Nedanstående är ett gästinlägg skrivet av läsaren Sören J.
Hjälpa eller stjälpa?
Vi lever just nu i en tid med låga räntor, och aptiten på lån har därför under flera år varit god. Många människor har lånat pengar för att köpa hus, och priserna på hus har varit höga.
Men det ser nu ut att vara på väg att ändras. Räntan på 5-åriga bostadsobligationer var som lägst 1,85 %, och det var i december 2012. I dag ligger den på 2,54 %.
Mönstret är detsamma för andra räntor. Räntan på USA:s 5-åriga statsobligationer var som lägst 0,56 %, den 25 juli 2012. I dag är den 1,62%. De brittiska 5-åriga statsobligationerna handlades till lägsta ränta den 25:e juli 2012. Då var räntan 0,46 %, och har nu stigit till 1,57%. Tysklands räntor på 5-åriga statsobligationer har stigit från 0,032 % den 13:e juli 2012 till 0,82 % i dag. Räntan på Japans 5-åriga statsobligationer har stigit sedan den 4:e mars i år, och har gått upp från 0,104 % till 0,266 %.
Mönstret med stigande räntor är densamma för andra länder, och för statsobligationer med längre löptider. Räntorna stiger även på 10-åriga obligationslån och 30-åriga obligationer.
Vad kan det då vara som gör att räntorna stiger? Räntorna kan stiga av två orsaker: fler människor vill låna mer pengar och tillgången på pengar är oförändrad, eller inflationen stiger och den som lånar ut pengar vill kompensera sig för det.
Vi har redan det första läget, räntorna har börjat stiga, och regeringar i många länder vill ha högre inflation. Bland dem är: USA, Japan och Storbritannien. Metoden man valt kallas QE, eller Quantitative Easing. Det går ut på att ländernas respektive riksbanker skapar nya pengar och använder dem till att köpa det egna landets statsobligationer. Säljarna får kontanter, och kan använda dem till att köpa annat.
Men en fundamental regel i ekonomin säger att priset styrs av tillgång och efterfrågan. När regeringarna kör sina program för QE skapas nya pengar, och det innebär att tillgången på pengar ökar. Förblir tillgången till andra nyttigheter oförändrad så kommer priset i kontanter att stiga när mängden pengar stiger, det är inflation.
Andra nyttigheter är sådant som: koppar, stål, vete, potatis, mark, och hus. Det är ganska lätt att inse att tillgången kommer att förbli relativt oförändrad under ett år. Man hittar inte så lätt stora nya fyndigheter av brytvärd malm eller bördiga jordbruksmarker. Räntorna kommer därför nästan säkert att stiga: antingen för att det blir brist på pengar att låna eller för att räntorna stiger när inflationen stiger.
Men, när räntorna stiger så får det andra konsekvenser. En viktig grupp av företag som kommer att drabbas är bankerna. Bankernas affärsidé är att låna in pengar med kortfristiga lån, och att låna ut dem i form av lån med längre löptid. Inlåningen är till exempel när du sätter in pengar på ett bankkonto.
När räntorna stiger så får bankerna högre kostnader för att låna upp pengar, samtidigt som de inte kan höja räntorna på lån med längre löptider. Det gör att bankerna får ekonomiska problem.
En annan viktig konsekvens är att köpare av hus blir mindre villiga att betala höga priser. Kostnaden för lånen blir då alltför höga. Priserna på bostadshus och kommersiella fastigheter tenderar därför att gå ner.
Bankerna brukar därför försöka lösa sina finansiella problem genom att gå ut till låntagare vars hus har minskat i värde, och kräva tillbaka mellanskillnaden mellan vad kunden lånat och vad fastigheten råkar värderas till vid tillfället. De som drabbas först och hårdast är dem som köpt hus en kort tid innan räntan börjar stiga, och därför inte har hunnit amortera så mycket på lånen. Det gäller dubbelt upp om man lånat det mesta av vad huset kostar, och inte gått in med en egen kontantinsats.
Personer som inte har tillräckligt stora reserver brukar i den situationen oftast tvingas att sälja huset till förlust, för att betala tillbaka vad de kan av sina banklån.
Det kommer dessutom nästan säkert krav på ekonomisk hjälp från de drabbade grupperna. Det blir i den situationen viktigt att hålla två saker i minnet. Det handlar för det första om självförvållade problem: personerna har helt enkelt köpt mer än vad de har råd med. För det andra har de fått hjälp redan i dag i form av: barnbidrag, bostadsbidrag, ränteavdrag, med mera. Det handlar alltså inte om människorna ska få klara sig utan hjälp, utan hur mycket hjälp de skall få.
