Vice riksbankschef Per Jansson, ett namn att lägga på minnet i all sin alldaglighet, sparade inte på krutet om den svenska privata skuldbubblan och med det även den svenska bostadsbubblan. Hushållens privata skuldsättning är helt ohållbar och ekonomisk tillväxt kan inte hantera de här skuldnivåerna. Enda sättet är en krasch.
Se ett sammandrag hos DI.se, baserat på nyhetsbyrån Direkt.
Hela utfrågningen finns också att beskåda som web-TV via Riksdagen. Minglet håller på till ca 12 minuter in. Därefter kommer utfrågningen av Ingves och Jansson. Jansson börjar ca 36 minuter in. 72 minuter in kommer krasch-uttalandet. Jag varnar skarpt belånade hushåll från att lyssna på Jansson. Här är en myndighetsperson som tydligt säger att det riskerar gå fullkomligt åt helvete för belånade hushåll.
Passande nog leds utfrågningen av Anna Kinberg-Batra (m), även känd för att klart och tydligt sagt att stockholmare är smartare än lantisar. Det är väl därför nya bolånetagare i Stockholm lånar 600% av sin disponibla inkomst.
Några citat från DI:s artikel.
“Per Jansson påpekade också att skuldsättningsgraden 170 procent är ett genomsnitt, många hushåll har inga skulder alls medan skuldsättningsgraden för nya bolåntagare i Stockholm ligger på 600 procent.”
“Det finns bara ett sätt att få ned skuldnivån, det är att krascha. Det går inte med en stark BNP-tillväxt som många hoppas på.”
Vad som är extra kul här är att Schibsted/SvD:s näringslivssidor inte nämner en rad om Janssons hårda ord, utan begränsar sig till budskapet att hushållens skulder är så höga att man inte kan sänka räntan. För mycket skulder på redaktionen? Även Taltenum/AfV kapar bort de obehagliga delarna av Direkts refereat som DI återgav utan arbetsinsats. Även Bonnier/VA ignorerar helt Janssons uttalanden. Vilket iofs även Ingves gör, då han på frågor svarar på att något annat än att “det löser sig och stabiliseras” är otänkbart, för då skulle Riksbankens prognoser vara helt åt skogen. Överlag ser man här konkret hur budskapet ignoreras, nej, censureras, i media och rent av att Ingves själv inte vill lyssna på Jansson. Kom ihåg att även journalisterna i stor grad är bolånetorskar. Se journalistkartan.
Sent ska syndaren vakna. Det är ju positivt att Riksbanken ändå vaknat, om än alldeles för sent.
Kom ihåg att 170 procent skuldsättningsgrad är oräknat bostadsrättsföreningarnas skulder och att man i exempelvis Danmark, som kraschade på lägre nivåer än den svenska, i större utsträckning har ägarlägenheter, som alltså inte har skulder i botten. Verklig skuldsättningsgrad för svenska hushåll är runt 200% när man lägger till bostadsrättsföreningarna och konsumtionslån.
Ingves påtalar att hushållens likvida tillgångar är lägre än skulderna. Svenska hushålls tillgångar är låsta i pensions- och försäkringssystemen eller i de övervärderade bostäderna, som inte är likvida tillgångar.
Det är bara Norge som än så länge inte sett en krasch med de privata belåningsnivåer som Sverige ligger på nu. Det är inte annorlunda i vare sig Sverige eller Norge. Kraschen kommer, och då gäller det att inte sitta med skulder, så man bara behöver betala kalaset en gång via skattsedeln och kraftiga ytterligare nedskärningar av välfärden. Med skulder får man betala dubbelt.
Förnekelsen och “annorlunda nu” eller “det som gäller resten av världen gäller inte i Sverige” kommer förstås fortsätta gälla för de flesta. Enklast så.
54 kommentarer
Men så kan Ni inte skriva.. Jag letar för fullt efter lägenhet i Stockholm, i över 2 månader och har medvetet valt bort samtliga hittills för omotiverad pris/dålig förening. Nu kommer jag bli ännu petigare.. Tur att man har familj en bit utanför Stockholm som man kan leva hos så länge, så ingen stress här inte.
Köp litet och billigt och vänta in kraschen inne i stan istället.
Mycket roligare än att sitta och pendla från päronens bostad.
