Nyproducerade bostadsrätter i kranskommunlägen i Stockholm har nu månadskostnader på mellan 20 000 och 41 000:- SEK per månad, beroende på kontantinsatsens storlek i intervallet 50 – 85%. Föreningarnas ekonomiska planer är baserade på räntor på 1% och bostadsutvecklarna får ny byggkreditiv på mellan 4.5% och 5.0% mot tidigare en procent, medan kommunerna fortfarande ska ha fullt betalt för marken som om räntan var 1%, och hyreshusbyggare kan få 8% i ränta på obligationer. Samtidigt har byggkostnadsindex skenat de senaste åren först pga pandemin och sedan pga Rysslands krig i Ukraina. Lägenheter är osäljbara och nybyggandet kommer tvärdö. Frågan är bara om konkurserna kommer först inom nya bostadsrättsföreningar eller bostadsutvecklarna.
Uppgifter kommer från en bostadsutvecklare och läsare till bloggen, som delat med sig av boendekalkyler för lägenheterna, som går i intervallet ca 20 000:- SEK per månad vid 50% belåning och därmed amorteringsfritt till ca 40 000:- SEK vid 85% belåning. Detta för en familjestor lägenhet för runt tio miljoner, vilket är vad som krävts för att täcka fastighetspriset, byggkostnader, kapitalkostnader och bostadsutvecklarens tänkta vinst.
Nu har dock räntorna på byggkreditiv stuckit till intervallet 4.5% till 5.0%, alltså den kredit man som byggherre får under bygget, vilket ska jämföras med runt 1% tidigare. Kort sagt har kapitalkostnaderna ökat 4-5x, men kommunen har fortfarande fått sina skyhöga priser för marken de sålt.
Byggkostnadsindex har visserligen fallit för betong och stål i februari, men det kommer inte påverka byggandet förrän en tid senare. Men framför allt kapitalkostnaderna har exploderat.
Bostadsrättsföreningarna som färdgiställs nu har ekonomiska planer baserade på runt 1% i ränta och tvingas höja sina medlemsavgifter (“hyror”) vilket gör att KALPen – kvar att leva på – blir låg till inget tillsammans med de aktuella bolåneräntorna. Singel- och ungdomslägenheter, dvs ettor och tvåor som det byggts väldigt mycket av, har blivit omöjliga att sälja.
Det finns förstås de som har en så kallad bostadskarriär bakom sig och kan stoppa in kontantinsatser, men de är inte tillräckligt många för att fylla nya föreningar. Har du nästan 2 MSEK att stoppa in kontant får du de där 40 000:- SEK per månad i kostnad för din hundrakvadrats lägenhet och om du kan stoppa in fem miljoner får du fortfarande betala 20 000:- per månad för att bo, trots att du slipper amortera. Ovanpå detta tar du en avsevärd risk att förlora ditt livs kapital och bli sittande med restskuld som omvandlas till blancolån med ännu högre ränta och tio års total amortering om föreningen går i konkurs.
Frågan landar i när det blir nya föreningar som går i konkurs likt under 90-talskrisen. Med räntor uppåt 4% på föreningens lån kommer lägenheter stå tomma och banken ska ha sin deg.
Bostadsrättsutvecklaren konstaterar också att priserna fallit cirka 20% på fem månader, vilket inte syns i statistiken även om det här alltså handlar om att man tittar på marknaden där man agerar och faktiska affärer istället för Mäklarstatistiks glädjesiffror.
Vill någon titta på ett orelaterat men liknande exempel från Stockholm så har vi här en kalklyl hos SBAB för en lägenhet för 8 250 000:- SEK och med 110 m2 och SBAB:s bolånekalkyl vid 85% belåningsgrad visar på 37 265:- SEK per månad. Om du har 4 125 000:- SEK i kontantinsats och därmed slipper amorteringskravet landar månadskostnaden på 17 036:- SEK. Denna lägenhet ligger alltså i Sköndal i södra Stockholm och inte ens centralt, och ska stå färdig sommaren 2025. Det finns fyra motsvarande lägenheter till salu i JM-bygget och totalt 16 osålda lägenheter. Två treor och fyra fyror är sålda än så länge, men inte en enda etta eller tvåa vilket bekräftar att instegslägenheterna är osäljbara.
Det kanske finns de som vill betala 37 000:- SEK i månaden för att bo där, men kommer hela föreningen få alla lägenheter sålda?
Detta är bara ett anekdotiskt exempel.
Tror ni att kommunerna är redo att sänka markpriserna (fastighetspriserna) för att göra det möjligt att bygga bostäder som är säljbara till det nya ränteläget? Och de som satt upp sig på obyggda premiumlägenheter de senaste åren – tror ni de vill flytta in i tiomiljonerslägenheten de tecknade vid 1% i ränta, men kommer få betala 4% för, plus dubblad avgift till bostadsrättsföreningen?
Lämpligen tar tingsrätterna och hovrätterna och börjar bygga ut och rekrytera personal omgående, för det kommer bli tvister i mängd framöver när köpare vill dra sig ur. Många köpare är helt enkelt under vattnet och kan inte betala de månadskostnader som kommer gälla om man ska flytta in till överenskommet pris – om de ens kan sälja befintlig bostad till önskat pris för att stoppa in som handpenning.
Ovanstående artikel gäller generellt och anekdotiska motexempel motbevisar således ingenting.
282 kommentarer
Om man tittar i en universitetsstad så hamnar även begagnade smålägenheter över 10 000/mån om man skall betala begärda priser. Vad får en student ut i dag?
Är väl runt 10000, som ska täcka allt.
3 k i veckan.
Om du undviker studielån ja.
Nej. Det är inklusive lån.
Ja RUN jag läste ditt inlägg för snabbt och skummade 3k i månaden.
Det är bara att försöka få ett korridor boende, eller samsas fler om en lägenhet.
Bo ensam är inte en mänsklig rättighet.
Men tydligen är det en mänsklig rättighet att killgissa och ha åsikter om hur människor ska bo.
Ja RUN yttrandefriheten gäller även mig, och dig.
Jag tycker det är en mänskligrättighet, det betyder inte att jag har rätt.
Men rätt att yttra mig.
Oavsett vem sig gissar hur så är det väldigt spännande. Marknaden kräver att förstagångsköparna skall ta sig in i pyramiden någonstans. Hur skall monstret matas om ingen har råd att köpa ingångslägenheterna?
(studenter har väl rätt till ett visst bostadsbidrag så min killgissning är lite mer än 10 000. Men låååång under det som krävs för boendekostnader över 10 000)
Det jag störde mig på var ditt “bara”-resonemang. Det är ett problem för studenter att få det att gå runt på 3 k i månaden.
Fan. 3 k i veckan ska det så klart vara.
Mindre. Du kan få bostadsbidrag om barn i hushållet.
Min yngste son hade korridorboende det var inte vad han önskade.
Han fick rätta mun efter matsäcken.
Jag har fler barn och måste försöka vara rättvis.
Tyvärr byggs många korridorboenden om till dyra 1.or.
Jag tillbringade 5 glada år i en korridor i Örebro.
Vid ett återbesök för några åt sedan var ombyggnaden i full färd. Rykten från olika håll säger att det är en trend.
För att inte tala om när korridorboendet med delad toa och kök kostar lika mycket som att dela på en trea mellan två studenter. Då är det något som är fel.
Att bo ensam garanterar dock sinnesfriden. Jag delar bara tomt med en kompis, vi bor i var sitt hus på samma fastighet.
Insåg att jag inte hade storleksbegränsat lägenheterna när jag sökre. Om man lägger lite mer realistiska studentfilter (1:or under 30kvm) så hamnar man enligt min snabbkoll ner mot 6-7000. Fortfarande dyrt men inte lika absurt. Och det skiljer sig milsvitt mellan städerna.
De har också möjligheten att välja studieort. Jag tittade just på en sån ort där en av mina ungar läser nu. Den ligger lite i mitten av fältet s.a.s. när det kommer till universitets- och högskoleorter i Sverige med avseende på storlek och anseende. Just nu är det precis som det var på min (vår?) tid gott om lediga studentlägenheter. Allt från korridorrum för strax under 4 000 och med 10-månadershyra till ettor runt 35 kvm med 12-månadershyra för 5 500.
