En sammanställning av hushållets timrörliga elpris via Södra Medlemsel kontra Vattenfalls rörliga elpris visar på en total besparing över året om 27% via timmätningen, och enskilda månader om 41 – 61% i besparing. Besparingarna är främst drivna av solkraft dagtid, elbilsladdning nattetid och timprisstyrning av varmvattnet, samt vedeldning dagtid dyra dagar under vintern (dagar med över 100 öre per kWh, generellt). Störst besparingar blev det juni till september, tack vare att i princip ingen el köptes in dyrt dagtid när solkraften fick verka fullt ut, vilket gav extrema besparingar när elpriset var extremt i augusti och september.
Alla priser exklusive moms.
Den relativa prisbesparingen blev alltså störst sommartid, vilket jag anser beror på solkraften som med installerade 10 kWp täckte i princip all förbrukning mellan 06 och 18 sommartid. Då priset också generellt är högre dagtid så gav detta stor effekt på timpriset.
Jag tar inte i beräkningarna hänsyn till såld el, som alltså ska dras från kostnaderna. Då den säljs på termin och först betalas ut under vinterhalvåret blir den oavsett missvisande och tas alltså inte med här. Istället handlar det om faktiska köpta kWh och enbart priset och kostnaden för dessa.
Datat enligt nedan.
| Timpris öre Södra | kWh | Rörligt pris öre Vattenfall | Besparing timpris | |
| Jan-22 | 95.1 | 2449 | 119.7 | -20.55% |
| Feb-22 | 60.79 | 2305 | 90.35 | -32.72% |
| Mar-22 | 117.49 | 2498 | 145.69 | -19.36% |
| Apr-22 | 75.87 | 2314 | 98.67 | -23.11% |
| May-22 | 79.62 | 1367 | 113.69 | -29.97% |
| Jun-22 | 82.66 | 876 | 139.76 | -40.86% |
| Jul-22 | 50.16 | 984 | 100.89 | -50.28% |
| Aug-22 | 92.48 | 1098 | 239.6 | -61.40% |
| Sep-22 | 132.62 | 1012 | 247.61 | -46.44% |
| Oct-22 | 60.45 | 1546 | 95.19 | -36.50% |
| Nov-22 | 131.32 | 1682 | 159.72 | -17.78% |
| Dec-22 | 267.19 | 2406 | 297.17 | -10.09% |
| Summa SEK | 22656 | 31152 | –27% |
I kronor blev besparingen 8 496:- SEK, eller 27% när man väger månaderna utifrån faktiskt köpt el. Skulle man annars bara tagit ett medel av besparingen per månad hade man fått 32%, men man måste förstås titta på hur mycket el som förbrukades.
Tyvärr blir besparingen som minst när förbrukningen är som högst, i exemplet ovan i december. Mars till maj var vår elförbrukning för övrigt högre än normalt, då vi hade ukrainska flyktingar boende hos oss. Annars hade den mer sett ut som i oktober – november för mars-april. Det gjorde förstås också att det blev svårare med timprisstyrningen då det t ex behövdes mycket mer varmvatten och den styrningen fick ofta var avstängd. Preliminärt kommer vi förbruka ca 400 kWh mindre i mars i år än förra året pga flyktingarna.
Medelpriset för elen med timmätningen blev för 20 537 inköpta kWh alltså 110 öre ex moms. Ett låst timpris på längre nivå än 110 öre hade alltså varit bättre.
I år har vi också timstyrning på spabadet, som delvis hann verka lite i december, som för övrigt enligt mätningarna stabilt drar ca 250 kWh i månaden, men det får bli en separat artikel.
Saknar man samtliga framgångsfaktorer som elbilsladdning, solkraft, timprisstyrning av varmvatten och vedeldning så kan jag inte säga hur utfallet hade blivit.
Vissa ytterligare marginella åtgärder har vidtagits, som prisstyrning av värmen i maskinhallen, som varierar mellan 12, 14 eller 16 grader beroende på elpriset, samt timer på tvätt, disk och torktumlare vid riktigt höga elpriser (ca över 200 öre per kWh). Maskinhallen kan nog haft påverkan, men disk, tvätt och torktumling har volymmässigt varit relativt lite. De stora vinsterna handlar om passiv automatisering av de stora förbrukarna som värme, varmvatten och elbil (som vi kör ca 4 000 mil om året, eller förenklat 8 000 kWh).