Sen kan du passa på att köpa billigt om priserna rasar. Och om de inte rasar så har du en hedge mot högre priser… =)
Jag har problem att förstå vad han menar med detta:
"Det finns bara ett sätt att få ned skuldnivån, det är att krascha. Det går inte med en stark BNP-tillväxt som många hoppas på… Därför är det viktigt att vi undviker det."
Menar han att det enda som kan sänka skuldnivån är en krash och att det inte går att sänka den med en stark BNP-tillväxt.
ELLER
Menar han att det finns bara ett sätt att sänka skuldnivån och detta är genom en krash men att detta inte går utan att BNP-tillväxten minskar och därför måste undvikas?
Om det är det första alternativet "Enda chansen är en krasch, det går inte med en stark BNP-tillväxt" – vad är det då som ska undvikas?
Sen undrar jag lite hur de kan säga att arbetslösheten stiger på grund av att bostadspriserna sjunker. Jag har alltid tolkat det som att det är tvärt om. Bostadspriserna sjunker för att arbetslösheten stiger.
Tolkar det som att BNP-tillväxten inte kan amortera lånen när de nått de här nivåerna.
I det andra fallet så blir det en positiv återkoppling. Högre arbetslöshet sänker bostadspriserna. Vilket sänker konsumtionen när man inte kan ta lån på huset, vilket leder till högre arbetslöshet, vilket sänker bostadspriserna. Ad nauseum, ad infinitum.
Men vad är det då som ska undvikas? BNP-tillväxten? Kraschen?
Det är väl knappast BNP-tillväxten som riksbanken vill undvika och då återstår kraschen.
Enda chansen är en krasch – det går inte med en stark BNP-tillväxt – så vi måste undvika en krasch ??
Fast man når ju så småningom ett jämviktsläge, där det förefaller "billigt" att investera i en fastighet. T ex genom att byggpriserna faktiskt faller, eller bara genom att jämföra med hyreskostnaden på en motsvarande fastighet. Eller liknande. Blir det tillräckligt billigt kan man väl köpa loss en villa och hyra ut den till Migrationsverket t ex.
Wofser, svaret är
c) Guldlocksekonomin. Centralbanker tror att de kan uppnå ett jämviktsläge, där vi kan bevara skuldsättningen exakt som den är idag för all framtid, utan några som helst konsekvenser.
Belli, nu satte Riksdagen stopp för regeringens förslag som innebar att man kunde köpa bostadsrätter och hyra ut dessa till Migrationsverket…
Synd tycker jag. Hade gjort mycket för integrationen med lite nysvenskar på Östermalm och i Gamla Stan.
De Rödgrönblåa (MP, S, V och SD) var emot det förslaget.
Höjt grundavdrag vid uthyrning, möjlighet att beräkna hyran på både lån och avgift (även om man inte hade några lån), lagstifta bort BRF:s möjlighet att neka andrahandsuthyrning och ta bort möjligheten att få en ockerhyra justerad i efterhand.
Vet inte om detta hade hjälpt de påstått höga priserna på bostäderna. Jag tror risken hade varit att priserna skjutit i höjden pga spekulation (folk köper fler en en lägenhet för att tjäna pengar på att hyra ut i andra hand).
Fast å andra sidan skulle hyrorna bli marknadsanpassade – ingen skulle kunna komma överens med någon om en hyra – bo där nått år och sedan kräva tillbaka pengar för att de i efterhand tyckte hyran var för hög.
Jaja, min poäng är iaf att med den hyresreglering vi har, så kommer det vid en krasch förmodligen att infinna sig ett läge då priserna på t ex en villa blir sådana att det verkar ekonomiskt rimligt att köpa den och hyra ut den. 1000 kr/kvm/år exkl energikostnad kan landa på en 150 000 kr för en vanlig villa, sen får man göra lite avsättningar till underhåll osv men landar på en 125 000 i bruttovinst. Vid ett pris ner mot 2 Mkr för en villa, så blir det en hyfsat attraktiv avkastning.
Där jag bor kostar villorna 3 Mkr. Så om priserna faller 30% så kan jag personligen tänka mig att köpa loss nåt.
Man har ännu inte röstat om saken i riksdagen. Detta sker den 28/11.
@Wofser: Hyrorna hade möjligen ökat i centrala delar, däremot gått ner i andra områden.
En ekonomisk grundregel som gäller på denna jord är att ökat utbud leder ofelbart till lägre pris.
