Teknologie doktor Björn Hasselgren vid KTH har skrivit en debattartikel hos Schibsted/SvD Brännpunkt, där han menar att det är regleringarnas fel att vi fått en skuldbubbla. Mer regleringar, som amorteringskrav, löser alltså inte problemet, utan penningmarknaden behöver istället avregleras och släppas helt fri. Då är det naturliga första steget att avskaffa insättningsgarantin, vilket Hasselgren råkar glömma bort.
Insättningsgarantin är som bekant ett massivt stöd för banksektorn, som gör att vi lånar ut våra pengar till insolventa och risktagande banker till obefintlig ränta. Insättningsgarantin ska naturligtvis tas helt bort, så bankerna inte kan låna pengar gratis.
Tillsammans med ränteavdraget är insättningsgarantin den största regleringen och subventionen av bankväsendet och skuldbubblan vi har i Sverige.
Så det är bara att hålla med Hasselgren. Bort med regleringarna. Bort med ränteavdraget. Bort med insättningsgarantin. Inte ens den senaste månadslönen ska omfattas av några garantier mot bankkonkurser.
Sedan ska förstås Riksbankens styrränta också avskaffas och eventuell Riksbanksränta ska istället sättas helt av marknaden.
Men Hasselgren menar förstås att vi bara ska avskaffa de regleringar han ogillar, vilket innebär än ännu mer snedreglerad marknad. Ska regleringar bort måste alla regleringar bort samtidigt.
Tillfället är utmärkt att avskaffa ränteavdraget just nu när räntorna är på eller nära rekordlåga nivåer, och växla detta mot en generell skattesänkning genom höjt grundavdrag för alla. Samtidigt avskaffar vi lämpligen insättningsgarantin också.
Och så återvänder vi till verkligheten, där inga regleringar kommer avskaffas, och om någon enstaka reglering tas bort så leder det på grund av övriga regleringar bara till en ännu snedare marknad.
53 kommentarer
Skattehöjningar? Mer pengar till pampadeln? Mer av samma som har misslyckats?
Nä, jämlik beskattning får man genom att slopa kapitalinkomstskatten.
Hasselgren nämner inte insättningsgarantin uttryckligen, men han gör ju tydligt att staten bör sluta skydda bankerna från förluster. Det han missar är att grundproblemet är att räntan är för låg t.f. att staten plankeonomiska ditkat om den saken. Med högre ränta amorterar folk så klart mer.
@Kapitalist
Varför blir beskattningen mer jämlik ifall man (bara) slopar kapitalinkomstskatten? Vad är det för jämlikt ifall inkomst av kapital skall vara skattefri medan inkomst av arbete inte skall vara det?
Vill man att den skall vara jämlik så skall man sätta samma skatt på alla typer av inkomst.
Räntan drevs ner av marknaden själv. Däremot har centralbankerna sett till att behålla den för lågt när de väl räddat bankerna och ekonomierna.
Anonym, nä, jämlikt blir det bara om man slopar skatterna på arbetsinkomster också. Si så får medellöntagaren netto ett par hundratusen mer i månaden.
rttck, nej, räntan dikteras planekonomiskt av staten. Det förstår du väl själv att räntan inte är 1%. Ingen arbetar först ihop sina pengar och lånar ut dem till en kroniskt bankrutt bank för 1%. Ingen lånar ut sina egna pbesparingar till en familj som köpt en medelstockholmsvilla för 4200000 kr. Det är statliga regleringar som avsakffat räntan och maximerat allas skulder. Politiker gör heller ingen hmelighet om att precis detta är deras syfte, att "stumilera" kortsiktig konsumtion nu genom att maximera allas skulder.
@Kapitalist; Läs det jag skrivit ovan. Sedan i våras har kapitalägarna reagerat genom att börja sälja de s.k riskfria längre obligationerna. Det är en början.
Kan lägga till att det är främst bankerna som skapar pengar ur tomma luften där inte minst MoneyMarketFunds står för utlåningen till banksystemet. Det finns hela tiden ett stort behov av korta pengar vilka i allmänhet placeras på repo-marknaden(dagslån t.ex) mot säkerheter. Yield-sökandet söker hela tiden några punkter högre ränta även vid extremt låga räntor. Det långsiktiga kapitalet därmot har dock andra placeringsalternativ men drivs även de av extrem yield-sökande på marginalen(carry-trade inte minst).
När plötsligt låneefterfrågan sjunker inom repo-marknaderna kommer räntan att falla kraftigt eftersom samma pengar i systemet inte hittar en låntagare. Låne-efterfrågan föll t.ex 2008 varvid räntorna kunde falla. De banker som däremot saknade goda säkerheter fick se sina räntor stiga kraftigt vilket fick TED-spreaden att stiga tills centralbankerna ryckte ut för att köpa/swapa deras ogiltiga säkerheter(t.ex RMBS).
