Det vore synd att säga att svensk valutapolitik eller valutasystem har varit den samma genom historien. Däremot är rådande system med en flytande valuta det som gällt längst, 1993 – 2014, eller 21 år än så länge.
Latest in Bretton Woods
Det finns sällan några enkla eller ens korrekta svar inom samhällsvetenskapen ekonomi, även om ekonomer de senaste decennierna försökt (och misslyckats) likna ekonomi vid fysiken, med dess hårda formler och strikta lagar.
Något som kan vara intressant är de olika valutaparadigmer som Sverige genomgått genom åren. Man kanske kan kalla dem valutasystem, men då det sedan den skandinaviska myntunionen har handlat om svenska kronor så tycker jag personligen (=en åsikt) att det är fel att prata om system. Så jag använder paradigm.
Hos mediakooperativet Fria Tidningen finns en intressant om än väldigt teoretisk intervju med författaren och docenten (=akademisk titel som en doktor får efter att ha publicerat tillräckligt många artiklar i vetenskapliga tidsskrifter som förstanamn, samt undervisat en viss mängd, om nu någon undrade) i antropologi David Graeber.
Via Zero Hedge kan man ta del av en fantastisk PDF på en skrift hos Federal Reserve 1944, innan andra världskriget var över.
 |
| Konjunkturcykler, börs, råvarupriser, inflation och statsskuld för USA 1774-1944 |
Det visar sig att den olycksbådande siffran 13 år återkommande tillsammans med ett tydligt mönster. Mönstret är krig med stigande råvarupriser följt av 13 års deflation. Känner någon igen detta? Under kriget mot t-ismen 2001 och framåt har vi fått se oljepriset stiga från ca 20 USD till 148 USD som värst och generella andra råvarupriser har också stigit kraftigt. Från finanskrisen 2008 upplever man i USA ett allt starkare deflationstryck.
Året var 1953. Den tyska ekonomin var i gungning efter andra världskriget, och trots Marshallhjälpen så exploderade Västtysklands statsskuld till ohållbara nivåer.
I vad som kom att kallas “The London Debt Agreement” (Wikipedia) beslutade 22 länder att tillåta att Västtyskland gick i statskonkurs och fick skriva ner ungefär hälften av sin utlandsskuld om vid tillfället 29 miljarder D-mark. Skuldavskrivningarna och betalningsinställelserna för Västtyskland höll på fram till 1958.
Ett av de länder som efterskänkte Tyskland statsskulden var ett Medelhavsland som heter Grekland.
Nyare artiklar