Penningmängden M3 har vissa kopplingar till vår ekonomiska aktivitet, men det väsentliga är att M3 inte sticker iväg i förhållande till ekonomin, för då uppstår monetär inflation. Monetär inflation leder till en kombination av bubblor och KPI-inflation.
Låt oss dra oss till minnes definitionen av inflation:
“Inflation är ökningen av mängden pengar och krediter i kombination med förändringar av omsättningshastigheten på dessa i förhållande till ekonomin. Denna inflation tar sig uttryck som stigande priser på en kombination av varor, tjänster och tillgångar.”
 |
| Valutasystem och nominell M3
i förhållande till nominell BNP. |
T ex är stigande tillgångspriser som vi ser i bostadsbubblan ett utfall av monetär inflation.
Sverige har under 1900-talet haft en rad olika penningsystem – guldmyntfot, pappersmyntfot, Bretton Woods, avreglerad pappersmyntfot och nu flytande valuta. Se graf ute till höger.
När Sveriges ekonomi gick som bäst under först Bretton Woods och senare under pappersmyntfoten på 70- och 80-talet, fram till Novemberrevolutionen 1985 och medföljande kreditekonomi och finansialisering av ekonomin, så minskade M3 i förhållande till nominell BNP. Sverige upplevde också en fantastisk ekonomisk tillväxt under dessa år och hade åtminstone under Bretton Woods en mycket låg arbetslöshet som skulle vara en våt dröm för LO idag.
Men nu har vi istället en finansialiserad kreditekonomi, där penningmängden växer snabbare än ekonomin. Se nedan.
 |
| Förändring penningmängd M3 som procent av BNP.
Mörk stapel är förändring i procentenheter, och ljus stapel är procentuell förändring. |
Man kan dock konstatera att guldmyntfot uppenbarligen inte nödvändigtvis är en lösning. Tvärt om exploderade penningmängden i förhållande till BNP under guldmyntfoten 1873 – 1914, men var stabil när den återinfördes 1924 – 1931.
1945 – 1985 framstår dock som ett lysande undantag där ekonomin alltså växte betydligt snabbare än M3. Riktigt illa blev inte kreditekonomin förrän efter valutan släpptes fri 1992. För säkerhets skull har dock definitionen av M3 ändrats under den senaste perioden, för att göra jämförelser med bättre förr svårare. Ökningen av M3 tog dock fart redan innan omdefinitionen 2006.
Dock tillber vi sedan 80-talet det stora svaret på allt, jämviktsarbetslösheten NAIRU, och slipper därmed få inflation på varor och tjänster. Istället hamnar penningmängden i tillgångar, som t ex bostadsbubblan eller finansmarknaderna. Och rika blir förstås rikare, då det krävs pengar för att tjäna pengar på finansmarknaderna.
Man kan förstås tänka sig att penningmängden fortsätter stiga i förhållande till ekonomin, för att nå fornstora dagar från 30-talet. Så finns ju också stora likheter mellan nu och då. Och pennningmängden måste i så fall förstås ta vägen någonstans, rimligtvis fortsatt in i bostadsbubblan.
23 kommentarer
OT: en annan sak som var bättre förr.
Tankvärt om hur vi inte lever våra liv idag.
http://www.zerohedge.com/news/2014-10-11/why-do-new-york-restaurants-suck-surprising-answer
Suck. Det är snarare tänkvärt om hur lättlurade folk är, när de läser nåt på Internet.
Det är inhumant att driva en tuff arbetslinje samtidigt som man har en tämligen hög jämviktsarbetslöshet som mål. Medborgarlön är en mycket mer human lösning, som också kan ge möjligheter att stimulera ekonomin utan orättvisa och farliga resultat. Vi kan börja med en liten ovillkorlig medborgarlön på 2000-3000 i månaden och dra ner på en del annat. Med tiden är det dock bättre med en villkorlig medborgarlön, där man får medborgarlön om man arbetar minst en dag i veckan, studerar minst två dagar i veckan eller är sjukskriven.
Kolla gärna Den hälsosamme ekonomisten i Cornus blogglista, som skrev om medborgarlön igår.
"dra ner på en del annat, exempelvis ränteavdrag på lån" skulle det stått.
Hela poängen med medborgarlön är att den INTE är villkorad.
