Boken Human ecology (Adlibris 212:-, Bokus 218:-) av Gerald “Gerry” Marten var en av dussinet böcker i kurslitteratur i grundkursen i humanekologi, när jag läste ämnet vid Göteborgs universitet för snart tio år sedan. Boken är en utmärkt introduktion till ämnet och kan läsas enbart för allmänbildningen, om det så handlar om samfälligheternas tragedi eller stabilitetsdomäner.
Glädjande nog finns numera hela boken att läsa online på Martens officiella sajt.
Se t ex kapitlet om samfälligheternas tragedi.
En av Martens illustrationer
kring stabilitetsdomäner |
Ett koncept som kan vara bra att känna till angående vår civilisations ökande problem är begreppet stabilitetsdomäner. Marten har utmärkta illustrationer som förklarar konceptet i delkapitlet med samma namn.
Både ekosystem och sociala system (inklusive något så banalt som parförhållanden), rimligvis inklusive det ekonomiska systemet, existerar i stabilitetsdomäner. Det betyder att även ett ganska stressat system dras tillbaka ner till ett jämviktsläge när stressen minskar. Man kan tänka på det som att läget är en boll som så fort man slutar rulla den upp för backen mot en kritisk topp rullar tillbaka igen ner till jämviktsläget nere i dalen. Men om man under stor ansträngning rullar den över krönet kommer bollen tvärt om rulla ner i nästa dal och till en annan stabilitetsdomän. Det kommer krävas stora ansträngningar för att få tillbaka bollen över krönet igen och tillbaka till den gamla stabilitetsdomänen.
Ett system kan alltså stressas rätt hårt, så länge man inte passerar den kritiska punkten och man får en oåterkallelig förändring. Detta gäller alltså både vår ekonomi, din personliga ekonomi, vår miljö, vårt klimat eller ditt förhållande med din livspartner.
Av just dessa anledningar ska man aldrig ta lätt på systemstress, därför risken finns alltid att man knuffar bollen över krönet. När väl jordbruksmark förvandlats till öken och gått från en fertil stabilitetsdomän till en infertil krävs enorma insatser för att vända tillbaka utvecklingen. Det samma gäller den som blir bolånetorsk och får gå från hus och hem med stora restskulder i form av blancolån med höga räntor och tuffa amorteringskrav.
Det är lätt att ta gällande stabilitetsdomäner som självklara. Men när bollen väl pressats över krönet kommer förändringen snabbt och är i princip oåterkallelig.
Oavsett så rekommenderas en läsning av Martens bok för alla som vill bilda sig.
10 kommentarer
Känns ganska självklart att om man hugger ned en skog så kommer man få leva utan träd ett tag.
Skämt å sido, kan tycka att "humanekologer" gör stora nummer av självklarheter. Dessutom är användbarheten av de abstrakta modellerna begränsade.
Det är nästintill omöjligt att avgöra när (och ofta också hur och varför) ett system stressas sönder (tex murens fall) vilket gör deras modeller praktiskt svåranvända som prognosverktyg samhällsutveckling (om det är det man vill använda dom till).
PS tragedy of the commons brukar översättas till allmänningarnas tragedi och är en gammal statsvetenskaplig fråga. Lösningarna brukar ges av kulturellt anpassat förhållningssätt alternativt äganderätter.
Om saker framstår som självklarheter så innebär det att de är korrekta.
Många mår dock bra av att få sig lite självklarheter till livs ibland.
I övrigt är humanekologi en tvärvetenskap, så ja, det innefattar både statsvetenskap, "ekonomi", historia, geografi, geologi, biologi mfl vetenskaper. Satte "ekonomi" inom fnuttar pga tveksamt vetenskapsinnehåll.
Sedan är det kanske omöjligt för dig att avgöra när man stressar sönder ett system, men för insatta vetenskapsmän är det rätt uppenbart. Utfiskningen är ett sådant exempel.
#Per 10:29
"Lösningarna brukar ges av kulturellt anpassat förhållningssätt alternativt äganderätter"
Fast extremt ofta blir det inga lösningar, utan resurserna förstörs bara, typ Påskön. Du glömde det alternativet. Du tycks tro att det här är ett akademiskt problem som är blott av intellektuellt intresse. Hela din respons går ut på att med en inbilsk och extremt korkad besserwisser-attityd trivialisera, skämta bort och snacka bort problemen, trots att de alldeles för ofta slutar med ruinerade naturresurser och gravt förstörda livschanser för människor.
12:02
Och vad är din lösning? Missade den bland alla invektiv och negativsm.
Stabilitetsdomäner var ett nytt spännande koncept för mig, kul att lära sig något nytt.
Det är förvånansvärt många självklara saker som förtjänas att lyftas. Mycket intressant, ska ta fram min gamla Humanekologibok igen.
Tack för tipset!
Jag ska faktiskt ge en mycket översiktlig kurs i hållbarhet i annat land och jag är på jakt efter kurslitteratur, så det här kanske kan vara något… tacksam för fler tips!
Det här resonemanget går under många namne – jag använder en annan terminologi här:
http://limes.bloggagratis.se/2008/11/21/1128561-vaxthuset/
För övrigt gäller detta resonemang även t.ex. frågan: "Hur många personer av samhälle X kan bosätta sig i samhälle Y utan att samhälle Y krackelererar". Om man nu får nämna det här på bloggen… 🙂