Det är dags för en ny svensk energipolitik, som faktiskt löser några problem och bygger en framtid, en industri och svenskt framtida välstånd. Dagens energipolitik är helt fokuserad på att producera ännu mer förnyelsebar el, samtidigt som Sverige nu har ett exportöverskott.
Några ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott har skrivit ett rätt vettigt debattinlägg hos Bonnier/DI. Däremot finns det förstås en del brister. Men i princip har de rätt på behovet av omriktning. Sverige behöver inte mer elproduktion för att exportera till kontinenten. Vi behöver bygga bort beroendet av olja i transportsystemet, medan tid är inför peak oil slår till på allvar. Något som KVA-medlemmarna förstås inte berör, utan de diskuterar bara CO2-utsläpp och att politiska beslut vill minska dessa.
Från debattartikeln:
“Det finns ingen anledning att fortsätta bygga ny subventionerad vindkraft som inte behövs inom landet. Den svenska elproduktionen är redan koldioxidneutral och tillräcklig för våra behov. […]Mest angeläget för Sverige är att rikta in sig på det stora oljeberoendet i transportsektorn, ett beroende som kan reduceras genom effektiviseringar, eldrift samt genom övergång till metanol som motorbränsle. Därigenom verkar vi också bäst i linje med EU:s övergripande målsättning och direktiv, nämligen att minska utsläppen av växthusgaser.”
Principiellt korrekt, men fel grunder och fel medel. Vi behöver dock inte mer vindkraft.
Vi behöver inte heller gå omvägen via metanol eller motsvarande som motorbränsle. I själva verket är det mycket “enkelt” att göra syntetiska bränslen av luft (kolet och syret i CO2) och vatten (vätet i H2O) om man har tillgång till energi. Vilket vi har, eftersom vi exporterar el. Därmed kan vi skrubba ur CO2 ur atmosfären och göra till syntetisk bensin och diesel.
Enklast är förstås att göra detta i anslutning till våra största kraftverk – stora vattenkraftverk och kärnkraftverk. De senare, med sin lappade och lagade 60-talsteknik, behöver förstås skrotas och nya, säkra, toppmoderna, reaktorer behöver istället byggas. Eller så bygger vi ut de sista älvarna.
Elcertifikatsystemet begränsas, så att kraftverk som inte ännu fått bygglov inte längre kommer berättigas till elcertifikat, vilket stoppar utbyggnaden av vindkraften. Biobränsledrivna kraftvärmeverk kommer fortfarande vara konkurrenskraftiga, och det är effektivare att använda biobränslen till elproduktion och fjärrvärme, vilket i princip ger 95% utvinning av energiinnehållet i skogsprodukterna, utan något avancerat teknikbehov, än att göra metanol, med på sin höjd 50% utvinningsgrad, som sedan eldas upp i motorer med 25-35% verkningsgrad.
Svensk energipolitik har målat in sig i ett meningslöst hörn. Är det något som ska subventioneras så är det framtagandet av fossiloberoende fordonsbränslen, inte export av el. Vi har till ungefär 2030 på oss innan exportmarknaden för olja i teorin helt upphört. Inte ens elbilproducenternas egna prognoser pekar på mer än 10% elbilar i den totala fordonsparken till dess. Så vi behöver flytande bränslen.
Att reformera energipolitiken är dock svårt. Prestige och miljarder gör att man inte har lust att lämna det inslagna spåret – att producera förnyelsebar el vi inte har behov av, men fortsätta köra på fossila fordonsbränslen.
91 kommentarer
Ursäkta, men är det inte en enastående korkad synpunkt att det inte är meningsfullt att producera mer förnyelsebar el därför att vi inte behöver den i Sverige? Som om det inte är intressant att minska utsläppen i andra länder…? Borde man inte tvärtom producera maximalt med förnyelsebar el för att kunna minska exv användningen av kolkraftverk och annat (som ger utsläpp som hamnar även i Sverige)?
Förnyelsebar el från flödande energi bör produceras i anslutning till konsumenterna.
När det blåser eller är soligt så är det ett regionalt fenomen-dvs Tysk vindkraft går då för fullt oxå.
Vill de maxa upp förnyelsebart bör de kunna subventionera fram detta lokalt.
Sverige har större yta, oändligt mycket större skogar och mycket längre kust än Tyskland. Och vi har 1/8 av invånarantalet.
Om vi idag exporterar el motsvarande tusen vindkraftverk, varför inte öka detta? Finns väl ingen baksida, även strategiskt kan det vara bra att i en framtid ha en viktig exportvara som andra länder är beroende av.
Varför ska svenska konsumenter och företag betala för elcertifikat, som går till att betala vindkraftexport?
Exporterad vindkraft borde väl åtminstone inte få svenska konsumenters elcertifikat?
Eller gillar du att betala tyskarnas el?
Nu är ju subventionen en liten del av vindkraftverkens kostnad. Vindkraften kommer kunna stå på egna ben om bara något år.
Kan vi producera vindkraftsel för export till andra länder till ett konkurrenskraftigt pris och därmed även bidra till minskad miljöförstöring så ska vi naturligtvis göra det. Elen är lätt att flytta genom de befintliga kraftnäten.
Det är ju lika självklart som att det lönar sig bättre att bygga reningsverk där det behövs i stället för vid våra egna kuster.
Är sedan våra ekonomiska modeller hinder för detta får vi väl ändra på modellerna.
Håller med Cornu, har ingen lust att betala för att elen ska kunna exporteras, och få "energi brist" här hemma. Vi som konsumenter i "stora" sverige får ju då betala infrastrukturen för exporten…
Är det gasbrist i Ryssland?
@Gabriel Eriksson
Jag tycker att vindkraften verkar vara rätt kraftigt subventionerad, bortsett från direkta subventioner får de ju elcertifikat som de kan sälja 200kr/styck. Jag får det till att man blir subventionerad med 20öre/kWh bortsett från direkta subventioner, vidare blir övrig kraft belastad med kostnad för certifikaten vilket ytterligare snedvrider marknaden.
Om man kan stå på egna ben om något år så är ju så kraftig snedvridning av marknaden en skandal.
@Gabriel: Hur många år har man sagt att vindkraften snart kan stå på egna ben?
Gabriel,
Vindkraften har, vad jag känner till, inga andra subventioner är elcertifikaten och dessa får man under en begränsad tid. Mina vindkraftverk i Göteborg har inga subventioner längre.
Elcertifikat går till elproduktion i biobränsleeldade kraftvärmeverk också. Märkligt att bara klaga på certifikaten när de går till just vindkraft. De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Vad gäller subventioner så står det på energimyndighetens hemsida att det finns stöd som utgår för solceller men inte för vindkraft: http://www.energimyndigheten.se/Hushall/Producera-din-egen-el/
Att många går omkring och tror att vindkraft skulle vara specialsubventionerat är samma princip som att de tror att Kina är ett fattigt u-land – kort sagt bristande omvärldsbevakning. Världen ser inte längre ut som på 1900-talet.
