Det finns en del mycket vanliga fundamentala missuppfattningar kring bostadsbubblan. Bland annat funktionen av tillgång och efterfrågan, där många debattörer tror att det handlar om tillgång och efterfrågan på bostäder, när det egentligen handlar om tillgång och efterfrågan på krediter.
Som bekant är det inte bostadsbrist som driver bostadsbubblan, tvärt om stiger priserna snabbare i avfolkningslän än i t ex Stockholm. Därtill är det ytterst tveksamt om det egentligen alls råder någon bostadsbrist annat än på billiga hyresreglerade centrala förstahandskontrakt. I Sverige har nämligen i princip alla en bostad. Därtill bor vi på bland de större ytorna per person, så brist på bostadsyta finns inte. Ungdomar flyttar fortfarande hemifrån fjärde först i Europa. Det finns 10 000-tals bostäder tillgängliga för omgående inflyttning i våra storstäder och det byggs mer än det flyttar in till dessa städer – en inflyttning som rent av är fallande.
Den marknadsmässiga frågan om tillgång och efterfrågan handlar inte om antal bostäder och antal som saknar bostad – i princip alla som köper en bostad har redan en bostad1. och det finns alltså ingen bostadsbrist – den marknadsmässiga frågan är tillgången och efterfrågan på krediter.
Tillgången på krediter är enorm, så stor att vi trots de svenska hushållens rekordskuldberg uppe runt 86-87% av BNP ändå får se fallande marknadsräntor.
Räntan är priset på pengar och tillgången till pengar (krediter) är alltså så stor att räntorna faller.
Och ökande penningmängd ger upphov till inflation. Riktig inflation är som bekant ökningen av mängden pengar och krediter och omsättningshastigheten på dessa mer än aktiviteten i ekonomin ökar, vilket leder till prisökningar på en kombination av varor, tjänster och tillgångar.
Officiellt tjatas det bara om inflation som konsumentprisindex, KPI, men i verklig inflation hittar man också tillgångar. Och det är till tillgångsklassen bostäder som detta överutbud av krediter hos hushållen tar vägen.
Så visst fungerar marknadskrafterna och driver bostadspriserna, men det är marknaden för pengar och krediter som är marknaden här, inget annat – alla som köper en bostad har redan en bostad2. och bostadsbrist råder alltså inte.
Allt som krävs för att få stopp på bostadsbubblan är att skruva åt kreditkranen. Svårare än så är det inte.
1. Ja, det finns hemlösa i Sverige. Men det är inte de man talar om när man avser bostadsbrist och de är generellt inte hemlösa på grund av brist på bostäder, utan av andra, personliga, olyckliga omständigheter lika olika som antalet hemlösa – inget bostadsbyggande kommer ge dessa hemlösa en bostad, då en bostad bland annat kräver inkomster, fläckfri kredithistoria mm.
2. Ja, att bo hemma hos sina föräldrar innebär att du har en bostad. Eller har föräldrarna förvisat ut dig till att bo i en kartong under en bro, och har dig bara skriven på sin adress?
71 kommentarer
Om alla har ett tak över huvudet råder inte bostadsbrist säger du. Den definitionen är sannolikt inte den allmänt rådande. Lite av samma sak att debattera om Gud finns eller inte innan begreppet Gud definierats.
Symptomatiskt för debatten i Sverige i dag. Vrid till definitionen som det passar så går det att argumentera för vad som helst.
Förklara för mig hur det kan vara bostadsbrist om alla har en bostad?
Nå, så svårt är det väl inte att se det som att om efterfrågan är större än tillgången så råder en brist, även om alla har någonstans att bo?
Människor kan ju halv-ofrivilligt dela på bostad. Om det skulle bo 15 personer i varje bostad så skulle det nog kännas rätt… bristfälligt.
Eller om flera gårdar delade på en spade. Alla har tillgång till spade, men alla vill egentligen ha en helt egen.
Att dra gränsen vid att alla ska ha tillgång till billiga, centrala förstahandskontrakt är på andra änden av spektrat och inte rimligt det heller.
Då tar vi det igen Stefan. Ungdomar i Sverige flyttar hemifrån fjärde först i Europa. Vi bort på bland de största ytorna per person.
