Med anledning av att Riksbankens inflationsmätare enligt ovan slagit om till rött så kan det vara intressant att titta på vad det kan få för konsekvenser för räntan, som svenska folket inte tror alls skall höjas i samma takt som Riksbankens sk räntebana.
Sist KPI-inflationen var på 3.3% var 2007, och då låg Riksbankens reporänta på 4% mot dagens 1.75%.
Faktum är att Riksbankens ränta just nu ger oss negativ realränta, dvs en ränta som är lägre än det som i dagligt tal (felaktigt) kallas inflation. Vi har inte sett detta tidigare, och det är förstås en dröm för det överbelånade svenska folket. Men det framgår också tydligt att man skall förvänta sig att reporäntan skall höjas till över 3.3% om KPI-inflationen ligger kvar på de här nivåerna.
Man ser också ovan att KPI-inflationen ökar betydligt snabbare än räntan, som alltså inte ensamt driver upp KPI-beräkningarna. Importerade kläder och skor stod för en större del av KPI-ökningen än hushållens räntekostnader för sina bostäder. Räntekostnader på en idag extrem skuldbörda av en storlek som vi aldrig sett förr.
Räntan bör nu höjas enligt det övre området av Riksbankens räntebana. Får vi inte minst 0.5% i räntehöjning nästa gång är det en skandal.
Hushållen kan fortsätta drömma om att räntan inte skall höjas, men det kommer bli blod i vattnet för många som idag har alldeles för stora skulder, ofta orsakade av Riksbankens oansvarigt låga ränta de senaste åren. Ja, svenska folket har visst sparande, se bloggrannen Makrofjanten, men det är ingen garanti i den här situationen. Bloggrannen Bobubbla fortsätter att redovisa långa rader med bostäder till salu där priserna sänks, men sänkningarna döljs av mäklarna genom att ta bort och lägga upp annonserna igen.
Och då är reporäntan bara på 1.75% än så länge. Hur tror ni det kommer se ut när reporäntan hamnar där den hör hemma, dvs över 4%?
Svenska folkets privata skulder fortsätter att öka, om än i något minskad takt. Men ökningarna driver fortfarande i princip hela Sveriges BNP-uppgång. När vi slutar skuldsätta vår framtid med bostadsbubblans priser så kommer recessionen och arbetslösheten. Att Riksbanken då kommer tvingas sänka räntan är inte säkert. Vi kan nämligen få se en fallande kronkurs i det läget, och med det importerad KPI-inflation och med det bibehållna höga räntor.
En stark krona under finanskrisen 2009 gjorde att Riksbanken kunde sänka räntan. Det är inte säkert att det blir så när den svenska skuldbubblan spricker.
I övrigt kan man se ett visst deflationstryck för KPI i grafen ovan. Snacket om att inflationen skall betala av skulderna är bara just snack, då vi inte alls har de inflationsnivåer vi såg under 1980-talet längre. De som tror sig kunna upprepa sina föräldrars bedrift tänker fel. Dessutom införde Ingvar Carlsson (s) NAIRU, Non-Accelerating Inflation Rate of Unemployment, och det har fortsatt sedan dess. Kort sagt att vi skall sikta på att institutionalisera arbetslösheten på en nivå som gör att arbetstagarna inte kan starta en inflationsdrivande spiral av lönehöjningar. Idag ligger NAIRU enligt Konjunkturinsitutet på 5.5% enligt beräkningar för Sverige.
Så länge arbetslösheten ligger över 5.5%, vilket bl a Riksbank och regering (oavsett färg) kommer se till, så kommer skuldsatta svenskar inte kunna få de lönehöjningar som skall betala av deras skulder. Istället kommer KPI-inflationen äta upp allt mer av deras plånböcker utan att de kompenseras med lönehöjningar samtidigt som räntorna kommer vara höga.
Är du egen företagare kan du ha lite större möjligheter för inflationskompensation, genom att höja priserna mot kunderna.
38 kommentarer
Som vanligt ett intressant inlägg. Kan man tro att den här chefsanalytikern nyligen har köpt en bostad på någon gräddhylla kanske: http://www.svd.se/naringsliv/helknasigt-med-fler-rantehojningar_6156727.svd
Som vanligt ett tendensiöst, men intresant, inlägg!
