Har vi ett deflationstryck i Sverige?
Inflation och deflation är monetära händelser där mängden pengar och krediter ökar respektive minskar i förhållande till produktionen av varor, tjänster och tillgångar samt omsättningshastigheten på dessa pengar och krediter.
Exempelvis ökar förstås bostadspriserna när mängden krediter ökar, om mängden krediter ökar snabbare än mängden bostäder.
Mängden pengar och krediter mäts som penningmängd. Tidigare M0, numera sedlar och mynt, samt M1 och M3. M1 är sedlar och mynt (M0) plus sk avistainlåning, vilket enklast kan sägas vara samma sak som pengar på bankkonto, förutsatt att dessa är omedelbart gripbara. M3 innefattar också viss inlåning samt allmänhetens innehav av vissa värdepapper.
 |
| 12-månaders förändring i M1 och M3 |
M0 är förstås svagt fallande i takt med att bankerna lurar på oss användandet av betal- och kreditkort. Sedan 2008 har M0 fallit något. Det bör dock inte märkas i M1, eftersom vi låter våra löner stå inne på lönekontot istället för att ta ut dem som kontanter, och konton som lönekonto räknas in i M1.
Med den allt svagare ekonomiska tillväxt vi upplever och står inför snurrar förstås pengarna i ekonomin allt långsammare, men det är också intressant att notera att M1 har gått kräftgång i ungefär ett år. Under i princip hela 2011 föll M1 mot motsvarande månader under 2010, vilket vi inte ens såg under finanskrisen 2008. M3 har dock fortsatt att stiga jämfört med 12 månader tidigare. Dock var M3 för november 2011 lägre än exempelvis juni 2011, såväl som för oktober 2011. Under 2012 kommer vi få se M3:s 12-månadersförändring vara negativ likt man såg temporärt under 2008 och 2009.
 |
| Nominell penningmängd M1 och M3 |
Det finns alltså ett tydligt deflationstryck i den svenska ekonomin.
Det blir mycket intressant att se utvecklingen av M3 framöver och om läget blir sämre än under 2008 – 2009. Om man nu ser deflation som något negativt. Deflation ökar köpkraften för obelånade och ingen gnäller ju när varor som t ex hemelektronik och datorer blivit billigare i pris, så varför skall man gnälla om även annat blir billigare.
Som vanligt är det viktigt att påpeka att KPI-inflationen inte är inflation, utan där inflation är sjukdomen influensa, så är KPI bara en uppmätt feber, med en ganska kass termometer. Att vi har haft inflation är tydligt, det räcker att titta på bostadspriserna, som är en tillgång som drivs just av inflationen, den monetära inflationen. Med fortsatt deflationstryck kommer vi naturligtvis inte se några varaktigt stigande bostadspriser. Den riktiga nedgången i bostadspriserna har dock bara börjat, det tar antagligen inte fart ordentligt förrän M3:s tillväxt blivit negativ även för 12-månadersintervall.
Nu är tillfälliga nedgångar i M3 över några månader inget ovanligt, exempelvis såg vi det även i våras, även om M3 tog ett skutt i augusti – september när allmänheten flydde från aktier och aktiefonder och över i räntebärande i samband med börskraschen.
Just allmänhetens utträde ur tillgångar som aktier har alltså gett stöd åt M3. Rensar man för detta skulle M3:s tillväxt vara negativ även på 12-månaders förändring i november 2011. Deflationstrycket är påtagligt över hela kedjan – sedlar och mynt (M0), M1 och M3!
Alla högbelånade som drömmer om att inflationen skall äta upp deras skulder kan sova vidare. För det förblir drömmar.
Tillägg: Riksbankens monetära bas föll i december (se Riksbankens utmärkta statistiksammanfattning – läsartipstack), vilket talar för fortsatt fallande penningmängd i decemberstatistiken. För övrigt bör börsen stiga inledningsvis idag.
46 kommentarer
M3 som penningmängdsmått är tyvärr inte bra, då det även inkluderar penningmarknadsfonder. Som du skriver så stiger då M3 när folk går ur aktiefonder. Man skulle önska att Riksbanken också kunde klämma ur sig ett vettigt penningmängdsmått, men det ingår väl i den allmänna förvillarplanen för att dölja hur det egentligen förhåller sig att inte göra det.
