda ungarna tjurar kanske bara tills de dör.
Var man bor i Sverige har nog mindre betydelse. Slumpen spelar in för vilka som klarar sig. Det bästa måste vara att lämna landet, eller än bättre ha ett ben i olika områden. Men det är förstås inte så bråttom. Många länder kommer att leva kvar ungefär som idag när Sverige dukar under. De rika kommer också att vara organiserade och ha vapenmakt för att hålla fattiga livsfarliga dårar och terrorister borta. Om malmfälten varar lika länge som resten av landet så kanske makthavarna flyr dit och stoppar resten av svenskarna militärt vid lämplig norrlandsälv.
Om malmfälten varar betydligt länge än resten av landet så kanske makthavarna flyr dit och stoppar resten av svenskarna militärt vid lämplig norrlandsälv.
Min erfarenhet, från ett landsbyggdsperpektiv är att invandrare får kommunplacering i kommuner med lediga bostäder. De förväntas att de ska bo där i två år, försörjas av staten med Etableringsersättning, lära sig svenska och sedan flytta till Stockholm och bereda plats för andra nya svenskar.
Är de dessa invandrare som i statistiken anges som utomeuropeisk inflyttning till Stockholm?
Det verkar rimligt då invandrarna försvinner från sina kommunplaceringskommuner och borde ta vägen någonstans.
Då skulle det betyda att Stockholm kan vänta sig en ökad efterfrågan av jättebilligt lägenheter.
Vad är statistiken baserad på? Var människor är folkbokförda? Det kan bli väldigt missvisande, speciellt när vi pratar om Stockholms innerstad och utflyttning. Tar vi exempelvis unga människor som flyttar för första gången så är det relativt vanligt att man lyckas fixa ett andrahandskontrakt och fortsätter vara skriven hos sina föräldrar. Eller kanske "investerar" föräldrarna i en lägenhet åt sitt barn. Ungen flyttar men står skriven hemma. Om inte annat är det väldigt enkel metod för att slippa betala den idiotiska tv-licensen.
Hur fungerar det när företag äger lägenheterna och en anställd skriven i Norrköping bor hela arbetsveckorna i en av företagets så kallade övernattningslägenheter?
Vet inte alls hur stor andel av boplatserna i innerstan som stämmer in på mina exempel men tills någon har statistik på att den är oviktig så kan vi hävda att den utgör en betydande andel. Då visar samma statistik snarare att innerstan ägs av någon annan än den som bor i den. Då blir läget ett helt annat..
Nej. Till du kan visa statistik på det, kan du INTE hävda något alls.
Ska man kunna hävda vad som helst utan några belägg för det kan även jag hävda vad som helst. Tänk på det.
Bevisbördan är på dig, jag har lagt fram siffrorna.
Jag kan kontra med att många av stockholmarna som pluggar på annan ort fortfarande är skrivna i Stockholm. Såtillvida att du inte kan lägga fram siffror för att nettot är större i din favör så kan du lägga ner.
Cornu,
Det är du själv som inte vet vad det är du försöker analysera och vilka slutsatser man kan dra utifrån det.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=b49331b6-62a1-40f0-8063-6f423ad5b2c6
Den statistiken pekar tydligt på att befolkningen ökar i Stockholms län med ca 35000 per år sedan 2008. Detta innebär att det netto kommer ca 2 busslaster per dag (om en buss rymmer ca 50 pers). Välkommen att erkänna att du har fel, och de så kallade tramsarna har rätt.
När det kommer till interna flyttöverskott och underskott är det kanske relevant att kika på mer än en faktor. Är det äldre eller yngre personer som flyttar, är det folk som föder många eller få barn, och så vidare. Att det inte flyttar jättemycket folk till stan betyder kanske inte att glesbyggden är ohotad. Den som kikar på utpräglade glesbyggdslän som Jämtland, Värmland, Norrbotten och Gotland ser att det knappast ser lysande ut, särskilt med tanke på att landets befolkning i stort växer snabbt.
