Bloggen har samtalat med ytterligare en livsmedelsföretagare med brett kontaktnät i branschen, och beskedet är att priserna på mat bara börjat öka. Eller så kommer det bli konkurser och utslagna livsmedelsföretag.
Priserna från leverantörerna till livsmedelsbranschen scenar i “raketfart”. “Allt är upp. Plast [till förpackningar] är det i princip dagspriser på.” Dagspriser innebär att leverantören inte kan ta ansvar för priset ens om en dag och alltså inte tar några chanser.
Samtidigt fungerar branschen så att de stora livsmedelskedjorna låser in priserna ett antal månader framåt och livsmedelsföretagen behöver anmäla prishöjningar flera månader i förväg, eventuellt bara vid två tillfällen om året (t ex januari och augusti). Missade man höja priserna i januari får man vänta till augusti, samtidigt som det är extrema prisökningar från leverantörerna.
Prishöjningarna rinner ändå in till butikerna i hundratals per dag.
Och det märks även på konsumenterna. Hos en del butiker med priskänsligare kundkrets har kunderna gått över till att i princip bara handla mat på kampanjpriser – som är lockpriser på varor man i princip säljer med förlust – och det är inte hållbart. Det kan bli permitteringar i livsmedelsaffärerna om detta fortgår.
Det kan handla om prisökningar från leverantörerna om storleksordningen 50% som någon måste betala på något vis.
Livsmedelsföretagaren själv har bundet elpris till 75% av förbrukningen – stora elkunder kan i princip aldrig binda hela sin förbrukning då det alltid finns osäkerhet i hur mycket man gör av med, så på marginalen har man rörligt pris. Ananrs blir det elhandelsbolaget som tar risken genom att låsa in priset för en kund, som sedan kanske bygger ut och ökar sin konsumtion medan priserna på el ökat. Senare i år löper företagetarens bundna elpris ut och ingen elhandelsleverantör erbjuder bundna elpriser till dessa volymer. Om elpriserna står sig kommer företagets elkostnad gå från en miljon kronor till 2.5 miljoner, eller en ökning med 150%. Då pratar vi ändå om ett småföretag. Det finns betydligt större elförbrukare i livsmedelsbranschen som kommer få se de bundna delarna av prisavtalen löpa ut framöver.
Företagaren skriver:
“Det kommer komma mängder med konkurser. Branschen är inte jättelönsam. En handfull på 10%. 10% till på 5-8% och sedan resten under 5%.”
Många livsmedelsbutiker i sin tur ligger på några få procent i lönsamhet. Om prisökningarna inte skickas vidare till slutkonsumenten finns inte marginalerna att absorbera inflationen.
Vill man se effekten av prisökningarna kan man titta på börsnoterade Scandi Standard, som ökade sin omsättning med 10% från 2 469 MSEK till 2 793 MSEK. Resultatet gick dock från 54 MSEK till 10 MSEK. Inflation leder inte till ökad lönsamhet även om omsättningen ökar. Företaget sysslar med livsmedel från kyckling och inkluderar utskällda Kronfågel.
Tillägg: En tillverkare av plastförpackningar skriver till bloggen att deras tillverkares offerter har gått från 30 dagars giltlighet till 1-3 dagar och leveranstiderna samtidigt har gått från 5-6 veckor till 14 – 18 veckor. Priserna har ökat med 30-70% beroende på förpackning och orsaken är världsmarknadspriset på plastgranulat, samt ökade transportkostnader. Bloggen kan här tillägga att ökade leveranstider av förpackningar i sin tur kommer göra att livsmedelsföretag i sin tur kommer sälja mindre och leverera senare vilket alltså rent av kan leda till brist. Och stigande priser. I värsta fall får man slänga råvaror till livsmedlen för att de blir för gamla.
Tillägg: Här är en redovisning på dubblerade pris på spannmål i Sverige. Dagspris numera, så man får bestämma sig fort. Gödningsmedel 3-4x priset.
