Penningmängdens omsättningshastighet och likviditetsfällor

För sent, i och med att vi har en skuldmyntfot så betalar någon ränta (dvs en form av vad du efterfrågade) för alla pengar som åker runt i Sverige. En annan konsekvens av vårt penningsystem är att det är stor hög med lånepengar rusandes runt på desperat jakt efter avkastning i och med att folk investerar med hävstång.

Det reala problemet i Sverige är en ekonomi inriktad på kreditdriven spekulation istället för kapitaldriven mervärdesskapande produktion. Att vända skutan rätt utan myteri går inte för de som tjänar på dagens system har solid kontroll över roder och kurs.

Straffa sparare, det låter ju lysande… Tycker du inte att de senaste årens nollränte-politk har straffat den traditionella spararen tillräckligt? Ruttnande pengar, något som för övrigt en av Sveriges kändaste "penninghaverister" förordar, är en enkelbiljett till ett slösaktigt samhälle där ekonomin drivs av spekulation.

PS Jag satte medvetet penninghaverist inom citationstecken för att på något sätt markera att benämningen inte är min utan det gängse namnet på den sortens människor här på bloggen. DS

De effekter du beskriver uppnås av inflationen. Att staten föredrar inflation framför en direkt skatt beror på att det senare är betydligt svårare att genomdriva.

Nu är det alltså pengar som avses och i det här sammanhanget kan man nöja sig med att bara betrakta kontanter och bankinlåning utan ränta – övriga pengar som inlånas betalar ju banken för att få låna pengarna och då får man förutsätta att dessa används på ett bättre sätt än vad inlånaren skulle gjort.

Att ha ett sparkapital är inte samma sak som att stoppa undan pengarna från cirkulation – tvärtom är det ofta att flytta likviderna till någon annan som har direkt användning för dem. Om man t.ex. investerar i något börshandlat så överlåter man ju genom detta pengarna till den som säljer sitt innehav och därigenom kommer pengarna till direkt användning eftersom säljaren säkerligen skall köpa något kul för pengarna.

Med en inflation på ett par procent och kanske dessutom möjlighet att få ränta på ytterligare ett par procent finns tillräckliga incitament till att antingen omsätta pengarna för egna inköp eller investera dem på något vis då alternativet är att pengarna minskar i värde med tiden och man dessutom avstår från avkastning man kan få.

Antagligen behövs inte ens inflation för att ge incitament för att pengarna skall cirkulera eftersom det antagligen ändå finns ränta att få för pengarna.

Nu vet jag inte vad du försöker säga, men det jag menade var att det inte råder ekvivalens mellan att leva hand ur mun och att cirkulera pengarna. Man kan faktiskt bygga upp en förmögenhet utan att ackumulera upp en hiskelig massa pengar.

Det är helt enkelt inte smart att ackumulera upp några större summor pengar på sitt swedbank-lönekonto eftersom de inte ger någon avkastning där. Jag antar att de som sparar pengar på något sätt gör det på ett sätt som ger avkastning och eftersom det ger avkastning så är det någon som finner det värt att ersätta insättaren för rätten att använda pengarna under tiden.

Att inflationen har en varians beroende på olika varuinköp bör inte ha så stor betydelse – på det stora hela så bidrar inflation till att det inte är en lönsam ide att vänta med att köpa vid ett senare tillfälle eftersom det oftare är dyrare då.

För det första så är pensionssparande till stor del tvångssparande – så att pengar åker in där behöver inte innebära att det är en bra investering.

För det andra så skulle jag inte tro att det är så många som ackumulerar så mycket pengar – isht inte på ställen där de inte ger ränta (får du ränta för pengarna så har du i praktiken satt dem i cirkulation igen).

För det tredje så angående vad som påverkar individers ekonomiska beslut – vad får dig till att vara så tvärsäker på hur alla fattar sina ekonomiska beslut?

Dave1BS är en person som uttalat sig väldigt nedsättande om mig hos haveristen Lincoln, så nej, jag tar ingen diskussion med honom.

Jag påtalar också att penningmängden försvunnit in i bostäder och det är därför omsättningstakten minskar. Är det någon som ifrågasätter att penningmängden försvunnit in i bostäder?

GRTO: Ja. De pengar som bolånarna lånat upp för att betala sitt boende går ner i fickan på byggaren som sen spenderar dem vidare. De försvinner således inte. Det som försvinner är bolånetorskens framtida personliga spenderförmåga såvida inte bostäderna stiger i pris. Jag undrar om vi har vad man i USA kallar house poor people, dvs folk som lägger så mycket pengar på sitt boende att de måste leva som fattiglappar i övrigt. Att hitta sådana kanske vore något för ett nytt socialpornografiskt TV-program modell lyxfällan.

Jag förstår inte heller resonemanget. Som Karl påpekade ovan så spelar det ingen roll om jag köper bostäder, aktier eller guld för mina pengar – den andra parten får då tillgång till dessa pengar och kan efterfråga andra varor eller tjänster. Det finns med andra ord inga inlåsta pengar. Vad som avgör omsättningshastigheten borde istället vara hur mycket pengar aktörerna vill ha som buffert. Vad som händer vid hyperinflation är t.ex. att ingen vill hålla pengar överhuvudtaget och omsättningshastigheten ökar då den som fått pengar i handen desperat försöker omsätta dem så snabbt som möjligt.

GustavR, det jag försökte säga med andra delen av min kommentar är att om många investerar i något som inte producerar något, som guld, bostäder, IT-bubblor och liknande, bidrar dessa personer inte längre till omsättningen av pengar med motsvarande belopp som man investerat för, eller motsvarande ränta och amorteringar om det är stora lån, under väldigt lång tid. Om många gör så går omsättningshastigheten totalt sett ner. Dessutom ansamlas pengarna hos banker och pappersinvesterare som i sin tur förmodligen ser sig tvungna att investera utomlands i olja och liknande. Konsekvensen blir som Cornus grafer visar att omsättningshastigheten sjunker lokalt (i Sverige). Men jag kan ha fel, jag är ingen ekonom.