I Stockholms studentbostäder har man enligt hemsidan gjort en viss omfördelning genom att äldre bestånd får ta en större del av kostnadsökningen i år (höjningar på 4,75%), medan det nyare beståndet slipper undan med 3%. Bland de lediga objekten (där ködagarna verkar ligga mellan 8-12 månader för vanliga ettor som inte är i något av innerstadsboendena) hittar jag inget som är dyrare än 6500-7000. De mesta verkar ligga kring 5000.
Men visst: När man ser som koncept för nya studentbostäder som detta: https://campusbirka.se/ (ligger i Björkhagen, söder närförort med i det stora hela bra social struktur) så blir man lite provocerad. Studenter behöver väl för h-e inga lyxbostäder i denna stil. för att trivas med livet? Min unge bor i vanlig korridor som jag själv bodde i hela studietiden och en bit efter och trivdes alldeles utmärkt i (det var bara när man nån gång träffade en ny tjej som det blev lite jobbigt pga allas nyfikenhet 🙂 )
Så lite skarvad tror jag bloggen är. Men nyproducerade studentbostäder kan nog bli lite svårt att veta hur man ska sätta hyrorna på. Risken är väl att det äldre beståndet får ta en del av smällen…
Vi lägger 3.500 kr var per månad på vårt boende, inkl allt, vi har båda ett eget hus, 70 resp. 40 kvm, på en stor tomt. Galon-garage (=tält), snickarbod, friggebod, vedeldad bastu, båtuppställningsplats och billig plats i en populär båtklubb knapp 2 km hemifrån. Vi bygger ut etappvis allteftersom behovet uppstår. Vinterns extra dyra el är ännu inte tagen hänsyn till, jag har inte orkat räkna ännu. Om ett par år går den billiga, fasta räntan ut och boendekostnaden blir då högre.
När jag pluggade för drygt 25 år sedan var det ytterst få studenter som ägde sitt boende. De flesta bodde i korridor, några bodde i kollektiv, några bodde i studentlägenheter, några bodde hemma, några bodde inneboende hos familjer i stan med rum över, och minst en var hemlös och “bodde” i datasalen på campus. De som hade egen bostadsrätt var försvinnande få.
Bra att studenternas ekonomiska situation har förbättrats så pass mycket att de numera har råd med bostadsrätter, men att tvingas bo i korridor eller dela en lägenhet med en kompis är faktiskt inte jordens undergång.
Bodde själv i korridor och trivdes med det. Och som du säger var det extremt få som bodde i BR (mammapappaplånbok var den lätt nedlåtande termen som användes).
Men just nu var väl spaningen att pris/räntenivå inte går ihop sig om den tilltänkta målgruppen är studenter. Jag förutspår ganska obehagliga prisjusteringar till nästa terminsstart. Eller enorm ökning av 2:a handsuthyrningar.
Även i populära Uppsala går det att få tag på första eller andrahandslägenheter för under eller omkring 5000 kr/månaden så om man väljer att köpa beror det nog på att man vill bo på en särskild plats (och kanske får hjälp med insatsen). Det finns tom nyproduktion inom pendelavstånd för samma pris (med regionaltåg, inte cykel).
Min yngsta bodde ett tag i en helt nyrenoverat halvcentralt område med nästan 7000 i boendekostnad för en liten etta. Den hyresvärden hade stor omsättning på hyresgäster trots hyresrabatter så det finns absolut en smärtgräns.
Lösningen på detta är såklart högre löner och skenande inflation i några år. Då kommer alla dessa skulder skrivas av. Någon annan lösning finns inte på den bubbla vi byggt upp.
Även om det är något som skulle få avsevärda konsekvenser för en del så lutar jag allt mer åt att det vore den minst dåliga vägen att gå. Förutsatt att man får stopp på inflationen om 5-7 år. Men med 10 procentig inflation under kommande år blir skuldberget snabbt betydligt blygsammare.
@Noname & Storebror:
Inflation är bäst för den som äger fast egendom, ju mer desto bättre. Samtidigt är det fullkomligt förödande för de som (bara) har små besparingar på bankkontor och små eller inga marginaler i ekonomin..
Vilken av dessa två grupper är det som bäst behöver samhällets stöd? Vilken av grupperna är det som har bostadslån?
Det är möjligt att en upptrappning av kriget i Ukraina kan rädda USA och Europas ekonomier.
Vid ett krig upphör normala ekonomiska regler att gälla.
Men för människorna är denna lösning trots allt en kraftig försämring, ja en massiv försämring.
Att RB kör i full fart över stupet är uppenbart
Det där är vatten under broarna. 12% inflation är värre än folks bolåneproblem.
+1
Men frågan är vad RB tycker. Om inte annat på ett personligt plan. Thedén vill knappast gå till historien den som helt knäckte svensk arbetarklass (dit räknar jag exempelvis mig själv, jurist verksam i rättsväsendet. Arbetarklass är den som försörjer sig genom att sälja sin arbetskraft, oavsett om man är undersköterska eller hjärnkirurg. Är hjärnkirurgen även kapitalägare genom ägarskap i något företag upphör denne dock att vara arbetarklass även om man yrkesarbetar).
Som olyckskorpen Annika Winsth sade i veckan lutar jag nog allt mer åt att RB accepterar högre inflation några år, åtminstone mellan raderna. Alternativt att 2 procentmålet istället förvandlas till ett 4 procentmål.
@Noname:
Kommer du att knäckas av räntor på 4-5% då eller känns det bara lite extra oroligt nu när både energi, mat och räntor går upp samtidigt?
Självklart ska man se om sitt hus men det kan vara värt att komma ihåg att de som har riktigt ont om pengar inte har bostadslån – men drabbas stenhårt av stigande priser eftersom de inte har små eller inga marginaler, personer som arbetar heltid men kan behöva hjälp från socialen för att köpa en ny (begagnad) cykel så de kan ta sig till arbetet och hinna lämna barn på vägen.
Jag läste att 72% av de bundna räntorna blir rörliga senare under året. Endast 28% kan alltså njuta av låga, bundna räntor ett tag till.
Marjatta. De siffrorna är helt felaktiga.
Jobbar lager och arbetade nästan 12 timmar igår och heldag övertid idag på en lördag och har en sjukdag på tio år, var inte ens hemma när jag skadade tvā disker i ryggen och slitit 6-700 timmar övertid på ett år som mest.
Det var tråkigt att höra att jag inte är arbetare då jag lärt mig lägga undan det lilla jag får ha kvar efter skatt till sämre tider. Jag får lära mig bli mer som kommunisterna med låtsasjobb inom offentlig sektor med näst intill noll reell produktivitet i ekonomin så kan de visa mig hur man blir en riktig arbetare. Jag kan starta med att färga håret illrött och supa upp pengarna som stulits från icke-arbetare varje månad och kampanja för att andra ska betala för saker jag vill ha så jag slipper göra det själv.
ELBOQ:
Du tycks ha stoppat in ett “inte”. Jag skrev ju precis att det är just vad du är, dvs. arbetare. Du, liksom polisen, sjuksköterskan, rörläggaren, handläggaren på försäkringskassan och alla andra som försörjer sig genom att sälja sin arbetskraft.
@NONAME
Alla som har pengar på ett bankkonto med ränta är således kapitalägare och därmed inte arbetarklass.
Thedeen behöver inte ens passa RB-ansvarsbollen till Ingves, den ligger redan där.
Sen borde Thedeen som chef för FI reglerat bolånen hårt dag 1 han blev chef där.
@Svante Turlasson:
Han var en av de som försökte men stödet för både bolånetak och amorteringskrav har ju varit minst sagt måttligt. I valrörelsen var alla partier utom Socialdemokraterna och Miljöpartiet för att man skulle slopa amorteringskravet. Bl.a. Moderaterna och Vänsterpartiet ville dessutom höja eller helt slopa bolånetaket.
Folk har börjat intressera sig för föreningsekonomi nu vilket är bra. Snart kommer årsredovisningar för 2022 i mäklarobjekten. Och de kan ej heller ducka de nya lagkraven att lista nettoskuldsättning i all evighet. Det tillsammans med nya räntehöjningar lär ge en skjuts nedåt.
Räntegarantier och liknande från byggbolagen ska ses som en stor varningsklocka.