Tillägg: Se även vad Sthlm Prepper, som är företagare inom restaurangbranschen (jag vet vem vederbörande är), om t ex 60% prishöjning på kött – “va glad att du får något alls” – ett mejeri som lägger ner, brist på räkor mm. 20% prishöjningar på kött och bröd från måndag, 100:- SEK extra per hink räkor. Detta är partihandeln, dvs inte till slutkund.
Räkna med skenande priser på mat framöver – och stora prishöjningar i augusti om inte förr. Det finns inte tecken på att prisökningarna på mat är på väg att upphöra, utan snarare att de bara börjat ta fart.
En stor partihandlare (företagsförsäljning) till hotell- och restaurang ska höjt sina priser rejält nu i maj och det kommer slå igenom på restaurangbranschen och hotellnäringen. Antingen via tidigare omnämnda prishöjningar, t ex hämtpizza för 150:- SEK, eller genom konkurser.
90 kommentarer
Då är det tillbaks till början av 70-talet när brorsan och jag fick dela på en 33cl läsk på lördagar.
Hemskt nu får jag börja dricka läsk igen efter att ha slutat, inte kan jag låta brorsan gå hela läsken.
🙂
Tur att Lidl finns.
Precis, ofta 30-50% av priset där. Sen behöver ju ändå folk äta lite mindre. Bra om riksbanken räknar bort dessa transienter och fokuserar på att få ned kärninflationen istället.
Jag gillar i princip Lidl, men även de är underkastade utvecklingen av världsmarknadspriserna. Deras egenbakade, förträffliga vetelimpa har gått från 19:50 i september till 24:90 i dag. Vänta bara hur det går när lönerörelserna drar i gång och alla skall kompensera sig! Jag minns f ö en lokal fackrepresentant i inflationens 1970-tal som frankt förklarade: “Alla skall ha minst snittet!” Den individuella fördelningen (tjänstemän) blev då mycket enkel …
Mat måste ju alla ha, oavsett vad det kostar, så övergång till billigare varor ter sig naturligt ffa för oss pensionärer. Själv får jag öka volymen på min köksträdgård.
Jepp, vi pensionärer får föregå med gott exempel, påta i jorden, bryta ny odlingsmark i robotgräsmattan i stället för att flänga runt på vägarna och bränna superdyrt bränsle. På köpet får man frisk luft och välbehövlig sport när man ska hacka ogräs senare. Då kan man skippa gymmet. Win-win😃👍
Det som är extra känsligt är billiga varor men med stora volymer.
Till exempel biodrivmedel.
Varför är det så? Är inte andelen av insatsvaran mätt i pris som spelar roll? Hur spelar volymen roll?
Tar vi, exemplet, biodrivmedel så är den ett viktigt insatsmedel vid produktionen av just biodrivmedel.
En ganska rejäl hävstång med andra ord.
Många jordbruksprodukter, även så kallade restprodukter, är viktiga vid vidareförädling.
Som spannmål som inte duger till människoföda blir foder till fågel och fläsk.
Annat som sojaprotein, restprodukt från sojaolja, blir oftast också djurfoder.
Tack för svar!
Det är såhär peak oil ser ut.
Vänta bara till nästa stora miljökonferens när deltagarna inser hur pass fossilberoende rådande göna omställning ändå är.
Det lät blir risk för dålig stämning på den konferensen.
Till slut kan man inte gömma sig för verkligheten…
Med tanke på att fettman ökar i samhället samt att matsvinnet är stort, dvs. trotts att massor mat slängs så får vi ändå i oss för mycket, så hade man kunnat komma till rätta med dessa problem genom att äta upp det man köper och sluta överkonsumera mat.
En möjlighet till ett hälsosammare Väst?
Det är oftast dyrare att äta nyttigare.
Vi blir inte fetare för att vi få i oss för mycket ekologiskt oxfile – vi blir fetare för att vi får i oss för mycket billigt skit (sockerarter).
Det är oftast dyrare att äta nyttigare.
Vi blir inte fetare för att vi få i oss för mycket ekologiskt oxfile – vi blir fetare för att vi får i oss för mycket billigt skit (sockerarter).
Mycket i butikerna som säljs som hälsosam kost och som är dyrare är ofta överkurs.