Kan M0 sjunka?
"Alla högbelånade som drömmer om att inflationen skall äta upp deras skulder kan sova vidare. För det förblir drömmar."
Ja, alla erfarenheter i andra länder under den nuvarande krisen indikerar att detta stämmer, åtminstonde på medellång sikt .
Fast eller rörlig växelkurs verkar faktiskt ha haft ganska liten påverkan på utvecklingen av bostadspriser denna gång. När väl den privata kredittillväxten upphör verkar det inte finnas någon återvändo, även om korträntorna går till noll och sedelpressarna jobbar dygnet runt.
Sverige borde vara ganska jämförbart med USA och UK, som båda har egen riksbank utan någon peg, 2007-2008. Personligen tror jag att det är ungefär så och att vi kan räkna med en utveckling som liknar vad vi har sett i dessa länder, dvs. fortsatt långsamt fallande bopriser, kollapsande banker, satatligt stöd och/eller övertagande av banker, kraftigt försämrade statsfinanser som sen räddas av massiva obligationköp av riksbanken. Om det fortfarande finns kvar några "starka" valutor bör kronan då falla kraftigt mot dessa. Pundet försvagades med cirka 50% mot CHF från 2007 till 2011 och något liknande är väl realistiskt för SEK.
Men samtidigt bör det någonstans finnas en gräns för hur mycket man kan trycka innan förtroendet för papperspengar upphör. Risken är väl att om eller när detta sker drabbas nästan alla valutor samtidigt denna gång. Och då kan det helt plötsligt vara väldigt bra att vara högbelånad.
Den som lever får se…..
Inflationen är olika inom olika sektorer. Byggsektorn brukar inte vara speciellt effektiv och har därför hög inflation. Stor andel lönearbete garanterar detta.
Sen har vi befolkningstillväxt som kräver allt fler bostäder i vissa områden.
Detta sammantaget ger oss inflation i huspriserna som ger stöd till en fortsatt (hög?) tillväxt av bopriserna.
Här kan man leka lite med vissa ingående parametrar-dock ej byggkostnader:http://www.slopedcurve.com/roller/makro/category/Inflation&Priser
Vilket kraftverk vill jag se? Thorium kraftverk helt klart!
http://energyfromthorium.com/
http://en.wikipedia.org/wiki/Thorium
Deflationen kommer naturligt, sen kommer naturligtvis då inflationen p.g.a. "åtgärderna" som i sin tur skapar stagflation. Sen kommer peak energi och det innebär inflation det med. Jag skulle inte köpa hus just nu. Jag tror på stagflation.
Folk brukar ju anklaga dig, Cornucopia, för att vara pessimist och domedagsprofet ibland. men jag tycker precis tvärtom. Du skänker mig hopp om att en fallande bostadsmarknad är bra för mig. Det är en insikt jag inte hade kommit fram till om det inte var för dig. Ståndpunkten är dessutom helt omöjlig att framföra i bekantskapskretsen.
Jag resonerar så här. Om priserna faller och jag skulle vilja sälja så kommer jag alltid behöva köpa nytt boende i samma veva. med fallande priser slipper jag vinstskatten, men jag köper nytt på samma fallande marknad som jag säljer. Alltså kan jag tillgodoräkna mig skatten som en förtjänst. Differensen på priserna är densamma, generellt sett, väldigt olika objekt faller givetvis olika mycket. Samt att även den inflaterade prisdifferensen påverkar sett till procent.
Men å andra sidan är jag bara belånad till drygt 45% av nuvarande marknadsvärde.
Tänker jag rätt eller är jag ute och cyklar?
Idag blir C lite lessen för börsen går upp
Jag undrar om inte vårt lånesystem påverkar prisökningarna rätt mycket.
Om jag lånade 1000000 för 20 år sedan till ett hus, och jag betalar 3 procent effektiv ränta på detta och ingen amortering, så måste jag ju kränga huset idag för 2,6 miljoner kronor bara för att det inte ska vara en förlustaffär, om jag har förstått systemet rätt. Husets värde är 1 miljon, och sedan ska banken ha sitt och staten ska ha sin andel av ens "vinst" vilket ökar på priset ytterligare.