Inte omöjligt att en del föreningar kommer gå omkull.
Om kommunerna måste sänka markpriserna kommer vi börja se skattehöjningar eller nedskärningar. De kommer vänta in i det sista med detta för kranskommunerna då attraktionskraften minskar med skattetrycket.
Det ser ut som en ekvation som inte går ihop, frågan är väl vem som kommer att sitta med Svarte Petter, jag drar mig till minnes när jag hade ett byggkreditiv på 15% och sen när bygget var klart så fick vi statliga lån på några procent. Det statliga lånet var på 2,5 % ( lite osäker) för hyreshus och det dubbla för villor, samtidigt hade vi en inflation på kanske 5%, byggmomsen var hälften av den vanliga momsen. Kort sagt allt som byggdes under 70-80-talet var kraftigt subventionerat och byggmästarna gjorde ordentliga vinster och köpte upp fastigheter i bra lägen. I nuläget med eller kommande nuläge med en ränta på 6% så borde avkastningen på en fastighet ligga på minst 12 % och det finns ingen chans att man får.
Små hyreshus med några lägenheter i har ju gått för 3-4% i hyra. Före driftskostnader. Är inte räntorna låsta där, så kommer hyresvärdarna gå back.
Det där var ju också en anledning till att bostadssubventionerna avvecklades. De bidrog till – tänk sååå märkligt – till att driva på både byggkostnader och skuldsättning hos villaägare. Finns väl en risk att regeringen kommer frestas att titta på såna system för att blåsa liv i nyproduktionen.
Då på 90-talet ledde ju krisen till en justering mot en friskare bostadsmarknad med mer rimliga priser och mer press på byggkostnaderna. På det viset kan man hävda att lågkonjunkturer och fastighetskriser är nödvändiga regulatorer i ett ekonomiskt system där saker alltid tenderar att skena iväg under högkonjunktur. Tyvärr blir priset för många högt att betala.
Till dysfunktionaliteten på den svenska bostadsmarknaden kommer ju också att den långvariga obalansen mellan reell tillgång definierad som bostäder även folk med lägre inkomster kan bo i och efterfrågan som drivits fram av vår höga folkökning under mer än 20 år. Då den till stor del består av människor med svag ekonomisk förmåga (invandrare från tredje världen) och vi de flesta år byggt färre lägenheter än vad folkökningen skulle ha krävt så har bostadsbristen blivit värre och värre. Med förväntad effekt på priserna. Ökade sociala problem i utanförskapsområden har också drivit utflyttning av mer ekonomisk resursstarka personer därifrån och ökat både ekonomiska och sociala obalanser. Det är ett jätteproblem som nu sannolikt kommer att förvärras ännu mer när de bättre bemedlade inte har råd att köpa nya, fina lägenheter och släppa sina äldre, billigare
De osålda lägenheterna är väldigt mycket färre och därför ett oändligt mycket mindre problem än alla de lägenheter som byggts och sålts de senaste tio åren?
Min gissning är att det är många bostadsrättsägare som snart kommer att inse att deras egna lån som de tog för att få lov att köpa in sig i en jätteskuld bara är början av deras problem. Värdet på lägenheter lär sjunka rejält där föreningar tvingas höja avgifterna både 100 och 200%.
Tipset är att kolla föreningens ekonomi och hur stor skuld andelen har och vid behov försöka sälja innan föreningen tvingas höja avgiften.
Fast relativt nybyggda hus har oftast en ganska låg föreningsskuld (i mina trakter). När priserna steg gick det att ta bra betalt av första köparen. Det ser fortfarande värre ut i en del 90-talsföreningar, trots att de ammortetat duktigt.
Det är stor variation, jag skulle dock ändå säga att de med högst skulder i genomsnitt är de nyckläckta föreningarna, av förklarliga skäl.
Skulle säga att det är tvärtom i “mina” trakter. Dvs Sthlm
Där skulle jag säga att det inte är ovanligt med nybyggda föreningar med 10.000+ i lån per kvm.
När det var som “värst” med bubblan så skapade man “villakvarter” som bostadsrätter där du kunde köpa en villa för 3-4 miljoner och där föreningen hade lika mycket i lån per borätt.
Där det ej heller var ovanligt med Attefallare inklämnda bland villorna som låg på 2-3 miljoner för 25 kvm…
Vi pratar inte ens om centrala lägen i dessa fall utan om Upplands Bro, Åkersberga, Haninge.
Skulle aldrig våga köpa i förening byggd efter 2010 utan att se alla relevanta ÅF från senaste åren samt underhållsplan.
Det är dessutom många “nybyggen” i områden som Hammarby sjöstad som nu börjar stå inför de första stora renoveringarna.
Fast faran ligger ju i det LW nämner att om dessa fastighetsbolag som inte får sålt sina nybyggda lägenheter hamnar på obestånd hos banken. Fastighetsbolaget kan inte lösa sina lån och ställer in sina betalar till sina leverantörer och där och då har vi snabbt en kris som får ringar på vattnet och som kommer leta sig in i många branscher.
Är inte praxis att byggbolagen sätter varje större bygge i ett eget AB.
Men det är väl inget problem kan tänkas, köparna kan backa pga betydande ändringar i villkoren, bankerna tar över fastigheten och tar tillbaka vad de kan få på exekutiv auktion. Rimligtvis har byggherren fått skjuta in en betydande andel som ligger föreningen tillgodo.
Japp. De är inte dumma.
Ett smart sätt att “utnyttja” bolagsformen så man kan konka varje boende separat.
Nackdelen är såklart att UE direkt det blir kris kräver pengar uppfront då de vet att de är de som står med svarte petter annars.
På något sätt måste staten gå in och rädda eller hjälpa tillför att inte delar av fastighetsbranschen skall gå under, men hur det skall gå till vete sjutton.
Klassiska staten som bryter ditt ben och ger dig en krycka. Staten/riksbanken startade krisen, mer ‘hjälp’ kommer inte lösa något. Tvärtom.
Ja hur länge har svenska nationalekonomer, ECB, m.fl. varnat för svenska hushållens ökande skuldsättning? Åtminstone sedan 2016. Svenska hushåll valde att ignorera varningarna och i stället accelerera sin skuldsättning. Klart de belönas för detta med stöd!
Vet inte om jag skulle säga ordet välja, men resultatet kommer iaf bli en väldigt viktig läxa. Det är inte första gången.
Känns väl lite tufft att lägga ansvaret på individerna när RB fullständigt struntat i alla varningar och hållit räntan artificiellt låg. Vi behöver höga räntan rejält för att komma ur ekorrhjulet av sjunkande värdering av kronan och inflation .
Detta kommer att svida rejält ett tag framöver. Gör vi inte det är vi snart en ekonomisk bananrepublik
Ja regeringen och RB borde definitivt ha gjort mer, men individen har det yttersta ansvaret, speciellt när alla vetat om att den här dagen kommer förr eller senare.
Politikerna och riksbanken måste ju fattat varåt det skulle barka, men politikerna gjorde endast lama åtgärder som amorteringskravet, alldeles för sent. Så dumt att man nästan blir lite konspiratorisk.
I storstäderna har det varit hetsiga budgivningar på allt, utifrån räntor på 1-2%. En barnfamilj har inget annat att välja på än att delta i cirkusen, då hyresmarknaden är dysfunktionell.
Detta är kommunernas problem. Vill de att det byggs får de sänka markpriserna. Finns i större städer lätt 50-70% fallhöjd i pris till kund som kan kompenseras med lägre markpriser.
Sen har ju svenska lokalpolitker kört samma taktik som kineserna.
Man har valt att finansiera stora delar av kommunens investeringsbudget med att sälja mark. Första luftslottet som föll pga det var ju Danderyd som idag är en av de fattiga kommunerna i Sthlm
Nästa luftslott lär vara Nacka kommun som har stora åtatangden vad gäller byggnationer men har valt att leva ur hand till mun och lär vara “utfattig” vad gäller kommunal service enligt uppgifter. Så lär bli jobbigt vid tuffare tider.
För övrigt ska staten ge fan i att rädda spekultaionsobjekt. Kapitalism är bra på så sätt att det självreglerar dåliga beteenden förr eller senare.
Ja, känns som en klockren förlängning av Reinfeldt-politik, även om såklart alla politiska partier har kört metoden.