Det går helt klart att äta vanlig husmanskost, se till att inte överäta, och vara hälsosam.
Jo, det fanns ju en del underlag från den brittiska ransoneringen som tyder på att brittisk befolkning blev friskare under kriget.
Intermittent fasta gör väl något med cellregenerering också har jag för mig att jag läst vid tillfälle.
Gällde även svenskarna. Äta måttligt och planerat, lagom temperatur inomhus och mera motion (cykla, Riksmarschen)
Tittar man på hur det ser ut i USA, så är skitmat och socker billigt, och hälsosam mat (som grönsaker mm) dyrt.
.
Rent krasst sett så kan folkhälsan bli avsevärt sämre när människor kan få tre påsar chips till samma pris som en gurka. Eller en kolhydratdrypande sockersöt-transfettbomb till mindre än halva priset mot en hemlagad nyttig måltid.
.
Plötsligt blir hälsa en klassfråga på riktigt…
Frågan är ju om inflationen även påverkar skitmatpriserna så de stiger.
En oskalad potatis borde ha lägre kostnad än en skalad, skivad, fritterad, saltad och paketerad potatis.
Ur hälsoperspektiv är ju fenomenet med att minska innehållet i påsen men behålla priset, gällande godis perfekt.
.
Det hade verkligen gjort mycket för folkhälsan om senaste årens konstanta förpackningsökningar istället gått åt andra hållet.
Är dom små får man ta 2 som farmor alltid sa!
Vissa varor lär stiga i pris mer än andra.
Potatis är en gröda som det går åt extra mycket diesel och bekämpningsmedel för att odla storskaligt.
Däremot i mindre skala så ger potatis ganska många kalorier mot en liten arbetsinsats.
Ja, jag har för mig att potatis är den mest besprutade grödan i Sverige? Men jag är ingen bonde ännu, däremot kommer jag flytta hem till Näsåker, Ångermanland inom närtid från Borås, och kommer försöka, byta in min bostadsrätt, mot att köpa en gård “hemma”. Förhoppningsvis små lån eller inga alls, beroende på skatt som verkar vara rätt svår att räkna ut i förväg. Nu Luleå Hockey för GULD!
Jag glömde bunkra en massa “radhus-biff”/ blodpudding som jag älskar och kan äta hur ofta som helst med lingonsylt. Billigt och gott.
Råvarorna kommer förstås inte att skena i pris på samma sätt som halvfabrikat så tvärtom kanske det kan bli ett uppsving för hemlagat. Har flera kollegor som börjat baka eftersom de tycker att bröd blivit för dyrt..
Jag ska också börja baka bröd, men med bakpulver och bakmaskin. Jäst går inte pga att jag och många i min familj är trehalos-intoleranta (ett socker som finns i jäst, svampar, alger och honung, bl a). Jag får ont i magen pga en ärftlig brist på trehalas-enzymet, ovanlig åkomma i Europa men vanlig hos inuiter som bor på Grönland, Alaska och i Nunavut i Kanada och i viss mån hos samer. Enligt min DNA-analys är jag 2.3% inuit genetiskt sett.
Testa surdegsbröd som omväxling. Behövs ingen jäst att starta en surdeg, bara lite tid.
Om det slutar med att folk måste jobba mer för att få in pengar, vilket väl är fallet i USA med många som har både två och tre jobb, så är ju den stressen inte bra för matsmältningen direkt. Blir lätt en påse godis för att orka med att köra taxi efter att ha jobbat på sin andra deltid. Goda tider för bemanningsföretag kanske? Få vågar nyanställa när man inte har kontroll på sina kostnader.
Jag har följt med fasa hur många vanliga, arbetande människor i USA har drabbats av enorma hyresökningar eller en skilsmässa och tvingats flytta ut från sina hem och bosätta sig i tält (farligt och osäkert) eller i sin bil (en skåp- eller personbil). Det finns en hel del utmaningar med när och hur man kan gå på toa och sköta sin personliga hygien. Men folk är påhittiga och visar hur man kan t o m duscha inne på baksätet av en bil och bli ren och fräsch.