Det bor alltså inte 15 personer i varje bostad, tvärt om. Att påstår trångboddhet och bostadsbrist är ju bara löjligt när 96-97% av ungdomarna har egen bostad före 25 års ålder mot att t ex 68% fortfarande bor kvar hos föräldrarna i Kroatien.
För att vara tydlig Lars:
Jag svarade bara på din fråga, och påstår verkligen inte att vi har bostadsbrist. Men att definiera "inte bostadsbrist" som att alla har någonstans att bo verkar befängt likväl, eftersom alla skulle ha någonstans att bo även om vi bodde 15 pers i varje bostad. Därför är den definitionen absurd.
Brist är ett ekonomiskt begrepp som innebär att det VID ETT GIVET PRIS är fler som vill köpa något än vad tillgången på detta tillåter.
Om alla har en bostad men till rådande pris på bostäder skulle vilja ha två bostäder skulle vi ha brist på bostäder. Sådan är såklart inte situationen i Sverige. Det finns ingen brist på villor och bostadsrätter eftersom budgivningen säkerställer att endast en spekulant är beredd att betala det slutliga priset. På en specifik bostad är alltså tillgången en bostad och efterfrågan en köpare.
GustavR: Låter asvettigt! Således är det centralt i städer som det möjligtvis finns en hyresrättsbrist. Vilket då beror på antingen för låga hyror eller för lågt utbud.
Alltså kan vi lösa den bristen genom att helt enkelt höja hyrorna.
GustavR: enligt den definitionen har vi iskall brist på hyreslägenheter, annars skulle kötiden vara (nära) 0.
Som Cornu påpekade finns det idag lägenheter att hyra tämligen omedelbart i Stockholm. Vad det inte finns är billiga hyresrätter i innerstaden – på just dem är det brist. Om dessa hyresvärdar tilläts höja hyrorna skulle bristen försvinna eftersom efterfrågan skulle sjunka tills den överensstämde med tillgången.
Tolvtretton: Den är nära noll på massa ställen.
Det uppstår dock en del randproblem när bostadsmarknaden regleras hårt. Till exempel när det finns en policy i Landskrona att inte hyra ut till dem utan inkomst, samtidigt som Migrationsverket kräver fast adress för stöd. Sådana randproblem är förstås idealiska livsmiljöer för parasiter.
http://hd.se/landskrona/2014/09/09/olagligt-boende-den-enda-utvagen/
GustavR: Nej, det finns det inte. Det är flera års kötid även till dyra hyresrätter i förorten. Det hävdas ofta här att det går "lätt" att få tag på en hyresrätt i Stockholm, men ingen har någonsin lyckats bidra med ett exempel.
Stefan H Singer: Ingenstans där det hävdas råda bostadsbrist.
Enligt GustavRs definition kan det för övrigt aldrig finnas en brist på bostäder med fri prissättning (villor och bostadsrätter), eftersom det alltid bara finns en som bjuder högst, och alltså bara finns en köpare som är villig att betala det pris där budgivningen stannar. Definitionen är därför värdelös i detta sammanhang.
Jodå, jag har bidragit med massvis med exempel, men av förklarliga skäl namnger jag inga personer.
Cornu: Nej, det har du inte…
Tolvtretton: Givetvis är det så. Och ja, Cornu har visat flera exempel på att det snabbt går få lägenhet i förorterna.
När jag flyttade till GBG, vilket var rätt länge sedan nu (vintern 2002/2003) så tog det mig två veckor att få ett förstahandskontrakt i biskopsgården, cirka 15min från brunnsparken med spårvagnen. Nu kanske biskopsgården har blivit mycket mer populärt sedan dess dock, det har jag ingen koll på.
Stefan: Han har länkat till lediga lägenheter på bostadsförmedlingar som KRÄVER KÖTID, det är vad han har gjort…
Jo, det har jag visst det. Upprepade ggr. Både för Stockholm och Göteborg, och då inte bara i förorterna, utan även centralt. Allt som krävs är några veckors tålamod.
Du får googla runt på bloggen. Kan upprepa att alla jag känner som viljat ha ett förstahandskontrakt på en hyresrätt har fått det på några veckor. Finns enskilda undantag som valt andra lösningar, förstås, t ex hyra en villa istället för en lägenhet. Att hyra en villa är också ett förstahandskontrakt, då man hyr av ägaren.
Om det nu är lätt att få en hyresrätt borde det ju drälla av erbjudanden med lediga lägenheter. Varför bidrar ni då inte bara med några?