Är riktningen på kausaliteten mellan huspriser och M3 entydig? Kan man tänka sig att istället för att en minskning av M3 leder till fallande huspriser, så skulle det kunna vara tvärt om; att fallande huspriser leder till en minskning av M3? Jag tänker här på fenomenet att penningmängden (väl?) ökar i och med kreditutgivning. Detta i kombination med att folk ofta lånar till att köpa boende. Om boende blir billigare lånar köparna mindre, säljarna betalar av gamla lån och färre krediter torde (netto) tillföras systemet. Alltså borde penningmängden minska.
*nyfiken*
Var är du Svante?Det är ju upp,upp,upp
oavsett ifall vi väljer att kalla något för deflation eller inflation så ser vi ju att priserna på det vi behöver ökar samtidigt ser vi ju också att ekonomin går riktigt bra. De ledande indikatorerna i USA (för att ta ett exempel) stiger samtliga på bred front. Antalet negativa mot bostadspriser minskar. Börsen stiger och oljeaktier bl a går som tåget. Oavsett hur mörk världen är så har man iaf inte varit rätt positionerad ifall man ligger likvid i en bunker för nu åker tåget igen. Livet är en risk och risken kan du tjäna pengar på
Som Cornu nämner, inflation är inte lösningen på en hög skuldsättning. Ekonomin eller rättare sagt finansmarknaden har ju verktyg som totalt sätter stopp för gemene man att slippa undan. De med hög skuldsättning är och kommer fortsättningsvis att vara totalstyrda av vad datorerna och vad de rationella prognoserna/kalkylerna vill, alla programmerade med millisekunders precision. Om inflationen skulle skena (inkl. förväntningar) vad skulle hända då?
– Gemene mans kostnader ÖKAR ju!
– Växelkurserna går åt skogen
– Bankerna justerar direkt UPP sin ränta!
– Slår inte direkt på kort sikt de som bundit
sitt lån, men alltid på lång sikt. 50% står
nakna med rörlig ränta.
– Löneutvecklingen hinner INTE med (Tråkig Real GDP)
Med stor förhoppning tror jag att ingen läsare av den här bloggen tror att hög inflation är lösningen, för en sådan situation skulle ju nämligen leda käpprätt åt…
Vissa kunde efter WW1 i Tyskland göra sig en förmögenhet genom att låna från banken och investera dessa slantar i tillgångar såsom fastigheter. Med dagens IT-teknik är det dock bust för nästintill alla, förutom möjligtvis just banksektorn som är garanterad LOLR.
Kanske kommer snart 50öringen och 25öringen tillbaka?
@Mikael Jordnära
Jag trodde ingen som läste denna blogg trodde att det bara finns rasande inflation eller deflation. Jag tror alla fattar att det inte är bra med en inflation som är högre än reallöneökningarna i längden. Men jag tror knappast man kan hoppas på höga löneökningar när man har deflation. Så för mig är det helt ok med stora reallöneökningar och till det lagom inflation. Stagnerande löner och deflation är för mig sämre då huslånet är min största utgift.
Intressant detta då jag trodde att vi hade en inflation som åt upp mina sparpengar. betyder detta inflationstryck att mina sparpengar som ligger med 3 % ränta faktiskt kan ses öka i värde eller har jag missat något?
cornu, tack för en mycket intressant blog.
Jag förstår dock inte hur du tänker när det gäller investeringar om det nu är så att vi har en deflationsvåg framöver. Varför har du tex guld? Guld bör gå bra i en inflationsdriven ekonomi men är väl knappast något att ha om vi får deflation.
Mvh
Robin
Två saker driver i grunden priset på guld.
1. Inflation
2. Ekonomisk kollaps
Deflation innebär 2. i vårt nuvarande ekonomiska system. Win-win om man satsar på guld. Det kanske inte stiger nominellt i värde, men det lär behålla sin köpkraft även i ett deflationsscenario, vilket t ex inte bostäder eller aktier gör.
Än så länge har guldet drivits av rädsla för 2. omväxlat med monetär inflation.
http://www.svd.se/naringsliv/pensionsfonder-pressas-rosta-ratt_6758219.svd
Några förslag på hur man skall åtgärda detta?