Sorry-KPI är ointressant som styrfunktion för räntan eftersom en av de större utslagen oftast är just räntejusteringar. Styrning modell JAS med självförstärkande funktion är farlig.
Kolla KPIF? där räntedelen ligger utanför. Den är mer under kontroll innanför riksbankens styrmål-gissar jag.
Gissar att du vet detta redan men väljer att tiga om det, när det inte passar dina underliggande teorier?/Oppti
Om nu regering, oavsett färg , inte har något intresse (eller möjlighet) att få ner arbetslösheten bara för att det inte fungerar i den här konstgjorda pengakarusellen skulle då inte en medborgarlön kunna införas? Förvaringsprogram som FAS3 och andra "arbetsmarknadspolitiska åtgärder" är ju en form av medborgarlön men bryter bara ner människor. Bevisligen.
Om jag förstår det rätt så "tjänar" eller "sparar" ett samhälle på att det finns en arbetslöshet. (rätta mig om jag har fel). Varför då detta prat om full sysselsättning från samtliga politiker? Om det ändå aldrig kan bli en realitet med det ekonomiska system vi nu har, är då medborgarlön en politisk omöjlighet? I dagens Reinflängska arbetslinjehysteri lär det antagligen vara så men i förlängningen, arbetslösheten lär aldrig någonsin hamna under 5 procent i det här landet, snarare tvärtom. Alternativet är att vi får horder med utförsäkrade människor utan något som helst skyddsnät och är det ett bättre alternativ isåfall?
Sorry, blev lite off topic men allt hänger ju som bekant ihop.
Peter Madison, FAS3 och tidigare AGAN ((s) motsvarande påfund) är till för att skrämma folk att inte tjata om högre lön och presumtiv arbetslöshet totalt sett.
En straffri medborgarlön motverkar detta, då det kan bli humant att vara långtidsarbetslös.
Har läst (vänster)boken Åtgärdslandet i veckan, skall återkomma med en recension. Kan rekommenderas även om det är en "gnällbok" som inte kommer med några egna förslag på lösningar.
WORD!
KPIF ratades när KPI var lågt och KPIF högt.
Nu ratas KPI när KPIF är lägre..
Ni ränteslavar är ett lustigt folk, allt går ut på att räntan måste vara låg. Att vi med besparingar beskattas av inflationen verkar inte störa er? Att era löner urholkas? Att era pensioner urholkas? Att era huspriser urholkas.
Är det genetiskt att ha låg IQ bland svenskar?
Imorgon får man något att skylla inflationen på…
Blandad utveckling. Premiumobjekt, citynära premium-lägenheter slår fortfarande prisrekord. T.ex
denna etta om 31.5 kvm på kungsholmen, kungsbro strand för 2.11 milj(67'000/kvm)
Medans en likvärdig lägenhet,
etta om 31 kvm(utan balkong) i samma område stannar på 1.63 milj(52'600/kvm)
Det är nästan en halv miljon i pris-skillnad.
Går man ut en bit i ett annat exklusivt område, stora essingen
så stannar en 2a på 44 kvm på utgångsbudet 1'495'000 (33 977/kvm) . Normalpris ligger runt 50'000/kvm.
Väldigt spretigt just nu. Min teori är att premiumobjekten köps av folk som varit inne på marknaden under lång tid och som byggt upp "bostadskapital". Standardobjekten däremot har inga "buyers of last resort" och viker neråt när förtagångsköparna försvinner.
11:08
Nej KPIF och IQ är inte alltid låga.
Vad jag vill framhäva är att styra räntan efter KPI är lika IQ befriat som att styra med titt i backspegeln.
Ett råd -gå in och titta på grafer med bägge indexen./Oppti
Efterssom vi beffiner oss på toppen av en dead cat bounce borde förmodligen räntan falla igen om ett par år när depressionen fortsätter.
//A
Faller ju rätt hårt på att det är just räntehöjningen som höjer inflationen de mäter.