… eller OK. I några fall har det tagit några månader nu när jag tänker efter.
Har visat tidigare. Finns hundratalet förstahandskontrakt, och det är bara de som finns offentligt. http://cornucopia.cornubot.se/2014/05/ingen-bostadsbrist-21-791-lediga.html
Cornu: De flesta av dessa påståenden har jag redan bemött i de blogginlägg du hänvisar till. Du får väl googla runt lite…
Nu trollar du ju bara.
Den jag hade fick jag via boplatsgbg, där finns för närvarande 124 lediga lägenheter i Göteborg + 11 på nya.boplats.se. 135 lägenheter (förstahandskontrakt) lediga just idag i GBG är väl rätt många?
Jag sökte flera lägenheter per dag tills jag fick en. Tog cirka två veckor.
Ser att flera hyr ut rum i villor på blocket också men orkar inte summera. Och cirka 50 bostadsrätter för under en miljon, vilket borde kunna vara aktuellt för en del som också gärna hyr.
Det spelar inte så stor roll hur många lediga lägenheter som ligger ute om alla kräver flera års kötid (och 135 i GBG skulle jag inte kalla "många")… Om vi tar exemplet biskopsgården så har nästan alla som ligger ute över 1000 anmälningar, flera har över 2000. Så efterfrågan verkar vara aningen högre…
Du vet om att det är samma 1000-2000 personer som sätter upp sig på de olika lägenheterna. Samma personer går även på visningar på BR.
Många tackar sedan nej till att ens komma på visning, så allt som krävs är att man anmäler sig till lägenheter i ett antal veckor, så får man en till slut.
Nybyggnation är ännu enklare. Där vet jag flera som bara ringt och fått en lägenhet direkt. Inflyttning några månader senare förvisso, men nybyggnationen har ofta så höga hyror och inkomstkrav att det är enkelt att få lgh.
Ett exempel. En person satte upp sig på en privat nybyggd lägenhet. Hamnade i kön, men den som fick lgh tackade sedan nej, liksom andra och personen fick lägenheten. Tog 2-3 månader totalt.
Annat exempel. Par som separerade. Bägge fick omgående nybyggda lgh ett telefonsamtal senare, inflyttning efter några månader.
Men stirra du på bostadskön. Den beskriver inte verkligheten och de allra flesta som "står i bostadskö" har redan en bostad, och denna "kö" säger alltså inget om efterfrågan.
Tolvtretton: Har inte hört från någon som sökt flera bostäder om dagen att det tagit flera år att få någon bostad. Antalet anmälningar säger inte så mycket eftersom de flesta anmäler sig på jättemånga bostäder, vore nog bra om det fanns en begränsning i hur många man får anmäla sig på.
De fyra åren 2010-2013 mäklades 34281 lägenheter på boplatsgbg. Sedan tillkommer de hyresvärdar som inte använder boplats.
Det är väl klart att folk anmäler sig till flera lägenheter, men 135 lediga lägenheter till tiotusentals sökande räcker ändå inte särskilt långt…
Jag har fortfarande inte fått ett enda exempel på ett tillgängligt förstahandskontrakt som går att få (eller som nyligen utdelats) utan kötid. Tills det händer orkar jag inte bemöta dessa meningslösa berättelser om någon bekant som minsann fick en lägenhet i Högdalen 2004…
Jag kan ge er lite hjälp: Har finns flera exempel på utdelade kontrakt med några månaders kötid: https://bostad.stockholm.se/statistik/
Nu kan ni ju hävda att det är bevis på att alla kan få ett kontrakt med samma kötid. Oj, jag överbevisade mig själv. God natt.
135 lägenheter är lite.
För att få en idé om vad som krävs av ruljangs för en fungerande hyresmarknad är det bara att jämföra med en stad med marknadshyror.
Oslo, ungefär lika stort som Göreborg, har ca 1500 lediga lägenheter. Det är lågt om man jämför med normal vakansgrad i ett bestånd, men marknaden är glödhet i Oslo så kanske inte så konstigt.
135 lägenheter tyder på extrem brist.
Med tanke på att den årliga nettoinflyttningen till Göteborg är ca 100 individer, alltså ännu färre hushåll, så låter 135 lediga lägenheter plus tusentals objekt till salu som ett ganska rymligt utbud. Naturligtvis skulle marknadshyror över hela beståndet ge en än större marknad.