Höjer man skatter för att hjälpa villaägare som spenderat för mycket och/eller banker i ekonomisk knipa så måste pengarna tas från något annat. Det blir mindre pengar över till att starta nya företag, och företag som går bra kan få svårare att låna pengar för att utöka sin verksamhet.
Man kan därför utgå från att om vi hjälper låntagare och banker för mycket så kommer det att straffa sig i form av färre arbetstillfällen. Men om man satsar på att behålla de arbetstillfällen man kan så drabbas nyblivna husägare hårt. Och om vi försöker rädda såväl arbetstillfällen som nyblivna villaägare så riskerar vi att resurserna inte räcker till att rädda någondera.
Det blir därför en mycket viktig politisk fråga i framtiden att avgöra om vi ska gå ännu längre när det gäller att före över pengar från sparare till slösare. Jag argumenterar inte för att vi ska ta bort de stöd som finns i dag, de får gärna vara kvar. Men måste vi gå längre än vi gör i dag?
Ekonomi definieras som läran om hur man hushållar med begränsade resurser, och det kommer säkert att bli viktigt att hushålla med pengarna under de närmaste åren. Hur röstar du när frågan om hur pengarna ska fördelas kommer upp?
Sören J
33 kommentarer
"Bankerna brukar därför försöka lösa sina finansiella problem genom att gå ut till låntagare vars hus har minskat i värde, och kräva tillbaka mellanskillnaden mellan vad kunden lånat och vad fastigheten råkar värderas till vid tillfället."
För den oinsatte; det är detta som får bobubblan att spricka?
Jag skulle gärna se en källa på att bankerna brukar göra så – såvitt jag kan se så är det ganska tveksamt att de har lagligt stöd för att rikta ett sådant krav.
Dock finns det lagstöd för att kräva att gäldenären amorterar enligt avtal (och finns det avtal om amorteringsfrihet gäller detta endast under begränsad tid varefter banken inte är skyldig att förnya det undantaget).
@Anonym, det finns lagstöd men viktigare är att det finns i bankernas allmänna villkor, de där som varje kund bekräftar att h*n tafit del av när lånehandlingarna skrivs på. Försämras pantens dvs fastighetens/lägenhetens värde avsevärt är det en uppsägningsgrund. Se exempelvis allmänna villkor, pkt 18 i SBAB
@Vemsomhelst
Dock står i konsumentkreditlagen att vilkor som är sämre än den sett ur konsumentens synvinkel är utan verkan. Det som står i allmänna vilkor avseende detta motsvaras av en punkt i konsumentkreditlagen och går man till ursprungliga förarbetena till dessa så framgår att man avsett en ganska restriktiv tolkning – det nämns bland annat att det gäller förhållanden som är i gäldenärens kontroll. Punkt 18 hade alltså kunnat strykas eller ersats av att "Uppsägning kan skes lite godtyckligt från SBAB's sida" utan att avtalets verkan hade ändrats.
Så frågan tycker jag är ganska relevant – finns det grund till uppsägning under de omständigheterna som avsågs.
@ Anonym 16.08
Du ger mig hopp.
Jag ska genast knalla in till banken och fråga om jag inte kan låna upp ett par miljoner till.
Då kan jag också hjälpa den borgerliga ministären lite bättre genom att hålla igång den inhemska efterfrågan på iphones, kaffe och blöjor.
Det är alltså helt ofarligt och i det närmaste gratis att låna allt vad man kan på sin bostad då?
Tack för tipset.
@Anonym16:08
Nu säger ju iofs konsumentkreditlagen 33 § i princip samma sak som under punkt 18 i SBABs villkor:
"Kreditgivaren har rätt att få betalning i förtid endast om det har gjorts förbehåll om detta i avtalet och
[…]
4. säkerhet som ställts för krediten har avsevärt försämrats"
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20101846.HTM
@Man With No Name
Vem har sagt att banken beviljar lån? Vem har sagt att banken kommer med på att ge dig amorteringsfrihet? Vem har sagt att banken ser mellan fingrarna ifall du missar en betalning? Det finns inget i lagen (mig veterligen) som säger att något av dessa frågar besvaras till din fördel.
@TS
Du vet väl att även det som står i förarbetena är av betydelse? Där finns klargörande vad som menas med "avsevärt försämrats".
Jag nämnde som sagt att det står samma sak i konsumentkreditlagen och att den därför i praktiken gäller (SBAB hade alltså i princip kunnat skippa den punkten i avtalet) inklusive de förtydligandena som finns i förarbetet.
Tillägg till Man With No Name: För övrigt bör du vara på det klara att jag inte gett några tips eller rekommendationer till dig.
Varför skulle banken vilja såga av den gren den sitter på och med säkerhet göra en förlust, istället för att vänta ut situationen och under tiden tjäna pengar? Verkar högst osannolikt.