Penningskapandet har alltid skenat okontrollerat och lett till depression, hyperinflation och statsbankrutt, varje gång som staten med våld har tagit makten över alal pengarna. Vad tror du att konsumentprisinflationen var i Sverige 1820-1910? Hint: Liiite mindre än 15000% som den varit efter 1910.
Det du säger är mao att likvidation alltid skall ske vid kriser så att rätt aktörer får betala. Problemet är att systemet blivit riggat och att domino-kostnaderna numera blir för stora. Annars håller jag med dig om historiken. Framtiden garanteras bli på samma sätt. Men 80-talets avregleringar hade kunnat ske annorlunda och med större ansvar. Tyvärr lovade centralbanksdoktrinerna att man kunde mikrostyra ekonomierna utan risk för nya depressioner. Så fel man hade vilket förstås känns avogt att erkänna varje dag framöver. Bättre svära sig fri, skylla på andra ansvariga och bygga om modellerna.
rttck,
dominokostnaderna är inte för stora. De kommer bara att bli större ju längre vi väntar och det finns ingen annan lösning än att raderas pensionerna och lägga ned alla skenlönsamma nollränteföretag och säga upp deras personal. Ju djkupare staten gräver ned oss i depressionsbrunnen, desto svårare blir det att lösa krisen.
Kanske är statens mål Saudi Arabien? Att skapa en nollräntekris så djup att den inte kan lösas på ens tusen år, så att även alla erövrade högkulturer utpålånas och mänskligheten reduceras til lett evigt inbördeskrigande trashanksgäng utan vetenskap och industri, men med politik som sin enda överlevnadsmekanism, och politik är ju att med våld plundrra sånt som andra skapat. Mad Max med andra ord.
Vår stats förebehållslösa dyrkande av Saudiarabien och nollräntan och staten hat mot välstånd och skapande, talar för att det faktiskt är detta faktiskt är dess uttalade och målmedvetna syfte.
@Kapitalist: Jag håller HELT med dig. jag fattar inte heller hur det är tänkt att man ska trycka pengar i ljushastighet och att detta INTE leder till hyperinflation.
Och din idé om att skapa en kris som inte kan lösas på 1000 år… tja, det verkar väl inte osannolikt? Däremot är jag inte säker på att det är en medveten politik. Jag får mer känslan av att alla vet att det går åt helvete, men det gäller att hänga kvar så länge som möjligt innan man försöker hoppa så långt bort från kraschen som möjligt.
Men i morgon kommer nog Fed att säga att de ska dra ner på QE. Och då borde räntorna stiga och tillgångspriserna sjunka.
Förstår någon den här nyhetsnotisen? Nog för att Mellanöstern är absurd, men det här är surrealasitiskt:
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/varning-for-israelisk-bolanekris_8521782.svd
"FÖR AMBITIONSA AMORTERINGSPLANER KAN SKAPA EN BOLÅNEKRIS bland hushållen, varnar Israels centralbank i en larmrapport. Och om ekonomin slutar växa kan det sluta med kollaps, enligt rapporten, refererad i tidningen Haaretz.
Varningen utfärdas sedan amorteringarna uppges ha ökat till 31 procent av låntagarnas disponibla inkomster, upp från 23 procent för tre år sedan.
Bakom lyftet ligger kraftiga prisökningar på bostäder. Bostadspriserna i Israel har lyft med 54 procent sedan 2008, medan lönerna stigit med 20 procent, enligt rapporten.
Enligt rapportörerna, Golan Benita och Ziv Naor, är risken särskilt stor för alla hushåll som betalar amorteringar för mer än 40 procent av sina inkomster, vars andel har lyft till rekordhöga 17 procent."
Ja man ju förstås börja med att säga att artikeln kan användas av motståndarna mot svenska amorteringsplaner. Jag själv skulle vilja säga att jag som medborgare i vår demokrati givetvis kan tänka mig att låta folket slippa amorteringar bara jag fick garantier från staten att jag slipper vara med och betala för kommande skuldkris.
T.ex i form att fortsatt låga räntor och kommande framtida stöd till skuldsatta som drabbar de som ej är skuldsatta.
Skulle gärna se en utveckling mot Steve Keen´s " A Modern Debt Jubilee"
rttck, staten kommer att plundra alal som har nånting att plundra. Om du har sparat, så är du en looser och kommer att förlora allting som andra redan har konsumerat bortm och som staten med våld komemr att tvinga dig att finansiera i efterhand. Men du gillar ju dogmatiskt andras våld mot dig som ett självändamål, så du är väl nöjd med det, elelr hur? Inte är du väl libertarian heller, så att du vill tillåtas tänka och välja själv? Nä, du är anti-libertarian, du vill vara slav under andras diktat och kräver att allt våld används mot dig ifall du skulle vägra lyda order.