Rätt eller fel så är det KPI man styr på. Och KPI stiger mestadels pga andra prishöjningar än räntan, av 0.4 procentenheter mars – april var det bara 0.1 som berodde på räntan. Så nog skall man höja.
"Off topic"
Fan va skön han är Trump. jag ska ta oljan i Irak, jag ska ta oljan i Libyen.
Inget snack:-)
Och så 20% strafftullar mot kina…
http://www.youtube.com/watch?v=8a5JYRkweCM
Oppti du är lika korkad på di som här, man undrar hur du är funtad mentalt? In denial verkar vara hårdkodat i din hjärna? Du är lika skruvad som alla saab anhängare, GM dolde under 20 år de enorma vinster som Saab gjorde…
Vi varnade ju för detta när man började pumpa ut krispaket, se nu står vi här med en inflation i råvaror pga krispaketen. Endast äkta pengar fungerar i en ekonomi, luftpengar fördärvar.
Wall street tog krispakten och spekulerade upp alla råvaror, nu är BLT kollektivet förvånade över att det blev inflation. Just det, det krävs produktion innan man kan konsumera.
Många verkar leva i tron att finansysytemet är oändligt och gränslöst. Växer inte ekonomin i verkligheten får man skapa en fiktiv tillväxt med luftpengar. Den svenska tigerekonomin består av luft och det vet alla med lite hjärna.
Luften brukar snabbt gå ur en ballong, arkitekterna bakom systemet är snabba att komma ur. När startsignalen går, får vi denna gång se en börs som kollapsar snabbare än 2008. Många sitter med fingret på säljknappen sedan våren 2009.
Denna cykel borde tagit slut 2001, den startade med Nixon och har plåstrats ihop flera gånger, men livskraften blir svagare och svagare.
Nästa gång BLIR annorlunda, det blir inget nytt 2009, det kommer aldrig att fungera. Momentum bakom nästa nedgång blir otroligt kraftigt. PPT kan glömma att de kan hålla emot.
Troligen kommer systemet lägligt nog att "gå sönder". Simultana massavsäljningar med datorstyrd handel blir slutet på börsen som levebröd får alla daytraders. Back to basics och hederligt arbete.
Vi har allt för många inproduktiva människor i ekonomin, de lever på spekulation och betalar ytterst lite skatt via KF. Ett system smörjt av billiga krediter bestående av luft.
Implosionen av västvärldens ekonomier kommer det talas om i hundratals år framöver. Samtidigt föjer enerikrisen på den ekonomiska, det är iofs en av orsakerna till krisen.
Vad ska alla skuldsatta göra i en icke skulddriven ekonomi i framtiden? De lär få gå och tigga allmosor som förr. Den lilla ekonomi som följer sufflésystemet kommer bli förbannat tuff och hård för alla som vant sig med att få pengar får väldigt lite arbete.
Statare kommer alltid att förbli statare. De överlever på andras välvilja, idag sker det med krediter.
Krugman om core inflation.
14:50
Domedagen väntar!
Allt rasar samman-eftersom KPI inte är speciellt smart att styra med.
Roligare leva som optimist än som pessimist./Oppti
17:16
Bliv vid din läst, statare!
Vad menar MFC?
När riksbanken sätter reporäntan så inverkar det på KPI med en viss fördröjning. Man måste med andra ord anpassa repräntan till vad man tror att KPI kommer att vara en bit in i framtiden.
Det samma gäller ökning av mängden pengar, jag tror att den kraftiga prisökningen på råvaror vi sett det senaste halvåret har varit ett resultat av QE1. Verkningarna från QE2 har vi inte sett ännu.
Allt pekar på att vi den närmaste tiden kommer att få en kraftigt importerad inflation genom en ny våg av prisökningar på råvaror. Enda sättet vi kan skydda oss mot det är att höja reporäntan så att kronkursen stärks mot dollarn vilket skulle göra att ökningen i råvarupriser inte slog igenom så starkt på den svenska ekonomin.
Jag håller med dig cornu, "Får vi inte minst 0.5% i räntehöjning nästa gång är det en skandal."
Cornu ta och läs och recensera "demokraten" Reinfeldts mästerepos. "Det sovande folket". Då om inte förr blir man mörkrädd eller kanske blir klarsynt över hur vårt land styrs.Boken finns på nätet och ingen moderat minst R vill kännas vid den.