@Karin Granström
Att även andra energislag blir subventionerade ändrar inte det faktum att vindkraft blir subventionerade. Jag har svårt att se det rationella med att subventionera dessa energislag på detta sätt. NB att CO2-resonemanget faller av två skäl – dels så är knappast torv att betrakta som CO2-neutralt och dels undanhåller man kärnkraft och ny vattenkraft, dels så är väl redan så att energikällor som släpper ut CO2 redan beskattade för detta. NB också att resonemang förnyelsebara energikällor heller inte håller då torv knappast kan betraktas som förnyelsebar (även geotermisk energi kan ifrågasättas), men ny vattenkraft finns inte med, dessutom så ändrar inte formen för konvertering (kraftvärmeverk eller inte) om det är förnyelsebart.
Vidare har det väl funnits subventioneringsformer för uppförandet av vindkraftverk vilket pga kapitalkostnadens betydelse är en subvention vars effekt består.
Vi bör ha tillgång till billig el till vår industri. Vi enskilda som redan nu betalar dyrt för att få bort koldioxiden via skatter och avgifter bör kanske också ha tillgång till billig el. Det ger vissa nyttigheter som vi uppskattar.
Elintensiv industri betalar 0,5 öre/kWh i elskatt och ingen moms. Skulle EU få reda på dessa subventioner skulle de säkert ingripa. 😉
Du och jag betalar som bekant rätt mycket mer. Industrin är subventionerad och det är privatpersoner som betalar.
Så skatt är att betrakta som subventioner idag!
Det var inställning som jag tycker är tveksam!
Ja, "Subvention" är ett ytterst missbrukat ord.
Korrekt att vår tunga industri behöver billig el – t ex Lundbyvarvet, Kockumsvarvet i Malmö, Landskronavarvet, SAAB i Trollhättan, Edsbybruket, Fredriksbergsbruket m fl.
Jaha jaså de är nedlagda allihop? Då kanske det är smartare att exportera elen ändå?
Trots billig el så lades de ner-inte pga!
Men vi har lite kvar. Massa kvar tex!
Holmen behöll sin elproduktion men köper el motsv halva vindkraftsproduktionen-och de kör 24/7/365.
http://www.holmen.com/sv/Om-Holmen/Affarsomraden/Holmen-Energi/
Kalla det vad ni vill. De ansöker om en skattesänkning för att de är elintensiv industri men vi andra vanliga företag och privatpersoner måste betala en hög skatt där de slipper.
Vi kanske skall kalla dem "skattefrälse" så blir ni nöjdare? I slutändan är resultatet detsamma.
Nej resultatet är inte samma!
Vi hade inte haft de jobben att gå till och tjäna ihop till den skatten om de hade drabbats av samma skatt!
Subventionen – förlåt "skattefrälset" – omfördelar ju bara resurser mellan olika företag och privatpersoner. Hade resurserna hamnat i företag som inte är elintensiva så hade de genererat vinst och tillväxt där. För privatpersonerna hade det kanske inneburit att man kunnat sluta sitt jobb och starta eget eller kunnat konsumera mer.
Enkel marknadsekonomi.
Jaha du!
Marknadsekonomi förespråkas även av mig.
Men hur tänker du att icke elintensiv skulle vinna något på att deras icke konsumtion skulle gynna dem om den blev billigare?
Dessa elintensiva jobb, såsom massa, leder till att värde skapas i samhället. Vi skulle kunna skattefrämja denna typ av jobb nästan utan gräns och det skulle ändå på det stora hela vara lönsamt för oss. Alla andra i samhället gynnas av de värdeskapande jobben.
Bra Cornu. Tänk att peak oil är så tabu att man i stort sett aldrig vågar nämna det, utan bara pratar om klimatet. Jag undrar om det var på något Bilderbergmöte man bestämde att peak oil skall vara tabu. Eller i Davos? Någon gång bestämde sig eliten helt klart för att peak oil är tabu. Klimatet får man däremot tjata om hur mycket man vill.
Möjligheten att producera bränsle intill vattenkraftverken (så man också kan skippa elledningarna) har det knappast sagts något om hittills. Det borde vi sätta igång och experimentera med snarast.
Metanol är så vitt jag förstår ingen "omväg", utan snarare ett första steg på vägen till bensin (och diesel). Man måste inte gå vidare till att göra bensin, men bensin är snällare mot bilarna än metanol är.
Med de flesta politikers totala brist på ansvar, skulle den politiker som på ett ansvarsfullt sätt tog upp peak oil bli angripen från alla håll. Den okunniga allmänheten vill heller inte höra några otrevliga sanningar.
Att börja prata peak oil för en politiker kan jämställas med att ställa sig framför en exekutionspluton och kommendera; "Sikta, skjut!"
Klimatförändringarna är väl också en otrevlig sanning? Det finns önationer där det borde vara bekvämare att tala om peak oil än om klimatförändringar. Till och med i Danmark, som skulle kunna försvinna under havets yta om det smälte till bra också i Antarktis.
Likt Holland eller Nederländerna då?
Danmark ligger lågt men det är inte havsnivåhöjning som ger högvatten där heller!
Det är väder!
Är inte landhöjningsproblemet avfärdat förresten? Lägg en isbit i ett glas vatten och jämför ytan före och efter typ.
Däremot är uppvärmningen en annan femma om det är mörkt öppet hav eller vit is som reflekterar allt.
Biobränsledrivna kraftvärmeverk kommer fortfarande vara konkurrenskraftiga, och det är effektivare att använda biobränslen till elproduktion och fjärrvärme, vilket i princip ger 95% utvinning av energiinnehållet i skogsprodukterna, utan något avancerat teknikbehov, än att göra metanol, med på sin höjd 50% utvinningsgrad, som sedan eldas upp i motorer med 25-35% verkningsgrad.
Väldigt förenklat det här eftersom man talar om olika energislag. Behövs det inte mer värme så behövs det inte, och i så fall kan man ju låta skogen bre ut sig och växa eller möjligen göra nåt vettigt av den. Och vi har ju faktiskt enorma mängder skog. Ska man dessutom hålla på och pelletera och ha sig sjunker verkningsgraden. Etc etc.
Det som dessutom behövs är inte bara en ny energipolitik, utan en korrekt sådan som dessutom är blocköverskridande och långvarig, vilket skulle möjliggöra ordentliga satsningar utan en massa hattande.
Blo.. block… blocköverskridande? Vad är det för smutsigt ord?
Ja, en svensk politiker skall vara blockerad. Att vara blockerade är snart det enda våra politiker är bra på.
Alla kan klaga dygnet runt, året runt på det samförstånd som finns mellan 7 partier i migrationsfrågan, men ingen kan lista ut att ett sådant massivt samförstånd faktiskt skulle kunna vara fördelaktigt i andra frågor.
Skall vi driva våra fordon med el eller bränsle producerat med el, räcker inte vår nuvarande elproduktion.
Att ersätta vår nuvarande bilpark med dubbelt så dyra laddningsbara bilar är vansinne och lär inte fungera för långtradare och traktorer.