Varför utytrycker du överhuvudtaget någon åsikt, när du själv menar att din vilja, liksom alla människros vilja, är meningslös och kortsiktig och samhällsskadlig?
Jag upplever det som du anser mig vara en masochist precis som folk är mest. Så istället borde jag levt ett helt annat liv där diametralt andra värden och värderingar fått företräde. Märklig inställning du har till livet där man bör leva som "alla andra" för att undvika att bli en ännu större loser. Jag tycker inte jag utrycker mig riktig så ovan men helt klart är ditt mått på frihet helt obegränsat och individuellt där staten inte spelar någon roll alls. Och vi här på bloggen vet sannerligen att du går betydligt längre än libertarianerna själva. Men visst har du rätt i att staten kommer att tilltvinga sig det man först förstör. Man gör det redan nu och har alltid gjort det. Det är maktens inneboende svaghet som du helst vill befria för mänskligheten. Tyvärr tror jag din anarkistiska vilja skulle skapa ännu större skada på sikt.
Antingen hetsar man för våld mot andra människro för att girigt plundra dem på sina pengar. Eller så är man tvärtom libertarian istället. De är logiskt binärt oförenliga. Man kan itne vara "mer eller mindre" libertarian, lika lite som 2 kan defineras som "mer eller mindre 3".
Är det rätt at brutalt överfalla sina medmänniskro för att pludnra dem på deras pengar? Det är den enkla frågan. Sveret är självklart för så gott som allam änniskor i så gott som alal sammanhang, som i familjen, vänskapen, arbetsplatsen, marknaden, föreningslivet. men när "ordet staten" komemr in i diskussionen, så anser plötslgit obetänkt och ologiskt de flasta att överfallsvåld för att girigt plundra sina medmänniskor är helt okej och faktiskt den bästa lösningen på alla slags problem. Detta bara därför att all skolgång och alla massmedia alltid bara indioktrinerat detta enda likriktade recept, och kanaliserar allt våldsutövning och penningplundring till den inavlade livstidspoltiiska adeln. Så dresserat är slavboskapet! Svenskar är easy slaves.
Problemet är ju att ditt paradisiska drömland:
1. Inte existerat eller kommer att existera.
2. Inte alls är fritt från det våld du beskyller staten för.
Ben Dover,
jag förespråkar ETT KONCEPT.
Jag vet att du är en indokltrinerad KGB-kommunist och därför saknar organ förmöget att förstå koncept såsom… koncept!
Men för övriga kan jag upplysa om att jag förespråkar kapitalistisk moral. Och det är moralen att det är fel att ta till tvång mot andra människor. Människors frihet är anarki, det är grekiska för att att slippa pamparnas härskarvåld. Så fungerar famioljer, vänskaper, föreningar, marknader och arbetsplatser. Anarkin öär det enda som upprätthåller ordningen och välståndsskapandet ii vårt gemensamma ömsesidigt friv8illiga samhälle. Skuggan sokm sabbar samhälet är det gäng poltiiker som med våld plundrar och underkuvar människor, i sitt ändlösa hat mot mänskligheten, sitt omänskliga förakt för sina medmänniskor, sin giriga plundringsvilja, sin obstinata domgatiska vägran att någonsin göra någonting i ömsesidigt gemensamt samhällssamarbete med sina medmänniskor.
1. Beklagar att du aldrigt upplevt anarki i form av vänskap, familj, föreningsliv, arbetsplats eller marknad. Bejklagar att du inte känner till något alternativ til latt barta vara slav som med våld sparkas och spottas på av dina statshärskare. Beklagar att du aldrig någonsin har valt någonting själv, att du medicinskt saknar förmåga till vilja.
2. Jag är emot våldet. Både statligt och andra kriminellas våld. Statligt våld är tusentals gånger mer omfattande än summan av alla kriminalitet, eftersom staterna mördat tusentals gånger fler än vad alla mördare gör, och staten plundrar många tusentals gånger mer än vad alla tjuvar och bedragare gör. När staten avskaffas så u8pphör därmed 99% av alla brott, nämligen statens brott mot mänskligheten. Och resterande 1% av brottsligheten får folk änsltigemn lösa med de uppenbara och mycket enkla och billiga medel som krävs för det, men som staten med våld idag förbjuder människro att använda för att skydda sig själva.
Oj, här haglar epiteten direkt. KGB-kommunist, etc. Du gör verkligen ett toppjobb med att sälja in din ideologi genom att svära, fräsa och stava som en kratta. Lite som Ayn Rand på avtändning, kanske.
Kul att du erkänner att det är ett moralresonemang, för övrigt. Då kan du kanske svara på frågan vilken av de två moralskolorna du tillhör:
1. Den naturrättsliga, där Gud givit människan vissa rättigheter som är okränkbara – som i den amerikanska oavhängighetsförklaringen.