@Sebulon Starfighter:
Ideologiskt renläriga stockholmsmoderater är absolut inte samma sak som “svenska lokalpolitker” – de är tvärtom ganska extrema i sitt synsätt att man ska sälja ut alla kommunala tillgångar för att (kortsiktigt?) hålla nere kommunalskatten.
Annars håller jag med dig om att staten ska ge fan i att rädda spekulationsobjekt – några av dem kommer att göras om till hyresrätter, precis som Turning Torso i Malmö (som står kvar i högönsklig välmåga).
Staten i det här fallet är detsamma som skattebetalarna. Jag är hemskt ledsen att behöva säga det här, men skattebetalarna kan inte rädda sig själva ur det här lika lite som Credit Suisse eller SVB kunde lösa sina egna problem. Inför staten priskontroller — dvs. räntetak — så går bankerna i konkurs; om staten maxar ränteavdragen så exploderar budgetunderskotten, och med tiden så exploderar sedan inflationen; om staten, dvs. riksbanken, går in med mer direkta “stöd” så exploderar inflationen mer direkt.
Jag tror det kommer bli ett antal hårda år framåt. Det har varit, i princip, “glass och pannkaka åt alla” sedan 2008 men nu är det slut med det. Sånt är livet, det var lätt och enkelt och pengar fanns, nu blir det tight och strävsamt ett antal år. Man får vänja sig vid det nya läget.
Priserna får helt enkelt anpassa sig efter marknaden, vi behöver billigare bostäder, synd om det måste gå via konkurser men det är väl en väg också.
Eller så måste vi inse att det inte r ren mänklig rättighet att bo centralt. De billiga boendena finns. Bara inte där bortskämda svenne bananen vill bo.
Det är kanske så att man få bo i Nykvarn, Österbybruk, Lilla Edet, Hörred, Höör eller Sjöbo.
Höööööör eller Sjöööööbooooo!!! Fett hög status att bo där!
Eslöv först,
och Höör sen!
Precis, eller i Enköping, Västerås eller Eskilstuna där köpare och byggherrar varit lite mindre galna.
Det är egentligen helt otroligt att så få har räknat med räntor som i ett ganska kort historiskt perspektiv är fullkomligt normala, och det är bra att de byggföretag som byggt för dyrt går under.
Eller Ytterhogdahl, Dorotea eller Sveg.
Att familj, vänner arbete och kontakter finns 100 mil bort är knappast relevant. Den som inte är beredd att flytta så långt som krävs för att göra ett ansvarsfullt bostadsförvärv får skylla sig själv helt enkelt. Väljer man att vara fattig får man stå sitt kast.
@Noname:
Det rent trams att man behöver flytta 100 mil för att få en bostad. Så länge man har en inkomst att betala hyran med går det utmärkt att få förstahandskontrakt på en timmes pendelavstånd. Om bor längs en järnvägssträcka med snabba regionaltåg kan man ofta halvera den tiden.
Några exempel: Morgongåva-Uppsala 25 minuter, Enköping-Sundbyberg/Solna C 33 minuter, Mjölby-Linköping 19 minuter, Höör-Lund 27 minuter. Om man kan få förstahandskontrakt med några månaders väntetid kan man inte tala om bostadsbrist (för de som har egen inkomst eller studielån). Att få bo exakt där man vill, inom gångavstånd från krogliv och annat attraktivt kan vara svårare – men är det en mänsklig rättighet att bo så?
Priserna anpassar sig alltid.
Men å andra sidan, två högutbildade heltidsarbetande med 10+ jobbår i sthlm lär väl dra in minst 80-90k rent i månaden tillsammans. Mer om någon är läkare eller inom finans.
Så 40k på boende om det är bra är nog inte så svårt. Ger ju bara 50k att spendera på mat och annat. Per månad.
Sen lär väl ett sånt par redan ha en bostadsrätt som de kan sälja för några mille mer än lånen så insatsen är inga problem.
Tror du överskattar folks inkomster.
Oja mycket mer. Jag skulle nog säga att betala 60 000 i månaden för boende inte är något problem för det lyckade högutbildade paret.
Tror att totala byggkostnaden med tomt för dotter och måg landade på 3miljoner det dom får göra är att inreda övervåningen själva. Huset var färdigt för övrigt. Flyttade in för tre år sedan. Kan det ha varit trehundratusen för tomten. Kommunal tomtmark i en landsbygds kommun. 600meter till tåget 20 minuter tåg till residensstaden, om tåget går.
Precis.
Vill verkligen trycka på detta. Det finns sätt att bo billigare om man kan lyfta näsan ur skithögen som är “centrala” kommuner.
Nackdelen är såklart att det kanske inte alltid är att man får tillbaka byggkostnaderna i landsbygskommuner första 10 åren… Så man blir ju sårbar för förändringar i livssituationen. Men det gäller ju egentligen oavsett var man bor.
Där finns ju ett gammalt klassiskt mått som jag inte vet var man hittar nu eller hur det står till med: I hur många svenska kommuner kan man köpa en tomt, bygga en normal villa på den (typ 120 kvm) och sen sälja så att man åtminstone går +- 0. I sämre tider vet jag att det bara var en handfull. Nu har det kanske varit bättre ett antal år, men det lär rasa.
När det gäller att bo i landsbygdskommun tillkommer ju också frågan om vad man ska jobba med och risken att lägre löner förtar mycket av effekten med lägre boendekostnader. Men det är klart att det kan vara guldläge om du jobbar med IT och har tillåtelse att sitta hemifrån 80-90% av tiden eller mer. Många yrkesgrupper har dock inte den möjligheten.
@MRF: Åtminstone i Sörmland skriker faktiskt företagen fortfarande efter kvalificerad arbetskraft och vanlig pendlingstid till jobbet är för många 20 minuter (eller tom mindre, du åker genom hela Katrineholm på den tiden). Lönen är nog lite lägre men huspriset kan ligga på drygt hälften av vad du får betala i Jakobsberg..!
Frågan är om industrin kan surfa på den svaga svenska kronan och på så vis hålla igång exporten.
Men notera att det är en viss fördröjningseffekt på arbetslösheten. Och att 1990-91 skrek också många arbetsgivare efter arbetskraft och det verkade helt osannolikt att det skulle kunna vända på en femöring. Men det gjorde det och det var inte bara okvalificerad arbetskraft som fick ta smällen
Så kan det absolut vara!
Hej Gosta din dotter och måg hade bra timing.
Nu vill en småstadskommun som Köping ha 9 hundratusen plus för en byggklar tomt.
Lägg in ett älvsbyhus på den tomten så hade Gostas dotter inte tur. Det var nog precis så de gjorde.
En byggklar tomt med allt inkopplat för 900K är väldigt billigt.
Varför bygger man ens bostäder som folk inte har råd med?
Folk hade råd med förutsättningarna vid start av projektet.
Exakt, situationen har förvärrats på bara 1-2 år. Vem har en kristallkula?
“räntan och inflationen kommer aldrig gå upp igen”
Är nått som 90% av befolkningen gått och trott. Inte bara politker och experter
Vi som sa att det kunde ändras snabbt och gå upp till 6% bolåneränta sågs som idioter och glädjedödare.
Vi lever alla i våra bubblor. Din tycks ha sett helt annorlunda ut än min.
Jag har som mest fått betala 16% i bolåneränta. 14% under en längre tid. Numera 1-2% ränta för bundna lån.
Folk har råd. Tillräckligt många.
Därför att de hade råd så länge räntorna var låga och sjunkande.
Om man bortser från en del envisa typer så verkar alla ha trott att det skulle fortsätta i all evinerlighet (och i ärlighetens namn har vi olyckskorpar missbedömt vändpunkten i 15-20 år).
Jo, jag är en av olyckskorparna, och även om det suger att ha missat många möjligheter så är det inget emot jämfört med att sitta i skiten som heter Den Svenska Bostadsmarknadens Kollaps. Jag känner flera som har tjänat storkovan på s.k. bostadskarriär, men som på grund av det senaste årets nedgång nu befinner sig i praktiken på +/-0 med allt beaktat.
Har du verkligen räknat alternativkostnaden då? Vill man bo hyggligt “fräscht” så har månadskostnaden för en hyresrätt varit mycket högre än en BR i lågräne-land och det måste du räkna in.
