En livsmedelsföretagare uppger till bloggen att vederbörande anmält ytterligare tio procents höjningar av företagets produkter till de stora livsmedelskedjorna. Detta ovanpå redan lika stora prishöjningar. De nya priserna gör att årstakten på prisinflationen för livsmedel landar på 20% i oktober om detta gäller generellt.
Officiell svensk KPIF-inflation ligger på 7.2% och livsmedelspriserna hade på 12 månader ökat med 8.8% i maj.
Nu är detta förstås på anekdotnivå, men det finns få anledningar att tro att detta inte gäller även andra livsmedelsföretag, men livsmedelsföretagaren bloggen pratat med hade fram till nu redan höjt priserna med cirka 10% eller i linje med de officiella åtta procenten.
Beskedet nu är att företaget anmält ytterligare cirka 10% i prishöjningar till de stora livsmedelskedjorna, som kräver att detta sker ett antal månader i förväg, alternativt likt Systembolaget bara tillåter prishöjningar vid vissa tillfällen på året.
Det gör att totalt sett kommer företagets livsmedel att ha ökat cirka 20% i pris i årstakt när höjningarna slår igenom i september eller oktober. De som tror att inflationen kommer avmattas på grund av att prishöjningarna under våren är en engångseffekt får nog tänka om. Energipriserna och de uppbyggda bristerna i logistikkedjorna sedan coronapandemin försvinner inte utan prisökningarna sprids vidare i ekonomin. Hur mycket ytterligare stigande matpriser kommer slå mot den officiella inflationen återstår att se.
Värst kommer förstås de som lever på gränsen att drabbas, då det är svårt att sluta äta mat – pensionärer, ensamstående föräldrar, barnfamiljer, arbetslösa och andra utsatta. Medelklassen kan absorbera matpriserna genom minskad konsumtion och minstkat sparande (vilket sänker börsen när inte lika mycket pengar körs in i bubblorna), men den som inte har detta utrymme kommer få vända på slantarna.
Exakta siffror på prishöjningarna hos livsmedelsföretagaren är inte 10%, utan detta är avrundat för att inte röja källan.
Det är därtill så att det inte bara handlar om att betala mer – en del faktiska råvaror kan det rent av vara svårt att få tag på i önskade volymer, vilket gör att en del produkter kan komma att utgå, eller så måste recept ändras. Jordbrukets cykler är minst 12 månader och prissignaler tar tid att resultera i ökad produktion – för t ex mjölk och nötkött tar det snarare 24 månader att öka produktionen, pga hur lång tid det tar att förvandla en nyfödd kalv till en producerande ko, och då bara om man drar ner på leveranserna av kalvkött.
Prishöjningarna hos livsmedelskedjorna till hösten baserar sig på nuläget. I höst kommer förra årets skörd, som vi lever på nu att vara slut och år 2022 års skörd gäller, vilket globalt innebär kraftiga minskningar i leveranser från Ukraina. Det är först då den fulla effekten av kriget kommer slå mot livsmedelspriserna, och med butikskedjornas 3-6 månaders krav på föranmälan märker vi av de priserna först i vinter. I den mån inte en del produkter försvunnit från sortimenten.
Läs för övrigt denna tråd om kostnaden för ensilagebalar, som är den huvudsakliga fodret för mjölk- och köttproducenterna vintertid. Vi pratar om prishöjningar på kanske 100%, vilket allt annat lika innebär dubblade foderkostnader för nötkött, lammkött och mjölkproduktion.
Upprepar för övrigt tidigare rekommendation att köpa ett års förbrukning av djurfoder till dina sällskapsdjur eller hobbydjur. Har du pengar och plats kan det bli bra avkastning i reducerad alternativkostnad på att köpa på sig i förväg innan ytterligare prishöjningar.
80 kommentarer
Köpte äpplen häromdagen, noterade att de billigaste svenska var näst billigast av alla saluförda äpplen. Måste vara ovanligt.
Jag blev också förvånad när jag såg billiga påsar med riktigt fina Ingrid Marie.
Är varken pommolog eller ICA-handlare men svaret jag fick när jag frågade lokala ICA-personalen var att svenska äpple numera kan lagras i kylrum utan syre och klarar sig långt över vintern. Nu är dags att tömma lagren för årets skörd, därav låga priser.
Ja, priset på frukt var det ja.
Gå in på Google eath.
Leta upp Almeria i södra delen av Spanien.
Tänk på att mycket av Europas frukter odlas lite till väster om den staden.
Du kan inte missa växthusen.
Fundera gärna på vilka insatsmedel som behövs till de odlingarna.
Folk i allmänhet verkar inte förstå att vi I praktiken äter förädlad naturgas.
Det är i stort sett naturgasen som gjort konventionell mar billigare än EKO
@Anders Ryden:
Jag förstår inte riktigt hur du gör kopplingen mellan naturgas och växthusodlingen av grönsaker i Almeira? Plasten över odlingarna finns för att bevara fukten och hålla skadedjur borta, värmen kommer helt och hållet från solen, inte från någon naturgas – det är för solen som de ligger där de ligger, inte för att Spanien har gasledningar till Nordafrika.
–
Plasten har sannolikt fossilt ursprung men den görs av olja, är återvinningsbar och utgör en liten del viktmässigt av insatsvarorna.