Varför skulle banken vilja lösa upp ett lån i förtid? Kanske för att om det är hög inflation och ökande arbetslöshet innebär att lånet är en förslustverksamhet om det är lågt bunden ränta samt att riskerna med att lånet måste skrivas av ökar när betalningsförmågan minskar.
Att bankerna skulle sitta stilla i båten när det börjar röra sig på ränte- och finnansmarknaden verkar högst osannolikt.
Vad kokosnötterna beslutar inom någon slags fördelning med sin politik är inte mycket att bry sig om. Det är inte heller någon skillnad på dom. Inflationen kommer i varje fall och det enda som man kan göra är att rösta med fötterna och inte sitta med värdefulla papperslappar som det står kronor på.
Räntan har som nämns gått upp i de flesta länder. Den långsiktiga trenden sedan mer än hundra år är mer intressant. Räntan påverkas inte av stora krig och är väldigt stabil. Människan kan påverka räntan lika lite mängden som koldioxiden i atmosfären. Många gånger har räntan gått upp lite. Det är en normal svängning. Centralbankerna gör inte mer än att balansera tryck från deflation och inflation, vilket gör att räntan kommer att vara fortsatt låg eller ännu lägre. Den kan till och med bli negativ. Än starkare vapen kommer att sättas in. Så länge majoriteten kan hållas lurad så funkar det.
http://www.utredarna.nu/wp-content/uploads/2011/08/ränta1.jpg
http://www.utredarna.nu/goranzettergren/2011/08/19/rekordrantan/
http://research.stlouisfed.org/fred2/graph/?s%5B1%5D%5Bid%5D=WGS10YR
http://static.seekingalpha.com/uploads/2012/5/2/900850-1335995310473923-Mateo-Blumer_origin.png
Nej, skyll inte på Svenne Banan, han går bara till banken och frågar hur mycket han får låna. Det är bankens sak att bedöma om de ska ta risken att skuldsätta honom, och de borde få skylla sig själva om de lånar ut ansvarslöst.
Men som vi sett så har bankerna politikerna i sin hand, och vet att de kommer bli räddade.
Skattebetalarna o Svenne Banan får ta notan
Håller med dig till 100%.
Borde vara nått liknande system som USA där man kan lämna in sina nycklar och banken får ta över lån och allt. Då kommer bankerna tänka efter lite bättre innan de lånar ut till vem som helst och hur mycket som helst.
Gissa åt vilket håll räntorna kommer gå på samtliga lån om det vore möjligt att lämna över nyckeln och IOU-lappen? Gissa hur många som kommer bli nekade att få ta lån? Gissa vad som händer med bostadspriserna…
Jag kan dock förstå att alla vill ha bundet ränta till 1,5% på livstid utan krav på amortering, ingen skyldighet att betala tillbaka (bara att lämna nyckeln på villan som man köpt åt banken) samt att värdet på huset inte är knutet till hur mycket som man kan låna utan bara att lånen ska räcka till 100% av köpeskillingen…
Federal Reserve köper inte bara statspapper (c:a 2 biljoner dollar) utan även bostadsobligationer (1.3 biljon dollar) i samma takt.
Man behöver inte räkna exakt på vad som händer med balansräkningen hos den (privatägda hedgefonden) om räntan drar iväg för mycket.
Dessutom tjänar man 100-tals miljoner dollar på dessa papper varje dag man äger dem, pengar som delas med den bankrutta staten. I övrigt får man köra cirkusföreställningen utåt hur mycket man vill, om man skall minska köpen från 85 till 80 miljarder per månad (= 0.1% av balansräkningen) eller inte osv.
Känns lite konstigt att bankerna skulle börja kräva amortering vid en kris.
En bekant under 90-talskrisen knallade in på banken och sa att hon inte kunde betala räntan. Då slapp hon räntan under 12 månader. De la inte ens på den uteblivna räntan på lånet. Banken tog ränteförlusten.
Cornu har käkat svam.
"Penningmängden ökas genom ett samspel mellan centralbanken, som har monopol på att trycka sedlar och mynt, och privatbankerna, som ökar penningmängden genom utlåning mot säkerhet. Säkerheter för dessa skulder kan vara till exempel bostäder och aktier. Fordringarna används sedan likställt centralbankens pengar av allmänheten."
Bankerna har inte råd med att säga upp bolån eftersom då är deras lånestock körd och de i sin tur har sålt bostadsobligationer som kommer ryka.
Som du säger, bättre för banken att åka dit på att inte få räntan under 12 månader än att bli av med hela kapitaltäckningen. Inte en chans att banken skulle spela roulette "Kommer Agda att får kåken såld 400 KSEK under pantbrevsvärdet och kan belånas eller konkar hon helt"?
Risken finns att hon konkar helt och då är banken KK.
Inte en chans. Man sparkar inte sig själv på pungen.