2. Den utilitaristiska, med Smith, Popper etc.
Efter det kan du ju svara på hur det inte kan vara "våld", när du ska tvinga på andra dina dogmatiska moraliska uppfattningar.
@Ben Dover
Ett problem med utilitarism som grundval för moral är förstås att den verkar bygga på att det finns några objektiva värderingar. Det gäller förvisso andra moralskolor (såvida den inte bygger på teorin att vi agerar moraliskt för vår egen nytta) – den "naturrätsliga" bygger på att man konsekvent ("objektivt") värderar viss nytta större än annan nytta.
Jo, men låt nu mannen som har 17 pekpinnar i varje näve förklara och försvara sin moraliska rätt att svinga dem.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Teknologer lever som bakant i en föreställning att de vet mer om ekonomi än ekonomer bara för att matten inom tekniker-skrået är mer avancerad. Tyvärr använder sig denne person mest av insättningsgarantin som vedträ i argumentationen. Han förstår som icke-finansmarknadskunnig(min fördom pga av hans aningslösa argumentation) inte ett dyft hur banker och skuggbanker opererar idag jmf med förr. När jag säger detta så stöder jag mig bara på Cornu´s artikel vilket förstås är vanskligt. Jag skall läsa artikeln i Svd innan jag kommer med slutdomen.
Kanske skall tillägga att det teknologer kan om matte burkar de sakna inom socio-funktionella system. Makroekonomi och samhälls-"vetenskap" är betydligt mera beteende-vetenskap och sociologi.
1. Hasselgren har delvis rätt i att hushållen agerar rationelllt men fel därför att deras rationalitet är felgrundad. Rätt därför att regeringen/staten bedrivit en överstimulerad ekonomisk politik via t.ex ALLA skatte-sänkningar/borttag. Regeringen och för övrigt de allra flesta har tagits på sängen av sjunkade räntor som i kombination med banker som fritt kan låna ut till stigande låne-efterfrågan även mitt under krisen 2009 säger en hel del om överbudspolitiken.
Kan man begära att hushållen skall förstå konsekvenserna av sitt agerande när regeringen backat upp hela vägen inkl. större delen av etablissemanget? De flesta tjänade ju på stigande priser. Brukar inte vara en god utveckling att konsumtionspriser stiger vilket bostäder trots allt är ur hushållens allmänna perspektiv.
2. Hasselgren säger att det är centralbankerna som sänker priset på pengar samtidigt som man i Sverige stryper utbudet på bostäder. Han har helt fel här. Till att börja med är räntan en funktion av kapitalutbudet(efterfrågan) samt inflationen(centralbanken). Utbudet av pengar stimuleras genom bankavregleringar internationellt och när fackens makt tvingats bort samtidigt som t.ex produktionen av varor men även tjänster outsourcas via arbetskraftsarbitrage så kommer inflationen att falla(export av inflation). Lägg till att väst tappat i konkurrenskraft redan före WTO-avtalet 2001 med Kina. För högt kostnadsläge och löner. En annan disinflationsfaktor är teknologi-boomen som tillsammans med produktions-arbitraget drivit på konsumtionen på kredit.
Hasselgren hävdar att det är samhället och politikerna som strypt tillgången på bostäder. Hur kan han säga det när efterfrågan ökat antalet bostäder. Felet är från början politiskt genom att regeringen(M i första hand) ansett att bostadsbehovet skall skötas av marknaden och att bankerna skall ha möjlighet att ansvara för kreditgivningen till dessa. Inte staten. Staten har därmed helt enkel struntat i att föra en bostadspolitik värd namnet. En sund bostadspolitik bygger på samhällsplanering och infrastrukturbyggande. Man har helt enkelt även här tagits på sängen av boomen av något man själva varit med och skapat på andra fronter. Under en boom hinner aldrig politiken och myndigheterna med. Deras långsiktiga planering saknades. Därav paniken idag att det mesta skulle beror på för hårda byggregler eller kommunala planmonopol(även om viss kritik är befogad så det inte huvudargument). Om staten saknar bostadspolitik så är det inte mindre förvånande att kommuner står handfallna. Som lök på laxen har (M) varit den prisdrivande faktorn för bostadpriserna genom att dels sälja ut allmännyttiga hyresrätter dels göra det alltför billigt(dvs råna skattebetalarna). Alliansens politik har bara varit inriktad på tillväxt utan kontroll av hur saker och ting växer och varför.
Det var en del av kritiken på Hasselgrens inledande kritik i SVD.
Det du glömmer att nämna är så klart att du drog upp dina poäng från vuxendagiset när vi diskuterade "indoktrinering", dvs det handlade inte om en lämplig sakkunskap.