Tycker att om det hänger på att människor skall öka sin arbetsinsats eller att producenterna skall dra ner sina marginaler eller vinster föredrar jag att producenter leverantörer anpassar sig. Se på bankerna de kräver ju en ständigt ökande vinst.
Det får de sluta med de får anpassa sig till samhällets krav.
Jaha tur man är en fena på svensk husmanskost! Vill man äta billigt så får man äta som farmor och farfar gjorde. Nåväl den billiga tiden är över, så vi får väll kalla den prisvärd. mjöl och vatten i olika former 🙂
Konkurser lär komma som sagt. Antingen höjer man inte priset och kursar, eller så höjer man priserna och tappar många kunder, och så kursar man på grund av det.
Angående att livsmedelsbolagen behöver anmäla prishöjningar långt i förväg till ICA, Hemköp etc., kan dom låta bli att leverera på grund av brist istället? Då är det ju mer osäkert hur det spelar ut.
.
Scenario: ICA säger att lagt pris ligger, så får dom brist på Bregott varpå folk istället går till Hemköp som gjort avsteg från avtalet. ICA ser kundtappet och går med på en höjning. Alternativt scenario: ICA ändrar sitt avtal till dagspriser. Arla med flera bryter helt med alla andra livsmedelskedjor och levererar bara till ICA som är dom enda som har mat på hyllorna.
.
Jag tycker det känns som att den ekonomiska realiteten leder till att livsmedelskedjorna kommer få ändra sina avtal som var skrivna under en tid med långsamma prisförändringar, eller förändringar som inte slår över hela brädet.
Bortsett från att man därmed kommer leverera mindre, ha ledig kapacitet och måste säga upp personal när volymerna sjunker, samt att de fasta kostnaderna ska fördelas på lägre volym och därmed tvinga fram ännu högre priser? T ex om man sparkar halva personalen, men fortfarande måste betala för samma lokaler.
Nånting kommer ju att hända så länge universum finns kvar, frågan är vad? För dom som bor en bit från stärderna är det kanske billigare att köra ut varorna så att en lastbil stannar vid varje hus istället för att alla hus åker bil till affären. Det blir som med banken, klädaffärer, med mera. Lokalerna bommas igen och tiden när man fick lukta på apelsinerna och kolla datumet på mjölken är förbi. Dom som kämpar på med sin lokal får högre svinn pga ökat snatteri när fler på marginalen snor med sig lite extra – särskilt i den automatiska utcheckningen som är obemannad för att man sparkat personal. Fastighetsägarna får ännu ett huvudbry. Likaså tiggarna som idag sitter framför just mataffärer. Affärerna som också haft postkontor stänger i alla fall, och man får nån slags instabox-lösning både för att skicka och ta emot paket.
Just bregott går utmärkt att byta ut (s k substitutionsmetoden mot något som kostar 10-15kr mindre).
Bröd lika väl. Finns mängder av processade livsmedel där detta fungera, att spara 25% på liknande matkasse är inga problem.
För bilen har substitutionsmetoden fungerat extra bra. Gå ifrån bensin för 30kr/mil till el för – 30kr/mil.
Jag har själv arbetat på ICA, så jag förstår varför butikspriserna är så pass höga på t ex frukt vs Lidl t ex.
Mycket på matsidan är dock transienter. Dålig kaffeskörd, krig i Ukraina, högre pris på förpackningsmaterial som plast etc.
Bregott 600 g 78 kr/kg, Gårdsgoda (Valio, finskt motsvarande matfett), 550 g, 69 kr/kg. Jag tycker dessutom att Gårdsgoda smakar bättre.
Precis 9kr där, finns dessutom andra alternativ. Men det är väl för jävligt ändå
Naturligtvis kommer detta lösas på något sätt (ie genom att lämpa över kostnaden på slutkonsumenten). Kanske är det tur i sammanhanget att företagen här är aktiebolag? Eller att som korollarium så skall ju butiken betala överpriset sen när världsmarknadspriset sjunker igen, kanske kan leverantören använda det som poäng när man vill ha högre betalt nu istället när världsmarknadspriset stiger?