Kingedward24: Cirka 8570 lägenheter per år. Är det verkligen så lite?
För att ge en mer korrekt bild över utbudet bör även tillgängliga/förmedlade svartkontrakt tas med i statistiken. Det är ju också bostäder. Subventionerad hyra ger ett värde på den svarta marknaden.
Alla kontrakt som över huvud finns tillgängliga utanför formella bostadsköer bör räknas in. Finns många privatvärdar som aldrig skulle låta en kö dela ut hyresgäster till hens hus.
Stefan, vad är siffran 8570?
Kingedward24: Antal mäklade hyresrätter per år via boplatsgbg, snitt 2010 – 2013.
OK, då är uppenbart utbudet 135 lägenheter fel. Eller så omsätts hela beståndet var tredje dag, vilket tyder på extremt underutbud.
Vad utbudet är just idag är väl kanske inte en jättebra indikator på vad det är alla andra dagar på året och hur snabbt det omsätts?
Nehej.
Men om man jämför utbudet idag med en stad där marknaden är glödhet och det råder fri prissättning, och det där finns 10 ggr fler lägenheter att hyra, kan man ju tycka att det lite tight ut i Göteborg?
Det var dessutom inte jag som kom med siffran 135, och definitivt inte jag som tyckte att 135 såg mycket ut. Hur man än mäter kan man genom jämförelser sluta sig till att 135 lediga hyreslägenheter är extremt lite i en stad av Göteborgs storlek.
"Förklara för mig hur det kan vara bostadsbrist om alla har en bostad?"
enkelt, alla bor inte där de vill bo.
dock håller jag med om att tillgången på krediter är det som främst drivit prisutvecklingen på sistone.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Rätt av Cornucopia!
Och, förutom ett rikligt utbud av bostäder att köpa i t ex Sthlm, så finns det – hör och häpna – mängder med olika typer av bostäder att hyra tämligen omgående i alla typer av socioekonomiska områden i Sthlm. Visserligen gäller det inte ett förstahandskontrakt och i synnerhet inte dem med planekonomiskt tvångs-dumpad hyra. Det kan också ta lite extra tid att finna ett s k andrahandskontrakt som innebär längre hyrestid än något år i taget. Så det fordras planering och jag säger inte att det är en dröm-administration för t ex en barnfamilj. MEN, det är billigare att hyra högstatuslägen i andra hand än vad det numera blivit att äga/köpa. Och jag kan räkna. Jag har tidigare redogjort för den ärliga metoden som inte tillåter ägare att "glömma" kostnaden för dels utebliven alternativavkastning på inbundet kapital i bostaden samt dels löpande riskkostnad att avsätta till driften för kapital-förlustrisker från varje given nivå och oväntad tidpunkt (!!!)
Jag håller helt och hållet med! Om vi skulle ha räntor över 5 % kommer vi INTE att ha stigande bostadspriser i Stockholm. Att inflyttningen och bostadsbristen skulle vara den drivande faktorn är en myt som jag tycker du har spräckt gång på gång.
Mvh
Ingenjorsliv
När man pratar om bostadsbrist i Sverige så verkar man mena bristen på billiga lägenheter centralt. För ute i storstadsförorterna råder det knappast brist på billiga hyres/bostadsrätter.
Sen tycker jag att det är märkligt att så få svenskar är ointresserade av att bo i de multikulturella förorterna. Över 90% röstar på partier som är positiva till invandring och mångkultur, men samtidigt vill så få uppleva mångkulturen.
"Skruva åt kreditkranen" låter lite utopiskt, storstatligt. Nästan "Yes, we can!".
Enklare är väl att låta marknaden sätta räntor efter tillgång, efterfrågan och risk. Och fredligare.
@viktualiebroder
Detta faller tillbaks på penningpolitiken och de penningpolitiska målen. Med målen oförändrade så om inte riksbanken styr med ränteratten så styr de med en annan ratt som får samma konsekvenser då delmålet i penningpolitiken är att styra penningmängden.
Om du har tillgång och efterfrågan (på pengar) eller styrräntan som styr marknadsräntan så hamnar du i samma läge.
Kanske hade dock en penningpolitik där man inte injicerar penningmängdsinflationen i bostadsmarknaden utan på KPI-marknaden hade varit mer direkt och effektiv. Kanske hade man då inte fått lika skenande bostadspriser då?