Med timstyrningen av spabadet så kanske man kan halvera kostnaden där under nio av årets månader, då styrningen bara är aktiv vid plusgrader för att undvika förfrysning. Då spabadet står för brutto ca 3 000 kWh eller ca 15% av förbrukningen och man kan spara ca 37.5% av detta så kanske kostnaden kan minskas ytterligare ca 5% pga prisstyrningen där. Allt annat lika kunde besparingen blivit 32% i så fall.
När solcellsanläggningen blir fullt utbyggd till 17 kWp kommer de procentuella besparingarna också öka när ytterligare dagtida dyr el inte behöver köpas in. Hur stor avkastningen på solcellerna blir om man räknar in effekten på timköpt el är svårt att räkna på, men hade varit intressant att se facit på – det ökar lönsamheten på solceller ytterligare.
Det blir dock svårt att jämföra år till år. Avgörande blir helt vilka månader elpriset är extremt..Men under 2022 sparades över 8 000:- SEK via timdebitering av elen.
I övrigt så får jag ju som delägare (medlem) i Södra del av vinsten Södra Medlemsel gjort på mig, så där blir det lite till på den årliga utdelningen från skogsägarföreningen även om det inte är spårbart.
42 kommentarer
Tror inte jag har förutsättningarna för att tjäna så mycket på timpris… (utan att helt vända på dygnet kanske?).
Har varken elbil eller solceller, bara villa med flvp och blygsam(?) förbrukning på ~800kwh per månad nu under vinterperioden.
sedan jag klev över till Tibber i november, har jag enligt appen offpeak legat stadigt kring +/- 1-2% förtjänst respektive förlust varje månad , alltså ~<15kr(?) per månad. (om nu Offpeak är att lita på?!)
Nåväl, Tibbers app är ju lite småkul ändå att kika i, så fortsätter väl med timpris tills vidare bara för skojs skull 🙂
Jag installerade en ngenic på min gamla FVLP (IVT 490) i förra huset. Det gjorde absolut skillnad, både i jämnare temperatur mha innegivaren och på elräkningen map att den kan styra efter elpris. Jag vill minnas att jag konsekvent hade mer än 10% besparing enligt off-peak efter installation, före installation låg jag typ som du.
FLVP ska det naturligtvis vara.
Nu hänger jag inte med riktigt. FVLP drar som mest el under natten när temperaturen är som lägst.
Kör man tidsstyrning på en FVLP efter elpriset ökar förbrukningen i kWh.
Absolut, men jag optimerade för min kostnad snarare än min totala effektförbrukning. Nattetid är oftast elpriset dessutom som lägst och under det senaste två åren har elpriset över dygnet varit rena rama berg- och dalbanan, när priset på dagen har varit flera multiplar av nattpriset. Idag var elpriset där jag bor som lägst runt 55 öre/kWh och som högst runt 230 öre/kWh (exkl nätavgifter, som är ca 75 öre/kWh inkl moms och energiskatt – där jag bor).
Kan jag förflytta en kWh från när det är som dyrast till när det är som billigast så kan jag förbruka över två kWh utan att komma upp till samma kostnad – åtminstone idag (och vi har haft riktigt extrema variationer över dagarna de senaste åren).
Jag har undrat över varför Lars skriver att man inte får nytta av negativa elpriser i Sverige, exempelvis pga att moms tillkommer. Så är det inte i England, där vi får negativa priser då och då och givetvis då ingen moms.
Verkar väldigt konstigt med positiv moms på en input till energibolagen. Har Sverige någon form av speciallagstiftning jag missat i ämnet?
Det läggs ju på elskatt (via elnätsräkningen) och den har ju moms oavsett. Poängen blir att även svagt negativa elpriser fortfarande gör att elen kostar. Men om priset blir -100 öre så …
Ok, då förstår jag. Våra priser flukturerar betydligt mer, så vi får faktiskt negativa priser.