Har försökt googla lite men inte hittat något bra exempel, så:
Exakt hur räknas den nu 170&-iga skuldsättningen ut ?
Lån/(årlig disponibel inkomst efter skatt)
eller
(Lån – tillgångar)/(årlig disponibel inkomst efter skatt)
eller rentav på något annat sätt ?
Vet någon ?
A) Lån/årlig disponibel inkomst efter skatt.
Disponibel inkomst inkluderar transfereringar som barnbidrag.
De som invänder att medelsvensson inte köper bostäderna, så är alltså stockholmare som köper bostäder idag, med sina höga löner, belånade till 600% av disponibel inkomst. Enbart de som faktiskt tar lån.
Är det denna formel som används av riksbanken. (Skulle tro det)
Då borde väl också "nya bolåntagare" = "bolånetagare som inte amorterar", vilket är allt för många.
Detta mätetal borde ingå i en bolånekalkyl som man måste (enligt lag) innan man förköper sig… jag trodde jag var smart men jag är en 2+ till 3+ beroende på hur jag räknar…
Är studielån inräknade i de 600% eller är studielånet lök på laxen?
600% lån i förhållande till disp inkomst vad ger det för månadskostnad?
Säg 250 000 i disp ink och 1,5 milj i lån. 3% rta ger lånekostnad av 45 000 per år. Att disponera för annat 205 000 SEK per år.
Lyssnade på första timmen och blev inte så skrämd. Inte ens av Per Jansson.
Det var ändå tydligt att en krasch kostar samhället mycket.
Fast om räntan går upp till 6% (inte helt orimligt) motsvarar det en ökad kostnad om 90 000 på skattade pengar eller (90 000/0,7)= 130 000 på bruttolönen. Summa summarum motsvarar det en lönesänkning om 11000 kr/mån. Klart man klarar den lönesänkningen?
Ni har båda glömt ränteavdragen i era beräkningar. Men din fråga belii är intressant, hur många kSEK klarar folk att avvara om det riktigt skiter sig. En enkät bland bloggens läsare skulle vara intressant.
Så det intressanta är under vilka förutsättningar som räntan kan tänkas gå upp..?
1.riksbanken höjer räntan för att klara inflationsmålet
2.reglerna för utlåning ändras
3. ??
opti: man skall inte bortse från att man inte bör räkna med att nuvarande räntenivå består, det blir mer realistiskt ifall man räknar på att man binder lånen på tio år (har du inte råd med lånet då har du inte råd med lånet ändå). Sen bör man räkna med andra kostnader med boendet som eventuell avgift till BRF/samfällighet, amorteringar osv.
Tror att det enda rimliga sättet att någorlunda mjuklanda vore att ta ett politiskt beslut där ränteavdragen försvinner och ersätts av motsvarande avskrivning på amorteringen. Det skulle ge ett fantastiskt incitament att minska sina skulder till samma kostnad för låntagaren som i dag.
Trist dock att vara ägare till bolånebanker och institut. Vilket innebär att förslaget nog skulle få svårigheter att komma genom lobbydjungeln.
Bättre att köra med öppna spjäll mot stupet!!!
Det måste nog vara kopplat till räntekostnader också, annars öppnar det nog ett och annat skatteplaneringshål.
Man kan ju villkora ränteavdraget med att man amorterar minst samma summa som man drar av, eller någon faktor därav…
Jag tycker det verkar funka rätt bra. En eller två personer kämpar på ett helt liv för att betala räntor och amorteringar och när döden hämtar hem dem så får banken – istället för barnen – bostaden. Är det inte ungefär så det är uträknat med dagens skuldsättning?
Ungefär som en hyreslägenhet med andra ord.
Om man inte amorterar nej, amorterar man så kommer man ha ett överskott som eventuella arvvingar kan ta del av. För övrigt "får" banken aldrig bostaden per automatik – den ägs av dödsboet, det som händer är att det finns en turordning i vilken ordning folk får sina anspråk på dödsboet uppfyllt. Om det efter att skattmasen, banken och övriga fordringsägare fått sitt och det finns något över att dela på får arvvingarna något att dela på.
Alldeles riktigt. Med dagens bostadspriser kan endast en handfull spara genom amorteringar i en bostad. Allt detta gynnar köttberget som gör allt det kan för att låsa upp löneslavande unga arbetare för att i sin tur casha ut och leva gott på ålderns höst.