Mitt förslag: Konvertera nuvarande fordon till vätgasdrift och ha ett par gastuber i bakluckan eller på lämplig plats i andra fordon.
Inte så elegant och med förbränningsmotorns lägre verkningsgrad, men till en bråkdel av kostnaden.
Dessutom bättre betalt för vindkraftselen då överskottselen kan användas till elektrolys under blåsiga perioder. Pipelines för vätgas är billigare än motsvarande kraftledningar och gasen kan lagras.
Nja. Vätgas är den minsta molekylen som finns. Den är svår att lagra, den är svår att transportera, och vätgaspipelines blir mkt dyra pga vätgasens förmåga att läcka ut. För att inte tala om hur lätt den läcker ur en modifierad bensinmotor.
Vätgas måste framställas, t ex av elenergi, så det är ingen skillnad.
Vätgas är inget bra alternativ. Bättre att göra metanol och dme. DME är flytande vid fem atmosfärers tryck och oerhört mycket mer lätthanterligt än väte. Pipelines för väte låter inte ett dugg smart.
Bränsleceller på frammarsch!
För ett större antal är sedan sålde och servade jag mät- och reglerutrustning till processindustrin. Det fanns en typ av termometrar som bestod i en liten gasbehållare, där man mätte trycket som en funktion av temperaturen. Det var diskussion om man skulle använda helium ( diffusionsrisk, men andra fördelar ) eller kvävgas. Slutet blev att det kvittade lika ( utom för reklamavdelningen ).
Det är heller inga problem att förvara vätgastuber, diffusion kräver ganska höga temperaturer ( heliumfyllningen tålde i alla fall ett par hundra grader ).
Jag har också läst att det skulle vara svårt att lagra väte, men jag använder helium eller kväve som bärgas i gaskromatografer och väte till gaskromatografens flomjonisationsdetektor, och det har aldrig varit några problem. Gaserna förvaras i gastuber under tryck och leds till kromatografen i kopparrör. Nu sker det på många håll en övergång till väte som bärgas, eftersom helium kommer att bli orimligt dyrt och kväve ger kromatogram av sämre kvalitet. Kanske det egentliga problemet är att tuberna blir tunga? Skulle vara intressant att få reda på varför lagringen ses som ett sådant problem när snart sagt varenda kemilabb har vätgas.
Dina tuber kan få vara tunga, de behöver inte klara en krock i 120 km i timmen eller -40 grader och framför allt behöver de inte tryckas upp till 700 bar. Trots detta läcker de troligen en del. Stänger du in 400 bilar med vardera 2-4 högtryckstuber i ett garage lär du ganska snart ha knallgas någonstans under taket – inget trevligt scenario.
Det finns många tankar om vad som skulle vara "bäst", men till syvende og sidst så handlar det om att någon måste betala – för nya bilar eller för ny infrastruktur – eller tappa i verkningsgrad om man väljer drop-in-drivmedel. Kostnaden måste bäras av större delen av världen för att bli överkomlig – och för att bilindustrin är global och med så dålig lönsamhet att den inte klarar speciallösningar. Därför är metanol och DME inte några troliga kandidater (större delen av världen har inte tillgång till skog, och de som har mycket, har också olja och gas). El kommer att fylla vissa nischer, vätgas är en mindre trolig kandidat pga riskerna. Ingen stad kommer att tillåta vätgasbilar i garage.
"Kampen" kommer snarare att stå mellan etanol och palmolja till låga priser (men med viss motoranpassning) på ena sidan och dyra drop-in-bränslen på andra sidan.
Problemet med gasol och bensinångor är att de är tyngre än luft och kan samla sig i pölar på marken och dessutom kan rinna långa sträckor. Risken för antändning blir därigenom stor.
Vätgas stiger däremot uppåt och blandar sig med luften. Med lite luftväxling eller utomhus blir knallgasen snart så utspädd att den är ofarlig.
I olyckan med zeppelinaren Hindenburg säger wikipedia: Of the 97 people on board (36 passengers and 61 crewmen), there were 35 fatalities. There was also one death of a ground crewman.
Samma site säger också:Hydrogen fires are notable for being less destructive to immediate surroundings than gasoline explosions because of the buoyancy of H2, which causes heat of combustion to be released upwards more than circumferentially as the leaked mass ascends in the atmosphere; hydrogen fires are more survivable than fires of gasoline and of wood. The hydrogen in the Hindenburg burned out within about 90 seconds.
Att så många överlevde, trots att zeppelinaren också föll från en relativt hög höjd, tycks styrka wikipedias påståenden ovan om vätgasbränder.
"Lättare än luft"-fördelen finns ju även för metan – som ju har en del andra fördelar.
Elcertifikatsystemet, som numera är gemensamt för Norge och Sverige, syftar till att öka produktionen av förnyelsebar el med 26,4 TWh per år från 2012 till 2020. Sverige förbrukar idag ca 145 TWh per år. Avgiften som vi konsumenter får betala för detta är ca 4 öre per kWt. Systemet är , jämfört men andra länders system, ett billigt sätt att öka mängden förnyelsebar el, om man nu vill det. Även om vi konsumenter får betala 4 öre/kWh i certifikatavgift är det inte givet att vår el blir dyrare med än utan certifikat, eftersom timpriset på elmarknade bestäms av det rörliga kostnaden för det energislag som sist måste tas i bruk för att täcka konsumtionen. Mycket vindkraft med obetydliga rörliga kostnader pressar alltså medelpriset på marknaden och gör att intäkterna för energislag med högre rörliga kostnader minskar.
Jo, precis, vi betalar 4 öre/kWh (på ALLA kWh) för att få vadå, 10% extra förnybart-innehåll? Det är inte billigt nånstans. Och varför skulle vi vilja ha förnybart? Det är en alltigenom meningslös egenskap.
Och om du kan visa att man kan subventionera en vara (ost, oxfile) utan att det kostar konsumenterna något, då är det väl läge för nobelpris?
Jeppen,
Jag skrev inte att jag förespråkar enbart förnybar el, däremot tycker jag det är bra med energislag som är så lite skadliga för miljön som möjligt som kärnkraft med inherent säkerhet t.ex. Westinghouse AP 1000. Tyvärr har ju dessa blivit så dyra ca 1 kr/kWt .
Min poäng var emellertid att subventionen elcertifikat som vindkraften får under en begränsad tid minskar intäkterna för de stora elbolagen d.v.s. Eon, Fortum och Vattenfall vilket är av godo för oss konsumenter. Marknadsprissättningen har ju inneburit enorma vinster för de stora elbolagen t.ex. brukar Vattenfall Sveriges vinst vara ca 30 % av deras omsättning. Elcertifikaren för vindkraften har, vad jag kan se, blivit det enda sätt på vilket marknadsprissättningen har modererats något.
1 kr/kWH? Källa på det?