Normalt max pris varierar alltefter när man kopplade sig mot timpris men är i regel 4,47 kr/kWh och som bäst -1,28 kr/kWh betalt.
Som rent kuriosa vore det kul o få veta nettokostnaden för typ 2022 hos bloggarn vad avser el. Alla kostnader o försäljning inräknad.
21949 inklusive moms i elhandelsräkningar så ex moms (att jämföra med artikelns 22 656:- SEK) blir det 17 559:- SEK eller 85 öre per kWh ex moms. Såld el drog in 5097:- SEK ex moms. Kan ju vara en övning att titta på hur mycket egenförbrukad solel plus såld solel var värd.
Ja det är bra gjort. Delvis eluppvärmd villa o elbil ett dyrår.
Fast pris har förstås gett en ännu större besparing, men det blir ju anekdotiskt. Gick att binda 3-10 år för under 70 öre fram till Januari 2022 ca.
Och där vet man ju inte facit på om det var en bra affär förrän bindningsperioden är över.
Jo, det kan man faktiskt veta.
Har kört timpris och jävlar vilken dålig affär det var. Tack och lov återgick jag till bundet.
Det kan säkert vara en dålig affär om man inte är aktiv. I övrigt så är det ju inte säkert att bundet är bäst, du kanske kan binda mycket billigare ett halvår senare osv?
Jag var sjukt aktiv och det var kul i två dagar, sedan blev det bara ännu ett ok.
Två månader höll jag ut med högt timpris. Sedan fick jag ett fast avtal långt under spotpris som jag tackade jag till. Fattar att det lirar bra för dig med elbil.
Intressant om det skull visa sig att fenomenet av spruckna förhållanden pga stress och familjebråk om när man får tvätta tvätt, stryka, torka håret och laga långkok uppstår i snar framtid. Får en känsla av att det i många fall är mestadels en drivande person i ett förhållande eller familj som kanske blir spotprispolis. Ännu värre om man har barn och ännu, ännu värre om man har tonåringar. Är det kanske oftast en man?
Totala spekulationer såklart.
Gått från ca19k kwh + 6 kbm ved 2021 till ca 9000 kwh + 10 kbm ved 2022, utan att det blivit skilsmässa, men ett barn till (4e). Fast elavtal på 360 öre inkl moms gjorde valet lätt. Nu i april börjar timdebitering, ska bli spännande o se vad det innebär.
Två saker:
1. Har bett Tibber att addera funktion för användare att registrera nättaxa i appen (utan framgång). Med Vattenfall som nätägare har jag sedan länge valt dubbeltariff som inkl. moms kostar 60 öre 06:00 – 22:00 vardagar under nov-mars, all annan tid 18 öre. Med lite VP-styrning (Ngenic) och nattladdning av bilen har faktisk förtjänst överstigit vad Tibber-statistiken redovisar. Saknar solceller men kan verifiera goda besparingar med timtaxa och lite sunt förnuft.
2. Varför säljs överhuvudtaget spabadkar i Sverige som inte kan dräneras och invintras. Galet i kvadrat.
Som svar på nummer 2 kan jag svara att de flesta (om inte rentav alla?) spabad som säljs i Sverige _kan_ dräneras och invintras, är bara olika nivåer av meckigt att göra. (man måste se till att saker inte fryser sönder helt enkelt)
Jag skulle dock själv aldrig göra det om det inte verkligen stod digert till eftersom det skulle förta en av de för mig bästa uppsidorna med att ha ett spabad, vilket är att sitta i ett varmt bad just på vintern med kall luft omkring huvudet.
Gick över till timdebitering den 1 feb. Besparingen ligger på ca 10-15 öre/ kwh i feb- mars. Utan att vara alltför extrem, har tvättat, bakat och dammsugit på billiga tider men inte nattetid. Bergvärmen är inte så mycket att göra åt och kör diesel.
Men det är förstås lättare för oss pensionärer att styra vår konsumption.
Får man fråga hur mycket som investerats i reda pengar utrustningen och när det beräknas spara pengar på riktigt (alltså investeringskostnaden återbetalts)?
Det känns ju även som att denna typ av anläggning blir lite av en money pit där man aldrig slutar investera och blir “klar”?
