Mina tågproblem på resan till Älvsbyn har dykt upp som en tråd på trainspotting-forumet Postvagnen. Helfestlig läsning.
Lite lösryckta citat, som möjligen speglar en del SJ-anställdas inställning till kunder. Annars är det väl sk SJÖP:ar, SJ-överintresserade personer som kan rabbla vagnsbeteckningar och kan antalet bäddar och kupéer i huvudet.
“Någon så där över sig empati har jag svårt att känna för hans lidande.
[…]
om man nu tycker det är så extremt jobbigt att färdas i enbäddskupé med toa i vagnsänden
[…]
det är rent strunt
[…]
låt honom få flyga saknaden är nog minimal
[…]
Han kunde ju utmärkt duscha på kvällen när det knappast var någon kö
[…]
Men jag kan ju inte låta bli att förundras över vad det är för mjäkig människa som inte klarar en natt i singel sovvagn
[…]
frökenfasoner
[…]
Jomenvisst! Alla som inte är nöjda med SJ:s service kan ju givetvis välja annat färdsätt och överlåta tågresandet åt dom som ser resandet som målet i sig. Så blir det ju lugnare på alla sätt och vis
[…]
Och jag lär väl själv ha tillbringat ett par hundra nätter ombord på tåg varav aldrig med egen toa/dusch och bara i några få fall (Kanada och Indien) med dusch i korridoren. Det har gått bra ändå.
[…]
Men jösses, han kunde väl ha duschat på kvällen innan han gick och lade sig då var det väl knappast någon kö.
[…]
Då vrider man på termostaten så det blir lite svalare i kupén.
Eller tvättar av sig i kupéns befintliga handfat.
[…]
Att en 1kl-sovvagn, vid enstaka tillfällen, blir ersatt av en 2kl-sovvagn är inte mycket man kan göra något åt
[…]
Ungefär som när det oplanerat blir buss istället för tåg. Jag kan dock inte påminna mig att jag någon gång fått ersättning för det, inte ens när jag haft biljett i 1 kl.”
Det roliga här är alltså att det seriöst finns de som menar att man ska finna sig i att ha betalt för första klass med egen dusch och toalett, duscha på kvällen, skruva ner termostaten så man fryser och inte svettas över natten och allmänt hålla käften och vara tacksam över att man öht får åka med tåget.
Nu var kanske dessa personer inte regelbundna läsare av min blogg (eller bittra BLT) och tog allt jag skrev på blodigt allvar och inte fattade ironin i när jag skrev “jävla författardivor” (vilket är ett autentiskt citat från min förläggare, sagt om mig i min närvaro – dock med humor i blick, tror jag).
Själv tycker jag att jag skulle fått kompensation för att inte erhållit den produkt jag betalat för. SJ:s kundtjänst för reklamationer har dock inte hört av sig tillbaka om besked än, fast det gått över ett dygn.
Nej, min slutsats blir att SJ uppenbarligen åtminstone delvis har en direkt kundfientlig och kundföraktande kultur, där förmodat anställda tycker att man ska hålla käften om avsaknad av dusch och dra ner temperaturen och utföra hygienen i ett handfat istället. Personalen på tågen har dock varit mycket tillmötesgående och serviceinriktade, men på Postvagnen hittar man kanske personer som normalt inte har hand om kundkontakter. Eller sitter och sticker nålar i voodoo-dockor bakom fördragna gardiner i konduktörskupén.
21 kommentarer
När jag köpte liggvagnsbiljett i Jugoslaven på sin tid fick jag inte ens åka med tåget. Jag försökte svära åt dem på nybörjarryska men inte ens det hjälpte. SJ har bättre service in Juggo-kommu-tågen på 80-talet. Alltid något!
"SJ:s kundtjänst för reklamationer har dock inte hört av sig tillbaka om besked än, fast det gått över ett dygn."
Normalt tar detta ca 14 dagar.
Det finns alltid människor som finner gemenskap i att ha det dåligt och besvärligt, och ondgöra sig över dem som vill ha det lite bättre. Kommunism och socialism har jag för mig att det kallas.