Det tycker jag inte. Är man inte sjuk kan man arbeta eller studera. Samhället skall se till att det finns tillräckligt mycket endagarsjobb, genom att göra om lagom många heltidsarbeten till endagarsjobb. Är man inte väldigt sjuk kan man antingen jobba en dag i veckan eller plugga två dagar i veckan. Syftet med medborgarlön är inte först och främst att minska byråkratin, utan att ge alla ett rimligt "innanförskap" trots att det blir allt svårare att ge meningsfulla heltidsjobb åt alla.
Fy helvete, ska staten bestämma vad som är värt nog för att motta medborgarlön? Usch, blir illamående när jag tänker på att staten ska konfiskera mina pengar för att sedan endast ge tillbaks en liten del av kakan om jag spelar enligt deras godtyckliga regler.
Det finns många missuppfattningar om hur snabbt penningmängden behöver växa i förhållande till ekonomin osv. Det finns bara ett enkelt svar som är rätt och det är att penningmängden ska inte växa över huvud taget för att fungera optimalt. All expansion är skadlig för ekonomin i stort. Detta har flera stora ekonomer redan visat under 1800-talet (Ricardo mfl), ändå väljer man idag att expandera den i absurdum. Guld fungerar bra för att expansionen av penningstocken sker sakta (idag ca 2% per år), men hade fungerat ännu bättre om inget nytt guld hittades alls.
Expansionen idag, är också det som kommer leda till den stora kollapsen, inte brist på olja eller något annat.
Det är klart att penningmängden måste växa om det förekommer värdeskapande verksamhet i systemet. Exempelvis om ett företag börjar tillverka någon populär mojäng som alla vill ha så blir det mer värt, aktierna handlas med pengar, och deras produkter handlas med pengar. Pengar som måste komma någonstans ifrån, och skapas via lån. Kanske genom att belåna företagets värdepapper och aktier.
Möjligen kan man tänka sig en balans mellan värdeskapande och värdeförstörande verksamhet så att penningmängden kan hållas konstant, vilket väl även kräver 0% ränta, vilket i så fall dödar incitamentet för att driva bankverksamhet.
Neo Cortex, du har fel. Pengar är en speciell vara. Människor håller pengar för dess köpkraft, ingenting annat. Med konstant penningmänd kommer köpkraften att sakta öka för pengarna, i takt med att vi får en bättre ekonomi. Ökad köpkraft för pengar stimulerar sparande, vilket är en grundförutsättning för investeringar, det som får vår ekonomi att växa. Ökad penningmängd däremot stimulerar konsumtion, dvs förbrukning av kapital, vilket om det sker för mycket är ödeläggande för ekonomin. Man måste lära sig de ekonomiska grundbegreppen för att förstå hur det hänger ihop.
Tvärt om, om penningmängden hålls konstant blir räntan mycket högre än idag. Då det egentligen inte finns någon som vill ta risken att låna ut pengar till typ 0% ränta… eller negativ ränta som det ju är på vissa håll.
Räntan är alldeles för låg egentligen.
Räntan bestäms av många faktorer, den kanske viktigaste är hur mycket sparare är villiga att låna ut. I dagens läge när nya pengar skapas ur tomma luften har den faktorn helt åsidosatts. Dvs pengar som lånas ut idag är inte produkten av någons sparande (bara till liten del), och därför är hela systemet ur balans. Vidare är såklart risken med ett lån avgörande för räntan. I dagens miljö där flertalet av västerlandets nationalstater riskerar att gå i konkurs är så klart risken enorm på längre löptider, vilket inte avspeglas i räntan på dessa skräppapper. Räntan trycks ner av sedelpressen.
"Det finns många missuppfattningar om hur snabbt penningmängden behöver växa i förhållande till ekonomin osv. Det finns bara ett enkelt svar som är rätt och det är att penningmängden ska inte växa över huvud taget för att fungera optimalt. All expansion är skadlig för ekonomin i stort. Detta har flera stora ekonomer redan visat under 1800-talet (Ricardo mfl), ändå väljer man idag att expandera den i absurdum. "
På vilket sätt har han resonerat när han kommit fram till att det är det optimala? Notera väl att många ekonomiska teorier dessutom visat sig vara bristfälliga när de jämförts med verkligheten.
"penningmängden ska inte växa över huvud taget för att fungera optimalt"?
Då kan vårt ekonomiska system inte heller ha konceptet ränta. Ränta innebär ju per definition att penningmängden måste växa.
Björn:
Dagens ränta är artificiellt låg (centralbankernas fel), en korrekt prissatt och hållbar ränta är mycket högre än dagens.
@Mama
"Då kan vårt ekonomiska system inte heller ha konceptet ränta. Ränta innebär ju per definition att penningmängden måste växa."