Det torde gå åt mycket bevattning, äpple drar ganska mycket vatten. Iran skulle ställa om från vindruvor till äpple, det torkade ut hela sjöar som påverkade hela regioner.
@Ubbe:
Precis, det är ett skäl till att äpplen med fördel odlas i länder med tempererat klimat och god naturlig nederbörd – som Sverige.
–
Skräckexemplet på ohållbar vattenanvändning är kanske mandelodlingarna i Kalifornien som håller på att helt förstöra grundvattenmagasinen.
Livsmedelförsäljningen minskar nu för första gången på mycket länge. Detta kommer leda till överproduktion.
https://lantbruksnytt.se/nu-minskar-livsmedelsforsaljningen/
Blir tufft för matbutiker som har fel leverantörer.
Enda sättet att hantera prissignalerna – att äta mindre.
Handlare som jag pratat med märker redan av att folk (typ pensionärer, ensamstående föräldrar, barnfamiljer, arbetslösa och andra utsatta) väljer nu de absolut billigaste och mest enkla alternativen. En del företag får nog bomma igen.
@Observer:
För de fattigaste konsumenterna gäller kanske att minska inköpen av dyrare varor (halvfabrikat, kött, fisk och fågel, grönsaker som inte är säsong) och istället köpa mer basvaror. Jag undrar dock hur de som har det bättre ställt kommer att reagera? Kan man tänka sig att detta påverkar efterfrågan av ekologiska grönsaker och andra livsmedel (inklusive rena “livsstilslivsmedel” som torkade blåbär och chiafrön som kan vara rejält dyra i förhållande till sitt näringsvärde)?
Ja, till och med kyckling räknas tydligen som mat enbart för helgen för de mest utsatta …
https://sverigesradio.se/artikel/jakt-pa-roda-lappar-okar-kyckling-blir-nagot-man-ater-till-helgen
Åtminstone filead kyckling har väl länge varit ett ganska dyrt kött, ingen vardagsvara för mig heller som ensamstående förälder. Har själv gått över till att till vardags helt enkelt minska mängden kött, så att köttet får bidra med sin smak men inte är det jag blir mätt av. Om jag bara äter 100 g kött (eller fågel/fisk/ost) blir portionspriset hanterbart och dessutom mår jag nog bättre när jag fyller ut med rotfrukter, lök, säsongsgrönsaker och potatis. Dessutom kan man ju äta väldigt billigt några dagar i veckan och laga sådant som tomatsoppa med grädde och makaroner eller hederliga tunnpannkakor.
–
Vi är lite tillbaka på 70-talet kött-mässigt – men förhoppningsvis med mer vitlök och ett bredare urval av recept 😀
Jag äter inte heller mycket kött numera (vid tillfälle då oftast fisk). Min kost lutar nog mer åt det vegetariska hållet.
De flesta intellektuella människor drar ned på köttkonsumtionen. Det hänger ihop med utbildningsnivå och kön. Dessa anekdoter alltså, 20% alltså. Blir nog bra med en uppföljning där som visar på statistik och inte cherry-pickade anekdoter.
@ Mjau Om det var ett svar till mig, så hade jag inget syfte att cherry-picka (som du utrycker det). Det var bara ett exempel jag hittade på nätet. Jag försökte sålunda varken bevisa eller påstå det ena eller andra med mitt exempel (länken). Det var bara en enkel observation som jag dock anser vara värd att notera och ta med mig för eventuellt framtida bruk.
“Blir nog bra med en uppföljning där som visar på statistik och inte cherry-pickade anekdoter.”
Jag passar på och frågar: Vad krävs för att det ska definieras som säker statistik, och inte vara enbart cherry-pickade anekdoter? Hur många anekdoter? Vad är din definition?
@Mjau, menar du intellektuella eller intelligenta?
Intellentuella behöver inte vara intelligenta och vice versa. Köttkonsumption har inte nödvändigtvis med det att göra även om det finna mycket som indikerar att minskad köttkonsumtion är bra för både hälsa och miljö.
Ang hälsa och mat. Jag äter rätt mycket kött och fastar 20 timmar per dygn och mår fint av det. Jag har inte gjort nån ekonomisk analys men det är nog inte så illa. Utfyllnad baserad på billiga kolhydrater går helt bort, man blir bara hungrig av pasta och potatis…Men det finns bra grönsaker, t ex lök, blomkål, broccoli mm.
frukt går helt bort, det är mestadels socker.
.
Mitt enda knep får att spara är att handla mat nära bäst före datum, dessa reas i mina butiker 30-50%.
Observer, du menar min definition av anedotsbevisföran, eller hur många känslor som krävs för att jag ska tro något vara sant? Kan inte hjälpa dig där. Tomater har t ex gått ned 20% i pris hos en handlare nära mig. En anekdot, som råkar sammanfalla med säsongen.
https://www.scb.se/dokumentation/statistikguiden/kvalitet-i-statistiken/felmarginaler/
@Mjau 022-06-19 10:24 – 10:24 Nu blir det lite rörigt. Var ditt första svar (2022-06-19 00:32 – 00:32) avsett till mig (som jag skrev 2022-06-18 20:31 – 20:31)? Eller var det bara en allmän reflektion från din sida? Om det var riktat till mig: vad var det du ville säga explicit till mig? (Och om det inte var till mig, så borde jag inte ha svarat.) Förtydliga först, tack.