Jag pratar hela tiden om intern flyttning inom landet. Att det kommer folk från utlandet direkt till storstäderna är inte urbanisering.
Jag tror inte att tramsarna bryr sig om att du utifrån en alltför snäv avgränsning försöker dra allt för vida och därmed felaktiga slutsatser. Tränsarna har således inte missat något, du har missat att nettot av alla relevanta faktorer ger en nettofolkökning motsvarande 2 bussar per dag. Folkökning är dessutom mer relevant när man som du gör försöker dra slutsatser kring bostadsbehovet.
När befolkningsökningen i princip enbart består av invandrare som saknar pengar och jobb, och som till större delen inte kommer ha något av det så påverkar det faktiskt bostadsbehovet då de inte har råd med varken bostadsrätt eller nybyggda hyresrätter (enda chansen för de med kort/ingen kötid att få hyresrätt) Invandringen till Stockholm kommer dessutom att upphöra inom några få år, av den enkla anledningen att SD börjar bli för starka för de andra partierna + att det finns gränser för hur tätt folk är beredda att bo. Så att börja med några massiva miljonprogramsprojekt är vansinne, det byggs redan hyfsat många bostadsrätter + att det finns plats för ganska många till då Stockholm inte är alltför tättbebyggt. Och det byggs även hyresrätter för den delen.
Anders: Jag säger kanske. Men bilden är mer komplex än den du presenterar.
Det har dött ca 15-16000 personer per år i Stockholms län sedan 1990, och under samma period har det fötts mellan 20 och 29000 personer per år, med en peak på slutet. Så, en stor andel av den folkökning vi pratar om är inte invandrare, utan också barn. Eftersom utvecklingen har pågått sedan 1990 så går det inte hävda att det är ett framtida problem att vi har ett födselöverskott, dels skapar även spädbarn ofta ett behov av större boende, dels har 20-25-åringarna från 90-talet nu växt upp och vill sannolikt flytta till något eget, och de utgör sedan länge en större grupp än de som dör varje år.
Vad gäller invandrarna skulle jag säga att en inställning som bygger på att de inte har pengar och att de därmed får klara sig bäst de vill står i ganska bjärt kontrast till den välfärdsstat som byggdes upp från 30-talet och framåt i Sverige. Nu har ju sossarna blivit ideologiskt förvirrade, så det kanske inte gäller längre, men man kan tycka att ett solidariskt samhälle borde bygga på att alla har en dräglig levnadsstandard, exempelvis ett tak över huvudet. Invandrarna skapar därmed i mina ögon ett lika stort bostadsbehov som alla andra, och dessutom tillkommer behov av olika former av subventioner för att de ska ha råd. Med andra ord, det går inte äta kakan (d.v.s. ta vinsterna av en frikostig invandringspolitik) och ha den kvar (d.v.s. inte ta några av de kortsiktiga kostnaderna av den, t.ex. bostadbygge och mycket annat).
Men, bloggförfattaren och många läsare på denna bloggen verkar utifrån anekdotiska argument tro att det inte finns någon bostadsbrist i Stockholm. Det finns ju som jag läst här flera tusen bostäder på hemnet som om och om igen kan rymma de 35000 invånare som tillkommer år efter år, så varför oroa sig? Dessutom finns det ju inga uteliggare (…never mind the romanians?…). Spotify som har kontor över hela världen är förstås också en myt: http://www.svd.se/naringsliv/spotify-har-egen-bostadsko_4405487.svd
Vad gäller det du skriver om miljonprogram håller jag verkligen med, städer bör vara tätbebyggda för att göra dem mer hållbara och trevliga att vistas i. Men det innebär att luckorna i de glesare förorterna bör bebyggas med tät kvartersstad. Jag tror också att det är det skonsammaste sättet att ta hål på en bostadsbubbla.
Min uppfattning utifrån dom jag känner och hör om,det är att ungdomar flyttar till storstan medan pensionärer istället flyttar hem till småstäderna. Om då lika många ungdomar flyttar ut som pensionärer flyttar in då kan det ju se ut som som om ingen flyttar,rent statistiskt alltså.