Nej, det gör den inte – det är bara du som verkar ha en inskränkt syn på hur utgivande av pengar "måste" fungera.
@Anonym,
Så länge penningsystemet skapar pengar främst genom lån, vilket är det system vi har, så måste penningmängden växa för att få plats för räntorna:
"This means that for every dollar of money, there is a corresponding dollar of intrest-bearing debt."
"Just to keep the money supply constant under the system, according to this line of reasoning, money must grow by the rate of interest". (exkluderat tillväxt)
"Federal Reserve System: Background, Analyses and Bibliography" – http://books.google.se/books?id=8W2LEYUC_LkC&lpg=PA91&ots=jjyWi-zILe&dq=interest%20money%20supply%20must%20grow&hl=sv&pg=PA91#v=onepage&q=interest%20money%20supply%20must%20grow&f=false
Visst, det finns andra sätt att bygga penningsystem, men detta är vad vi har idag.
@Mama
Ja, nu la du in en premiss i ditt påstående – det är alltså inte så att ränta per definition innebär att penningmängden måste växa (bara att den måste växa om ditt och datt gäller).
Det finns inget som säger att utgivande av pengar bara måste ske på det sättet du föreställer dig.
M3 är synnerligen ointressant vad gäller hur mycket betalmedel som jagar varor och tjänster och driver upp priser. M3-M2 är skulder som har över två års bindningstid. Det går inte att betala något med förrän det löpt ut och då är det inte M3 längre.
M2-M1 är lika ointressant så det är låsta fordringar som inte kan användas som betalmedel.
Det som har betydelse är den andel av M1 som omsätts som kan leda till prisförändringar. (Bortsett från statens godtyckliga lagstiftning).
Antingen är bloggaren djupt okunnig och skriver i oförstånd, eller så handlar det om rent bedräglig aktivitet liknande den man ser i Aftonbladet och Expressen när de vill skandalisera något.
"Det som har betydelse är den andel av M1 som omsätts som kan leda till prisförändringar. (Bortsett från statens godtyckliga lagstiftning)."
Dessvärre verkar det inte finnas någon statistik av hur stor del av M1 som faktiskt cirkulerar. Pengar som inte flyttats på ett-ett par år kan nästan anses vara lika relevanta för ekonomin som M2&M3.
Jag har för övrigt försökt få klarhet i hur stor del av M1 som omfattas av insättningsgarantin (inte för att det är speciellt nära relaterat till ovanstående) och även det utan någon större klarhet.
Å andra sidan utöver M1 så finns ju andra sätt att göra affärer (direkt kredit mellan köpare och säljare och liknande) vilka kanske borde även dessa tas i beaktande.
Tillägg: även kortkrediter utgör också betalningsmedel som jag inte vet om de ingår i M1.
Bloggen: "Och rika blir förstås rikare,"
Ja, folk som sparar och inte konsumerar upp sina inkomster och finansiella tillgångar får mer av dessa, än de som väljer att konsumera upp de.
För kommunister och liknande element är sparare några man kan plundra för att ta deras sparslantar och själva slösa upp. Är bloggaren kommunist kanske?
För oss hederliga människor är sparare några som skjutit upp sin konsumtion till ett senare tillfälle, och kanske lånar ut sitt sparande under tiden till innovationsarbete och teknikutveckling, vilket ökar vårt välstånd. Och vi acceptera att de gör det.
Gillar Thatchers citat… "The problem with socialism is that eventually you run out of other peoples money".
Bloggen: "Dock tillber vi sedan 80-talet det stora svaret på allt, jämviktsarbetslösheten NAIRU,"
Det är möjligt. Dock tappar det sin eventuella teoretiska grund, (i den mån den haft någon) iom att näringslivet i större och större utsträckning kan outsourca jobb till arbetskraft i andra länder.
Att man skulle luta sig så mycket mot NAIRU skulle jag säga är mer en vandringssägen.
Att öka omsatt M1 för att minska arbetslöshet är bara ett sätt. Man kan ha en fri lönebildning också, och efterstäva konstant omsatt M1. Men det senare är politiskt hopplöst. Det visar t ex alla skriverierna på den här bloggen. Hur många ställer upp på att strejker/blockad mm förbjuds och ersättning för utfört arbete är i sin helhet en fråga mellan parterna?
Det flesta skriker nog nej i högan sky, och då är vi tillbaka till att skapa KPI-ökningar för att inte prissätta oss ur marknaden och åka tillbaka till 30-talet.