Även om jag känner folk som fick tag i skabbiga HR som låg där de ville bo. De fixade själva till ytskick och annat utan att blanda in värden och slapp hyreshöjning. Betalar sig snabbt om man tänkt bo kvar i några år.
Herregud så anal jag känner mig nu… men..
YTSKIKT
Det ytliga skiktet.
Inte skicket.
*Åh vad jag ska vända det här skeppet..*
Tycker du att det är ett oskikt? 😸
Jag skyller skamlöst på telefon med automatisk korrigering… Jag har även fått “som” ersatt med “sig” högre upp. Det blev riktigt obegripligt.
Sen kan man fråga sig varför man inte ser det innan man trycker på knappen. Det är ju uppenbart nästa gång man ser texten.
Och med min preferens för små telefoner/skärmtangentbord skulle det vara ännu värre utan autokorrigering.
Kommunerna har velat höja tomtgälden (heter det väl) i alla fall i Stockholm
Betänk att kommuner får också mindre pengar nu och behöver kompensera.
BRF på hyrd tomt är nog högrisk.
Just nu är alla kalkyler ut genom fönstret för de flesta familjer tror jag. Den här inkomst – utgift balansen som alltid diskuteras – den verkar inte gälla längre.
Jag känner till folk i orten som tömde sparkontot för att ha råd med elräkningarna nu i vintras.
Belåningen är nog inte hög här men marginalerna har varit låga och nu rullar inflation, skenande elpris och sämre efterfrågan – uppsägningar ut som en våt filt över alltihop.
Har man kul jobb och lägenhet på Södermalm med fjärrvärme har man kanske inte känt det ännu och den genomvidriga – “kanske bra med en kris för då slutar medelklassen överkonsumera” har jag hört mer än en gång senaste året…
Det är många som är på gränsen tror jag och det kommer dessutom bli värre hela 2023 och kanske 2024 också?
Trist när en barnfamilj med två arbetande föräldrar som bara ville bo och låg inom alla kalkyler för låg risk kraschlandar totalt. Dåligt betyg åt flera regeringar som istället för att styra landet har lekt regering, allihop.
“kanske bra med en kris för då slutar medelklassen överkonsumera”
Är ju idioternas uttalanden
Även om det finns ett akademiskt nöje att prata om krisen så ska man itne glömma att det är människor man pratar om.
Det är det jag kan hata mest med vissa kommentatörer på denna blog. De som sitter och gottar sig i att “nu ska minsann de som bor dyrt få sig!”
Det jag ser är att det är många som hoppade på tåget och köpte dyra bostäder på gränsen för att det aldrig såg ut att vända ner. De som ville ha ett fint boende åt sina barn och komma bort från otryggheten i utsatta områden.
De personerna som nu får ta extrajobb och offra mycket av livets njutningar bara för att kunna bo kvar.
Om man sitter och skrattar åt krisen får man inte glömma att det finns en mänsklig kostnad med och inte bara visa för världen att man är Herr Svinpäls (För det känns som det gärna är lite misslyckade medelålders män som sitter och gottar sig åt andras olycka).
bara för att jag kan känna “vad var det jag sa” så har jag en enorm empati för de som nu sitter i skiten…
Dåligt gnäll!
Försök att lära dig skilja på t.ex. empati och sympati.
Dåliga investeringar mm. måste få ha konsekvenser oavsett vad du sympatiserar med.
Själv bor jag nästan gratis och är nästintill perfekt integrerad i vårat nya Sverige. Är en riktig arbetarklasspöjk, som arbetar ute i vått, torrt, varmt och kallt.
Grattulera mig istället för att gnälla, vettja.
Som bekant svårt att förutese framtiden utifrån det förflutna men: De mest akuta effekterna av den lågkonjunktur som startade 1991 skulle jag säga varade 3-4 år:
Vi hade negativ tillväxt av BNP 1991, 1992 och 1993. Det har annars bara hänt 7 år sen 1982, varav ett var finanskrisen 2009 och ett annat 2020 av kända skäl.
Arbetslösheten började sticka iväg 1991, men de verkliga krisåren var 1993 till 1997 då vi låg kring 10%, efter att först ha först ha sett en ökning från 1,9% 1990 till 3,3% 1991 och sen upp till 5,9% 1992.
Reallönerna sjönk faktiskt bara marginellt och kom aldrig ner på bottennivån från 1984. Men det dröjde till 1995 innan de började gå uppåt igen.
Statsbudgeten hamnade på historiskt lågt underskott 1992 och det dröjde till 1996 innan den hamnade någorlunda i balans igen. Här spelade dock de berömda “dynamiska effekterna” in som skattereformen skulle leda till, men som ju mycket till följd av krisen uteblev och därmed bidrog till att spä på budgetunderskotten. Också dåvarande landstings- och primärkommuner drabbades hårt och tvingades till både neddragningar i verksamheten och uppsägning av personal, som förstås förvärrade allting.
Ser man det från den synvinkeln och tänker att de underliggande problemen är ungefär lika omfattande och svåra nu som då (om än av delvis annan art och med andra orsaker) så verkar det rimligt att anta att vi har åtminstone 3 besvärliga år framför oss. Arbetslösheten har hittills överraskat med att inte sticka iväg, men den glädjen tror jag inte kommer att vara särskilt länge till tyvärr.
10 år tog det för en bekants pappa som köpte en lägenhet på kungsholmen vid fridhemsplan att “få tillbaka insatsen”.
Han köpte på toppen av bubblan före 90-talskrisen.
Så det är nog det man bör räkna med för de som gick in fel.
För övrigt. Om man köpte Ericsson på toppen 2002 så har man fortfarande tappat 95% av värdet på sin investering.
Fast då släpptes kronan fri och den devalveringen var en hästkur. Jag vet inte riktigt vad vi kan göra den här gången som är lika radikalt.
Jag killgissar på en längre men mildare kris.
Fullt möjligt att du har rätt där. Som bloggaren också brukar framhålla så är jag ingen expert i frågan. Inte för att de förmenta experterna i just den här frågan – d.v.s. nationalekonomer – historiskt visat nån stor förmåga att gissa framtiden rätt 🙂
Tomträtt innebär att man som privatperson eller företag får besittningsrätt till kommunal mark i utbyte mot en årlig avgift, så kallad tomträttsavgäld. Tomträttsavgälden är sedan oförändrad tio eller tjugo år i taget. – Sammantaget innebär det att avgäldshöjningarna ofta blir väldigt stora och är svåra att förutse. Det är inte ovanligt att avgälden höjs med 20 000 kronor om året, men det ser olika ut i olika kommuner (Villaägarna).
Eller så kan man göra som jag har gjort. Flyttade från Stockholm för en månad sen och hyrde ett litet hus i Värmland på 69 m2. Efter lite förhandlingar blev hyran inkl. el 6700 i månaden. Detta betalar staten då jag är garantipensionär. Det jag får ut att leva på är 8500 i månaden. Det kan man klara sig på då jag har innan pensionen köpt allt i kläder och prylar för de närmsta 15 åren.
Det är fint här i Värmland…
Hoppas du inte blir alltför ensam där <3
Nejdå, jag har redan “du och broder” med grannarna. Dessutom har jag ett par böcker att skriva. I fabulerandets konst blir man aldrig ensam…
Äsch, “jag har redan” skulle vara “jag är redan”
Välkommen till Värmland! Skaldernas och berättarnas landskap. Om du vill skriva böcker har du kommit till rätt ställe.
Japp, inspirations tarmen knorrar redan av vällust. 😀
Jag köpte en sommarstuga med permanentstandard, på en stor friköpt tomt, i ett alltmer attraktivt område, och det har jag aldrig ångrat. Ingen tomträttsavgäld, ett lågt inköpspris och en låg avgift till vägföreningen. Jag har sedan byggt ut i etapper, bl a med Attefallsrum, större komplementbyggnad och friggebodar. Underbar natur runtomkring. En halvtimmes bussresa till stan. All service har flyttat hit under åren (i början fanns nästan ingen service här, bara skog). Folk på jobbet hånskrattade åt mig “vilket löjligt litet hus du har köpt” och skröt “när jag ska köpa hus så blir det en rejäl villa” sa dom… Men en sak var jobbig, brunnsvattnet innehöll vansinnigt mycket järn, så det behövdes ett filter, men sedan kom kommunalt VA. Det är tyvärr bara 10 cm isolering i väggarna, men 3-glasfönster.