"Cornu har käkat svam."
Vad exakt är det med begreppet gästinlägg, som jag behöver förklara för dig?
Ansvarig utgivare?
Skämt å sidor, my bad, artikelförfattaren svampar
Ett steg längre
Det finns nog många sanningar och vad din bekant fick av banken händer definitivt inte alla.
En bekant till mig byggde hus i slutet av 1980. Beräknat till 1,5 milj blev det 150 000 dyrare p.g.a markarbeten och avlopp. Marknaden vek och några år in på 90-talet såldes villan av kronofogden för 800 000 kr. En skuld på 850 000 kvar och med dagens mycket högre lånebelopp så är nog den skulden bara en mild krusning mot vad andra kan få i skuld nu.
Bankerna skiter fullständigt i dig och dina lån om det börjar svaja. Då är dom inte din personliga trevliga bankman längre som står och klappar dig på axeln som när dom tjänar pengar.
Som sagt, många versioner. Men en sak är säkert, att sälja under pantbrevspris, innebär att köparen måste lösa ut skulden.
Fogden löser inga pantbrev, panten är kopplad till fastigheten och finns det mer pant än värde på huset kan man gå och låna.
Jag kan inte komma på annat än att banken i så fall väljer att lösa pantbrevet men då ryker kapitaltäckningen.
QE ökar bara marknadsvärde i siffror, inte tillgång eller efterfrågan.
Vinnare: Tillgångar som räknas i valutor.
Förlorare: Löntagare och bidragstagare som inte får inkomster reviderade efter tillgångsvärdet.
Är inte penningmängdseffekten av QE neutral, dvs de tillgångar som fed köper dras undan från systemet sk "sterilized QE".
Förutsatt att inte de nya pengarna inte används för kreditgivning.
Visa guldet säger jag. Finns inget som garanterar att pengarna inte slussats ut till svarta hål.
Annars har man skuldsatt generationer 160 år framåt, hittills
@Per
Det hjälper nog inte. De som säljer tillgångarna får ju nya pengar av FED – att FED sedan stoppar papprena de köpt i byrålådan ändrar ju inte saken. Jag antar för övrigt att FED faktiskt avser att kräva tillbaks pengarna på obligationen när den förfaller.
Detta innebär alltså i praktiken att FED betalar tillbaks utlånade pengar i förskott (med nya pengar) innan gäldenären är skyldig att betala – vars betalande i sin tur reverserar tillskottet i pengar.
Fed betalar med nya dollar för värdepapper som förfaller i fordringar på dollar som bara kräver en bråkdel av faktiska dollar i bankreserv. Man tillför alltså dollar till systemet, om det sedan ökar penningmängden är upp till kreditmarknaden.
@Björn
Åtminstonde de dollars som man betalar med bör ju penningmängden öka (givet ingen förändring i penningmängd från andra aktörer). Du sätter dock fingret på centralbankernas problem med att kontrollera penningmängden (oavsett åtgärd) – de agerar ju tämligen indirekt med att påverka penningmängden.
Nej räntorna stiger för att de som tidigare lånat ut inte längre vill låna ut mht risk och alternativavkastning. Vi pratar om statslåneräntor på längre löptider än 1 år framförallt.
Man säljer statsobligationer alltså.
Jag skriver det här som upphovsman till gästinlägget. Jag är oroad för att alla som kommenterat verkar ha missat det viktigaste: att skuldsituationen och stigande räntor kan bokstavligen tvinga oss att satsa på antingen fler arbetstillfällen, eller att stödja banker och husägare som förköpt sig. Vi har fortfarande lite tid på oss att tänka, så vi borde verkligen ta vara på den tiden och bestämma oss för vad som är viktigast att satsa pengar och resurser på.
Jag tror att varje skattekrona kommer att få arbeta för två under de närmaste decenierna.
@osj
Jag har sedan länge bestämt mig för att vi inte ska satsa att stödja banker och husägare som förköpt sig. Jag vet dock inte hur jag ska kunna påverka detta?
Banker och husägare får i den bästa av världar skylla sig själva. Men det är risk att de skriker högre än vi som inte vill sponsra ansvarslöshet gör och därmed får politikerna att lägga ut skattekronor för att köpa röster. Inte mycket att göra utom att protestera när "räddningspaketen" kommer.
@Karin Granström,
Jag håller med om att det är viktigare att satsa på arbetstillfällen än "räddningspaket". Jag skrev artikeln för att sprida information om att det finns en konflikt mellan att satsa resurserna på nya jobb, och att hjälpa banker och nyblivna husägare som lever lyxliv.
Jag tror att det är viktigt att vi tar ett medvetet beslut om vad som är viktigast, och jag hoppas att jag genom att varna i tid gett folk tid att tänka igenom problemet.