@Mjau För OM det gällde köttkonsumtion kontra vegetariskt så har jag ingenstans antytt att äta vegetariskt skulle vara att föredra för folk i allmänhet. Än mindre har jag antytt att det skulle handla om intelligens/utbildningsnivå vilket alternativ man väljer. Att äta i huvudsak vegetarisk kost är ett personligt val av mig. Jag tyckte mig helt enkelt må bättre av vegetariskt än av alternativet (jag åt mycket kött tidigare).
Nu beror det ju helt på vad det är för produkter men en ökning på 20% på en sorts produkter betyder ju inte att inflationen är 20% på livsmedel.
Produkterna låg väldigt nära officiella 8.8% för livsmedel, så det är allt annat lika indikativt. Om det blir 15-17-19-22% i praktiken får vi väl se.
@larswilderang
Hur ser du på det faktum att de framåtblickade terminskontrakten prisar in förhållandevis kraftiga prisfall på jordbruksprodukter, energi samt att vi bortsett från vete redan idag handlar långt ifrån de peakpriser vi sett sedan Ukraina-kriget inleddes?
Vidare handlar metallerna på year low och vän av ordning kan fundera över om hjulen kommer snurra på avseende investeringar och import från Indien/Kina, och vad det kan tänkas få för betydelse avseende råvarupriser och energipriser.
Ingen vidare skarp analys där. Men vi får se, bloggaren tror alltså att priserna ökar 20% till hösten enligt en anekdot. Terminer pekar åt att andra hållet dock. Låt se på utfallet. Bloggaren har ju dock alltid fel enligt egen utsago. Och det har visat sig stämma rätt bra.
Det som kortsiktigt komplicerar en aning är att prisförhandlingar, som jag förstått, sker två gånger per år mellan leverantörerna och livsmedelskedjorna. Allt annat lika kommer leverantörernas priser att stiga baserat på förhandlingarna som sker i närtid och därmed troligen också priserna i butik. Men om vi blickar lite längre fram i tiden ser det annorlunda ut baserat på terminspriserna. Terminspriserna bör anses vara en god prognos om framtiden och det kanske finns anledning för Riksbanken och andra att väga in denna prognostiserade prisdeflation när de bedömer den framtida konsumentprisinflationen.
Konstigt att det inte utkräva politiskt ansvar för passiviteten att förebygga bostadsbubbla och inflation.
Finns inget som politikerna kan göra. Allt ink. bostadsbubblan beror på externa faktorer. Populistiska förslag med olika typer av bidrag för mildra situationen kommer dugga tätt i valrörelsen men sådant kommer bara förvärra situationen ännu mer. Lösningen är fred i form av att Ryssland ger upp och att inga globala pandemier bryter ut igen.
@Helsingborgaren:
När både opposition och delar av regeringsunderlaget vill elda på ännu mer är det svårt att föra fram förslag om åtstramning. Vore ju utmärkt om man t.ex. hade passat på att begränsa ränteavdragen under den långa period vi har haft med låg ränta men det kräver ju samarbete mellan regering och opposition för att bli stabilt…
Skulle man inte påbörjat räntehöjningarna mycket tidigare? Nu får vi dessutom kanske en bostadsbubbla som sätter många på pottkanten.
@Helsingborgaren:
Jo det har jag också tyckt, men uppenbarligen inte vår oberoende riksbank. Dess direktion samlar ju några av Sveriges mest meriterade ekonomer men jag tycker att de har varit bättre på att införa akuta stimulanser än på att avveckla dem…
–
I sanningens namn har jag inte heller kunskap att bedöma om det ens hade varit möjligt för Sverige att driva en egen linje när i stort sett hela världen gasade på unisont?
–
På den positiva sidan är väl att unga bostadsköpares sparkapital kommer att räcka till kontantinsatsen så de slipper dyra topplån, och att “kraschen” faktiskt kan komma att begränsa sig till en måttlig prisnedgång så länge folk har arbete. Fallhöjden är ju rätt hög från att man tidvis kunnat tjäna på att bo några år i Stockholms län om man sedan flyttat hem…
Man klarar sig bra på hemgjort öl el vin blandat med havregryn…
Det här blir nog “blodigt” innan det är över tyvärr.
Lever i område med arbetsjagande, rörelsehindrade som önskar arbete respekt och förstånd, pensionerade och invandrade, det känns redan av för “oss”. Barnen inlärs ömsint att det är okej känna sig hungrig tills att magsäcken har förstått den har tagit emot mat, de vuxna börjar fundera över vad dom kan avstå, och jag delar med mig metoder om hur jag besegrat det ena och andra av icke-essentiella intag. En 200ing var en vecka av frisk varierad god mat för en vuxen här, nu smakar dyrare varor med förändrade ingredienser som att något gick fel under tillverkningen.
–
Jag drar runt som en dedikerad pensionär igenom stadens butiker för att spana prisutveckling, och vet ni vad? I stadens fräshaste dyraste område där bilarna är skinande fina tyska SUV och 99 av 100 ansikten är bleka, där finner man stadens billigaste matvaror i en butikskedja jag inte nämner via namn. I ett problemområde med en historia av dålig stämning är det istället dyrast i stan, i samma butikskedja. I det finare området finns butiken på betydligt mer attraktiv mark att bygga dyra lägenhetshus på.