Folk kommer nog betala och knyta handen i fickan skall du se, det är ju inte så att man kommer prioritera Thailandresan framför att sätta mat på bordet.
Ett allmänt tips är att ni som satsat pengar på stadsodlingsprojekt som är extremt beroende av el el.
Sälj!
Dessa stigande elpriser gör sådarna projekt, i regel, direkt olönsamma.
Dags att utöka de egna odlingarna. Med de priser vi har för insatsmedel till jordbruket är det inte bara risk för höga livsmedelspriser utan verklig brist på mat.
Det är något som inte är riktigt sunt i systemet när både bönderna och konsumenterna lider samtidigt som livsmedelhandlarna täljer guld med täljkniv.
Det är ju fantastiskt med dom obemannade gårdsbutikerna som har öppet typ jämt och har rejäla säckar med billig mat, stora kartor med ägg, samt lite lyxigare grejer som honung, marmelader och sånt. Även chips till fredagsmyset. Dom måste ju gå bra nu, hoppas inte dom går under på grund av stölder (vet att dom har problem med det, dock ej från lokalbefolkningen så ett kodlås med registrerad användare kan lösa det). Synd att dom inte får sälja mjölk direkt från gården.
Skulle gärna köpa mer direkt från bonden om jag hade bott rätt till. På landet köper vi dock mjölk från bonden och ingen har dött hittills.
Bondens ko = Ungdomens källa – ingen dör?
Ja när du säger det så har ingen som druckit bondens mjölk dött hittills, även om några börjar bli skröpliga.
Det är opastöriserat, i något fall jag minns fick det säljas som “kattmat”, så vi drack alltså “kattmat” på flaska hemma.
Jag köper mjölk direkt från mjölkbonden, kött från köttbonden, ägg och höns har jag själv, vatten och bete likaså. Det är väl bara spriten som saknas egentligen. 😁
Du vet väl att den bästa spriten görs från potatis odlad på mossjord?
Tänk marken ner mot Cornus sjö så förstår ni vad jag menar.
Eventuellt lite strukturkalning ifall det är för dålig jordstruktur.
Potatis odlad på sådarna ställen ger rejäla skördar men är nästintill oätlig.
Problemet med sådarna butiket är ju att de inte får sälja några särskilt stora volymer.
Då kan livsmedels- eller skatteverket vakna.
Det vill man gärna inte som producent vara med om.
Men grannar och vänner…
I Sverige lägger vi ca 12% av inkomsten på mat, så de flesta här kommer att klara sig hyggligt. Mer orolig för hur det kommer att slå i fattiga länder – hörde att man i t.ex. Tanzania lägger 60% på mat. I snitt.
Trots dålig konkurrens av gäller livsmedel så lägger vi bara en liten del av disponibel lev av inkomst på mat. Även boendekostnader är typ historiskt låga (trots tvångsamortering). Finns mycket luft under vingarna där.
Berätta det för fattigpensionärerna.
Att där ICA-Maxi ägare skördar miljardvinster? Eller att vi ska höja minimipensionerna?
Höjt bostadstillägg – https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2022/01/hojt-bostadstillagg-till-pensionarer-och-hojt-minimibelopp-vid-faststallande-av-avgifter-enligt-socialtjanstlagen/
Men visst finns där alltid folk som kommer i kläm. Trist så klart. Men jag pratar såklart i stort. Verkar vara värre för de i Tanzania
På ett socialt utsatt område inte långt härifrån (med många mord på sistone) kostar en liten etta 10.000 kr/månad i hyra. Jag betalar en tredjedel av det priset för ett helt hus per månad.
Spelar ingen roll vad du betalar idag, vad skulle din bostad kosta idag under rådande marknadsläge för en köpare. Menlös anekdot
Lägenheterna i utsatta områden är alltid häpnadsväckande dyra men det beror på att det oftast är det allmänna som betalar hyran. Marknadsekonomi i Sverige handlar ofta om att lura staten och kommunerna på pengar. Privat vård, omsorg och skola skulle inte klara sig en sekund utan allmänna medel.
Helt klart. Det som beskrivs i artikeln här är mer av karaktär I-landsproblem.