För mig är det absurt att jag inte skall få bestämma vem som skall förvalta mina pensionspengar. Om vi nu har en demokrati så bör jag väl rimligen ha rätt att välj att t.ex. politiker, amnesty eller what ever får sköta det åt mig.
Bra timing Cornu – nu hänger DI också på, men de var tvungna att ref. till Soros istället 😉
Hur/var köper du guld? Köper du fysiskt guld eller köper du någon typ av fond/aktie via tex Avanza?
Är man intresserad av att köpa guld så kan man läsa följande tidigare allmänna, men gamla artikel http://cornucopia.cornubot.se/2010/05/guld-som-investering.html
Tillägg till den är att man även kan köpa guld i utländskt bankvalv direkt, via exempelvis GoldMoney (se reklam på sidan) och tidigare artikel http://cornucopia.cornubot.se/2011/07/guld-i-utlandskt-bankvalv.html
Guldet stiger för övrigt idag ungefär lika mycket som börsen.
@Anonym 12:32:
Blanda inte ihop frihet och demokrati. De båda har föga med varandra att göra. Det går att demokratiskt rösta igenom att både du, ditt liv och alla dina pengar tillhör det allmänna om man vill det. Vilket väl är ungefär vad vi gjort, om du frågar mig…
Att M3 i Sverige stiger kan också delvis förklaras av att Svenska kronan iom. Eurokrisen blivit något av en "Safe haven"-investering för icke-svenskar. Schweiz har ju drabbats av detta i hög grad, såpass att det blivit ett problem för landet. Ta bort dessa effekter, och M3 stiger inte alls lika mycket.
Lite osäker där, M3 avser allmänhetens innehav. Utländska köpare av statsobligationer landar väl inte där? Snarare borde väl M3 minska om en svensk statsobligation lämnar landet?
Snarare ser man effekterna av utlandsintresset i att Riksbankens monetära bas minskar, dvs svenska banker har mindre svårt att finansiera sin likviditet. Kort sagt så stiger svenska kronan i värde (vilket är enkelt att se på valutakursen) vilket ger ett deflationstryck.
ser ingen deflationstrend av m3 på dina grafer. byt ordet m3 till GLD o se med andra ögon.
@Danne
Om en löneökning är reellt positiv så har ju redan effekterna av kostnads- ökningarna/sänkningarna räknats med (inflation/deflation). En reell löneökning är ju just vad det är, en ökning av din köpkraft jämfört med föregående år!
Men… jag vill poängtera att inflationen/Deflationen är ekonomernas och politikernas hyckleri och aggregerade trams (men något bättre finns egentligen inte), för den räknar inte med andrahandsmarknaden… (Något Cornu varit inne på tidigare…) nämligen kostnaden för att köpa en bostad (som säljs en andra gång). Likväl så tas en massa onödiga varor med i korgen som gemene man i själva verket inte konsumerar, likväl tas inte alla varor och tjänster som gemene man faktiskt konsumerar med i statistiken (en omöjlighet). Och vart är den progressiva skatten medräknad? Eller Börsen (en andrahandsmarknad den med)?
För att veta var mans personliga "Reella" inkomst så får man ta sin egen löneökning, dra av skatt och kostnadsökningar på… Bil, el, bränsle, kläder, mat, semester, eller vad det nu är man konsumerar. DÅ har man räknat fram en egen reell inkomst, vilken skiljer sig från aggregerat trams. Vad jag vill säga är att det är fullt möjligt att ha en "aggregerad inflation" på 4%, en löneökning på 3%, och ändå bli rikare reellt! Det enda man behöver göra är att konsumera precis samma varor och tjänster nästkommande år. Ingen tvingar någon till något.
T.ex… Tjänar man 20 000:- netto, har utgifter på 7000:-. Ens egna kostnader för samma varor och tjänster går upp med 4%, och löneökningen är 3%. Det är lätt att tro att man "förlorar pengar", men det jag egentligen gör är en reell ökning med 320:-. Det är bara när man i sådana fall avancerar till "nästa nivå" på konsumptionsnivån som man blir fattigare.
Till allt krångel med inflation/deflation hör att medelsvensken även gärna jämför relativt med andra, och då blir det ännu mer komplicerat. "Har man fallit i den ekonomiska hierarkin relativt andra?".