–
Vi överlever och blir starkare, men önskar banne oss någon talade från våran vinkel i media och i riksdag.
Hjälp är på väg i form av förslag från Regeringen att återinföra Förköpslagen för att se till att bryta segregationen så att kommunerna kan få träda in i köparens ställe (avskaffades 2010 av Alliansen) – https://www.regeringen.se/49bb38/contentassets/2a36d9802879472aa16b501f22c3b0ac/en-ny-forkopslag-dir.-202248.pdf
Detta lär aldrig gå igenom. C må ha lierat sig med vänsterblocket, men de har gränser och en av dessa gränser är äganderätten. Kan inte se C tolerera detta.
En halsstarrig Lööf knorrar till sig ett undantag för Södermalm för att rösta fram Andersson III. Sedan är det bara att blåsa på, nemas problemas!
Blir spännande att kommunerna även är de som har kontroll över detaljplan och bygglov, känns som om villastaden i Djursholm ligger risigt till.
@Månskensbonde:
Hur tänker du här? Annie Lööf bor inte på Södermalm, och flertalet centermedlemmar bor på småorter eller på landsbygden. Den s.k. “Stureplanscentern” var visserligen väldigt uppmärksammad medialt (för flera år sedan) men har aldrig varit annat än en mycket marginell del av Centerpartiet, både åsikts- och medlemsmässigt.
–
Däremot har både Miljöpartiet och Moderaterna historiskt mycket starka fästen i stockholms innerstad.
Jag kan inte välja mat efter priset, pga att jag har med åren blivit fruktansvärt allergisk för allt som är släkt med björkpollen: grönsaker, frukt, bär, nötter och baljväxter. Animaliska produkter funkar bättre för mig. En allergisk reaktion tar ofta flera veckor innan den går över. Jag kan inte ta ute som förr i tiden och jag måste tacka nej till det mesta, när jag är hemma hos någon och blir bjuden på mat.
Den löpande artikeltextens tyngst vägande argumentation enligt egen mening cit: …-“Värst kommer förstås de som lever på gränsen att drabbas, då det är svårt att sluta äta mat – pensionärer, ensamstående föräldrar, barnfamiljer, arbetslösa och andra utsatta. Medelklassen kan absorbera matpriserna genom minskad konsumtion och minskat sparande (vilket sänker börsen när inte lika mycket pengar körs in i bubblorna), men den som inte har detta utrymme kommer få vända på slantarna.”
Och bortsett från att de nämnda svaga grupperna i samhället sedan mycket länge faktiskt vänder på slantarna så gläder mig bloggarens klarsyn i detta avseende och blir förhoppningsvis ett ämne för kommande valrörelse.
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras …
Tja, lantbrukaren har en inkomst runt 40e pecentilen av medianinkomst.
Jag misstänker att du inte är särskilt intresserad av att hjälpa just den gruppen?
Median = 50:e percentilen. 40:e percentilen av median = odefinierbart uttryck. Vad menade du? Kan du skriva ut påstående med kronor i stället?
Det är i praktiken bara siffrorna från hela lantbrukarhushåll som redovisas.
Räkna med att en i hushållet förvärvsarbetar
Så man får dra ifrån den inkomsten.
Tänk på detta när jag säger att ett lantbrukarhushåll tjänar runt 400 000 om året
Anders Ryden: Dina misstankar får stå för dig! … Jag skriver om än implicit om samhällets svagare grupper och om där finns lantbrukare som ingår i den gruppen avses också dessa! …. anekdotiskt att min moster och hennes man samt också min farfar var småhemmansägare innan jordbruksomläggningar och flyttlass var aktuella och dom hade det inte alltför fett!
Regeringen hade chansen genom att ge ett extra jordbruksstöd till mindre gårdar.
Men Sätheberg ville hellre ge pengarna till större gårdar.
Hade chansen var kanske fel av mig EU accepterade inte förslaget som vår regering la fram.
Så än är det inte försent.
@Anders Ryden:
Om vi vill ha billiga matpriser och största möjliga produktion utan att tumma på miljömålen ska vi nog inte romantiskt ge stöd till producenter bara för att de är små.
–
Både mjölk- och spannmålsgårdar kan drivas mycket resurssnålt och effektivt som (väldigt)stora enheter, med spetsteknik som mindre gårdar inte har råd med. Däremot kan mindre gårdar vara mycket lönsamma om de ägnar sig åt frukt- och grönsaksodling, vårdar särskilt värdefulla naturmiljöer, kombinerar jordbruket med annan verksamhet eller nischar sig mot en lokal kundkrets som vill veta precis hur deras mat har producerats.
En liten reflektion är vad centralbankerna kan göra åt den s.k. “Paprikainflationen”?