Tur de undersöker billigare kontantinsatslån för förstagångsköpare löser allt
/ ironi
Amortering? Nej varför då…
Jag känner en enorm lättnad över att banksubventionen, förlåt, ränteavdraget finns kvar en dag som denna.
Det räddar nog fler än man kan tro. oavsett inkomstgrupp.
Men det ska ju betalas med. Det lär vara många miljarder av statens utrymme till annat som nu ryker in dessa subventioner.
Rädda, i den bemärkelsen att man räddar kroppen från kyla i början av en nedkissning?
Problemet är att det ju i praktiken blir andra som får betala för ränteavdragen, nämligen de som bor skuldfritt. Det behöver inte på några vis vara en välbeställd grupp, utan ofta rör det sig om folk på landsbygden i enkla men färdigbetalda (kanske sedan flera generationer) fastigheter.
Avdragen för kapitalinkomster kvittas mot inkomst av kapital så på totalen är skatten neutral. Det finns ju alltid någon som tjänar mer på ökade räntor (dvs borgenären)
Är man konspiratorisk om man misstänker att utvecklaren som försett bloggen med siffror har en agenda med det?
T.ex. att skapa opinion för sänkta räntor och höjda ränteavdrag?
Nej, det tror jag inte.
Såklart hen vill kunna dra igång ett bygge, men ovan beskrivna är ju ett de facto läge som låser bostadsbyggandet. Sveriges bostadsmarknad, jmf med många andra, är ju inte driven av spekulationsköp utan att folk vill byta bostad, och detta tillstånd bygger upp ett tryck – förr eller senare väller behovet över även räntevallarna, så att verka för sänkta räntor och avdrag genom en bloggartikel är nog ändå lite foliehattsteori 🙃
Tror mer o mer på fastigheter med generationsboenden. Vi äldre kommer inte linma flytta till annat boende med nuvarande pensionsnivå med dagens kostnader, ungdomarna kommer heller onte ha råd atr skaffa eget boende utan att föräldrarna (vanligt förekommande) belånar sin nuvarande fastighet som inte ens det räcker till mumera.
Därför tror jag på att fler generationer bor i samma fastighen framöver, bygger till med fler rum villet är gynnsamt.
Denna modellen har jag för mig är vanlig ute i europa.
Den modellen är vanlig i fattiga länder, ja, vilket numera Sverige tillhör med skillnaden att människor i Sverige inte förstår att vi är fattiga.
Jag har många grannar med generationsboenden. Den stora byggrätten på ca 300 kvm är som gjord för generationsboenden. Den ursprungliga sommarstugan på tomten blir då gamlingarnas bostad.
Det är förstås alltid vanskligt att spekulera om framtiden. I mina räkskal står det skrivet att nybyggnation dör under innevarande mandatperiod. Många äldre föreningar kommer också få väsentliga problem, äldre prognoser om avgiftshöjningar om 30-50% kommer överträffas. Eftersom höjningarna kommer ske stegvis över 3-5 år ser vi att många köpare nu är ute å gör bort sig i tron om att det är köpläge.
Jag tror detta blir en stor valfråga i nästa val. Gissningsvis ligger subventionerade lån till exploatörerna, amorteringsavdrag,
räddningspaket till krisande BRF:r, subventioner till bostadsbyggande och som högerbonus avreglering av bruksvärdesmodellen i korten.
Styrräntan kan fortfarande nå 5-6% och händer det går botten ur ekonomin. Då tror jag vi får väldigt spexiga reformer, ser man på tidölagets track record i governance ser det inte bra ut om vi kommer dit.
Kommer inte att finnas en spänn till subventioner för att rädda detta. Dels pga all annan utveckling i samhället och dels för att skuldbergsbubblan är så enorm att alla subventionskalkyler landar på månen.
Men rätt botemedel mot att detta inträffar igen de närmaste 30 åren kan var 35000 barnfamiljer på gatan, så att folk i gemen lär sig riskhantering.
Fast ingen lärde sig ju något 1991 verkar det som.
Jag vet inte om det var just 35 000 barnfamiljer som drabbades illa då, men vi känner, och känner, till två familjer som hamnade på gatan 1991 utan bostad och med höga personliga lån som har förföljt dem resten av livet.
@Svante:
De hamnar inte på gatan om det går så illa att deras brf:er går i konkurs de blir “bara” hyresgäster. Det är fruktansvärt surt men inte landets undergång.
Exakt, så blev det även på 90-talet. Bankerna tog obetydliga kreditförluster mot privatpersoner på 90-talet och det var få som hamnade på gatan. För villor är det dock annorlunda, men numer kan banken iaf inte ta kåken pga den sjunker i värde mot säkerheten. Kan man betala räntan är man säker (det finns ju amorteringsfrihet). Har man jobb ska det nog även räcka till ränta, men mycket annat kanske ryker.
Jag tror inte det går väldigt illa, men lånen är värdepapperiserade, så dyker värderingarna duktigt tror jag inte lagarna on att “banken kan inte ta huset” håller.
@Svante Turlasson:
Det finns väl inget tecken på att svensk lag med följdförfattningar kommer att sluta gälla bara för att räntorna går upp tre-fyra procent? Det är ju inte första gången i Sveriges moderna historia detta inträffar eller hur?
Många äldre föreningar har noll på kontot och har kunnat hålla extremlåga avgifter.
Men dessa föreningar står nför stora arbeten som man skjutit framför sig för att till varje pris hålla avgifterna nere
re-investeringar i fastigheten som nu ska bekostas med lån till höga räntor.
På en byggmarknad vars kostnader skenar.
Det kan inte nog påpekas att den som vill köpa BRF alltid noga ska studera flera årsredovisningar bakåt för att se just hur den långsiktiga förvaltningen hanteras. En bra förening har alltid något lite större på gång, precis som en bra villaägare med en lite äldre kåk sällan vilar på hanen när det gäller att löpande fixa. De årliga investeringarna i fastigheten bör inte ligga under avskrivningarna – det innebär (låt vara något förenklat) att man skjuter nödvändiga investeringar framför sig. De år man inte utför så stora, kostnadskrävande insatser bör avsättningar till rep.fonder öka. Pengar på banken och rejäla amorteringar innebär också att det blir mindre dyra räntekostnadsökningar när man kommer till punkter där upplåning behöver öka igen. En skaplig likviditet minskar också behovet av kortfristiga lån och därmed ännu en utgiftspost i föreningen.
Hellre lite medlemmar som gnäller över att avgifterna är onödigt höga än tvärtom.
Ett problem med brf:er är ju att de som förvaltar husen också bor i dem för tillfället och därmed vill ha så låga kostnader som möjligt.
Bättre att investera de privata pengarna i att rusta upp lägenheten så att värdet ökar än att betala högre avgift för att föreningen ska kunna rusta upp.
Precis. Du sätter fingret på viktiga saker.
Det är inte sällan som man ser att det är fastigheter med stora behov som sammanfaller.
Den där dåliga fasaden sammanfaller med det dåliga taket och så stammarna…. Sen ska det renoveras hissar med mera…
Skulle man göra detta skulle det bara resultera i att man aldrig skulle köpa något.
Den där lägenheten är inte värd xxx kronor – men en hel del andra betalar gladeligen xxx kronor och lite till = det blir ingen lägenhet.
Jag tror de flesta faktiskt KÄNNER att bostaden de köper är lite för dyr men väljer att bita i det sura äpplet för att få en bostad. Sen kan man rationalisera för sig själv att många andra gör samma sak.
Förr eller senare resignerar nog många, i och med att allt bara känns som “hittepå-pengar” ändå, med miljoner hit och miljoner dit.
Går det bra så går det, och för det osannolika utfallet att man förlorar allt man äger och blir satt på bar backe med skuldsanering, så kanske det kvittar lika om man har en nettoförmögenhet på minus en eller minus fem miljoner; det blir ändå någon annans problem.
Det som nu börjar bli tydligt för många är att det där värstascenariot kanske inte är fullt lika osannolikt som man trodde, även om det fortfarande är en bra bit kvar innan det verkligen kan gå åt pipsvängen.