Tvärtom, jag skulle vilja påstå att med dagens räntor kan en absolut majoritet amortera på bostadslånet. Sen om man väljer att göra det är en annan sak.
Att amortera på något som vi alla vet är övervärderat är som att slänga pengar gratis till köttberget. Alltså blir det inga amorteringar!
Ja om man dör och har lån överstigande sina tillgångar så spelar detta ingen roll för arvvingarna – de får då inte ut något. Å andra sidan betyder detta att man har belånat bostaden över skorstenen – något som ställer till det i flera avseenden. Så länge man är belånad över skorstenen är man inlåst i sin skuld: utan att man löser överbelåningen kan man inte byta bank (och saknar förhandlingsläge gentemot banken), byta bostad och vad många inte tänker på så måste man lösa överbelåningen när lånet löper ut.
Om man tror att man skall bo kvar resten av livet och dö inom 50år och tror att man kommer vara nöjd med vadhelst för ränta som banken kräver av en så finns det ingen vinst med att amortera på ett över-skorstenen-lån. Däremot om man lyckas amortera ner det under skorstenen och man bryr sig om sina arvvingar så finns en vits.
Sen är frågan om vem/vilka som avses med köttberget. Att amortera på en skuld som överstiger tillgångarnas värde gynnar banken (som alltså därigenom kan få tillbaks sina pengar). Amorterar man på en skuld som totalt understiger tillgångarnas värde gynnas däremot arvvingarna som därmed kan få ut något ur dödsboet.
Cornu har sin vanliga skuldpanik, som är en form av moralism och tacksam att skriva om. I andra sammanhang är det någon utifrån som kommer och tar landet från svenskarna. Här är det bara att extrapolera. Räntan kommer att vara låg, låg, låg. Det kommer att tryckas ut pengar, pengar, pengar. Pensionärerna med sitt obligationsberoende system kommer att bli blåsta, blåsta, blåsta. Förr eller senare kommer en flykt till reala tillgångar. Flykten utlöses av någon internationell händelse och kommer plötsligt. De stora torskarna blir pensionärerna och det är inte mer än rätt enligt naturens lagar när tiderna blir sämre av sinande naturresurser. Det bara måste bli så. Inte politiskt korrekt att säga förstås, att Slösa vinner över Spara, med Lyckoslanten lika konkursad som Keynes. Pengarna och de utländska militära hoten är egentligen de minsta problemen och här behövs ingen djupare analys i det överbefolkade och importberoende landet.
600%, annat än i extremfall, låter ganska orimligt… Har han någon källa på det?
Att det skulle vara medel bland nya låntagare kan knappast stämma?
600% är inte orimligt för nya stockholmare. Räcker till en 1:a för en normal ingångslön på 25-30 000.
Ja, fast nu köper ju inte alla sina ettor på Narvavägen…
Säger inte att det inte händer, det gör det säkert. Men att det skulle vara medel köper jag inte utan en pålitlig källa…
Det finns allt för många bostäder som ligger på 2-3milj+ för att 600% inte skall vara orimlig nivå. Har man inkomst på 2x300tkr och 30% skatt så blir det 420tkr*600% blir 2.5milj.
RB presenterade detta i ett diagram i redovisningen ovan.
Sth var det 600% men på landsorten i snitt ca 400%. Gällde nya låntagare och snitt!
Vad som är värre är att BR numera även de är belånade och utsatta för diskriminering. Har barn som letar och ser hur tex Gottsunda Uppsala är väldigt billigt. Fina lgh också.
Så för de som är aktiva kan det löna sig att samarbeta med ungdomsgängen!
Enligt finansinspektionen var medlet för nya lån 2011 ca 325% för storstockholm och ca 250% för hela landet…
Att det skulle ha nästan fördubblats på ett år känns… rimligt?
För övrigt tänkte jag inkomst före skatt, inte disponibel inkomst. 600% av disponibel känns inte alls lika orimligt (även om FI inte verkar hålla med)
Rätta mig om jag har fel, men FI pratar om nya bolån, RB pratar om nya bolåntagare. Stor skillnad. Det ena medräknar de som flyttar med en prisuppgång i bagaget och det andra om i praktiken förstagångsköpare eller de som bodde i hyresrätt/ombildning.
Så kan det mycket väl vara. FI-rapporten räknar både nya låntagare och befintliga som tar nytt lån.