Och att det föregicks av ett påstående från dig – nämligen att "antingen håller du med mig, eller så är du naiv".
Man kan ju undra vilken klass den där utbildningen höll om du inte ens lärde dig att undvika den typen av falska dikotomier. Teknologer brukar i alla fall ha en grundkurs i "vetenskaplig metod" där man lär sig att granska sakargument istället för att kalla moståndaren för korkad för att han inte håller med.
Men det är ju kul att det söker dig.
@Ben Dover; Kul at du börjar hålla med mig om hur indoktrinering funkar i ett samhälle.
Det där med "antingen håller du med mig eller så är du naiv" är nog mest ett uttryck för din tolkning. Jag skrev inte så. Om man resonerar utifrån avsaknad av fakta-förståelse så är det lätt att bli sårad. Det var min tolkning. Annars skulle du ifrågasatt åtminstone mina sakargument. Men det gjorde du inte mer än att du förnekade att det förekommer indoktrinering i Sverige. Bara i Nordkorea typ. För övrigt är som sagt en doktrin lika med "lämplig sakkunskap" vilket finanskrisen är ett uttryck för. Med makt som prefix.
När det gäller "vetenskaplig metod" så antar jag att ni teknologer har en viss "fördel" av att ni jobbar med en helt annan emperi till skillnad från de tolkningsproblem som sociologer har i sitt arbete. Sakargumenten kräver kunskap som du säger och när teknologen demonstrerar sin förmåga inom t.ex de "fysiska lagarnas" värld så kan jag åtminstone hävda att jag under lång tid studerat orsaks- och verkans-samband men som tyvärr inte kan göras giltiga på samma sätt som inom en "riktig vetenskap". Men det hindrar inte att jag kan ha ett informations-övertag om jag t.ex är bättre insatt än Dig om vissa förhållanden. Men när det kommer till bevis-frågan står jag mig slätt eftersom jag alltid riskerar kritiker som saknar en allmängiltig mall.
Skönt att vi är överens om att ekonomi inte är en riktig vetenskap. Ditt informationsövertag inom ekonomi, kristallhealing eller ufologi unnar jag dig därmed gärna.
De skadligaste skatterna/avdragen är:
Reavinstskatt på privatbostäder,
Ränteavdrag
Skatt på ränteinkomster
FEL…för höga inkomstsskatter. Först i kombination med för höga inkomstskatter blir övriga skatter ett problem. Däremot är ränteavdraget som sådant olämpligt som subvention. I synnerhet när ökningen blir så dramatisk och i kombination med övriga skattesänkningar och skatteborttag på bosidan inkl. förmögenhetsskatten.
Cornu, du skulle väl inte propagera för att avskaffa brandförsäkringar?
På samma sätt ser jag insättningsgarantin som en försäkring att inget händer med mina insatta pengar.
Men denna försäkring skall givetvis inte vara gratis!
Brandförsäkringsvillkoren och premiens storlek styr till exempel hur hus byggs ur brandsynpunkt. Ansvarsfördelning och tillhörande risktänkande har också påverkat lagstiftningen.
Jag har på så sätt ett visst skydd att min bostad inte är rena råttfällan vid en eldsvåda, att det finns reservutgång på bio och dansställen och att grannen inte får lagra bensin i badkaret.
Denna insättargaranti måste skötas av staten, annars får vi ett nytt problem med insolventa garantiförsäkringsgivare.
Insättarförsäkringen bör begränsas till rena sparbanker och premien sättas beroende på bankens solvens. Liksom det finns regelbundna brandinspektioner, så skall också dessa banker granskas regelbundet. Lite ny lagstiftning som säger vad en sparbank får och inte får göra tillkommer också.
Försäkringsvillkoren och om det blir jag eller banken, som skall betala premien kan också diskuteras.
@Åke M
Brandförsäkring och de flesta andra försäkringar är helt frivilligt att teckna. Hade det varit så att försäkringen var frivillig att teckna och finansierades med garanterat endast premierna så vore det väl OK.
Dock kommer du in på en punkt angående att en sådan försäkring skulle behövas erbjudas av staten vilket underförstått innebär att staten skall gå in och skjuta till pengar när det visar sig att premierna inte räcker för att finansiera försäkringen.
Sen när det gäller försäkringsbranchen så har man precis samma problematik där – nämligen att det förväntas av ett försäkringsbolag att de verkligen kan betala när det gäller.
@ Anonym
Jag skulle tro att man som insättare får valmöjligheter. En del banker skulle ge högre ränta utan försäkring andra lägre plus försäkring. Någon bank skulle kanske sälja försäkringen separat och med olika självrisker.
Det statliga försäkringsinstitutet skulle givetvis sätta premierna så att de motsvarar riskerna plus rimlig vinst. Det får inte bli någon institution för banksubventioner, ej heller för att styra utlåningen, exempelvis till bostadssektorn.