Men icke desto mindre, även här i väst lever många med ganska små marginaler och klarar inte att behålla samma levnadsstandard med prisökningar.
Vi kan inte göra så mycket åt prissättningen men frågan som vi alltid behöver ställa oss är ifall vi kan leva smartare och effektivare.
.
Själv köper jag nästan alltid de varor som reas ut pga kort datum. Där sparar vi 35-50% av inköpspriset plus att vi bidrar till mindre slöseri.
.
Sen så klart, försöka att inte slösa med maten hemma, men det är lite svårare med småbarn som kan vara nyckfulla med vad och hur mycket mat de vill ha.
Det finns dock många barnfamiljer som inte har så stora marginaler. Skenande matpriser och boendekostnader kommer slå mot dem. Det bör man tänka på även om man själv klarar sig bra.
Ingen rättighet att bo i en energislukande villa. 25p har räntan gått upp för s k ”skenande boendekostnader”, HR upp runt 2%. Fjärrvärme 1%.
Marginalhushåll har alltid problem. I många fall är det bara att göra en budget o handla smartare
Tja, det är väl typiskt empatilöst. Jag klarar mig fantastiskt bra och har många valmöjligheter men det betyder inte att alla andra har det likadant. Det är inte så lätt att alla kan flytta varje gång som räntan, elpriserna eller hyran går upp.
Empati för vem, tänker du? Den hemlösa? Eller den som lever över sina tillgångar? Du kan såklart visa din empati genom att öppna plånboken.
Äh, jag fattar att jag rider på ett system som är helt skevt dör man kan tjäna hur mycket som helst genom att hålla sig väl med rätt personer. Ingen behöver prestera någonting så länge man får rätt introduktion och är en i kompisgänget. Det är en parodi på marknadsekonomi och det sista man ska göra är att håna dem som inte kan mygla sig fram till köttgrytorna.
Ägg, potatis och sill är billigt.
Och har väldigt bra näringsvärden.
Det blir som midsommar varje dag i sommar.
Jaha, då får man knalla ut och skjuta sig ett par vildsvin ikväll då så grillsäsongen är fixad. Dom har ändå ställt till det lite på en av åkrarna som är nysådd så lika gott.
Exakt! Ladda bössan och grillen är det som gäller.
Hur dom har ställt till vill jag inte ens se.
Det kanske är så man ska tackla den eventuella krisen?
Vakta på på vildsvin vid eget potatilsland?
Stannar man hemma en dag i veckan extra så är det en rejäl minskning av bränslekostnaderna.
Den extra lediga dagen kan man förstås lägga på självhushåll.
Då kan man vara oförstående för att det ska vara sånt gnäll på höga matpriser från folket i städerna.
Ja, ja, de får väl flytta ut på landet i så fall, eller skylla sig själva.
Dom är som ryska tanks ikväll, kommer feltajmat, i dagsljus och utan skydd så one down. 308 dock inte NLAW…
Gjorde korv i helgen 🙂
Många fruktträd i sommar kommer skördas av människor, skulle inte bli förvånad även om snatteri av mat kommer öka, samt folk som snor från olika kollonilotter som odlat
Undrar vad ett paket Bregott kostar om två månader
Men hörde rykte att Martin & servera i början av denna veckan höjt sina priser 10% vilket slår direkt mot alla restauranger som köper från dem men lagret av mat köpt innan höjningen kanske räcker en vecka så vänta mer prisökningar inom kort
Blir intressant att se månadens inflations siffror
En annan spännande notis jag såg
https://cornucopia.se/2013/04/bitcoinbubblan-fortsatter-krascha/
Jämför ovan kurva mot omxsp kurvan för 10 år finns en del likheter
https://www.di.se/bors/index/omxspi-6486/
Ja då återstår att se om även OMX gör 400x de kommande 9 åren 😀
Ska tillägga att det kurvan för markadsbubblas anatomi kurvan inget kring bitcoin
Marknadsbubblans anatoni? Lär dig lite ekonomi istället så får du mer rätt av dina killgissningar.
2013 😅
Här hittar jag lite statistik.
Trenderna ser faktist värre ut än det gjorde 2008.
