En sammanställning av hushållets timrörliga elpris via Södra Medlemsel kontra Vattenfalls rörliga elpris visar på en total besparing över året om 27% via timmätningen, och enskilda månader om 41 – 61% i besparing. Besparingarna är främst drivna av solkraft dagtid, elbilsladdning nattetid och timprisstyrning av varmvattnet, samt vedeldning dagtid dyra dagar under vintern (dagar med över 100 öre per kWh, generellt). Störst besparingar blev det juni till september, tack vare att i princip ingen el köptes in dyrt dagtid när solkraften fick verka fullt ut, vilket gav extrema besparingar när elpriset var extremt i augusti och september.

Alla priser exklusive moms.
Den relativa prisbesparingen blev alltså störst sommartid, vilket jag anser beror på solkraften som med installerade 10 kWp täckte i princip all förbrukning mellan 06 och 18 sommartid. Då priset också generellt är högre dagtid så gav detta stor effekt på timpriset.
Jag tar inte i beräkningarna hänsyn till såld el, som alltså ska dras från kostnaderna. Då den säljs på termin och först betalas ut under vinterhalvåret blir den oavsett missvisande och tas alltså inte med här. Istället handlar det om faktiska köpta kWh och enbart priset och kostnaden för dessa.
Datat enligt nedan.
| Timpris öre Södra | kWh | Rörligt pris öre Vattenfall | Besparing timpris | |
| Jan-22 | 95.1 | 2449 | 119.7 | -20.55% |
| Feb-22 | 60.79 | 2305 | 90.35 | -32.72% |
| Mar-22 | 117.49 | 2498 | 145.69 | -19.36% |
| Apr-22 | 75.87 | 2314 | 98.67 | -23.11% |
| May-22 | 79.62 | 1367 | 113.69 | -29.97% |
| Jun-22 | 82.66 | 876 | 139.76 | -40.86% |
| Jul-22 | 50.16 | 984 | 100.89 | -50.28% |
| Aug-22 | 92.48 | 1098 | 239.6 | -61.40% |
| Sep-22 | 132.62 | 1012 | 247.61 | -46.44% |
| Oct-22 | 60.45 | 1546 | 95.19 | -36.50% |
| Nov-22 | 131.32 | 1682 | 159.72 | -17.78% |
| Dec-22 | 267.19 | 2406 | 297.17 | -10.09% |
| Summa SEK | 22656 | 31152 | –27% |
I kronor blev besparingen 8 496:- SEK, eller 27% när man väger månaderna utifrån faktiskt köpt el. Skulle man annars bara tagit ett medel av besparingen per månad hade man fått 32%, men man måste förstås titta på hur mycket el som förbrukades.
Tyvärr blir besparingen som minst när förbrukningen är som högst, i exemplet ovan i december. Mars till maj var vår elförbrukning för övrigt högre än normalt, då vi hade ukrainska flyktingar boende hos oss. Annars hade den mer sett ut som i oktober – november för mars-april. Det gjorde förstås också att det blev svårare med timprisstyrningen då det t ex behövdes mycket mer varmvatten och den styrningen fick ofta var avstängd. Preliminärt kommer vi förbruka ca 400 kWh mindre i mars i år än förra året pga flyktingarna.
Medelpriset för elen med timmätningen blev för 20 537 inköpta kWh alltså 110 öre ex moms. Ett låst timpris på längre nivå än 110 öre hade alltså varit bättre.
I år har vi också timstyrning på spabadet, som delvis hann verka lite i december, som för övrigt enligt mätningarna stabilt drar ca 250 kWh i månaden, men det får bli en separat artikel.
Saknar man samtliga framgångsfaktorer som elbilsladdning, solkraft, timprisstyrning av varmvatten och vedeldning så kan jag inte säga hur utfallet hade blivit.
Vissa ytterligare marginella åtgärder har vidtagits, som prisstyrning av värmen i maskinhallen, som varierar mellan 12, 14 eller 16 grader beroende på elpriset, samt timer på tvätt, disk och torktumlare vid riktigt höga elpriser (ca över 200 öre per kWh). Maskinhallen kan nog haft påverkan, men disk, tvätt och torktumling har volymmässigt varit relativt lite. De stora vinsterna handlar om passiv automatisering av de stora förbrukarna som värme, varmvatten och elbil (som vi kör ca 4 000 mil om året, eller förenklat 8 000 kWh).
Med timstyrningen av spabadet så kanske man kan halvera kostnaden där under nio av årets månader, då styrningen bara är aktiv vid plusgrader för att undvika förfrysning. Då spabadet står för brutto ca 3 000 kWh eller ca 15% av förbrukningen och man kan spara ca 37.5% av detta så kanske kostnaden kan minskas ytterligare ca 5% pga prisstyrningen där. Allt annat lika kunde besparingen blivit 32% i så fall.
När solcellsanläggningen blir fullt utbyggd till 17 kWp kommer de procentuella besparingarna också öka när ytterligare dagtida dyr el inte behöver köpas in. Hur stor avkastningen på solcellerna blir om man räknar in effekten på timköpt el är svårt att räkna på, men hade varit intressant att se facit på – det ökar lönsamheten på solceller ytterligare.
Det blir dock svårt att jämföra år till år. Avgörande blir helt vilka månader elpriset är extremt..Men under 2022 sparades över 8 000:- SEK via timdebitering av elen.
I övrigt så får jag ju som delägare (medlem) i Södra del av vinsten Södra Medlemsel gjort på mig, så där blir det lite till på den årliga utdelningen från skogsägarföreningen även om det inte är spårbart.