+1
Får se om lösningen kan vara för byggherrarna att se till att månadsavgiften inte ändras så mycket att köparna kan backa. Skjuta till lite extra pengar som räcker i 5 år kanske ger att man rent juridiskt kan prångla på köparna säcken.
Allmänt så är väl problemet att folk alltid konsumerar och köper så mkt dom har råd med för stunden. Bostäder tex. Tur att man aldrig fallit i den fällan, utan varit nöjd med en enkel gammal BRF.
Ja, det är ju konstigt att problemet är att alla vill göra som alla andra gör och jämför sig med varandras möjlighet att ha högsta möjliga utgifter.
För egen del är jag mest intresserad av att göra det jag själv vill göra inom min egen budget och är inte intresserad av vad grannen vill göra inom sin budget.
Vi har ju varit igenom liknande förut.
https://cornucopia.se/2010/08/svenska-bostadsbubblor-1981-2009/
Det blir lite katastrof ett tag, eller mycket, och sedan blir allt som vanligt igen. När vi köpte 1991 föll priserna inom kort med 30 % och räntan blev astronomisk. Sedan köpet har priserna ökat med 700 %.
Blir gött med ökning om 700% på dagens priser. Fyramiljonerslägenheten går på 32 miljoner.
😀
Fast om 30 år har jag minst ena benet i graven och du är själv på god väg dit.
Min far kunde aldrig riktigt fatta att vi betalade så enormt mycket för vår bostad 1991 när han 20 år tidigare bara betalade 1/4 så mycket för en betydligt större bostad.
Jo, han förstod att inflationen hade jobbat, men han hade ändå svårt att mentalt ta in detta.
Byggde hus på Värmdö med havsutsikt 1991. En industritomt skulle finansiera det hela. Allt gick åt helvete och i slutändan blev jag skyldig två miljoner. Fick skuldsanering efter ett antal år och sisådär tio år senare var jag skuldfri.
Sist kåken såldes förra året gick den på tretton miljoner…
Lider med dig och alla andra i din situation och liknande.
I ditt läge är det naturligtvis helt omöjligt att glädjas åt hur rätt du tänkte när du började bygga.
Det var en tuff tid även för oss som klarade oss igenom eländet.
Vi hade många, många år av tältsemester på Åland. Färjan från Stadsgården var nästan gratis när man inte hade någon bil med sig och transporterna på Åland löste sig på olika vis. Ibland åkte vi buss, ibland liftade vi och några år tog vi med våra cyklar.
Barnen tyckte det var jättekul och längtade till Åland nästan direkt efter julen.
10 dagar på Åland kostade familjen ungefär en tusenlapp mera jämfört med att vara hemma och vi hade det säkert lika kul som andra hade på sina betydligt dyrare charterresor.
Vilken boendeform, villa på egen friköpt tomt eller “hyrd tomträtt”? Många bostadsrätts-radhusföreningar gick omkull just 1991. En kollega (som var dessutom brf-ordförande) förlorade 500.000 kr när hans förening i Åkersberga gick omkull och några som hade inrett vinden förlorade 1 mille på konkursen.
Tomträtt vs äganderätt:
Det är nästan alltid bättre att ha en friköpt tomt. Har du äganderätt på tomten finns ingen risk att du förlorar den om hyresavtalet löper ut. Du behöver inte heller oroa dig för höjda boendekostnader om marktaxeringsvärden ökar och markägaren höjer hyran. Det finns inget pristak på tomträttshyran eller på tomträttspriset för den som vill köpa loss en tomträtt. Frågan har diskuterats många gånger men än finns ingen skyddslagstiftning på plats.
Skydd mot chockhöjning av hyran saknas:
Problemet med tomträtt är att det inte går att förutse hyreshöjningar. Kraftigt stigande marktaxeringsvärden och varierande beräkningsgrunder i olika kommuner, har på flera håll i landet lett till chockhöjningar av tomträttshyran. I vissa fall blir kostnaden så hög att tomträttshavaren inte kan bo kvar – kommunerna tar inte hänsyn till enskilda hushålls betalningsförmåga.
I lagen finns inget skydd mot chockhöjda hyror och tomträtt har därför blivit en otrygg upplåtelseform.
Halmstad är en kommun där tomrättsfrågan kom i fokus under 2017 när småhusägare fick höjningar på 600 procent.
Samma här, köpte 1988 för 700.000 kr och priset har gått upp med 700%. Fast jag har kostat på mycket renoveringar och utbyggnader också.
Två funderingar:
1. Hur påverkar de ökade boendekostnaderna inflationen? Är det inte så att räntekostnader saknas i inflationssiffran. Amorteringskrav påverkar väl inte heller inflationen dock utgifterna för många varje månad. Kostnadsökningarna kan alltså vara mycket större än inflationen.
2. Byggkostnadsindex har under många år ökat väldigt mycket och med ränta på ränta effekten har det blivit absurt dyrt. Ingen verkar dock brytt sig om höga priser. Fastigheter har haft en egen logik. Att jaga priser på nätet samtidigt som man betalar vad som för en bostad har varit ohållbart länge. Frågan är hur man skall kunna få ned byggkostnaderna igen inom dagens bygg-ekosystem. Vore bra med lite tips från er andra här på bloggen😃
Riksbanken tog väl bort räntor från det konsumentprisindex de utgick från, eftersom det inte gav de siffror man ville ha. Nu skulle det varit vettigt att ha med dem igen, för att få ytterligare argument för räntehöjningar.
Ger inte ett vitten för de olika KPI-måtten; bara ett sätt för makten att välja vilket narrativ man vill lura på väljarna.
När fick man välja ledamöter till Riksbanken? 😉
Indirekt så gör man ju det, i och med att styrelsen till syvende og sidst är politiskt tillsatt.
Men det är klart, den har ju, och skall såklart ha, en viss frihet från politikerna för att kunna driva en långsiktigt förutsägbar och stabil penningpolitik.
Nu får vi vänta i 100 år!
De senaste årtiondenas kraftiga prisuppgång på bostäder i Stockholm är inte unik, utan en liknande uppgång skedde även under andra halvan av 1800-talet. Den gången slutade det med en hundraårig real stagnation för bostadspriserna. Hur det blir denna gång beror i stor utsträckning på vilka institutionella val som görs.
https://www.di.se/nyheter/forskaren-boprisrallyt-inte-unikt-historiskt/
Betalvägg, men många kan ju komma förbi sådan.
@Surtrutn:
Just Stockholm är lite speciellt eftersom nettoinflyttningen från övriga Sverige upphörde för flera år sedan (den är numera negativ och det är invandring som gör att invånarantalet inte minskar). Det kan påverka priserna…
Det stämmer inte för kranskommunerna där många av dom växer så det knakar. Många flyttar även ex nordost för att slippa sociala problem osv.
Jo vissa kommuner växer fortfarande (t.ex. har Järfälla vuxit från 61 000 till 85 000 på 20 år) men för länet som helhet (där Stockholms Stad naturligtvis väger tyngst) har alltså netto-inflyttningen från övriga Sverige upphört.
Inflyttningen är ersatt av invandring och näst största gruppen invandrare till Sverige var från Indien senaste statistikåret 2021 (största gruppen var invandrade svenskar). Man kan nog räkna med att även de har inkomst och pengar att lägga på en bostad. Även om de siffror från SCB jag sett är för hela Sverige är det säkert många av de 6000 indierna som bosätter sig i nybyggda bostäder i Norra Storstockholm.
Jag är mest arg på mig själv som vägrat att hjälpa mina barn att köpa bostad eftersom jag de senaste 15 åren varit rädd för att bostadsbubblan skulle spricka.
De har iofs. bott i stora fina lägenheter (85 – 90 kvm) med hyra under 6000:- kr/månad så de har ju haft det bra ändå.
Skuldavskrivning är enda verkningsfulla åtgärden som kan göras vid det här laget; 50% rakt av; tillsammans med motsvarande bail-in. Inte kul, men att köra vidare med nuvarande system är inte möjligt.
Bara om dom skuldfria får en tillökning på 50% av sina tillgångar…
Bolån är bra lån som faktiskt betalas av låntagarna. Finns ingen anledning att skriva av bra lån.