Matte,
Här kommer referensen:
http://www.svenskenergi.se/Pressrum/Nyheter/Ny-karnkraft-i-Storbritannien/
@Lars-Eric Bjerke
Vad är det i vattenkraft som INTE är förnyelsebart? Vad är det i torv som ÄR förnyelsebart? Mixtrar man så med definitionen så kan man lika gärna och godtyckligt räkna uran till förnyelsebart och räkna bort vindkraft.
Vad finns som säger att förnyelsebart per automatik skall vara mer miljövänligt än icke-förnyelsebart? Det hela låter som att man rent godtyckligt i planekonomisk anda bestämt att man skall subventionera några godtyckligt valda energislag.
Sen att påstå att man inte får dyrare el för att man lägger på 4öre/kWh visar ju på att du sysslar med alternativ matematik.
Anonym,
Som du ser av mina inlägg ovan håller jag med dig vad gäller förnyelsebar elproduktion. Förnyelsebar elproduktion kan vara både bra och dålig, däremot tycker jag det är bra om elproduktionen är så lite miljöskadlig som rimligt.
Det är nog inte bara du av kommentatorerna, som inte håller med om eller inte förstått mitt resonemang om att konsumentpriset på el kan bli lägre trots att man får betala 4 öre extra för elcertifikat. Ett annat sätt att förklara detta än vad jag gjort ovan är att Vattenfall m.fl. av de stora elproducenterna har dragit ner på sina vindkraftprogram för att marknadspriset på el sjunkit delvis på grund av den stora vindkraftsutbyggnaden, som i sin tur berott på elcertifikaten. Det rörliga elpriset har hyfsat kontinuerligt sjunkit från ca 50 öre år 2009 till ca 35 öre idag. För att du ska kunna hävda att jag sysslar med alternativ matematik måste du visa att 4 öre av dessa 15 öre inte beror på vindkraftsutbyggnaden. Egentligen bör man också göra en bedömning av hur vindkraften påverkar framtidens prisbild på el, eftersom ett vindkraftverk enbart får betalt för elcertifikat under en begränsad tid och sedan konkurrerar utan subventioner med sin låga rörliga kostnad.
@Lars-Eric: Problemet är inte direkt att du sysslar med alternativ matematik, utan att du tittar för snävt på konsumentpriser kontra subventioner. Staten, kapitalet och vi medborgare sitter faktiskt i samma båt. Att tvinga fram vindkraft för 80 öre/kWh för att sänka elpriset från 50 öre till 35 öre är ingen god affär för samhället.
Visst, det kan tänkas att elräkningen blir lägre, men även Vattenfalls vinster blir lägre liksom dess utdelning, statens vinstskatter blir lägre etc och då kan inte staten göra lika höga jobbskatteavdrag (t.ex.). Summa summarum blir det självklart en nettoförlust för samhället att tvinga fram marginalproduktion som inte efterfrågas.
@Lars-Eric Bjerke
Även om man som jeppen påtalar bortser från vikande lönsamhet så är det inte så att man utan vidare kan tillskriva elcertifikatsystemet äran för sjunkande elpris. Att bara titta på att elpriset har sjunkit de senaste 4 åren och bortse från att de steg innan dess (då man också hade elcertifikat) är lite av cherrypicking.
Det är knappast rimligt att anta att den påtvingade kostnad som elcertifikaten innebär inte vältras över på konsumenterna, men i den utsträckning kapitalkostnaden inte kan täckas helt pga påtvingad överkapacitet så är det inte önskvärt ändå eftersom det är på det stora hela en dålig affär.
Jeppen,
Jag har inte påstått att elcertifikat är samhällsekonomiskt lönsamma bara att elcertifikaten för vindkraft bidrar till att sänka konsumentpriserna. Certifikaten bidrar inte minst också till att sänka vinsterna för tyskägda Eon och finsksägda Fortum, som ju är storproducenter av billig gammal vattenkraft och kärnkraft, och som därför har tjänat stora pengar på den fria elmarknaden. Elcertifikaten blir kanske en europaekonomisk förlust men inte en lika stor en förlust för svensk samhällsekonomi.
Om vindkraften kostar 80 öre/kWt, elcertifikaten bidrar med 15 till 20 öre/kWt och marknadspriset på el är 30 öre/kWt blir du snart av med all nybyggnad av vindkraft,så är det problemet löst.
Anonym,
Jag har inte tillskrivit vindkraften hela äran för de sänkta elpriserna bara kanske ca 4 öre av 15 öre. Det är ju de senaste åren vi har sett en rejäl ökning av vindelproduktionen. Se bara på dagspriset på el idag, som är 29 öre/kWt trots kylan men tack vare blåsten. Jag förstår dessutom inte varför Vattenfalls, Eons och Fortums minskade jättevinster skulle vältras över på konsumenterna då inte de tidigare jättevinsterna har kommit konsumenterna tillgodo.
Jeppen och Anonym,
Med den fria elmarknaden har vi inte någon, som tidigare Vattenfall var, som är ansvarig för Sveriges elförsörjning. Jag tycker därför det är nödvändigt med en rejäl produktionskapacitet, eftersom de ekonomiska och sociala kostnaderna för förlust av elförsörjningen är stor. Att få fram denna reservkapacitet i den fria elmarknaden kräver någon form av avgifter eller subventioner, som inte är marknadsekonomiskt lönsamma. Ett sätt är ju att gynna energiproduktion med vindkraft, så att man därmed kan använda vattenkraften till mer effektproduktion eller betala för gaskraftverk som bara körs några dagar per år.
@Lars-Eric Bjerke
Problemet med den statistik du använder är att det är frågan om cherrypicking, om elpriset stiger från 30öre till 50öre och sedan tillbaks till 30öre så är det ju inte ärligt att påstå att systemet som rått under den tiden har del i sänkningen av elpriset från 50öre till 30öre om man inte samtidigt är öppen för att det även kan ha varit del i ökningen av priset under perioden. Man kan lika gärna utifrån statistiken hävdat att vi faktiskt fått betala extra för elen under denna period.
Ifall det är höja säkerställd effekt är målet så borde de ju snarare vara så att man hade ett incitament för att öka den rent generellt och inte riktat till utpekade energislag (varav vissa inte tillför så hög säkerställd effekt som andra).
Anonym,
Jag har tyvärr inte några vetenskapliga bevis för att mitt påstående om att elcertifikaten för vindkraft bidrar väl till att sänka konsumentpriset på el, däremot tycker jag att indicierna är starka. Att jag valt att titta på åren 2009 till 2013 beror inte på "cherry picking" utan på att det är under dessa år som vindkraften fått en märkbar betydelse för elförsörjningen, tidigare var den i det närmaste obetydlig. Se denna statistik.
http://www.vindkraftsbranschen.se/wp-content/uploads/2013/02/Statistik-vindkraft-20130214.pdf.