Är det inte Sverige det kallas?
Klasslöst och jämlikt!
Det här verkar ha varit en resa utöver det vanliga, långt bortom fårstängslets trygghet till en hård och kall värld bland oförstående människor.
Diskussionen i SJK Postvagnen är svårt att sammanfatta på annat sätt än att de absolut flesta är överens om att du bör få någon slags kompensation för dina kostnader för vad du beställt men inte fått som t ex här:
"Dagens I-landsproblem ?
Visst ska han få någon form av kompensation och på tåget kunde han fått något ur bistrosortimentet t.ex ( det kanske han fick, det framgår inte…), så jäkla synd om honmom är det väll dock inte ?"
Det här var en John P, i Trollhättan som ifrågasätter graden av hur synd det var om dig och det här är ju en viktig fråga inför bedömningen av hur du ska kompenseras.
Alltså, – hur synd om dig var det egentligen på t ex en %-skala där en vardaglig besvikelse kan ge 1% och ett livslångt lidande 100% ?
Det sägs att "den som gjort en resa har något att berätta" men det vore ju förfärligt om en reseskildring efter närmare 300 mil bara kan taggas som eländes elände…
Sälj ut skiten bara så blir det bra, särskilt på olönsamma destinationer, allt är ju så bra nu när SJ har avkastningskrav och skall konkurrera i stället för att utgöra en samhällstjänst.
Leve utförsäljningarna och avregleringarna !
Exakt vad är det som SJ gjorde superduperbra innan bolagiseringen 2001 och som de gör jätteuselt idag?
…och exakt vad är det som såldes ut vid bolagiseringen 2001?
För övrigt kanske inte en utebliven dusch och vad det nu var inte är så skitallvarligt, men det är skumt att de inte kan svara på om/hur det blir kompensation. Det är liksom inga unika konstverk de säljer utan ett högst standardiserat produktsortiment där produkt x har ersatts av produkt y. Minsta möjliga vore ju att de kunde tala om vilka regler som gäller, sen är det väl OK om utbetalningen kanske dröjer nån vecka eller två.
Helt privata Skånetrafiken pajade en långresa för mig genom att vara för sena med sitt pendeltåg så att jag missade anslutningen. Via telefon ställde de ut nya biljetter för hela resan (även med SJ) och kunde tala om exakt vilka villkor som gällde för en försening om 60 minuter.
Hmmm, skånetrafiken är ju en förvaltning inom landstinget. Du kanske förväxlar skånetrafiken med de som kör tåget, eller de som kollar biljetten eller gör något annat som har med resan att göra – de har ju lyckats blanda bort korten totalt när det gäller organisationen…
Det visar väl att fårket har väl kommit till acceptans-stadiet medans cornu har är kvar i ilska-stadiet (inte bra SJ, inte bra) eller förhandlings-stadiet (om jag köper 1:a-klass biljett får jag nog åka bekvämt)…
Tror inte de självgoda surdegarna på Postvagnen förstått att du hade tänkt tillbringa tiden på tåget med att jobba och att en föreläsning var planerad vid framkomsten. De jämför med sina egna resor där de bara suttit och dagdrömt.
Innan jag upphörde försöka använda SJ, så uppfattade jag ombordpersonalen som extremt trevlig och professionell i att hantera alla arga klagande passagerare. Det är ju inte deras fel att ena motorn pajat, att växlarna frusit, att nånting är fel med signalsystemet igen o.s.v. Ombordpersonalen är en reklamationsavdelning.
Bil och flyg funkar alldeles utmärkt och är billigare än tåg. Men har man som nån slags "klimatpolicy" att envisas försöka använda SJ, ja då får man ta't som det kommer och inte gnälla på nån av deras anställda som saknar inblandning i problemen.
Självklart ska man få kompensation om man inte får det man köpt. Men det är ju en princip om äganderätt och avtalsfrihet, och Cornucopia är ju uttalat anti-principiell, så han håller inte med om han har rätt till det. Han bara tycker at than kan tjäna lite lite pengar på att klaga, och att det är bra för honom nu, allt han bryr sig om, komplett principbefriat.