Och så problemet med att tekniken går framåt. En TV för 10 år sedan var inte samma TV idag, ändå försöker man räkna inflation på hemelektronik. Trams det också när så många varor inte går att jämföra över tid.
Tack för en bra blogg.
Cornucopia – En faktor som drivit guldet uppåt är den svaga dollarn. Ytterligare en viktig faktor varför guldpriset går upp då det råder ett deflationshot är att penningpolitikerna i ett försök att häva deflationstendenserna sänker räntan ner mot noll och om vi samtidigt ändå har en inflation som understiger räntan så blir realräntan negativ. Så länge dessa förhållanden råder så kommer guld att vara en attraktiv investering som alternativ till ränteavkastande placeringar. Lägger man sen till att centralbankerna inte drar sig för att printa pengar i ett försök att dra ner nivån på marknadsräntorna så vet vi att valutan på sikt blir mindre värd gentemot guld. Ytterligare ett skäl är att hålla guld som en portföljförsäkring eftersom när övriga finansiella tillgångar går dåligt så går guld ofta bra.
vad som är bra inf el def beror på vem man är, för bankerna och staten är deflation dåligt, för alla andra bra, deflation i m0-m3 kan man ha samtidigt som man har inflation i priser på saker man köper, typ mat och diesel
Ja, t ex är prisökningar pga brist inte inflation http://cornucopia.cornubot.se/2011/01/prisokningar-pga-brist-ar-inte.html
Edit: En faktor som drivit guldet uppåt är den svaga dollarpolitiken.
I meningen efter ska det naturligtvis stå -inflation som överstiger räntan så blir realräntan negativ"
Tvekar inte att guld kan vara en bra investering men är det verkligen det i dagsläget med hänsyn till att gulden har gått upp så kraftigt under senare år?
Somliga ser börsen som en bra investering trots att den gått upp 10 000-tals procent de senaste decennierna. Guldet har inte ens justerat för inflationen nått tidigare toppar.
Vore intressant att se kurvor på penningmängd kopplat till skuldsättning och bopriser över åren. Skuldsättning då uppdelat privat, företag och stat
Guld behåller sin köpkraft i ett deflationsscenario men inte bostäder och aktier? Det låter helsnurrigt. Vad menar du?
"Guld behåller sin köpkraft i ett deflationsscenario men inte bostäder och aktier? Det låter helsnurrigt. Vad menar du?"
Deflation Good For Gold Prices In 2012? (December 5, 2011)
http://www.youtube.com/watch?v=weIt39kzTjM
Om jag säger så här: Eftersom det underliggande i problemet är ett deflationstryck med svag tillväxt, arbetslöshet och en svag efterfrågan på krediter så måste penningpolitiken anpassas för att hålla igång inflation och konsumtion och definitivt vara mycket vaksamma inför varje tecken på att en deflationskrasch kan bryta ut på allvar.
Och hur görs det?
Via nollräntor och snabba tryck på printingpressen.
Sammantaget ger det att en deflationsmiljö är bra för guldinvesteringar. Dock skulle en deflationskrasch tillfälligt sänka guldet innan det stora regnet av konfettipapper börjar strila ner över oss.
Fattar jag killen i videon rätt? Han förväntar sig deflation/låg inflation, men tänker hedga sig mot försämrad köpkraft genom att köpa guld. Detta för att han tror att alla andra kommer använda nytryckta pengar till att köpa guld. Låter som flockmentalitet och en bubbla i mina öron…
Ungefär som bostadspriserna. Med skillnaden att bostadsprisernas ökning åtminstone DELVIS kan förklaras av paradigmskifte på kreditmarknaderna. Guld å andra sidan, liksom papperspengar, uppfyller inte något av människans grundläggande behov. Det är egentligen helt värdelöst.
Guld Bear x4 om den snubben får rätt.
Realinkomstökningar i Kina och Indien driver guldpriset…
Jag litar inte på Goldmoneys integritet.
Måste man ha fysiskt guld så är bankfack att föredra. Bäst är skogs och jordbruksmark om vi får ett Reichmark scenario.
Makro e kul.
Sorry, men det var inte mycket du fattade. Vad han och jag förväntar oss är att ett deflatoriskt tryck hotar att ställa till med ett elände i ekonomin och vi vet vad centralbanker gör då: Printar mer pengar.