Som följd skulle en bank med försiktig utlåningspolitik och stora egna tillgångar få lägre premie och kunna locka kunder med billigare försäkring.
Försäkringsbeloppet per bank skulle också vara begränsat, så man undviker "too big to fail" banker.
Ett maxbelopp skulle också ge ett ökat antal lokala mindre sparbanker, något som borde vara välkommet.
@Åke M
Den premien staten tar ut från bankerna är tänkt att finansiera insättningsgarantin, men när den väl behövs så skulle jag tro att det kommer visa sig att skattebetalarna får skjuta till en hel del. Det är detta som gör att det är att betrakta som subventionerad verksamhet eftersom skattebetalarna står för endel av risken. Dessutom just det faktum att man vill kräva att staten skall stå som garant är ju en indikation på att systemet inte förväntas kunna bära sig själv. Av att döma av premierna (0.06-0.14%) så skall ju ett totalt åtagande av bankgarantin ske högst någon gång per millenium, vem tror verkligen på det?
Det är helt enkelt tveksamt att politruker skulle göra en korrekt bedömning av risken isht när de kan vältra över smällen på skattebetalarna.
@ Anonym
En premie på 0,06-0,14% är helt orealistisk, det är ju i praktiken gratis försäkring och bibehållen banksubvention.
Även med viss självrisk bör premien vara minst 1% och för fullförsäkring högre. Frågan är också hur mycket insättarna är villiga att betala.
Det stora problemet som jag ser det är försäkringsinstitutets riskbedömning. Tar de för lätt på riskerna kan detta leda till att sparbankerna kan låna ut insättarnas pengar till mycket osäkra låntagare. Likaledes om till exempel bostadslån skulle ges hög säkerhetsstatus.
Jag ser en säkerhetsrisk här. Att politiker och/eller lobbyister manipulerar säkerhetsfaktorer för att stimulera marknaden eller t ex bostadssektorn. Som du skriver, vinna politiska fördelar och vältra över smällen på skattebetalarna.
Dessutom torde räntan på oförsäkrade lån stiga.
@Åke M
Premien på 0.06-0.14% är vad politiker satt den till. Att den är orealistisk betyder alltså att politiker verkar vara oförmögna att göra en korrekt riskbedömning och sätta en riskmässigt korrekt premie – isht när de vet med sig att de kan dumpa över felbedömningen på skattebetalarna ifall det skulle skita sig.
Å andra sidan om man har försäkringen i privat regi så förutsätter det ju att försäkringsbolaget har tillräckligt med ekonomiska muskler för att fullfölja försäkringsåtagandet ifall det skulle skita sig.
När det gäller premiens storlek så kan ju nämnas att någon här skulle flytta pengarna från Hoist till Nordea ifall insättningsgarantin försvann. En ränta på över 2% utgjorde alltså inte enligt honom tillräcklig premie för osäkerheten. För att göra en välgrundad bedömning så bör det råda mer öppenhet gällande bankens (och även försäkringsbolagets) ekonomiska ställning.
@ Anonym
Själv skulle jag vara villig att betala 2-3% i försäkringsavgift och acceptera en självrisk på 25%.
Jag vill inte vara tvungen att fördela mina insättningar ( ganska små, men reservkapital jag inte vill mista ) mellan diverse banker där jag skulle tvingas välja mellan risk och ränta. Till vilka lånar banken ut, bankens riskbedömning och vilka andra banker och finansinstitut banken är insyltad med, är frågor som är svårt att få svar på och omöjliga att bedöma för en vanlig människa. Risk att bli grundlurad med både låg ränta och förlora hela kapitalet.
Tyvärr finns det risker med en insättarförsäkring. Försäkringsinstitutet måste vara statligt, annars finns risken att pengar saknas när utbetalning skall ske. Försäkringen måste vara begränsad till rena sparbanker och försäkringsbeloppet per bank också begränsat, så att man inte får "too big to fail"-banker.
Politiker och lobbyister är troligen den största risken för att förlusterna skall dumpas på skattebetalarna. Typ för låga premier för att få fart på sysselsättningen eller för låga premier för banker som lånar ut till bostadssektorn eller någon annan bubbla.
En försäkring för insatta medel är något som behövs, men jag vet inte hur man skall undvika att förlusterna dumpas på skattebetalarna ( eller att den skall bli en mjölkkossa för staten, med andra negativa konsekvenser ).
@Åke M
Nu var ju de 2-3% inte försäkringspremie utan den riskpremie man skulle fått. Frågan var alltså ifall man skulle acceptera 2-3%-enheter mer ränta för att stå utan insättningsgaranti – en läsare var inte villig och det är då en indikation att ett försäkringsinstitut kanske inte skulle anse det var tillräcklig premie.