Vissa politiskt utpekade förnyelsebara energikällor är under en begränsad tid berättigade till subventionen elcertifikat, där det råder konkurrens på marknadsvillkor inom den lilla gruppen. I praktiken är det bara vindkraft och bioenergi som idag kan konkurrera. Om man som jag gärna ser att storbolagens stora vinstmarginaler minskar och flyttas till konsumenterna och därmed bl.a. gör vår industri konkurrenskraftigare är det bra att ge subventionerna till ett energislag med låga rörliga kostnader. Vindkraften är ju det energislag som har lägst sådana. Energislag med höga rörliga kostnader såsom bioenergi och fossileldade kraftverk kan visserligen bli något säkrare reservkraftverk än vindkraft men de sänker inte medelpriset på el på samma sätt som vindkraft.
För övrigt är inte vindkraften så dålig vad gäller säkerställd effekt, som många påstår. Läs gärna följande artikel i Elforsk.
Elforsks rapport nr 09:07, http://www.elforsk.se.
@Lars-Eric Bjerke
Jag håller inte med om att indicierna är starka – själva poängen är att man tvingat branchen att investera i anläggningar som inte är lönsamma (som inte hade investerats i annars och låta branchen bära kostnaden för denna felinvestering) som en förutsättning för att få producera el med befintliga anläggningar. Det förefaller ganska rimligt att producenterna vältrar över denna kostnad på kunderna vilket kan vara vad som ses under perioden 2003-2009. Att bara titta på perioden 2009-2013 är cherrypicking eftersom du missar perioden som ledde fram till vindkraftens stora betydelse – ett projekt blir ju lättare lönsam ifall man cherrypickar bort de initiala investeringarna från kalkylen…
Ditt resonemang om varför man skall subventionera vindkraft verkar ändra karaktär nu, förra inlägget förde du fram reservkapacitet som ett argument för subvention, men för det ändamålet är ju inte vindkraft någon lämplig satsning. Snarare är det tvärtom att man skall söka efter låga kapitalkostnader (i förhållande till säkerställd effekt) för anläggningar som skall utgöra yttersta effektreserven – vill man säkra tillgänglig effekt så är det ju dessa som skall premieras.
De siffror jag har sett utifrån verklig leverans är ner mot 15-20% av installerad effekt. Att man levererar så lite bör inte vara möjligt på en fungerande marknad om det antingen är så att man inte kan leverera mer, det förbrukas inte mer eller att man egentligen inte har lägst rörliga kostnader. Om vindkraften har de lägsta rörliga kostnaderna (NB att vattenkraften också har kostnaden i det att man förbrukar reservoaren som har ett värde) så återstår ju bara alternativet. De tillfällen jag kollat visar också på att det kommer produktion från anläggningar med högre rörlig kostnad (man får ta hänsyn till att t.ex. kärnkraft kan ha negativa rörliga kostnader på kort sikt). Då återstår ju bara att man faktiskt inte kunnat leverera mer än det man levererade.
Jag hittar inte vad elforks rapport skriver om hur stor vindkraftens säkerställda effekt är.
Anonym,
I en fungerande fri marknad finns inget sätt för en producent som har en kostnad att vältra över denna på konsumenterna. Priset blir vad konsumenterna på marknaden vill betala. En Volvobils pris bestäms inte av vilka kostnader Geely har utan vad konsumenten vill betala.
Om man ska få någon att investera i ny kraft i en fri elmarknad måste marknadspriset nå upp till kostnaden för elen i ett nytt kraftverk, eftersom ingen producent har ansvar för att tillgodose landets elbehov. Medelpriset för el till konsumenterna kommer därför att motsvara kostnaden för det dyraste energislaget som används.
I den reglerade elmarknaden hade Statens Vattenfallsverk ansvar för elförsörjningen i Sverige och de byggde kraftverk, som motsvarande landets efterfrågan på el plus reserver. Elpriset på marknaden var då drygt medelkostnaden för att producera el. Det första de stora elbolagen gjorde då marknaden avreglerades var att lägga ner större delen av de gaskraftverk vi tidigare hade som reserver. De få som är kvar ligger nära kärnkraftverken och fungerar som säkerhetsreserv för dessa.
Elkraften från gaskraftverk, som jag antar du efterfrågar som reservkraftverk, blir dyr eftersom bränslet är dyrt och eftersom de bara används under kort tid. För att få marknaden att bygga ett överskott av produktionskapacitet, som vi måste ha eftersom elen är livsviktig, kan bara uppnås via tvång (lag) eller subventioner. Genom att subventionera ett vindkraftverk, som har låg rörlig kostnad, under en begränsad tid genom elcertifikat uppnås flera fördelar
– man får ett elöverskott på elmarknaden vilket sänker priset till konsument och inte minst för den elintensiva industrin
– den modererar något de övervinster för storbolagen, som var den fria marknadens syfte för att skapa ny elproduktion
– man får en produktionsanläggning som utnyttjas hela året
– man kan spara på vatten i vattenmagasinen vilket kan användas som reglerkraft
– vindkraften i sig fungerar som reserv, den har inte så dålig effektvärde (säkerställd effekt). Vindkraftens effektvärde framgår av tabell 8 till appendix 1 i den refererade rapporten Elforsk 09:07. För korttidsreserv i timskala, är vindkraften lika bra som andra alternativ. För dygnsskalan ger den också ett hyfsat bidrag. Bidragen beror på att det statistiskt blåser hyfsat vid många av kraftverken även då elbehoven är som störst, men också på att vi och Norge har stora vattenmagasin som vi genom vindkraften har sparat el i.
@Lars-Eric Bjerke
På en fungerande fri marknad finns det väl ingen anledning för en kund att förvänta sig ett pris som är lägre än leverantörens kostnad för produkten. Om staten lägger på 25% moms på volvobilen så kommer kunden få betala 25% mer för volvobilen.
För övrigt på en fungerande fri marknad så går väl inte staten in och dikterar att X% av produktionen skall komma från anläggningar av typ A, B eller C?
Problemet med ditt resonemang om subventioner av "reservkraft" är att det inte är deras lämplighet att fungera som sådan som ligger till grund för subventionen. Speciellt vindkraft har ju förhållandevis låg säkerställd effekt (uppskattningsvis 15-20% av maxeffekt).
Anonym,
Du har rätt att leverantören i en fri marknad kan vältra över "pålagor" som elcertifikat till konsumenterna, men bara om han har samma produktionskostnader och pålagor som konkurrenterna. Annars väljer konsumenterna förstås konkurrenternas likvärdiga produkt till ett lägre pris.
Då man jämför effektvärde (säkerställd) effekt för vindkraft men andra effektslag kan man för tydligheten skull använda vindkraftens medeleffekt över året som ju är ca 1/3 av märkeffekten. Då blir de procenttal du använder 45-60 % att jämföra med svensk kärnkraft som har ca 80 %. För att få ett mer rättvist värde vid varierande mängd installerad vindkraft bör du använda den tabell jag refererade till.
Tack för att du har fått mig att skärpa mina argument.
Då du jämför
@Lars-Eric Bjerke
En fråga angående de värden som står i rapporten är ju vilka som skall anses väga tyngst. Med premissen att vindkraft har lägre rörliga kostnader än andra kraftslag så bör ju faktisk levererad effekt från vindkraft vara precis den mängd vindkraft som finns tillgänglig för leverans – dessa siffror är alltså frågan om faktiskt uppmätt säkerställd effekt. Värdena i rapporten baserar sig på en teoretisk modell.
