Plötsligt händer det. Public Service/SVT uppmärksammar Det stora svaret på allt, som jag skrev om 2011. Vi pratar alltså om jämviktsarbetslöshet, NAIRU, eller som det oftast omnämns full sysselsättning. (Schibsted/SvD och speciellt Public Service/SVT)
Latest in NAIRU
Har du någonsin undrat hur det kommer sig att vi trots exploderande penningmängd och rekordlåga räntor inte drabbas av KPI-inflation? Varför arbetslösheten inte går ner trots år av goda tider utan tvärt om över tiden blir allt högre och högre? Varför politiker fortsätter att tjata om att vi behöver (arbetskrafts)invandring trots att det finns 341 000 officiellt arbetslösa i Sverige? Och hur det kommer sig att vi fått en bostadsbubbla trots en cementerad hög arbetslöshet? Kanske rent av varför vi avskaffade allmän värnplikt? Eller varför staten säger sig vara för företagsamhet men samtidigt gör sitt bästa för att förhindra företag att lyckas? Och varför skall staten utbilda folk till arbetslöshet via högre utbildning? Varför höja pensionsåldern när det finns hög ungdomsarbetslöshet?
Nu skall jag ge svaret på dessa frågor och många till, men frågan är var man skall börja?
Det finns en lång rad med engångseffekter som bidragit till att pumpa upp bostadsbubblan. Dessa effekter får vi inte en gång till och kan alltså inte driva upp bubblan ytterligare, även om den främsta anledningen förstås är slapp kreditgivning och låga räntor.
Korrekt användning av skattesänkningar och andra engångseffekter är att spara och investera dessa för en bättre personlig framtid. Men svensken är ungefär lika mogna som en 5-åring som släpps loss i en godisbutik, utan lånar och konsumerar istället upp pengarna.
Med anledning av att Riksbankens inflationsmätare enligt ovan slagit om till rött så kan det vara intressant att titta på vad det kan få för konsekvenser för räntan, som svenska folket inte tror alls skall höjas i samma takt som Riksbankens sk räntebana.