Ber om ursäkt i förväg om detta redan redovisats i n+1 blogposter redan, men tar gärna en länk isf.
Japp. Och räntan på lånet till anläggningen gör att jag inte kan räkna hem solceller.
Det nämndes för nåt år sen nån undersökning som visade att man får igen investeringen när man säljer?
Intressant att du skriver NÄR man säljer, som att utgå från att alla äger sitt hus för att sälja det.
He,j Lars
Ditt bloggande om nedlagd kärnkraft m.m fick mig att binda elpriset på 4 år med Vattenfall i september 2021. Varför band inte du ditt elpris?
Mvh
Vad jag vet har jag sedan jag skaffade solceller och elbil 2017 – 2018 bara talat om timrörligt elpris, redovisat att jag haft det och aldrig sagt att jag skulle binda eller föreslagit att man ska binda.
Ambitionen är att när solkraften är fullt utbyggd med ytterligare 7 kWp bli kostnadsneutral för elen, undantaget elbilen. Detta genom att timrörligt sälja dyr el dagtid, som täcker upp vintertida el och billig inköpt el nattetid. Får se om det lyckas. Lyckas det, så spelar inte elpriset längre någon roll för egen del (något förenklat). Undantaget är elbilens 8000 kWh, men där är alternativkostnaden bensin eller diesel så det kan jag leva med.
Däremot har jag skrivit att man ska göra sina energibesparande investeringar omgående, för elpriset kommer inte bli lågt.
Exakt ett år sedan rent av https://cornucopia.se/2022/03/glom-inte-gora-dina-energiinvesteringar-i-villan-innan-hosten/
Det gäller än idag.
Då fick du nog en bra deal?
Jag blev övertygad av Telge Energi att signa mig på deras “Fond-avtal”, enligt utsago skulle det ge ett stabilt elpris med små rörelser, detta var för två år sedan. Facit nu är att jag får betala två-tre gånger över spot.
Har till slut lyckats krångla mig ur avtalet (får betala en slant) och kommer byta till Vattenfall spot på sälj och köp.
Intressant jämförelse.
Sitter själv på ett 10kWp system och har räknat på möjligheten att koppla på batterier för att dels kunna lagra överskottsenergin på sommaren och dels genom att kunna lagra el på vintern från de billigare natttimmarna. Däremot står och faller ekvationen på hur många laddningscykler som batterierna kan leverera, En annan fråga är också hur man ska räkna med dimensioneringen av ett sånt system. Alternativt får man avveckla iden och gå på LW:s line med att räkna hem försäljningsvinsten på sommaren för att täcka vintermånadernas större räkningar. Har själv gjort samma beräkning med min egen faktiska förbrukning. Sitter på ett fastprisavtal och i jämförelse med att skulle gått på spottpris hela tiden (utan logik) så har jag betalt ett premium på nästan 60% till elbolaget för att att stilla mitt behov av trygghetsnarkomani. Detta är då fallet för situationen i Finland (som i motsats till Sverige enbart består av ett område). Järtecknen är tydliga, det blir ett byte till sportpris framöver.
Vi värmer huset med luft/luft värmepumpar. Då har man ingen (eller måttlig) möjlighet att stänga av dom dyra timmar. Men eftersom pumparna drar rätt jämnt med ström dygnets alla timmar kommer vi att byta till timpris. Rörligt pris är en bit dyrare än snittpriset på timpriset.
Varmvattnet kan man styra – det räcker i dagar om man snabbduschar.
Tvätt/disk… kan vi göra mitt-på-dagen då det är en dipp i priset.
Snålat har vi gjort, i stort har vi haft samma kostnad i kronor som förra året men 30% mindre förbrukning 😉
Använder bara dinosauriedrivna bilar (fosilbränsle)
Moderna luft/luft har i många fall möjlighet att ställa in scheman på tid / effektbegränsning så man kan strypa ner pumpen dyrtimmar, men jag har inte sett någon pump som hämtar elprisdata. De har också begränsade interface för de som gillar hemautomation och sådant.
Rörligt = aritmetiskt timprismedel + påslag runt 10-20%.
Mina pumpar kan schemaläggas. Men vi vill inte ha kallare än vi har vid 8-9 på morgonen eller på kvällstid.