Dock är det så att om motivet med att säkerställa en viss säkerställd effekt så borde man väl istället utforma subventionerna så att man får subventioner (t.ex. investeringsbidrag) utifrån vilken säkerställd effekt man bidrar med? När man motiverar någonting med argument som inte leder till förslaget som det bästa alternativet så kan man fråga sig vad det riktiga argumentet är.
Trevligt Cornu att du tar upp detta med framställan av syntetiska drivmedel. Något som jag talat mig varm för under minst ett års tid nu. Nu gäller det bara att påverka våra beslutsfattare att bygga ny effektiv kärnkraft, gärna GEN IV, och använda den energin att framställa syntetiska drivmedel. Dessutom skulle det redan idag kunna konkurrera prismässigt med fosil olja enligt de beräkningar som jag gjort.
Vad är problemet egentligen Cornu?
Du till hör ju de som inte gillar bilar och vill ha bilfria städer så om fordonsbränslen blir dyrare så kommer det bara att skynda på den utvecklingen. Utbud och efterfrågan. Du kommer ju att få precis som du vill i slutändan med det system vi har nu.
Det går bara ett par dagar från det att du skriver såna här grejer till att någon dag senare dra det här inlägget.
Citat från ditt inlägg igår:
"Faktum är att vi skulle kunna bygga betydligt mer och billigare bostäder om politikerna slutar klamra sig fast vid återvändsgränden bilen. Bilfria hushåll skulle slippa betala byggkostnaderna och markkostnaderna för parkeringsplatser och garage. Staden skulle kunna förtätas avsevärt och rejält mycket mer bostäder skulle kunna byggas om centrala trafikleder förvandlades till enkla vägar, med bilförbud för allt annat än kollektivtrafik, varutransporter och blåljusmyndigheterna eller andra arbetsfordon. Efter 2030 kommer det ändå inte finnas bränslen till mer än en bråkdel av dagens fordon på grund av peak oil och peak oil exports. Dags att planera för den bilfria staden oavsett."
Citat från inlägget idag:
"Är det något som ska subventioneras så är det framtagandet av fossiloberoende fordonsbränslen, inte export av el."
Svårt veta hur du egentligen vill ha det?
Finns inget motsatsförhållande alls.
1. Med nuvarande politik har vi "inget bränsle" (förenkling) runt 2030.
2. Bränsle kommer, oavsett bilism eller ej, att behövas till "kollektivtrafik, varutransporter och blåljusmyndigheterna eller andra arbetsfordon".
3. Viss bilism kommer finnas kvar, mina egna grova skattningar talar om en privatbilism motsvarande 60-talets trafikarbete (medräknad halverad bränsleförbrukning, 10% biobränsle av dagens bränslen och 10% elfordon av dagens antal fordon).
Svårt att veta om man inte kan läsa… Finns inget som motsäger fördelar med bilfria städer och hushåll med fördelen att ha tillgång till fossiloberoende fordonsbränsle.
@Axel Svensson,
Ingen motsägelse? Slänger man in nyckelordet subvention i ekvationen är det uttalat någon skattebetalare som förväntas betala i slutändan för den fördelen.
Blir ingen ändå ingen motsägelse. Det jag läser från det som finns på Cornucopias bloggar är att inget skall subventioneras. Nu finns det subventioner på vindkraft och om nu något ska subventioneras (vilket inte borde behövas enligt det som jag läser) så är det framtagande av fossiloberoende bränsle.
Det vi borde göra är att planera en omställning. Redan idag produceras det redan idag "olja" (enligt ny definition av olja i alla rapporter om oljeproduktion så är alla kolväten olja…) i Sverige. T.ex. sker detta i Pitå hos Sunpine.
Kärnkraftsmotståndet berodde delvis på att kärnkraftverken blev en del i ett högst komplext och sårbart energinät. Använder man kärnkraftverk för att producera bränsle så kan de vara hela oberoende av varandra och resten av energisystemet. Man kan ha en bränsleproducerande reaktor i varje län. Det ger en helt annan energisäkerhet, i synnerhet om man bunkrat upp lite torium.
Elöverskott finns inte. Har vi för mycket el så kan vi sälja den till kontinenten så att dansk och centraleuropeisk kolkraft kan stängas ned. Man borde även kunna elektrifiera vägar vilket borde kunna växla över en del av den långväxa lastbilstrafiken till el. Man borde möjligöra/tillåta/uppmuntra ombyggadskit till laddhybrider, så att fossilfordon som är moderna idag blir motiverade att bygga om till laddhybrider. Då borde man kunna växla över en hel del pendlingstrafik från fossil till el.
Jag tror att framtidens utsläppsfria el kommer från solceller, priset på dessa halveras vartannat år eller något sådant. Inom 10 år så tror jag att det blir standard att bygga hela tak av solceller. Småskalig vattenkraft och vindkraft orsakar stora naturskador och en avveckling borde inledas.
Problemet med kärnkraft är att investeringskostnaden är hög, och kärnkraft kommer nog att få svårt med konkurrenskraften mot sol framöver. Men jag tror ändå att dagens reaktorer borde kunna ersättas av 12 identiska reaktorer som beställs från någon leverantör som kan serietillverka reaktorer så att kostnaden blir rimlig. Det borde kunna göras på 8 år om man lägger manken till. Redan när de är färdiga kommer elen som dessa producerar troligen att vara dyrare än solel, men billigare än kontinental kolkraft och rysk gas. De borde också användas för fjärrvärme. Omkring 2060, när dessa reaktorer börja ha tjänat ut, så kanske både storskalig vattenkraft och fissionskraft är redo för avveckling. Det pågår mycket spännande forskning kring fusion, och med lite tur får man ett genombrott som kan kommersialliseras på hyfsat kort sikt.
Uran är visserligen inte fossil energi men en ändlig resurs som det inte finns så stora ekonomiskt brytbara mängder av.
Har du någon källa på det? Med tanke på att man bara nyttjar 1% av (fissions-)energin i uran så verkar det ju inte speciellt akut problem.
@JJ: Det är både rätt och fel. Det finns alltid bara 30-80 år brytvärda resurser i alla metaller. Det fanns det för 30 år sen också, trots att produktionen av exempelvis koppar var väldigt mycket mindre då. Det är helt enkelt så att "ekonomiskt brytbart" definieras i förhållande till rådande världsmarknadspris.
Om man istället estimerar hur mycket uran det finns brytvärt till priser som inte gör elpriset ut från reaktorerna för högt, så blir mängden helt enorm. Vi kan tiofaldiga kärnkraften i världen med dagens teknik utan problem under många generationer.