Vi har haft cirka 15 års tillgångsinflation som nu ser ut att få en knäck. Är det inte tillgångsinflationen som i praktiken påverkat konsumentbeteendet och som skapat de excesser vi idag ser? “Paprikainflationen” är driven av negativa utbudschocker på utbudssidan och det finns skäl att tro att den rationelle bonden väljer att öka sin produktion varför priserna vi ser idag knappast är the new normal. Anekdotiskt kan noteras att sojaskörden i Brasilien ser ut att sätta ny rekord i år samt att de längre terminskontrakten på agriculturals (och energy) prisar in en förhållandevis kraftig “deflation” från de priser vi ser idag.
Att svenska Riksbanken höjer sin styrränta kommer knappast få Putin att falla till föga och öppna Ukrainas hamnar för export av jordbruksprodukter, Saudi kommer knappast heller att materiellt sänka sin priser. Troligen har de inte ens hört talas om Sverige.
En liten tanke är att det kanske är klokare att hålla kvar en förhållandevis låg styrränta samtidigt som ett obligatoriskt amorteringskrav om 0.5% av bolånen per år blir ett nytt krav. Samtidigt bör nya bolån inte ge rätt till ränteavdrag.
Detta skulle möjliggöra en “pyspunka” av den bubbla som dålig politik från så väl lagstiftarna som Riksbanken försatt oss i. Att istället döda consumer confidence genom att Ingves talar om materiella styrräntehöjningar ter sig inte så analytiskt och övervägt. Mer som en Don Quijote som inte vill förstå att problemet inte sitter i “Paprikainflationen” samt att Riksbanken inte med sin styrränta kan påverka exogena faktorer.
Möjligen skulle Riksbanken kunna säga att om lönerörelsen visar några tendenser på “kompensationskrav” så kommer de att agera. I en sådan situation är det annorlunda då det finns en möjlig effekt på efterfrågesidan. I nuläget är “Paprikainflationen” helt och hållet exogen och utbudsstyrd till följd av negativa utbudschocker.
Höjda bolånekostnader kommer uteslutande att orsaka problem i form av minskat konsumtionsutrymme och osäkerhet kring framtiden. Lite avrundat uppgår de svenska bolånen till 4000 miljarder kronor idag. Uppe på det kommer alla lån som paketerats i nya bostadsrättsföreningar, och lån i befintliga bostadsrättsföreningar. Utan alltför djup analytiskt förmåga bör envar inse att 1 % höjd bolånekostnad får en materiell negativ inverkan på konsumtion och consumer confidence.
Då lagstiftarna och Riksbanken skapat det “monster” vi har kanske de borde ta sig en funderare kring vad de faktiskt kan påverka och hur systemriskerna på ett lite mer genomtänkt sätt kan reduceras över tid på ett klokare sätt.
Om det är någon som tror att Centralbankerna kan påverka “Paprikainflationen” får ni gärna utveckla hur denna teoretiska mekanism ser ut.
Oj,
Det var många och lite ovanliga ord.
Du vet väl att nästan all paprika odlas i växthus samt att det främsta insatsmedlet är naturgas.
Do your math.
@andersryden
#1: och vad har det att göra med svenska riksbankens möjlighet att påverka “paprikapriset” genom att höja styrräntan?
#2: tror du att fler bönder blir intresserade av att odla “paprika” när priset stigit ?
#2: Nej, jag tror inte fler är särskilt intresserade av att odla “paprika”.
Högre ränta och högre kostnader för insatsmedel avskräcker.
Jag pratade så sent som igår med en före detta mjölkbonde.
Nu ligger mjölkpriset till ARLA på runt 5:50 kilot.
För ett år sedan låg priset runt 3:80 kronor kilot.
Det är ändå inte tillräckligt
Om priset går upp till 10 kronor kilot kan det vara lönt att från noll att bygga upp en mjölkgård.
Detta förutsätter förstås att du redan har en gård.
#1: Är det inte så att riksbanken höjer styrräntan på grund av att priset på “paprika” har stigit?
PPI låg ju på 30% i höstas och nu stiger räntan.
Vad kom egentligen först?
En höjd ränta ska enligt de jättegamla ekonomiska teorierna:
1. Öka sparandet, dvs minska investeringar och konsumtion. Minskad efterfrågan ska ge lägre pris.
2. Öka kronans styrka genom att svenska obligationer ger bättre avkastning än utländska. Provades på allvar på 1990-talet med 500 % ränta och katastrofalt resultat.
Starkare krona skulle betyda lägre importpriser och därmed mindre inflation.
Nuförtiden ser man att penningmängden är en stark påverkansfaktor på inflationen. Och pengar har östs in i jättebelopp i USA, Sverige och mest överallt. Så räkna med inflation, hur det än går i kriget i Ukraina.
Den stora penningmängden och låga räntan har lett till en överefterfrågan på (belånade) fasta tillgångar och aktier. När räntan stiger, kan inte räntorna på fastighetslånen betalas och fastighetsmarknaden kollapsar. Det går jättefort. Se Allhus -Nyckeln – Gotabanken – Nordbanken på 1990-talet.
.
Med högre ränta blir obligationer mer direktavkastande än uppskruvade aktier. Då kollapsar aktiemarknaden. Bloggaren vet allt om detta och skriver mycket förutseende. Ingves har ingen aaaaning om sakernas tillstånd. Han styr med styrräntan mot målet 2 % inhemsk inflation, fast det är importerade energiråvaror, gödsel och produkter beroende av importen (t ex paprika) som just nu är den helt dominerande orsaken till inflationen.