@Anonym
Jag förstår inte ditt argument riktigt. En stor anledningarna till behovet av penningpolitiken och penningpolitiska mål är ju den nästan totala avsaknaden av en fri marknad.
@alag
Synd att du inte förstår. Det är alltså inte att RB utför penningpolitiken genom att sätta styrräntan som gör att räntan hamnar där den hamnar efftersom likartat resultat skulle ske med vilken annan penningpolitisk åtgärd som helst som uppfyller de mål man satt för penningpolitiken.
När det gäller friheten på marknaden så kan man ju fundera på vilka friheter som saknas och vilka dessa som skulle göra penningpolitiken onödig.
@Anonym
Nej jag har ingen aning om varför RB ska bedriva penningpolitik eller sätta styrränta. RB har tyvärr inget med den fria marknaden att göra. Låt priserna falla när de behöver falla osv.. Det hade inte varit något problem om vi hade haft ett sunt monetärt system.
@alag
När man talar om fallande priser så är det alltid relativt något annat – det finns inget absolut i sammanhanget. Att man väljer att relatera det till ett instrument utgivet av riksbanken gör inte att priserna bara därför rör sig på ett planekonomiskt sätt.
Men RB använder sig av en mystisk ”allmän prisnivå” snarare än i bedömningen av relativpriser. För att rädda deras antagandet om att det är den fiktiva ”allmän prisnivån” som styr den ekonomiska händelseutvecklingen måste de låtsas att konsumentprisindex registrerar ”priserna” i generell mening och att faktorpriser inte existerar. Dessutom leder deras handlande – som vi kan se idag – till deflation till följd av ohållbar kreditexpansion vilket medföra betydande svårigheter för stora ekonomiska grupper. Risken är att relativpriserna i ekonomin förändras på ett omotiverat sätt p.g.a. att inte alla priser anpassas i samma takt vilket i en förlängning leder till uppsägningar. Vill du ha ett recept för katastrof så kan du kombinera risken för framtida uppsägningar med att RB sänder ut fel signaler till marknaden, som uppfattar det som om det finns pengar sparade i systemet(låg ränta) vilket gör att chansen för felallokeringar- och onödigt risktagande ökar. Alltsammans luktar väldigt mycket planekonomi.
@alag
Då skulle du ju kunna ge ut alag-drachmer (eller avd du vill kalla dem för) och sätta prisnivån på den (eller styra tillgången på den) och på så sätt motverka riksbankens penningpolitiks inverkan på relativpriserna.
Att bara hävda att RB's agerande påverkar relativpriserna för att det inte råder fri marknad kräver ju att du visar på hur marknaden är ofri och hur detta inverkar på relativpriserna. Att man besitter ensamrätt att ge ut sina egna instrument skulle man kanske kunna hävda är ofrihet, men den ensamrätten hänger ju lite ihop med varumärkesrätten och förbudet mot urkundsförfalskning – något som knappast kan sägas utgöra en viktig och skadlig inskränkning av den fria marknaden.
Alag-drachmer är väl dit jag skulle vilja komma för att kalla det en fri marknad. Jag tror att Liberty Dollar är ett bra exempel på varför marknaden inte är fri. Visst kan man välja andra valutor från andra centralbanker. Problemet är att det inte råder tillräckligt med konkurrens.
Förhoppningsvis kan cryptovalutor bryta RBs monopol. https://www.coinprism.info/assets
@alag
Men ge ut alag-drachmer då ifall det är det som ligger i vägen för att det skall bli fri marknad. Är det Liberty Dollar's existens som är hindret för fri marknad – vi borde då kanske förbjuda dessa i "frihetens" namn.
Marknadens frihet mäts inte i antal konkurrenter utan i hur pass marknaden är inskränkt. Det finns inget som säger att det skall finnas mer än 168 stycken leverantörer för att marknad skall anses fri.
Det man bör fråga sig är vari RB's monopol EGENTLIGEN består, och varför detta skulle vara skadligt eller vara ett egentligt problem. Man bör också fråga sig vad det kan finnas för fördelar med denna ordning och väga mot eventuella problem.
Vi är sent ute om vi vill förbjuda Liberty Dollar's i frihetens namn, det är just vad som hände. Så våldsmonopolet är ju en stor del av monopolet. Det är ett problem när det blir korrupt och systemet murar in dig.