När staten alltså väljer att sätta premien på 0.1% när det är tveksamt ifall ens 2-3% är tillräckligt så är det ju tydligt att det föreligger risk att pengar kommer saknas när utbetalning skall ske även om staten står som ägare.
Så man är i situationen att man antingen låter det ske privat och riskerar att pengar kommer saknas eller så låter man det ske statligt och riskerar att pengar kommer saknas. Skillnaden blir vem man rullar över problemet på.
@ Anonym
Tyvärr har du nog rätt. Hur man än vänder sig. så kommer man inte att få ut något på försäkringen och skattebetalarna får betala räddningen av bankerna när ( inte om ) det skiter sig.
Tack för en rolig diskussion!
Jag är mycket skeptisk till att finansmarknaden skulle fungera bättre utan reglering.
Historien förskräcker.
Var det för mycket reglering som ledde till subprime-kraschen?
Känns som att inga regler leder till toppchefer som tar stora risker för kortsiktiga vinster.
Du sammanfattar problemen på 4 rader.
Problemet är typen av regleringar. Pga lobby-korruptionen innebär t.ex varje nytt lagförslag/reglering att ändamålet urvattnas så att regleringen dramatiskt ökar i omfattning och komplexitet. Lobbyn och särintressena får sina undantag som bara växer och växer. Dodd-Frank är ett exempel.
Håller med dig helt.
Kanske bäst att påpeka: mitt inlägg ska inte tolkas som att all reglering är bra 😉
Ett borttagande av insättningsgarantin kombineras lämpligen med att Riksbanken åter tillåter konton för allmänheten, med möjlighet till betalningsförmedling.
Eftersom Riksbanken har betydligt andra muskler än kommersiella banker skulle inlåningsräntan för staten kunna hållas motsvarande låg, och bankerna skulle tvingas konkurrera med "gratis".
@viktualiebrodern
Borttagande av insättningsgarantin måste rimligen kräva att det finns något alternativ där man slipper ta motsvarande motpartsrisk.
Om varje person hade ett personkonto på riksbanken så ligger det nära tillhands att ha detta som lagliga betalningsmedel. Detta skulle isf innebära att någon ränta inte utgår annat än eventuellt för penningpolitiska skäl.
Eftersom det knappast kan förväntas att riksbanken skall låna ut pengar till kreti och pleti så är det just på den marknaden som bankerna skulle kunna konkurrera med gratis eftersom bostadslån inte är något som lär ligga på riksbankens ansvarsområde. Och ifall större delen av penningmängden kan tänkas utgöras av medel på folks personkonton så kommer bankerna ha behov av att låna upp pengarna och får betala ränta för det. Det finns alltså inget som säger att bankerna konkurrerar med gratis eftersom något gratis inte existerar egentligen. Bankerna får betala ränta till de som lånar ut till bankerna och de kommer kräva ränta av de som lånar av bankerna.
Att riksbanken skulle ha obegränsade muskler är nog inte så sant att man kan slarva med hur man skapar pengar.
Detta finns redan – riksgälden har haft konton man kunnat sätta in pengar i.
Riksgäldsspar blev aldrig populärt och håller därför på att avvecklas.
@Anders S Lindbäck
Jo, nästan. Bortsett från framförallt att vanliga bankkonton alltjämt omfattas av insättningsgarantin och därmed har inte riksgälden fördelen av att vara säkrare placering.
Hade man saknat insättningsgaranti hade kanske riksgälden varit ett mer attraktivt alternativ.
Dessutom saknas ju möjligheten att betala direkt från kontot vilket bidrar till att det blir mindre attraktivt alternativ.
Hasselgren har allmänt rätt: ”Vägen går genom minskade regleringar och sänkta skatter. Inte genom ökad myndighetskontroll och ökad reglering.” ”Det finns inte någon genväg förbi de problem och felallokeringar som offentliga regleringar skapar på olika marknader.” Men Hasselgren följer inte upp med så mycket konkret.
Insättningsgarantin är inte unik för det här landet och kan knappast ses som en regling. Snarare bör den dubblas till den amerikanska nivån med svenskarnas extrema skulder. Det finns ändå ingen annan lösning än att köra systemet i botten och inflatera bort skulderna. Att diskutera amorteringar och ränteavdrag är bara trams. Det är bara att låna mer tills det blir en flykt till reala tillgångar och resten är ett senare problem. Det behövs inte heller så många fler bostäder och speciellt inte med ett stopp för massinvandringen.
”När nu många vill flytta till storstäderna, vilket är en positiv utveckling, accentueras prisuppgången och utlåningstillväxten fortsätter på en nivå som oroar.” Hasselgren babblar på och verkar inte förstå att detta beror på snedvridningar inom bland annat skatter, bostäder, mat, brott, kultur och vägar. Exempelvis:
1. Inkomstskatten i vissa stockholmskommuner är en tusenlapp mindre i månaden än i många glesbygdskommuner, vilket är möjligt genom att där finns företagsledningar, myndigheter, chefer, konsulter med mera.
