M3

Det är vanligt förekommande bland inflationister att ignorera omsättningshastigheten på penningmängden (eng velocity of money eller money velocity), när dessa förutspår inflation på grund av ökad penningmängd. Men i själva verket har vi sett en krympande omsättningshastighet för just penningmängden och upplever därför inte någon traditionell hög inflation. Däremot får därmed sk gold bugs rätt och tillgångar som guld kan rusa utan att vi får KPI-inflation. Även tillgångar som guld och bostäder kan nämligen utgöra en s k likviditetsfälla (eng liquidity trap).

Den svenska penningmängden, definierad och mätt som M1 eller M3 har ökat stadigt det senaste decenniet, men omsättningstakten för penningmängden har kompenserat detta genom att falla. Penningmängden har alltså istället för att cirkulera i ekonomin hamnat i någon form av likviditetsfälla.

I princip så mäts aldrig omsättningstakten på penningmängden, då detta helt rimligt är väldigt svårt. Istället brukar “ekonomer” räkna ut den utifrån det allmänna prisläget, BNP och penningmängd enligt formeln V = T/M , där T är värdet på alla transaktioner per tidsenhet och M är penningmängden.

T kan räknas ut som real BNP (inflationsjusterad BNP) * kostnadsläget. Kort sagt kan man förenkla detta till nominell BNP, dvs BNP utan justering för inflation via BNP-deflatorn. 

En kontroll av enheterna är på sin plats.

BNP har enheten SEK per år, SEK/år. Det är summan av värdet av all produktion av varor och tjänster i ett land under ett år.

Penningmängden har enheten SEK och är summan av olika tillgångar som definieras tillhörande penningmängden.

V = T/M innebär alltså att V får enheten (SEK/år)/SEK, dvs 1/år, eller storheten 1/t eller t^-1. Detta är alltså en frekvens. V innebär antalet gånger som penningmängden cirkulerar i ekonomin per tidsenhet.

Nu kan säkert någon nationalekonom vomera blod över att använda nominell BNP som T, men för att studera den relativa utvecklingen av penningmängdens omsättninghastighet så bör nominell BNP duga. Detta tar förstås inte hänsyn till vart pengarna tagit vägen.

Sagt och gjort. Från nominell BNP så redovisas omsättningshastigheten för M1 och M3, allt baserat på SCB:s data. 

Som vi ser faller omsättningstakten för penningmängden. För M3 har den halverats sedan 90-talet.

Så vart har pengarna tagit vägen? Mycket av vår penningmängd skapas som bekant i banksystemet (även om man fortfarande måste ha en balans mellan inlåning och utlåning och skapandet av penningmängd (krediter) inte är gratis för bankerna, som måste betala ränta på resulterande inlåning, vilket Andreas Cervenka glömmer att påtala i sin senaste krönika, men påtalat i sin bok Vad är pengar?) och Andreas Cervenka påpekar:

“En förklaring är att allt mer av utlåningen har gått till spekulation i stigande priser på tillgångar, som hus och aktier”

I själva verket utgör aktier och bostäder en likviditetsfälla. Omsättningshastigheten för M3 föll hårt under IT-bubblan, där pengarna åkte in i papperstillgångar i form av aktier istället för att cirkulera i ekonomin och ge jobb eller välfärd. Under bostadsbubblans hysteriska fas 2004 – 2008, där vi fick se de största prisuppgångarna på bostäderna, så föll också omsättningstakten på penningmängden. Trots en exploderande penningmängd fick vi alltså ingen KPI-inflation att tala om. För pengarna används inte. De sitter i folks bostäder och ackumulerar underhålls- och renoveringsbehov.

Andra tillgångar som gått upp kraftigt trots minskad omsättningshastighet på penningmängden är exempelvis guld. Även guldet utgör alltså en likviditetsfälla.

Det blir alltså möjligt att även under det deflationstryck som likviditetsfällor utgör få se tillgångar som guld att stiga (kort sagt håller jag inte med Nicole Foss här). Traditionellt så finns det hypoteser/teorier om att för att få igång omsättningshastigheten på pengar så ska man höja skatterna. Om vi t ex återinför gamla fastighetsskatten så kommer ju en hel del av de värden som finns inlåsta i bostäder idag att börja cirkulera igen, när folk ska betala procent på bostadens värde i skatt till staten. Och (mp) har ju uttryckt att de tycker att folk ska ta lån på sina hus för att få råd att betala skatt. Ett utmärkt sätt att få upp farten på penningmängden och med det hoppas man även på ökad tillväxt och stigande BNP.

De senaste åren har den låga farten på penningmängden stabiliserats. Men så har också bostadsbubblan planat ut och visar inte hysteriska uppgångar längre.

Vad som däremot skulle signalera något väldigt allvarligt är om omsättningshastigheten åter börjar falla, men utan att några tillgångar stiger i värde. Då upplever vi en riktig likviditetsfälla. Indikationer på detta är fallande BNP och ökande penningmängd. Något som euro-zonen upplever just nu.

För tillfället ligger alltså Riksbanken rätt i sina försök av styrning av räntan. Svensk ekonomi är i någorlunda balans. Omsättningstakten på penningmängden har inte fortsatt falla. Skulle den börja öka med dagens volymer finns också stor risk för ett höginflationssamhälle. Vad man bör bevaka är om den börjar falla igen utan att tillgångar stiger i värde. Då är vi illa ute om man ser BNP och tillväxt som något positivt eller sitter med stora skulder och är rädd för deflation.