Amortera nu, för att rädda ditt egna hus! Alternativet är att köpa en läckande, möglig och kall husvagn att bo i.
I korten ligger också enorma lönekrav på en offentlig arbetsmarknad, där allting brakar loss när inflationen går upp över 10 %, kan jag tänka mig. Men inget är så svårt att sia om som framtiden.
Den “riktiga inflationen” har pågått i cirka 15 år, d.vs. tillgångsinflationen.
En osund bolåneexpansion och spekulationsbubbla inom kommersiella fastigheter + att alldeles för mycket kapital gått till olönsamma verksamheter som sålt en saga om tillväxt. De sistnämnda tvingas nu dra i handbromsen vilket medför att arbetsmarknaden inom många “bristyrken” nu får ett fräscht nytillskott av arbetssökanden. Vidare att vakansgraderna för kontor, restauranger, cafér, butiker lär komma att öka. Allt sammantaget pekar på en kontraktion av den inhemska ekonomin vilket i nästa steg inte blir förenligt med en stigande kortränta.
Som mycket riktigt konstateras kan exogena faktorer inte påverkas av Riksbanken.
En medicin att ordinera är pyspunka i kontrollerad form avseende bostadsmarknaden, samt att fackföreningarna får klart för sig att det inte finns utrymme för några löneökningar utan att medlemmarna får skära ned på några andra kostnader i det fall pengarna inte räcker till.
Allvarligt talat kan man fråga sig för hur många 10-15% dyrare matkostnad är ohanterligt? Skippa några meningslösa abonnemang, dra ned på presentinköpen, billigare semestrar etc.
Pyspunka? Finns det någonstans ett exempel på att det gått att styra en övervärderad fri marknad mot “pyspunka”? Jag tycker att pyspunka låter som häxkonster, dvs ren vidskepelse. Den ekonomiska historien rymmer massor av exempel på fastighetskrascher, aktiekrascher, valutakrascher, bankrusning och tulpanlökspriskrasch.
@Anders Ryden:
Varifrån har du fått att det främsta insatsmedlet för att odla paprika är naturgas? Menar du gödseltillverkningen? Jag tänker att gödselns andel av priset är mindre för just grönsaker än för mindre arbetsintensiva grödor som spannmål?
Ja, främst kvävgödning men även för uppvärmning av växthus på kontinenten.
Det går år ungefär 1,6 kilo co2 oer kilo paprika.
https://apps.carboncloud.com/climatehub/product-reports/id/84255171095
En låg styrränta kommer försvaga kronan ännu mer och öka inflationen på importerade varor som mat och energi.
Matinflationen är ännu en spik i kistan för bolånekollektivet.
Högre räntor minskar utlåningen vilket minskar aggregerad efterfrågan så att den hamnar i linje med utbud.
Förhoppningen “transient inflation” var att marknaden skulle svara mot den efterfråge-chock som pandemi-stimulanserna innebar, men det blev inte så. Högre styrränta blir lite som att “backa tillbaks” stöden.
Priserna på el drivmedel och naturgas drog iväg efter det att förra årets skörd var bärgad.
De lantbrukare som kunde köpte in många av insatsmedlen till årets skörd redan innan prisinflationen.
Det är inte förrän hösten 2023 som vi ser effekterna fullt ut för höstens stigande priser.
Detta gäller självklart priset på biodrivmedel också.
Eftersom även biodrivmedel har någon bonde odlat.
Som då ska priskompenseras 2024…
Har det undgått dig att priserna drabbats av en negativ utbudschock p.g.a. kriget i Ukraina och att det handlade priset för vete och övriga futures (havre, majs, sojabönder m.m.) handlar mer än 100% högre än 5 årssnittet?
Spotpriset för sojabönor idag är 1717. Vid leverans i november-22 är priset 1537. Havre spot kostar 719. Leverans i september-22 kostar 623. Majs spot 828. Leverans i september-22 kostar 737.
Sak samma med energipriserna. Olja (Crude) spot idag är 117. I november-22 är priset 101. Naturgas 7.5 spot. I november-22 är priset 6.94 och för den som vill köpa naturgas i april-23 är fyndpriset 5 ( d.v.s. 33% prisras ).
Marknaderna är ur balans p.g.a. kriget i Ukraina och de spotpriser som handlas idag är inte the new normal.
Utifrån att de framtida priserna indikerar prisdeflation torde det med dagens logik tala för att Riksbanken några steg bort kommer få ompröva sin räntebana igen och prisa in den nya verkligheten.
Nej, detta har inte alls undgått mig.
Eftersom jag har mitt lantbruk vid sidan om ett ordinarie arbete drar jag ner på lantbruket i år.
Det är många, bland de som har möjlighet, gör såhär.
Det är värre för de lantbruk som är tvingade att jaga intäkter.
Där är riskerna betydligt större än normalt.
Blir det dåligt betalt i år lär många lägga av.
@Anders Ryden:
Menar du att du inte kommer att så igen efter att du skördat och låta åkrarna ligga i träda? Hur påverkar det dina (och andras) åkrar långsiktigt?
Jag själv drar ner på antalet djur.
Är åkrarna bevuxna med så kallade kvävefixerande mellangrödor får jag fortsatt stöd samtidigt som jordstrukturen blir bättre.