"Det finns inget som säger att det skall finnas mer än 168 stycken leverantörer för att marknad skall anses fri." Det är inget som säger att det behövs mer än en leverantör. Lite beroende på hur man ser på det så finns det bara ett Internet. Ingen skulle väl påstå att Internet har monopol på information. Folk väljer att använda det för att det än så länge är relativt fritt. Det är väl när Internet blir korrupt som man behöver se sig om efter andra lösningar.
"Som bekant är det inte bostadsbrist som driver bostadsbubblan, tvärt om stiger priserna snabbare i avfolkningslän än i t ex Stockholm. "
Ta en titt på dessa "avbefolkningslän". Urbaniseringen är säkert kraftigare där än i t ex Stockholm. Folk flyttar från landsbyggden och småsamhällena till de större städerna/orterna. Därför kan dessa läns befolkning sjunka samtidigt som städerna/orterna stiger och det är där priserna stiger kraftigt.
I avbefolkningsområderna blir husen stående tomma då det inte är lönt/möjligt att sälja så dessa påverkar inte prisstatistiken.
Utan en efterfrågan så skulle priserna inte stiga om så räntan sattes till 0%.
Trots den låga räntan så sjunker fortfarande priserna i vissa delar av Sverige (avbefolkningsområden) för att det inte finns någon efterfrågan på husen.
Hehe, du menar om ingen skulle vilja bo i en bostad liksom? Alla vill bara bo i det fria?
Cornus poäng är väl ändå att det är efterfrågan och tillgång på krediter som styr. Om krediter är gratis (som i ditt exempel) men ingen efterfrågan finns, så är det klart att ingen kommer "köpa" krediter.
"Hehe, du menar om ingen skulle vilja bo i en bostad liksom? Alla vill bara bo i det fria?"
Nej, men i stora delar av Sverige så är folk villiga att skuldsätta sig för att bo på plats A när de kan köpa ett liknande hus på plats B som bara ligger 3-4 mil bort för 1/5:e del av priset.
Det behöver ju inte vara brist på vara X i Sverige bara för att det är låg tillgång och hög efterfrågan på vara X i Stockholm.
Förstår vad du menar. Det är ju inte helt svartvitt. Så här kanske?
I eftertraktade områden så styrs priset på på bostäder av viljan att betala priset på krediter.
Klart att det är bostadskrediterna som styr. Kolla handelskyrkohysterin. Man måste ju utöka huslånet för att kunna handla på!
Totalt off topic
Det är inte ofta det finns något positivt att rapportera om (fp) men nu har det hänt!
Björklund har föreslagit att lärarna i skolan ska kunna hindra eleverna att ha mobiltelefoner med sig in på lektionerna. Kan bara säga kanonförslag. OK, Björklund och kanonförslag i samma mening, trovärdigheten är låg, men jag tycker verkligen att detta är riktigt bra, och dessutom lite viktigt. Viktigt enligt principen "I skolan gäller det här och det här, du har bara en vettig chans att få med dig det bra paket man kan ha från grundskolan, ta den. Mobiltelefoner kommer du inte att sakna i livet". Ungefär så.
Tilläggas kan att (v) givetvis kontrade detta förslag med… ett annat förslag. Det ska vara mer mobiler och läsplattor i skolan. Det bevingade Ernst-Hugo Järegårdcitatet kan vara på sin plats, med tryck på varje idiom:
Idiot.
Har läst kommentaren från (v) en gång till, och blivit förbannad. Snälla, ni som tror att ni ska rösta (v) i valet, er skolpolitiska taleskvinna Rossana Dinamarca tycker enligt Svt:
" Enligt Dinamarca vore det bättre att
man i stället fokuserade på att ta in
mobiler och läsplattor MER i under-
visningen eftersom det är "den teknik
som unga faktiskt befattar sig med".
Swosh låter det när trovärdigheten i (v):s skolpolitik flyger ut genom fönstret. Undrar om de bara reflexmässigt vill gå emot (fp) eller om de är dumma. Kombination av bägge kan kanske inte uteslutas. Herregud vilka tomtar, mer mobiltelefoner i skolan…?
Grav felkalkylering dessutom, tror knappat en enda människa över 30 år stödjer elevernas rättigheter att ha mobilen med på lektionen, eller?