Enligt vissa bedömare har vi uran för att driva dagens kärnkraft med dagens teknologi i ca:1500 år. Med nyare reaktorer förmodligen betydligt längre. Skulle vi använda kärnkraft för att framställa syntetiska drivmedel i den mängd vi använder idag så behövs det ungefär en fördubbling av kärnkraften. Då räcker uranet "bara" i 750 år. Fortfarande räknat med vår gammalmodiga kärnteknik vi har idag. http://www.technicart.com/Environmental%20work%20%28Swedish%29/Environmental%20links/Uranium%20Resources%20in%20Sweden.pdf
http://www.world-nuclear.org/info/Nuclear-Fuel-Cycle/Uranium-Resources/Supply-of-Uranium/
Lite högre än siffran jag hört förr. Men exakta siffror är väl inte det intressanta, eftersom vi inte vet. Men att beskriva kärnkraft nästan som förnyelsebart är fel.
@JJ: Tråkigt att du inte förstod min förklaring.
Vi kommer behöva mer el i framtiden när transporterna ska elektrifieras. Ja, jag tror på en elektrifiering med batteridrivna personbilar och eventuellt elmotorvägar för tyngre lastbilar. Det som Cornu har missat är det snabba prisfallet på batterier, läs t.ex. här: http://cleantechnica.com/2014/01/19/ev-battery-prices-disruptive-drop-prices-will-continue/
Om 10 år eller så kommer alla vilja ha elbilar, pga mycket billigare driftskostnad än bilar med flytande bränslen. Att så få har elbilar just nu är inte konstigt då man tar hänsyn till att teknikutveckling tar tid, och skiften i teknologi ofta följer en S-kurva, dvs. när väl folk förstår att elbilarna är bättre kommer det gå snabbt. Läs mer här: http://cleantechnica.com/2013/12/17/plug-electric-cars-may-halfway-market-domination-2020/
Vi behöver fler elbilar/laddhybrider men man räknar med att det endast kräver 10 TWh
Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige
2012 producerades 161 TWh i Sverige och vi exporterade 20 TWh så elbilar klarar vi redan idag.
Jag blir glad varje gång jag ser vindkraftverk. Då kanske vi kan slippa kärnkraften innan det sker en allvarlig olycka. Många har åsikter om flyktingmottagning i Sverige. Smäller ett kärnkraftverk av kanske vi svenskar också måste hitta ett annat ställe att bo på.
Fukushima var en trippel härdsmälta och evakuerade i storleksordningen 1,000 kvadratkilometer. Det mesta av evakueringen är givetvis en politiskt motiverad överdrift och helt onödig ur radiologisk synvinkel. Sverige består av 450,000 kvadratkilometer. Så du kan nog sluta oroa dig för att tvingas flytta till Syrien vid haveri.
(Svenska reaktorer har dessutom utsläppsfilter och väteventilering som gör att det varken ska bli explosioner eller utsläpp vid härdsmälta.)
Jeppen,
De svenska tryckvattenreaktorerna har passiva vätgas/syrgas-rekombinatorer.
Vi har inte ens börjat förstå hur kolomloppet verkligen fungerar.
Sök på "Deep Biosphere" och du kan hitta en del pågående forskning.
http://www.di.se/artiklar/2014/1/27/syrefynd-kan-radda-jorden/
Hypotesen blev att markvattnet medverkade till att koldioxid omvandlades till organiska ämnen och att syre var det som blev över och kunde avges till atmosfären. För att avslöja om detta verkligen stämde tog Fleischer kontakt med forskare vid avdelningen för kärnkemi vid Chalmers tekniska högskola samt en specialist från Vattenfall. Med hjälp av isotopmärkt vatten kunde gruppen visa att syret kom just från markvattnet och att vattnet oxiderades på biologisk väg.
"Nästa steg är att visa hur det går till, vilken energiprocess som sker. För det kan ju inte ske på samma sätt som fotosyntesen eftersom det inte finns någon ljusinstrålning i marken", säger Fleischer.
Upptäckten, som en internationell utvärdering benämnde som potentiellt banbrytande, tycks medverka i en kolsänka i stor skala, något som forskare har undersökt i flera år.
"En fjärdedel till en tredjedel av alla koldioxidutsläpp försvinner någonstans över land på norra halvklotet, men man vet inte var. Nu tror jag vi är på jakt efter den", säger Fleischer.
____________________________________________-
Karsten Pedersen hade en mycket intressant sajt hos Deep Biosphere Laboratory, Göteborgs universistet. Han och sajten finns inte kvar, detta är ett sparat utdrag:
Global microbial biomass at a glance
The number of intra-terrestrial microbes varies notably depending on the underground site studied. Values in the range of one thousand up to one hundred million microbes per ml groundwater or gram sediment are commonly reported. Although the dry weight of hundred million microbes in one gram of sediment is very small, in the range of 1 – 10 micro-gram, the total weight of microorganisms in many square kilometres of seafloor and continental shelve sediments, rock aquifers etc. may reach an impressive number. An attempt to estimate the total carbon in terrestrial and intra-terrestrial environments was made recently. These calculations indicate that the total amount of carbon in the intra-terrestrial organisms may equal that of all terrestrial and marine plants. Although subject to a great deal of uncertainty, the estimates suggest that the biomass of intra-terrestrial life is very large. A wealth of microbial life may exist deep inside Earth with many new species, representing novel microorganisms with unique physiological and biochemical features that await exploration.
Enligt detta program kostar det betydligt mindre att spara energi än att bygga ny vindkraft. Mao helt idiotiskt att kasta subventionspengar efter vindkraft:
http://www.energimyndigheten.se/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/PFE/Resultat-och-utvardering/
Med en dåres envishet vill jag återigen påpeka att vattendragens potential för just transporter, inte minst av träprodukter, gör att de inte alla bör tillåtas användas för exkluderande elproduktion.
Post peak oil kommer älvdalarna att behöva återbefolkas, *också* för transporternas skull.
@viktualiebroder
Har vi en väldigt stor produktion av träprodukter i norrland? Det är väl rimligt att man använder älvarna på det sätt som är mest ekonomiskt (vilket jag nästan antar att vattenkraft är).
Mest ekonomiskt är beroende av tid och rum.
Det är inte säkert att (annan verksamhet) uteslutande elproduktion i älvarna är mest ekonomiskt i framtiden, givet vad alternativa transportsätt kan kosta då.
Och om det då fortfarande är mest ekonomiskt för centralmakten i Stockholm, är det inte alls säkert att kalkylen ser likadan ut för dem som bor vid älven. Men då kommer vi in på relationen mellan energitillgång, mest effektiv storlek på politiska enheter och separatism, global eller lokal rättvisa och hela den biten…
Det sista kan nog Urban Persson orera mera över 😉
@viktualiebroder
Nu är det väl inte så att någon har föreslagit att vi antingen skall ha eviga vattenkraftsanläggningar på alla vattendrag eller helt avstå för all framtid. Man kan alltid göra nya bedömningar ifall det är mer ekonomiskt att avveckla ett verk eller bygga ett nytt på olika platser.
Problemet med att centralmakten har annan preferens än folk ute i landet är bara ett problem ifall man idkar planekonomi. I en marknadsekonomi så kan man genom marknaden kompensera för folks olika preferens och detta kommer på ett naturligt sätt med i totala kalkylen (dock kan erkännas att man säkerligen kan komma till en rimlig skattning även planekonomiskt om vad som objektivt är mest ekonomiskt).