Behovet av kvävefixerade gödningsmedel minskar till nästa år.
Större gårdar måste normalt lägga viss areal jordbruksmark i träda varje år.
https://jordbruksverket.se/stod/lantbruk-skogsbruk-och-tradgard/sam-ansokan-och-allmant-om-jordbrukarstoden/trada
Spotpriser är alltid en spekulation om framtiden och ytterst osäker. Men säg att priserna enligt ovan sjunker tillbaka till 5-årsgenomsnittet nästa år, dvs med 50% från nuläget. Det skulle betyda en kraftig prissänkning för det som Sverige importerar och därmed en deflationssignal (lägre priser generellt = deflation, men nu gäller det bara de produkterna som räknats upp i Objektivvy:s inlägg). Men skulle KPI plötsligt sjunka, vad gör Ingves eller hans efterträdare då? Negativ styrränta? Det skulle bli totalkollaps på valutamarknaden, kan jag gissa, och sedan helt lealös ekonomi. Kanske hyperinflation till och med (50 % inflation per månad).
Styrräntan är som att styra ett slagskepp med en vikingatida styråra. Slagskeppet är nu i full fart mot en klippkust.
Djurhållning/mjölk är säkerligen väldigt besvärligt att ägna sig åt i Sverige.
Vinnare blir väl vete, havre, sojabönor m.m.
De få FB-grupper jag kikat i jublar åt “skatteåterbäringen” och vill sälja allt som går på nuvarande priser och förefaller tycka synd om djurbönderna som blivit rejält klämda i nuvarande situation.
Kanske fler som blir vegetarianer eller flexitarianer framöver?
ObjektivVy:
Sverige har väldigt goda förhållanden för en resurssnål och mycket klimatsmart produktion av mjölk och kött eftersom vårt klimat passar för det. Man håller sedan länge på att anpassa foderstaterna för att komma bort från importerat kraftfoder, och mer än 90% av mjölkkons foder är producerat i Sverige (inget kommer från genmanipulerad soja odlad på skövlad regnskog).
–
Foderväxter växer mycket bra i hela Sverige, till skillnad från vete (sojabönor odlas mycket lite, närmast försöksodling) så det finns ingen anledning att tro att veteodling ska kunna ersätta mjölken, även om höstvete är det sädesslag som odlas mest i Sverige, följt av vårkorn och havre.
Det är inte säkert de fortsätter att jubla när de ser vad de har över när banken höjer räntan och de ska betala nästa års omgång av NPK gödsel.
Insatserna är extra höga.
“Medelklassen kan absorbera matpriserna genom minskad konsumtion och minstkat sparande”
.
Brukar det inte sägas att folk har för mycket pengar på banken jfr börsen? Och dessutom räntefonder på pensionskonton?
.
DVS tar för lite risk i ekonomin?
I en inflationsekonomi är pengar på banken och i räntepapper också en risk. Om man har passerat pensioneringsåldern, är den vanligaste rekommendationen att ta låg risk och med det menas just bankkonton och räntepapper. Men det är ändå en risk med det.
I dagens läge är fastigheter och aktier övervärderade och risken för krasch stor. Behåll pengarna på banken och köp aktier efter kraschen i stället. 8 – 12 månader efter ett jättefall på flera tiotals procent kan vara en idé.
Varning: Med riskplaceringar i fastigheter med belåning och i aktier kan HELA det investerade kapitalet förloras. Vid belåning mer än 100 %.
Vid fastighetskraschen på 1990-talet råkade jag av en händelse hitta ett parti mycket snygg mandelpotatis i Narvik. Jag tänkte, att kraschar allt, så har jag åtminstone mat. Jag lade säcken i potatiskällaren.
Nästa vår skulle jag sätta lite potatis i mitt koloniland och tog upp säcken. Potatisbrunmögel. Totalförlust. Källaren oanvändbar i 10 år. Det är risk med allt.
oj, ja, det låter illa med potatisen.
.
Jag var otydlig med vad menade så jag försöker igen.
Bloggaren skriver att aktiebubblan pyser ur för att folk måste konsumera istället för att spara. Men jag ifrågasätter det med tanke på att det finns alldeles för mycket pengar på bankkonton även om de inte ska användas.
.
Är det inte då som så att dom som sparar har vanan inne och fortsätter med det och dom som konsumerar tar bankpengar till det? Jag tänker att ganska få faktiskt säljer av aktier eller skippar insättning för att ha råd med sin konsumtion. Jag tror också att argumentet bygger lite på att man tror folk tittar till sina aktier dagligen. Självklart förekommer det att folk säljer av i ren skräck efter att ha läst nyheterna (eller denna blogg) men jag har svårt att tro att det är majoriteten och det är det som driver nergången nu.
..
Första bästa länk jag hittade på ämnet ang “för mycket på banken”: https://www.dagensps.se/privatekonomi/ha-inte-for-mycket-pengar-pa-sparkontot/
Jag kikade på dagensps-länken. De mende att den som vill behålla en del av sin portfölj i värdepapper med låg risk ska överväga inflationsskyddade statspapper, realobligationer.
Sen kikade jag på realobligationer.