2. En internationellt unik fastighetsskatt utan koppling till fastighetens värde fungerar som en bostadssubvention i samma område till samma personer.
3. Frihandel inom EU med i kombination med höga svenska kostnader inom djurskydd, punktskatter och sämre geografiska förutsättningar för odling har flyttat arbetstillfällen från glesbygd till storstad. Införseltullar för vissa livsmedel och jordbruksprodukter istället för subventioner får inte denna effekt.
4. Stockholmarna begår förhållandevis mycket brott och de ger mer kostnader i det statliga rättssystemet. Våldsbrotten i Stockholms län är flera gånger högre än i de flesta kommuner.
5. Kulturen subventioneras av staten med mycket stor tyngdpunkt till Stockholm. Någon slags betalning efter utnyttjande vore enkelt att införa.
6. I Stockholm finns allt mer statligt finansierade vägar och järnvägar för omfattande pendling och som vissa aldrig kommer i närheten av.
Här kan man lätt dra pluggen på Stockholm och ju snarare det görs desto bättre. Samtidigt minskar pengarnas värde betydligt och det är också bra.
Avskaffa insättningsgarantin = BANKEN ska stå med all risk.
Bästa Rubirk ever på Cornu?
För mig är det tvärtom: Med insättningsgaranti kan jag tänka mig låna ut pengar till tex Hoist och få 2,3% – men tas den bort kommer jag i stället placera pengarna hos Nordea. Jag kommer alltså ge storbanken mer pengar om insättningsgarantin tas bort!
Vilket alltså innebär att insättningsgarantin fungerar som ett bidrag till dig på närmare 2.3% av ditt sparkapital, dessutom fungerar den som ett bidrag av okänd storlek till Hoist som inte skulle locka dig att låna ut dina pengar till bara 2.3% ränta.
Sen är frågan om hur mycket pengar som skulle parkeras på bankkonton ifall de inte är säkrare än t.ex. penningmarknadsfonder.
Vem kan 'drabbas' av den HÖJDA insättningsgarantins utbetalning?
Fattiglappen med a-kassan insatt tills den 25:e ?
MedianSvensson med var det 40-tusen ?
MedelSvensson?
Man skulle kunna tänka sig att Riksdagens ordförande o Carl B 'cashat hem' och inte visste vilken bank dom skulle skydda pengarna i och att pengarna var fler än tidigare garanti.
Nu kan man väl skydda 5-miljoner eller gäller den Svenska garantin även i utländska banker?
Regeringen satte in mer bränsle till brasan under högkonjunktur. Fastighetsskatten gjorde att FR:s villa kunde klara runt 500-tusen till i skuld för samma räntekostnad.
ROT, sponsrar ju villaägarna, MEN också arbete, men startade i högkonjungtur.
Jobbavdraget gör att bankerna räknar idag på typ 70-miljarder i mer disponibelt och med 5% i ränta så kan belåningen öka med 1400-miljarder, vilket väl är BNP ökningen nu, när 1400-miljarder nåtts så är då Svensson lika black i börsen som tidigare o en ny hävstängsgrej måste sättas in.
Mitt motförslag är att erövra Sveriges finansmarknad från den globala finansmarknaden, så att den åter blir en nationell angelägenhet (dvs. en nationell finansmarknad). Förmodligen tillkommer då en del saker på det politiska planet, såsom att göra Sverige till en suverän demokratisk nationalstat med ett territorialförsvar, samt portförbjuda svenska politiker från Bilderbergmöten.
Dela sedan upp det svenska bankväsendet i två typer som vi kan kalla för sparbanker respektive affärsbanker. Dessa banktyper bör vara så pass finansiellt separerade från varandra, så att konkurser bland affärsbanker inte drar med sig sparbankerna i fallet.
Sparbanker kännetecknas huvudsakligen av:
* att tillgodose privatpersoners och företags ut- och inlåning med låga risker
* löneutbetalningar
* bostadslån med höga säkerhetsmarginaler
* relativt låga räntor
* insättningsgaranti
* ingen riskbejakande bonuskultur bland bankcheferna
Affärsbanker kännetecknas huvudsakligen av:
* olika finanstransaktioner för att tillgodose finansakrobaters större vinstbegär
* ev. sparande och bostadslån, men då med låga säkerhetsnivåer och höga räntor
* relativt höga räntor
* ingen insättningsgaranti
* att banken kan riskera konkurs
* riskbejakande bonuskultur
* avreglering
* viss finansiell kontakt med utlandet
Som det var på den gamla goda tiden alltså, fram till avregleringen. Det var bättre förr!