jordbruk

I en ny rapport från Livsmedelsfverket och Jordbruksverket konstateras att svenskt jordbruk och livsmedelsindustri ger mat 14 miljoner människor, men ur beredskapshänseende behöver logistikkedjor inklusive bränsle, energiförsörjning och insatsvaror som t ex konstgödsel mm säkras. Exportsatsningar kan öka svensk livsmedelsproduktion vilket skulle höja svensk beredskap vid kris eller krig.

Rapport är föredömligt kortfattad med hög bandbredd på informationen och bekräftar det bloggen skrivit i många år, dvs att Sverige är självförsörjande på mat om vi vill det, tjafset om 50% importerad mat gäller bara om man mäter i pengar, dvs vad vi betalar för i butikerna. Raljant brukar jag säga att vi exporterar per kalori och näringsinnehåll billigt vete och importerar dyr lufttorkad skinka. Och energi- och näringsfattigt kaffe.

Redan i rapporten från mars påpekade Livsmedelsföretagen detta och chefen för livsmedelsförsörjning hos Livsmedelsverket sade:

”Självförsörjning ger skenet av hur vi skulle klara oss vid en total avspärrning. Sanningen är att inget land är självförsörjande i dagens ekonomi. Noll. Det handlar om marknadsandelar i monetära termer och inte om att varannan tugga är svensk. Jag är mer intresserad av hur vi faktiskt skulle kunna försörja oss, räknat i kalorier och näring.”

Rekommendationerna för ökat försörjningstrygghet handlar om insatsvaror som konstgödsel, bränsle, reservdelar, förpackningar mm och logistik och infrastruktur kring detta inklusive energiförsörjning och telekommunikationer. Kort sagt att samhället ska fortsätta fungera, då jordbruket och livsmedelsindustrin är beroende av samhället som vi alla. Exportsatsningar kan också öka produktion och lönsamhet, och därmed höja vår resiliens då vi får ökad kapacitet.

Även Ukraina – en av världens största exportörer av mat – importerar en del livsmedel. Dels för att allt inte går att odla i Ukraina, och dels för att det är effektivt och transportkostnaden är hälften om fordon går fulla i bägge riktningar. T ex kan det åka lufttorkad skinka från Spanien till oss, och så åker renkött tillbaka i samma kylbil åt andra hållet, så går den inte tom halva tiden och dubblar priset på transporterna.

Den nya rapporten släpptes igår och Livsmedelsföretagens kommunikationschef säger:

“Det är bra att vi nu har ett gemensamt utgångsläge för hur ser det ut i fredstid. Men det återstår mycket praktiskt arbete för att vi ska bli redo för större kriser. Svenska livsmedelsproducenter har lärt sig av de senaste årens prövningar, och deras beredskap är betydligt bättre idag än för 5-10 år sedan. Men på ett övergripande plan är svensk livsmedelsproduktion fortfarande väldigt sårbar. Försvinner bara en eller två kritiska komponenter ur ekvationen så sjunker försörjningsgraden snabbt ner mot noll.”

Bloggen brukar påtala att i princip all svensk jordbruksproduktion redan lagras i landet hos hundratals eller tusentals bönder och företag – i silon för spannmål och som ensilagebalar för mjölk och nötkött – och att det inte behövs några statliga centrallager. Det är inte maten som är problemet

Livsmedelsföretagen fortsätter:

“Sverige satsar målmedvetet på att bygga upp det militära försvaret. Samma beslutsamhet måste nu tillämpas på vår försörjningsförmåga. Tillsammans med övriga led i livsmedelskedjan ansvarar våra medlemmar för att producera och distribuera livsmedel. Men då måste grundförutsättningarna för livsmedelsproduktion, till exempel energi, drivmedel, vatten och infrastruktur, finnas på plats. Och ansvaret för detta, inklusive finansiering, ligger på det offentliga. Frågan är utredd i kvadrat, nu krävs handlingskraft, resurser och spadar i marken så att vi kan öka den svenska livsmedelsproduktionen.”

Den mellan Livsmedelsverket och Jordbruksverket gemensamma rapporten finns här och ger de konkreta siffrorna. Jordbruksverkets projektledare säger:

“Det vi ser är att den svenska produktionen idag skulle kunna täcka befolkningens energibehov. Om vi själva skulle äta allt som produceras under ett år här i Sverige skulle det enligt beräkningarna räcka till 14 miljoner individer. Men i så fall skulle vi självklart inte kunna äta på samma sätt och samma saker som nu.”

Kort sagt är Sverige självförsörjande på energi via mat, och det skulle inte bli svält i Sverige om vi inte importerade någon mat, men vi skulle få äta pannkakor, pytt-i-panna och ostsmörgåsar, och få klara oss utan bananer, kaffe och spansk lufttorkad skinka.

Det finns dock inget realistiskt scenario där Sverige skulle isoleras från omvärlden, men att kunna försörja mer än 30% fler än det idag bor i Sverige visar att vi drar vårt strå till vår och omvärldens matförsörjning.

Livsmedelsverkets chef för livsmedelsförsörjning påtalar dock att det är hela kedjan som behöver bli robust:

“Att minska de här och andra sårbarheter är viktigt för att klara livsmedelsförsörjningen även vid kris, höjd beredskap och ytterst krig. Därför arbetar Livsmedelsverket och Jordbruksverket på olika sätt för att öka robustheten i hela livsmedelskedjan. Bland annat genom vårt gemensamma investeringsprogram för livsmedels- och dricksvattenberedskap.”

Kaloriproduktionen i svensktjrodbruk, vattenbruk och fiske var 3 530 kcal per person och dag, eller tillräckligt för 14 miljoner människor om man inte ska gå upp i vikt pga överkonsumtion av kalorier. 52% av produktionen sker i Skåne och Västra Götaland (som på fotona). EU i sin tur producerar 4 435 kcal per person och dag och har alltså också ett överskott. Vid kris eller krig kan alltså EU:s livsmedelsproduktion halveras och EU-medlemmarna skulle fortfarande inte svälta på 2 200 kcal per dag eller normalt dagsbehov för en vuxen.

Svensk produktion täcker också behovet av protein, kolhydrater, fiber och de viktigaste mineralerna och vitaminerna, men täcker knappt behovet av fetter och det är visst underskott av mikronäringsämnen från t ex frukt, salt, fisk och grönsaker.

De löpande lagren ute i livsmedelsbutikerna räcker för två veckors försörjning utan att mat ska tillföras från lvivsmedelskedjan och ovanp å det är rekommendationen att alla hushåll ska ha en veckas buffert hemma (vilket många automatiskt har när de veckohandlar). Sämst är beredskapen på dricksvattensidan där många inte skulle klara mer än en dag.

I övrigt föreslog Vänsterpartiet i Almedalen att ICA ska förbjudas och delas upp, fastän de redan består av tusentals egna företagare, samtidigt som socialistiska Coop gör tunga förluster på 2.7 miljarder kronor trots att de inte är billigast rapporterar Dagligvarunytt. Exakt hur maten ska bli billigare av mer socialism är oklart, men det bryr sig nog inte Vänsterpartiet om.

Men myten att vi importerar 50% av vår mat och inte skulle klara oss på egen jordbruksproduktion kommer fortsätta. Allt måste som bekant alltid vara eländes elände och känslor är viktigare än fakta.