Det är ganska smart att vara anti-principiell, så att man inte kommer med idiotiska påståenden om att tåg generellt alltid är dyrare än bil/flyg.
SJ har ju som policy att när de ställer in avgångar och vagnar är det utifrån det som är billigast för dem. Avgångar med många billiga biljetter sålda ställs in först helt enkelt. Mer än pengarna tillbaka behöver de inte betala, trots att biljetterna kanske var billiga därför att resenären planerat långt i förväg. Har själv råkat ut för att jag i god tid bokat den enda avgång som jag kunde åka, lyckats/haft oturen att den var billig och alltså sedan inställd. Hela resan blev inställd eftersom omplanering till annan avgång inte var möjlig för mig med så kort varsel.
Så, du köpte en billig biljett. Då ökar risken för inställt tåg eller inställd vagn. Risk kostar.
Det är viktigare för SJ att satsa på sin egen säljgalleria- Centralstationen i Stockholm. Där kan SJ håva in goda fina pengar på satsat kapital, utan att behöva besvära sig med besvärliga resenärer som Hr Wilderäng, som inbillar sig att man ska förvänta sig att få det man betalar för. Den tiden är förbi! Tvärtomspråket (en grasserande sjuka bland politiker i Alliansen)har tydligen brett ut sig och omfattar nu är "ord i skrift", m a o falska köplöften.
Du hade otur att du ej fick den 1:a klass sovvagn som du hade köpt. Det kan hända även vid flyg, eller bil men ack så irriterande förstås. Men det kan hända när man förlitar sig på tekniken.
Det som förvånar är att SJ har en så usel kundtjänst; det är väl där felet ligger. OM en sådan sak inträffar bör man utan knussel få kompensation direkt. Jag flyger rätt mycket för mitt jobb och det har hänt mer än en gång att det varit försenat eller att det varit överbokat, missat anslutning etc.
Men då har flybolaget varit (ja inte ryan förstås, de är avskyvärda) varit väldigt snabba att kompensera, voucher, ombokning, uppgradering till business class etc.
Det är det som SJ måste läras sig i kundtjänsten.
ANnars tycker jag att man får bra hjälp av tågpersonalen; om tåget är försenat och man missar anslutning så beställer de taxi så att man kommer fram!
Jag har en del erfarenhet av att begära kompensation från SJ och kundtjänsten för reklamationer har som främsta (enda?) uppgift att skicka ut standard-nej. Detta för att bli av med problemet och många ger upp där. Det gäller alltså att redan från början ställa in sig på att man måste gå via KO.
De har en överbelastad kundtjänst. All personal agerar återkommande reklamationsavdelning p.g.a. alla förseningar som just den som tilltalar själv inte rår för. Mitt intryck av SJ:s personals kundbemötande är att den är fenomenal, givet omständigheterna.
Likaså har SJ blivit experter på bussbokning. Så fort en försening meddelas i högtalarna, så radas det upp ett antal bussförbindelser som de just hustlat ihop till alla orter som det fanns biljetter till, med taxi som skarv för enstaka fall. Jag tror SJ gör bäst i att lägga ned järnvägsverksamheten och satsa på reklamationstjänster och bussbokning istället, det som de är bra på.
SJ fungerar väl i det avseendet som ganska många andra stora tjänsteföretag numera. Själva produktleveransen ligger precis på marginalen så minsta störning leder till att systemet fallerar. Det är antagligen i slutänden mer lönsamt att erbjuda en halvtaskig produkt och hantera klagomålen (de flesta knyter ju trots allt bara näven i fickan) efteråt.
Självklart ska du ha ersättning! Men framför allt ska man få det man beställt. Det borde av varje företag betraktas som en katastrof när en kund inte får det man beställt, särskilt när det gäller en sådan här produkt. Nej SJ och deras kundbemötande ger jag inte mycket för. Har en del ganska hemska historier att berätta om dem som är mycket värre än detta, men jag tar det en annan gång.