Har man vattenburen värme så är systemet trögare även utan acktank.
Utan att ha jättekollat så verkar påslaget ha ökat. Vilket är rimligt om de som tjänar på timpris byter till det.
Då blir pucklarna för rörligt-pris-gruppen högre, och därmed inköpspriset för elbolaget (för den gruppen).
Jag upplevde att min nya nibe 730, med adaptiv prisjustering aktiverat eller vad det heter, brände på med elpatron när det var “billigt” på natten… Ja billigt med 4kr jämfört med 7kr på dagen kanske, men inte billigt “normalt sett”.
Då var det ändå fortfarande varmt i huset (>20grader, så ingen panik temperaturmässigt). Men minns också att “gradminuterna” steg över/under gränsvärdet för att patronen skulle köra… så vet inte vad som var boven i dramat egentligen. (första vintern med egen panna, hade fjärrvärme förut).
Slutade med att jag stängde av prisstyrningen på värmen, men har kvar på varmvattnet bara.
Det blir så när pumpen tror att energin är billig. Jag hade kopplat ur elpatron då det verkar som att ni har värme så att det räcker.
Härligt att du lyckas spara så mycket 🙂
För egen del har jag och frugan kommit fram till att timprisets alternativkostnad är alldeles för hög, dvs. tid och engagemang.
Blir en ständig stress att övervaka prisbilden och inte “kunna” tvätta vid vissa tider t.ex.
Skillnaden i vårt hushåll jämfört med LW, är att vi har småbarn och därmed behöver tvätta 25h om dygnet.
Men den dagen barnen är utflugna kanske det blir aktuellt med timpris.
Å andra sidan, givet hur långt det är kvar tills barnen flyttar ut, finns det förhoppningsvis SMR:er i varje gathörn 🙂
Har ett väldigt energisnålt hus som bara förbrukar ca 4000kwh el per år, taket har en kapacitet att producera 8-10 000kwh per år, en installation på bara 4000kwh känns som de “fasta” kostnaderna blir för dyra. Hur fungerar det att sälja mer än man köper? Eller är det bara att förlita sig på traditionell elförsörjning?
En datapunkt till: bekräftar 20% besparing från timpris mot vattenfall månadsmedel – detta utan någon som helst styrning. Pumparna jobbar hårdare på natten ändå eftersom temperaturdeltan ökar och integralen sjunker. Elbil laddas på natten (så, ja, jo, visst, någon form av automatisering är det ju men inget som inte kom med elbilen).
Jag har legat på 2-8% besparing med timpris sen i december men vill ge det några månader (som inte är vinter) till för utvärdering.
Än så länge är det inte värt jobbet då vi har småbarn o svårt att styra förbrukarna. (Och det helt klart är ojämn fördelning av intresse för såna här saker i hushållet)
Dock har vi en rejäl solcellsanläggning (13kW) så det blir intressant att se hur det blir när solen tittar fram.
Hej. Jag har precis fått installerat nya mätare som stöder timprisavtal. Jag har 2 fastigheter och behöver råd inför val av avtal
Den nyaste, villa, byggd 2020:
120kvm, Frånluftsvärmepump Nibe f730, vattenburen golvvärme, ingen
ackumulator, möjlighet att styra disk, tvätt till lågpristimmar. Braskamin.
Matlagning och dusch sker mellan 17 och 21.
Elförbrukning 9000kWh/år
Ingen i familjen är om sig och kring sig när det gäller att spara enstaka kronor. Det lutar åt rörligt avtal utan timpris.
Fastighet nr 2, villa, byggd på nittiotalet.
200 kvm, Luft-vatten vvp,
laddar ackumulator på 1500 liter,
vattenburen golvvärme, solpaneler 11600kW.
Braskamin. Möjlighet att styra disk, tvätt
till lågpristimmar. Matlagning och dusch sker mellan 17 och
21. Elbilsladdning under lågpristimmar.
Elförbrukning innan solpanelerna, 30000kWh/år
Det verkar vettigt med timprisavtal här.
Finns det något skäl att ha timprisavtal på villa nr 1, känns som jag kan gå back på det.
/ Magnus