Parentes: Den procentuella nedgången i fastighetsprisindex för småhus i Stockholm mellan Q1 och Q4 är det största kvartalsfallet sedan 90-talskrisen…
Kanske dum fråga men blir CSN lån påverkade av det här då?
Peter Madison:
Det förekommer olika arbetslöshetsbegrepp som betyder olika saker. Alla begreppen rör dock egentligen grupper och ska användas för statistik.
Ett problem kommer av att staten har lagstiftat om att endast omställningsarbetslöshet ger rätt till arbetslöshetsersättning, och den rätten är ju givetvis personlig. Alla som jobbar med detta måste därmed påstå att man kan dra säkra slutsatser om enskilda utifrån statistiska sannolikheter för grupper, och det kan man egentligen aldrig göra. Av det skälet
-lagstiftning om omöjligheter – kan politiker heller inte ge vettiga svar i ämnet.
Strukturell arbetslöshet uppstår genom att det finns övertalig och/eller oanvändbar arbetskraft. Enligt svenska propositioner finns inte denna arbetslöshetstyp i Sverige, men det gör den givetvis.
Jämviktsarbetslöshetsbegreppet är en nyare politisk målsättning som hänger ihop med inflationsmålet. Den arbetslöshet som inte är inflationsdrivande.
Omställningsarbetslöshet/friktionsarbetslöshet slutligen är den arbetslöshet som alltid måste finnas på grund av att folk byter jobb och så vidare. Denna nivå måste vara kanske 1,5 %.
Full sysselsättning är numera en nostalgisk tillbakablick på 60-talet då man endast hade omställningsarbetslöshet eftersom all arbetskraft behövdes.
Politikerna erkänner ju fortfarande inte att OPEC-kriserna på 70-talet medförde krav på strukturomvandling. Men i praktiken har full sysselsättning – alltså endast omställningsarbetslöshet – varit en omöjlighet sedan dess.
Stora delar av svensk industri har tyvärr också fel struktur eftersom den är uppbyggd kring fordonsindustrin. Detta är ett riktigt allvarligt problem.
Tobias Wallin
Anonym, 20:01
Klicka på länken eller nedan:
http://mfc.elmberg.net/2011/05/14/studenter-i-iran-forbereder-sig-for-protester-och-demonstrationer-understodda-av-usacia/
Dags för KPI skola…
Utvecklingen det senaste året:
Inflationstakten var 3,3 procent i april 2011.
Till den totala uppgången sedan april 2010 bidrog högre boendekostnader (9,8 procent) med 2,5 procentenheter. Därav bidrog högre räntekostnader (48,6 procent) med 1,8 procentenheter, höjda hyror (2,5 procent) med 0,3 procentenheter och höjda elpriser (7,2 procent) med 0,3 procentenheter.
Den största vikten i KPI-korgen är "boendekostnader", dvs räntekostnaderna påverkar 26,4% av totala KPI indexet.
Boendekostnadsökningen det senaste året har varit 9,8%, dvs ett stort bidrag till ökad inflation nu. Det som är medicinen för att SÄNKA inflationen ökar den nu på kort sikt.
Att räntehöjningen bara motsvarar 0,1% från föregående månad låter ju fjuttigt, men det är 25% av totala ÖKNINGEN i KPI från föregående månad, 0,1% är inte årstakten.
Transport och boende är de två posterna som motsvarar den stora ökningen på årstakt, alla andra kostnadsposter ligger på 2% +/- 0,5%, som är riksbankens inflationsmål. Varför transport är över 2% förklaras med oljepriset. Varför boendekostnaderna är över 2% förklaras med räntehöjningarna. Resten är i stort sett på målet.
Men jag håller med om att fler räntehöjningar kommer komma, men det är för tillfället räntorna som är majoriteten i inflationen enligt KPI.
/Macrosvenne
Tack för KPI skolan ovan.
Noterar med viss förnöjsamhet att DN har en artikel om ränteduvan i Riksbanksfullmäktige-som också förstår faran med KPI som räntestyrare.