@Kingedward24
Jo det vore ju hemskt ifall skolan skulle få för sig att försöka lära eleverna något dom inte redan kan – tänk så kränkta de tröga skulle känna sig då de inte tar till sig ny kunskap lika lätt;)
Vissa djur är mer jämlika än andra.
Alla som bor i Stockholm (eller t.ex. Göteborg) har ju per definition tak över huvudet. Men det är ju svårt att mäta bortfallet som uppstår av folk från mindre orter eller utomlands, som får bra jobberbjudanden i staden, inte kan ordna en bostad på ett rimligt sätt. Jag har själv vänner i Tyskland, som fått mycket bra erbjudande om jobb i Stockholm, men tackat nej pga bostadssituationen.
Tio papp för en två i Upplands Väsby är förvisso också en lösning, men det är att blanda bort korten att påstå att det skulle vara lätt att ordna en rimlig bostad i Stockholm (Sthlm är det exempel jag själv bäst känner till) – vilket ju blir konsekvensen av att man hävdar att det i själva verket inte finns någon bostadsbrist.
Nu förespråkar jag verkligen inte att det skulle vara eftersträvansvärt att alla flyttar till storstäderna, men det är för många en på sikt trist lösning att bo i t.ex. Eskilstuna eller Västerås och jobba i Stockholm. Och det kan som bekant vara svårt med jobben i småorterna.
Nu finns det förvisso två skikt i staden – de som har en insats kan bo skapligt billigt i princip var som helst. Och för dem som inte har detta får man ju gilla läget, och bita samman och gneta ihop till sin insats, eller lösa på annat vis, t.ex. genom att betala ockerhyra för en bostadsrätt som hyrs ut i andra hand i innerstan.
För egen del har jag en tämligen medioker inkomst, och saknar karriärambitioner, men har utan att behöva anstränga mig särskilt mycket lyckats ackumulera ett kapital till en insats, vilket gör att jag aldrig har bott billigare, och skulle kunna flytta vart jag vill innanför tullarna, om jag nu ville det.
Idag byggs det ju som bekant efter efterfrågan, och inte efter behovet – och varför skulle privata bolag ta ansvar för Stockholms sociala situation? Tanken är befängd. Det går inte att plocka russinen ur kakan – antingen blir det socialism in inclusive, eller också får man gilla läget.
Ja, det är bostadsbrist på så sätt att folk inte har råd att bo i de lägenheter som finns. Exvis har 65% av kvinnor i Stockholm inte råd med hyran av en 2:a, vilket ju är lite för litet för att kunna ha en familj i. Men, borgerlig ideologi går ju ut på att stärka familjen framför individens frihet, så det är inte förvånande. Formerna skiljer sig åt, men Vita, medelålders, heterosexuella män betalar ALLTID (det är därför kavaj är manlig klädsel, så praktisk att bära plånboken i).
Men det kan ju inte vara överskott på krediter, för då hade det ju legat pengar på gatan och skräpat. Bankomaterna hade svämmat över och sprutat ut sedlar.
Ungefär samma resonemang som att det inte kan vara bostadsbrist för att folk inte bor i kartonger under broar…
Här finns en statlig rapport: http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2012/Bostadsbristen-ur-ett-marknadsperspektiv.pdf
De ger olika förslag på definitionen av bostadsbrist, till exempel "hur många bostäder som måste till för att hålla boendetätheten konstant" men väljer sedan den här sköningen:
"bostadsbrist existerar när bostadsstocken inte hunnit öka tillräckligt för att eliminera de ökningar i huspriserna som beror på befolkningstillväxten sedan bostadsmarknaden var i balans"
Helt omöjligt att beräkna alltså…
Brist definierat som avsaknad av kö är inte fruktbart för att förklara bubblor.
Brist definierat som att folk inte kan bo där de vill bo tror jag inte heller hjälper.
Försäljningen av nyproduktion är en så liten andel av de bostäder som säljs och det är en ganska stor ledtid innan det produceras nya bostäder.
Kanske man kan definiera brist som att det är möjligt att producerar bostäder till lägre pris än nuvarande försäljningspris.
Med det sättet att tänka skulle det mycket väl kunna uppkomma en situation där det finns brist på en viss typ av bostäder men inte på en annan. (Beroende på vilken typ av bostäder som nyproduceras).