Syntetbränslefabriker bör placeras nära ortet med stora fjärrvärmebehov då processerna ger spillvärme som då kan nyttiggöras.
När svensken ger sig in i energidiskussioner finns ingen ände på vinklingarna inom vad som är rätt och fel och risker, möjligheter och prognoser. Få inser att naturresurserna är begränsande och utbytbara tills utvinningen upphör. Subventioner och andra politiska påhitt ger per definition snedvridningar och felallokeringar och en sämre ekonomi. Resultatet blir nog också att utvinningen upphör tidigare.
Konstruktionsmaterial bättre än det klassiska trä och sten behövs inom allt, till allt fler och inom allt fler områden. Detta är minst lika viktigt som energi. Järnet är en betydande lokal tillgång och är förmodligen människans viktigaste. Malmfältens utvinning har haft ökade kostnader realt med kanske 10 procent om året sedan år 2000. När pelletstillverkning och frakter på båt och tåg inkluderas har det varit en dryg 7-procent årlig real ökning för LKAB. Andra företag har haft ännu större ökningar och därför är företagets vinst extremt hög. För makthavarna är detta känsligare är peak oil. Problemen här blir större än inom energin. Det är allmänt lättare att göra energi av material än tvärt om.
Så det finns inget större energiproblem. Allt kommer bara att bli dyrare och mindre ekonomiskt. Den svenska industriproduktionen har under den så kallade finanskrisen minskat 20 procent och det har naturligtvis minskat elförbrukningen. Det slut blir allt som konsumeras förbjudet dyrt. Staten tar allt mer och ger allt mindre. När personalen inom elkraften stannar hemma och odlar potatis för sin egen säkerhet så är det början till slutet. Innan dess hinner förhoppningsvis alunskiffern utvinnas. Det är naturligtvis en tidsfråga innan olja inte kan köpas för pengar utomlands. Maten är till stor det kopplad till oljan genom den lokala överbefolkningen och så vidare.
När exempelvis ett vindkraftverk byggs så utvinns mer järn och mindre kol, det ena innan bygget och det andra är efter (det lilla kolet till stålet oräknat). Kostnader och priser på dessa för människan viktiga ämnen går då, allt annat oförändrat, upp respektive ner. Alla användare av järn får betala lite mer och deras verksamhet påverkas därefter. Och alla användare av kol får betala lite mindre och påverkas också därefter. För att förstå detta behövs bara grundläggande marknadskunskaper.
De troende brukar ofta hävda att energiförbrukningen i vindkraftverkets tillverkning betalas tillbaka inom ett halvår och de försummar då det som inte är energi. Pengarna reglerar sånt här överlägset bättre än alla teorier på energiområdet. De med förslag inom energiteknik, subventioner och annat utifrån politiska utgångspunkter och som tror på teknikerna kan jämföras med religiösa dårar.
Vid en viss tidpunkt kommer inte järn, kol och mycket annat att kunna utvinnas och då är det rester som gäller. Länder med importbehov kommer att isoleras och duka under. Resterna räcker inte i ett överbefolkat land som det här. Halva befolkningen måste kanske bort 2050. Även detta styrs bäst av marknaden. Om man vill få kunskaper om detta så är det bäst att fullständigt isolera i kommun och se hur många som klarar sig.
Ja fast med den logiken skulle vi inte ha bilar idag, eftersom införandet av bilar skulle göra höet billigt och alla skulle köpa fler hästar.
Nu klamrar du dig allt fast vid ett grässtrå.
Bilen möjliggjordes genom billigt järn. Hästen har funnits i miljoner år genom bland annat luft, vatten och solljus och har förökat sig själv och den kommer nog att fortsätta. Människan kommer också att föröka sig, men bara tills vissa grejer blir för dyra. Hade järnet varit allt för dyrt så hade det inte blivit någon bil och inte heller en järnålder. Så länge det finns i skafferiet så rullar på med en allt högre komplexitet.
Tyvärr är makthavarnas statistik på området mycket dålig och det är svårt kan räkna ut när utvinningen upptar en så stor andel av BNP att nettot blir för litet för dom och hela apparaten. Men man kan göra vissa överslag. Det är mest en fråga om kostnad per ton och det kan inte ens LKAB dölja i dina årsredovisningar. Förra årets siffra kommer förövrigt i bokslutet om två veckor och den ska jag naturligtvis ta upp. Det är mycket lättare nu när kostnaderna ökar än på 70-talet när Romklubben var igång. Man hamnar ungefär, då som nu, på en kollaps omkring 2050.
Att vara starkt importberoende inom olja, livsmedel, handelsgödsel, mediciner, reservdelar med mera är något som nog ger överraskningseffekter och kortar tiden. Att köpa billigt och sälja dyrt på världsmarknaden ger stora plus för välståndet och detta försvinner. Apparaten trimmas in på många områden för kortsiktiga vinster och att hålla välståndet uppe. Grundläggande kunskaper inom nödvändiga saker för överlevnad finns inte kvar. Så när kommunikationerna försvinner och alla blir isolerade i mindre områden är svårt att se någon stabiliserande botten på fallet.
Människan kommer också att föröka sig, men bara tills vissa grejer blir för dyra.
Verkligen? Verkligheten säger precis motsatsen. I de länder där folk inte har råd med ett skit, nere i Afrika och sånt, klämmer dom lätt fram 10 ungar. Här hemma där man kan skaffa två bilar, sommarstuga och segelbåt utan att det blir "för dyrt" kan man på nåder klämma fram två stycken.
Så fungerar världen. Du vet den stora världen som ligger utanför Storfors.
Jag menade ju för människan i stort. Jag har ingen enkel förklaring till varför människor i vissa områden förökar sig mindre och deras antal minskar. Minskningen har i varje fall ingen betydelse eftersom den tar så lång tid. Utvinningens fördyring är snabb och cirka 5 procent om året. Om 40 år är kostnaderna uppåt halva världens BNP och det är naturligtvis väldigt mycket. Om människan levde i 10 år ungefär som en hund och bara hade en avkomma så skulle det kanske lösa sig med naturligt avgång och utan en kaosartad utslagning.
Utvecklingen har förövrigt även kommit till lilla Storfors med en ny verksamhet av Atlas Copco. Allt fler kommer att vara verksamma inom utvinningen och det kommer att märkas överallt. Makthavarna ser detta som positivt eftersom det ger sysselsättning. Allt kan vinklas inom politiken.
Om man förövrigt skulle värdera alla företag så skulle man nog se att värdet på de med någon form av utvinning av naturresurser ökar relativt de andra. Totalt sett minskar börsens reala värde per capita sedan år 2000, när produktiviteten i utvinningen var som bäst. Det är kanske en halvering vart 12:e år. Fenomenet kallas finanskris och i stora Fjollträsk drar de i spakarna utan att veta så mycket vad de håller på med.