Det innebär att vi kanske aldrig får mer än en sniff av deflation mätt i prisfall i KPI, däremot kan vi få deflation (prisfall) i tillgångar som kräver finansiering med bankkredit.
Idag läser jag en uppmaning i en DI-artikel att : ECB måste göra mer
"ECB bör öka sina köp av statsobligationer i de skuldtyngda euroländerna för att stötta Italien och förhindra en "omstörtande" kollaps i euron."
En kollaps i euron vore ju likvärdigt med en deflationskollaps så vi vet vad som kommer, mer moneyprinting.
Vidare skriver du att "guld liksom papperspengar inte fyller något av människans grundläggande behov. Det är egentligen helt värdelöst."
Men oj då, det är som att säga att hjulet inte fyller något mänskligt behov. Annars är det så att pengar fyller flera viktiga funktioner, som värdebevarare, räkneenhet, betalningsmedel, t.ex. och utan pengar skulle människan fortfarande idka byteshandel med varann.
Men papperspengar och guld står faktiskt i motsatsförhållande till varann. Papperspengar är en valuta som kan bli värdelös men guld som inte är någon annans skuld kan inte gå i konkurs.
Papperspengar är Riksbankens egen skuldsedel och finansierar köp av Riksbankens tillgångar. De här tillgångarna är ränteavkastande värdepapper, utlåning till bank, valutareserven (utländska valutor och guld). Så när ECB uppmanas köpa statsobligationer så innebär det att ECB printar upp mer pengar och inflaterar valutan euro.
I Riksbankens balansräkning finns alltså alla utestående sedlar och mynt på skuldsidan – Guld däremot finns på tillgångssidan som en del av valutareserven. Logiskt eller hur? Under senare år har centralbanker gått från att vara nettosäljare till nettoköpare av guld.
Riksbankens guld om de köper hamnar alltså där via utgivandet av skuldsedlar: Skuld är pengar. Guld är hårdvaluta utan motpartsrisk.
"Gold is the money of kings;
silver is the money of gentlemen;
barter is the money of peasants;
but debt is the money of slaves."
(Norm Franz from his book: “Money, and Wealth in the New Millennium).”
15:38
Du missade lite min poäng som är: hur värderar man guld? Du kan inte diskontera kassaflöden, för det genererar inte några sådana. Den industriella tillämpningen är ganska begränsad. Och när jag säger att det inte uppfyller några GRUNDLÄGGANDE behov (du tycks missat nyckelordet "grundläggande") så menar jag att du kan inte äta det och det ger inte tak över huvudet.
Guldets värde är således helt subjektivt. Jämförelsen med papperspengar haltade kanske något, men vad sägs om att jämföra det med tulpanlökar?
Du kan inte äta papperspengar och det ger inte tak över huvudet.
Makro, nej det är sant att du inte kan värdera guld utifrån diskonterade kassaflöden. Som alla valutor så varierar uppfattningen om värdet i relation till andra valutor från en dag till en annan och guldets värde i kronor står i relation till priset i dollar, den ökande penningmängden i ett land och penningpolitiken, inflationsutveckling och om ingenting annat så åtminstone så är guldet värt vad det kostar att utvinna det i industriell skala ur marken. Att den industriella tillämpningen är begränsad beror bara på att guld är en så dyrbar metall att utvinna, annars har den överlägsna metallurgiska egenskaper. Idag ligger väl kostnaden om man räknar med prospekterings- och investeringskostnader plus övriga material- och arbetskostnader på mellan 600-1200 dollar per ounce skulle jag gissa. Som cornucopia påpekar så kan du inte äta papper heller och inte heller papperspengar ger ett kassaflöde såvida du inte lånar ut pengarna till någon förstås.
Exakt, vilket är anledningen till att jag jämförde guld med papperspengar i mitt första inlägg… Äntligen trillade polletten ner.
"Att den industriella tillämpningen är begränsad beror bara på att guld är en så dyrbar metall att utvinna, annars har den överlägsna metallurgiska egenskaper."
Bara? Så det har inget att göra med att guld är alldeles för mjukt för de flesta industriella ändamål?
Innebär detta att USA lånar gratis?
http://di.se/Artiklar/2012/1/11/255558/Manna-over-amerikanska-skattebetalare/?tr=298322&rlt=1