Lyssnade på utfrågningens första timme.
Som vanligt hör Cornu selektivt!
Per Jansson var tydlig liksom Ingves. De ser risker med hög belåningsgrad. Vilken nivå som är riskfull är de inte klar på.
Ingves visade på likvida tillgångar som är lika stora som lånen-ca 170% av disp ink. Där har vi en dryg årslön på banken som Wibble ville! För att inte tala om totala tillgångssidan på 600% av disp ink.
Men en krasch är dålig för samhället och bör undvikas, vilket var budskapet.
De debatterade väl främst bopriskollaps som en orsak till arbetslöshet? Förhållandet kan mycket väl bli det omvända. Om medelbelåningsgraden i sthlm är 600% och den disponibla inkomsten dyker så ser kalkylen rätt tuff ut. Arbetsmarknaden har varit god för akademiker i många år. Jag själv tillhör dem som relativt regelbundet blir kontaktad av rekryterings- och headhuntingfirmor. Det är nog som upplever en falsk trygghet. Om man blir uppsagd kan man väl alltid börja någon annanstans? Problemet är ju att alla drar ned samtidigt och den självförstärkande onda spiralen är snabbt ett faktum.
Du har väl inte missat Cervenkas senaste: http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2012/11/07/varldens-storsta-kreditbubbla/
Om loket stannar så kan arbetsmarknaden bli lite marig även här i Sverige.
Vänta nu, enligt den officiella svenska sanningen kan det inte inträffa som Jansson varnar för, Sverige har ju kronan och sedelpressen …..
Tack för en intressant blogg!
Jag hittade hit genom Ägamintids gästinlägg. Jag har liknande syn som Ägamintid, och sparar en mycket stor del av min inkomst i aktier. Skillnaden är att jag är i ett tidigare skede i livet, inom några månader nyexaminerad och planerar flytt till Stockholm. Som för många andra står man inför beslutet angående boende. Ett lån för ett köp skulle motsvara 450% av min (min och sambo) troliga disponibla inkomst kommande året, med ett lån motsvarande 85% av värdet(snarare priset…) på lägenheten.
En räntehöjning skulle bara drabba mitt annars intensiva sparande, men jag är ytterst tveksam till att de flesta personer i Stockholm kan hävda detsamma. Därmed är jag ofrivilligt helt beroende på andra för att mitt bostadsköp inte ska bli katastrof. Att börja sin resa mot "ekonomisk frihet" med ett dåligt bostadsköp skulle vara fruktansvärt.
Svåra beslut!
"Riksbanken: Bolånen ohållbara – krasch enda lösningen"
Nej, Lars, Riksbanken är oenig i frågan. Jansson är lika lite som Lars EO Svensson ensam representant för Riksbanken. Och nej, alla som inte håller med dig jämt är inte per automatik bolånetorskar, även om det verkar ha blivit en osviklig del av din retorik numera.
Hej! Min mamma har lagt bud på detta hus (se länk nedan) och vill att jag ska ta ett lån åt henne, eftersom hon har betalningsanmärkning. Huset låg ute för 2 miljoner från början. Vågar jag låna henne pengarna? Min mor tänker mycket kortsiktigt och kommer antagligen inte bo där mer än ett par år. Huset är ju "rabatterat" men ändå… Jag oroar mig för att priserna kommer fortsätta ner kraftigt på Gotland.
http://www.husmanhagberg.se/Templates/Pages/ObjectAllImagesUpdated.aspx?objectid=OBJ19679_1187316368
Nej du vågar inte låna henne pengarna. Det här kommer att bli som 91-94 igen fast mycket värre.
Tänkte på det häromdagen när jag ströläste husannonser i tidningen. När ett nybyggt radhus säljs för 6.2 miljoner kr så är det något som är fel. Då pratar vi inte om en 200 kvm villa med rejäl tomt, utan ett sketet radhus med en liten frimärksstor gräsplätt utanför.
Varför inför de inte bara riktiga amorteringskrav så vi blir av med problemet. Men förbjud först bankerna att ge utdelning till aktieägarna så att vi vet att de får ta huvudsmällen vid eventuell krasch.
En lösning är att skriva ner lånen och höja räntorna…
Tack, grymt bra! Jag länkar från min blogg
http://nonviolentmoney.wordpress.com/2012/12/04/om-tva-ufon-landar-en-kort-handledning/