Men vad vet hon-under 50 och kvinna! /Oppti
Sorry SVD!
Rakt av,utan att kontrollera, så är väl ca 1/3 av de svenska hushållens utgifter boendekostnader. Oppti-misterna föreslår alltså att boendekostnader skall tas bort från KPI. Tjena.
Nja-så sade jag ej!
KPI är måttet på inflationen men ej det mått som skall styra räntan.
Varför inte försöka förstå i stället för att raljera?
Du som kan -lägg upp kurvan på KPI och KPIF under senaste åren så alla kan lära sig. Kunskap är inte farligt! KPI svänger friskt medan KPIF håller sig mer försiktigt kring inflationsmålet. VSV
Läs gärna intervjun i SVD.
Alternativt så kan du ju driva dina teser fritt, men du är lite för intelligent för att helt förneka verkligheten eller?/Oppti
Oppti, du kanske skall amortera dina skulder istället för att irritera dig över att Riksbanken faktiskt styr på KPI och inte på KPIF.
Bara för att KPI blir lite olyckligt för en hel hop med bolånetorskar så är det inte en anledning att sluta använda KPI som indikator för att styra räntan.
Cornucopia-tackar för omtanken!
Läs SVD så ser du att vi Duvor styr med annat än informationen som finns i backspegeln.
SVD idag Den envisa ränteduvan:
"Visst, svensk ekonomi går bra, men den underliggande inflationen (som är ett mått där man rensat bort effekten av att boräntorna ändras när styrräntan ändras) ligger under 2 procent. Arbetslösheten är fortfarande hög, och enligt Karolina Ekholms sätt att se på saken så är resursutnyttjandet lägre än normalt – vilket är nationalekonomsvenska för att säga att det fortfarande finns utrymme för svensk ekonomi att växa utan att inflationen tar fart. "/Oppti
Som utbildning så rekommenderas detta diagram:
KPI, KPIF, KPIX styr räntan-vilket är bäst?
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____284173.aspx /Oppti
Oppti ser inget problem med att reporäntan är långt under KPI? Att KPIX var nära 2% när reporäntan var 0.25%?
Går hela ekonomin ut på att bädda mjukt för alla skuldsatta? Varför ska man spara pengar då?
Otroligt at folk inte fattar at vi har just hatt den störste finansielle kris sedan 30-talet, och finansielle kriser bruker å vara långvariga.
I 1937 gjorde man i USA som några forespråkar at spara hårt. Ny kris då återhämtningen stannade tvärt, men det er glömt.
17:18, vad händer om ingen sparar eller har besparingar?
En ekonomi kan inte enbart bestå utav 100% skulder.
Förstår man inte detta är man en hjälplös mupp.
Riksbanken kan inte tokhöja räntan NU om orsaken till inflationsökningen är Reporäntan. Då blir det som att jaga sin egen svans. Riksbanken måste se effekten av räntehöjningen först, exempelvis genom att minskad användning av bilen drar ner efterfrågan i posten "transport" som i sin tur dämpar KPI och därmed sänker inflationen på sikt.
/Macrosvenne
Eller vänta! Svenne ser hur räntan stiger och amorterar ner på sina skulder istället för att öka dem med 3x till 6x KPI varje år. Då kan man med gott samvete minska räntans andel i KPI och inflationen sjunker. Som det är nu med ökningen av skulderna så kommer hela KPI till slut bestå av hushållens ränteutgifter.
Cornu: Ja exakt precis så, men poängen jag försökte få fram var: "Vänta för att se se effekt", inte som obelånade personer resonerar; "knäck alla med bolån nu!". Det finns företag med lånefinansiering också, som faktiskt har en fungerande kalkyl med produktion, avbetalning lån, ränta och löner som inte skulle fungera med chockhöjd ränta för att vi har hög inflation precis just idag. Det tar tid för anpassning helt enkelt.
Det finns inget generellt svar på frågan hur snabbt Riksbanken siktar
på att föra tillbaka inflationen till 2 procent om den avviker från målet.
I allmänhet har strävan varit att räntan och räntebanan anpassas så att
inflationen förväntas vara någorlunda nära målet om två år, inte nästa vecka. Kapish?