1998 gick det att köpa realränteobligationer med minsta belopp 10000 kronor hos Riksgälden. Avgift 100 kronor, dvs 1 % försvann direkt.
Swedbank skriver nu att minsta belopp är 1 miljon kronor.
Skatteverket skriver inget om realränteobligationer, men att all avkastning, vad den än kallas, är skattepliktig. Där försvann 30 % av avkastningen. Själva realräntan är ytterligt låg, 0.125 %, vad jag kunde se. Resten är inflationskompensation.
Likviditeten är dålig, dvs ska du sälja din obligation, får du mycket mindre än vad den kostar just då att köpa. Där försvinner väl 1 % till i “spreaden”.
Löptiderna är långa, den kortaste verkade vara 3 år och den längsta 22 år.
Slutsats: Inget för en småsparare alls, för krångligt för en som har några hundra tusen på bankkontot.
.
Jag har ett bergsäkert tips för kapitalförvaltning i orostider, som nu: När Aftonblodet och Sexpressen skriker ut “köp aktier nu och bli rik” på sina löpsedlar, så ska man sälja genast.
LYSA m fl kan nog lösa det på bättre villkor?
Till Kalle: Jag tittade lite snabbt på LYSA. Avgift 0.15-0.24%. Robotiserad investering (AI) i ETF:er, inte i obligationer (t ex realräntestatspapper). Eftersom det sker i två steg, så blir det dubbla avgifter, ETF:erna kostar ju också. Och AI-styrd investering tror jag inte alls på. Robotar och stop-loss har utlöst åtskilliga stora kursfall. Men det går att ha investeringen på ett ISK-konto, vilket är bra i uppgångstider, men katastrof i nedgångstider, och det var ju katastrofen som vi ville undvika.
.
Jag skulle vilja se en möjlighet att sätta premiepensionspengarna på realräntekonto med avkastning 0.01 % realt. Inga fondavgifter eller risker.
Du har helt rätt, det är risk i allt.
https://cornucopia.se/2019/04/riktade-nyemissionen-i-climeon/
Vagt relaterat så var vi nyligen i situationen att vi skulle köpa nytt golv till en våning i huset.
De flesta (parkett)golven gick öht inte lägga en order på och på de andra var det dagspriser i butiken. De flesta golven görs visst på trä från Ryssland och Ukraina.
Vill faktiskt påminna om att priset på mat speglar tillgången. Det innebär ju att de som inte kan betala blir utan. Bädda för Etiopiensvält x10 ett par år framåt innan EU mfl förstår att man måste satsa på livsmedelsproduktion vilket setts som ett särintresse likt försvaret de senaste 20 åren i Sverige. Krama en bonde.
“Särintresse”? 30% av EUs budget går till diverse jordbrukssubventioner.
Tror inte så mycket på detta. Efter omfattande prishöjningar börjar vi nu se mindre prissänkningar i affärerna. Energipriser och stigande räntor gör att svensken inte längre har råd att köpa vad som helst i butikerna.
Lätt på högre räntor mm
Kön kommer bli lika lång till lidl
För att få köpa falukorv på kampanj rabatt och snabbmakaroner
Som man avnjuter med ett glas av huset kranvatten med en citronskiva ( på helgen) för att lyxa till det lite
Köpa en Loka för 35 spänn i en kiosk istället för att ta en tom flaska med vatten eller 3 kulor glass för 75 spänn
Kommer minska som en Sten
Trevlig midsommar / cash is king
Den här gången kommer 2001 att kännas som en högkonjunktur. Det här blir det värsta på väldigt länge.
Japan urges 37 million people to switch off lights
Japan’s government has urged people in Tokyo and its surrounding area to use less electricity on Monday, as it warned that supplies will be strained as the country faces a heatwave.
The Ministry of Economy, Trade and Industry expects demand for power to be “severe” this afternoon local time.
It said people should switch off unnecessary lights but still use air conditioning to avoid heatstroke.
https://www.bbc.com/news/business-61947315
Vi har börjat förbereda oss på vinterns elprischock och kollar om vedförråden är tillräckligt fulla – nej, det är de nog inte! Byggmax har redan hunnit höja priset på träbriketter á 10 kg. Det är nog ändå bäst att köpa några säckar ved till eller briketter och kanske lagra dem inomhus.
–
Morsan som bor i villan utanför Helsingfors börjar bli riktigt gammal och behöver ha 26 C varmt inomhus. Hennes elräkningar har varit nästan 3.000 kr/månad på sistone. Farsan behövde 27 C inomhus under de sista åren som han levde. Att sänka inomhus-temperaturen är inte möjligt för dem riktigt gamla med låg ämnesomsättning.
–
Jag frågade syrran vad de tänker göra om elen blir väldigt dyr. “Stänger av huvudströmbrytaren och flyttar morsan till en lägenhet, förstås” sa hon utan att tveka. Syrran är inte alls teknisk och inser inte vad som händer med vattenledningarna, varmvattenberedaren, den vattenburna värmen samt elpannan när huset blir iskallt.
–
Brorsan har nu avsagt sig all skötsel av morsan och villan och tillbringar vinterhalvåret i Las Palmas. Det blir problem, det är helt klart. Jag har mitt eget hus att ta hand om och vill inte resa till Finland och ta hand om problemen där. Suck!