Fast då behövde vi inte återhämta ekonomin efter sviterna av en pandemi.
https://ec.europa.eu/info/food-farming-fisheries/farming/facts-and-figures/markets/prices/price-dashboard_en
Livsmedels branschen drabbas nu av det vi sett inom industrin med brist på allt från enkel elmaterial, elektronik, järn/stål, dags offerter, skenande priser, från veckas leveranstid till 200 dagar!
Men det det positiva, eller minst negativa är att det f.n. stabilisera sig, lång leveranstid till högre kostnad.
Som sagt tidigare drabbar detta både fossil och “grön” energiförsörjning, där inte minst vindkraft som har mer material åtgång per effekt drabbas negativt, samtidigt som det gäller att få kostnads accept hos kunder som sedan kan debitera oss med kostnaden för den grönt framställda energin.
Några svenska, lokalodlade ekologiska tomater som jag redan tidigare tyckte var för dyra för att motivera inköp (heller inte lika goda som de importerade ekologiska spanska, tyvärr) har gått upp till en sån nivå att det är rent vansinningt. Ca 200 kr kilot. Men poängen är att ingen köper till det priset, det är travar med tomater kvar i ICA-butiken, misstänker att de får slänga allt. Så prisökningar räddar inte nödvändigtvis livsmedelsföretagaren, det finns en smärtgräns där man (jag, i alla fall) kommer att välja ett sämre men billigare alternativ.
Tomater odlade över vintern blir nog för dyra oavsett hur och var de är odlade.
Det är nog många matvaror som vi tagit för givet att de ska vara tillgängliga året runt som vi framöver endast får tillgång till efter säsong.
Jag har iaktagit exakt samma sak för just tomater. Jag plockade två paket Romantica som jag alltid brukar. Brukar inte kolla priset men såg att de kostade 60:- stycket. Tomater för 120:-? Nejtack. Det fanns några snarlika för under halva priset som jag tog istället. Kommer nog snegla på priserna mer framöver
Det är elpriset som slår där.
På bilden i segelbåten. Är det brännvinsost jag skymtar mellan Västgöta kloster, och gräddfilen?
Det får man ju hoppas. Fotot är några år gammalt och jag kommer inte ihåg exakt vad som åts.
Är det konsekvensen av peak oil / gas vi ser? Club of Rome förutspådde 1972 att peak industriproduktion skulle inträffa ca 2025. De gjorde förvisso grova förenklingar som att klumpa ihop alla icke-förnyelsebara resurser till katergorin “resources”, men har man ständig tillväxt som kräver ökande tillförsel av ändliga resurser, så tror jag tidpunkten för peak inte ändras jättemycket. För tio år sedan trodde jag att oljan först skulle bli kritisk, men det har senaste tiden sett ut som det är gasen som är mest kritisk.
Men gas och olja är ju inte kritiskt. Eller hade inte varit det om man inte hade haft sanktioner och fortsatt investera i prospektering. Men eftersom vi skall vara hållbara så har ju investeringar i prospektering minskat. Nu står vi där med skägget i brevlådan. Fråga tyskarna.
Hur länge dröjer det innan det återigen anses hållbart att investera i gas och olja igen? Det kan nog svänga om lika snabbt som det gjorde med den värdegrundsmässigt dissade försvarsindustrin och Nato-medlemskapet. Jag kommer få fler anledningar att äta mycket popcorn i en snar framtid. Om det nu kommer finnas några popcorn att få tag på.
Han Prepper med räkhinken verkar dock i ett helt annat sammanhang än vi som handlar mat hem till eget kylskåp.
Han kommer att få skära ner verksamheten när folk får ökade kostnader för allt i det vardagliga livet.
Mat på bordet hemma kommer att trumfa dyr köpemat till lunch.
Många idag kan inte laga mat jag trollar ihop för att få till näring och hemlagat. Många fler borde kunna plocka lite egna bär och de som har möjlighet odla själva. Förhoppningsvis ger det ökade kunskaper till människor att ta vara på det vi har gratis i skog och mark. Odla lite egna solrosgroddar hemma i ett fönster för näring tex.