Dessutom är de finansierade i utländsk valuta, under utländsk jurisdiktion, så vi kan inte skriva av dem.
@Freudenberg:
Om det inte behövdes efter 90-talskrisen behövs det inte nu heller. Glöm inte att det trots allt är en ganska liten del av befolkningen som helhet som gjort entré på bostadsmarknaden de senaste fem-tio åren. De med lägst inkomster bor dessutom oftast i hyresrätt.
Det är så klart surt att bli av med sin drömda vinst men det kommer att vara få som råkar så illa ut att de kommer att sitta med förlustlån när bostaden är såld – åtminstone så länge de flesta har jobb att gå till.
Hur annars ska vi kunna betala räntorna? Negativ tillväxt, minskad utlåning och stigande räntor är ingen bra kombination. Systemet bygger på ständig tillväxt för att finansiera den befintliga skuldmassan. Varje krona sen 1873 betalar någon ränta på idag
@Freudenberg:
Man kan nog på goda grunder anta att det är ännu ganska få människor som har lån som är större än bostadens hela värde. Om de säljer ett hus de inte har råd med får de med andra ord pengar över, till skillnad mot verkligt fattiga människor som inte har några sparpengar alls.
Under 90-talskrisen var det faktiskt tiotusentals som fick sälja till ett lägre pris än bostadslånen men inte heller då kraschade statens finanser (trots en betydligt högre statsskuld jämfört med idag).
Du bör alltså ställa in dig på att betala själv (med den inte så lila hjälp du redan får från staten via 30% ränteavdrag).
Skuldavskrivning vore ju att ge pengar till de som inte tagit ansvar utan bara följt strömmen.
Livet är inte rättvist.
Jag blev sjuk under mina universitetstudier och har sedan dess fått hanka mig fram på timjobb. Jag har inte haft råd att sätta mig i skuld för att köpa ett boende. Samtidigt ser jag hur en av de som orsakade min sjukdom köpte ett hus för nästan 8 miljoner i höstas. Han har ett lågkvalificerat arbete och hans flickvän jobbar som handläggare på en statlig myndighet. Varför ska jag vara med och hjälpa till att sanera hans ekonomi nu när karma äntligen verkar ha kommit ikapp honom?
För att livet inte är rättvist? Det är inte personligt, vi är ibland bara offer för omständigheterna.
Ja, vi som skaffat familj under de här åren borde få lära oss att veta hut eller kanske tvångsemigretats till andra länder.
Nej, många har inte haft något reellt val. Även vi som flyttat ut utanför all service och bekvämlighet men ändå stannat i (bil-)pendlingsavstånd har fått ta lån. Det är inte enbart någon slags fejkad överklass med storhetsvansinne det handlar om.
Jag fattar att läget är tufft. Svårt att agera mot majoritetens beteende på marknaden. Skuldavskrivning skulle ändå uppfattas negativt av många som hållit igen och agerat försiktigt över tid. Är ju lite som att någon annan skall täcka en aktieförlust. Problemet är att boende är en nödvändighet och att priserna är så höga att effekten vid en prisnedgång om 20-30% blir svåra att hantera.
Jag och andra med höga inkomster har ändå förundrats över hur många med betydligt lägre inkomster haft råd med sina liv. Många har ju levt som om de vore blåblodiga med en kombination av resor, nya+ dyrare bilar, ständig renovering och allt dyrare boenden. Om jag renoverar köket eller köper ny bil sparar jag först och köper sen. Lånen skall bort och en bostad vill man ha betald på 30 år. Så trots god inkomst får man tänka sig för. Så just nu är läget bra då alla lånen är borta och man kan ha guldkant. Men satan vad man varit ekonomisk genom åren.
Nu kanske Svensson blåblod försvinner och ett mer ekonomiskt förnuft sprider sig. Trist för alla dem som kommer i kläm i processen.
Jag har ingen ambition att betala av mitt huslån, jag låter istället inflationen äta upp en stor del av skulden. Jag har inga barn.
De som äger skulderna, t ex fondägare, pensionsfonder etc, ska de då bli av med 50%?
Ja, det blir en haircut / bail-in i motsvarande grad för dom.
För dom är alltså detsamma som för dig själv, eftersom det handlar om våra pensionspengar. Dessutom är det vi som betalar för att rädda bankerna.
En konkursvåg med efterföljande exekutiva auktioner hade haft samma resultat.
Den som har lånat ut pengar till det här är nästan lika skyldig som de som lånat dem. Även långivare har ett visst eget ansvar för att bedöma vad de lånar ut pengar till. De flesta håller nog med om att den som lånar en tusenlapp till en knarkande uteliggare får skylla sig själv när återbetalningen uteblir.
Uteliggarna själva är väl insatta i problematiken, och det är därför som de alltid ber om en liten gåva och inte ett lån. För ärlighet varar längst.
@Jojje:
Nej inte alls faktiskt. Bankerna tar nämligen över fastigheter som fortfarande har ett värde i och med att de går att hyra ut (hyrorna sjunker inte 50% vid en fastighetskris). När den akuta krisen är över efter några år kan bankerna realisera sina panter med ganska måttliga förluster (detta praktiserades framgångsrikt efter 90-talskrisen).
Förutsatt att dom först blir räddade av skattebetalarna (bail-out) vilket inte alls är säkert den här gången.
Bankerna kan inte klara övergångsfasen själva, deras affärsmodell är uppbyggt på maximal hävstång och statliga garantier.
Fastighetens värde har två komponenter som är relevanta här: driftsöverskottet och diskonteringsräntan. Ditt resonemang förutsätter att nollräntan kommer att återvända inom en snar framtid.
Om man går från 1% ränta till 4% så minskar fastighetens värde, något förenklat via Gordon-formeln, med 75%.
Först måste banken överleva flera månader/år utan ränteintäkter, sen börjar en lång process med kronofogden, sen ska det utmätas, sen ev renoveras, sen läggas ut för försäljning, sen ligga ute på en död marknad till underpris i 100-150 dagar, sen betala arvode, sen kreditkolla hyresgäst, sen anlita fastighetsskötare, sen höja hyran med flera tusen för att betala fastighetsskötare (som görs av fastighetsägaren idag), sen oroa dig för om hyran kommer betalas i tid.
Om hyran inte betalas i tid så kan hyresgästen i lugn och ro strunta i hyran i 6 månader innan hyresvärden kan agera, efter hyresvärden agerat han hyresgästen lugnt bo kvar i ytterligare 6 månader om det finns ett barn i hushållet (inget barn ska bli vräkt).
Sen tar det ofta ytterligare 6-12 månader innan socialen hittar alternativt boende till familjen, och undertiden betalar hyresvärden alla kostnader.
🤣
@Freudenberg:
Som jag skrev går det utmärkt att hyra ut (erfarenhetsmässigt ofta till de f.d. ägarna) under tiden. Riktig kris blir det först när en stor del av fastighetsbeståndet står helt tomt (vilket hände för kommersiella lokaler på 90-talet).
Efter 90-talskrisen tog faktiskt staten faktiskt inte över särskilt många banker och när de gjorde det (en?) gjorde skattekollektivet tack vare statens svåröverträffade kreditvärdighet till slut en ganska bra affär (till några “barskrapade” finansmäns vrede).
Jag förväntar mig att man gör likadant nu om det blir aktuellt, tar över en konkursmässig bank utan ersättning till ägarna (om de tycker att deras aktier är värda något kan de ju annars ordna upp situationen själva utan statens hjälp..!).
@Jojje:
Tror du snubblade lite på dina skosnören där (eller på din formel).
@GORAN 63
https://www.investopedia.com/terms/g/gordongrowthmodel.asp
Inte då.
@GORAN 63
Men jo, en fastighetsvärdering är ju till stor del baserad på vilka räntor man tror kommer att gälla i framtiden. Det går alltid att jobba mot ett horisontvärde fem-tio år in i framtiden, men det värdet är ju bara en funktion av vilken räntestruktur som, i kombination med inflationsförväntningarna, ligger i tebladen just då. Så om det finns en rationell förväntan om framtida räntor blir resultaten inte fullt lika dramatiska.
Jojje, du får gärna förklarar hur Gordons formel är tillämpbar på värderingen av privatbostäder.
Men eftersom vi bara handlar med skulder (IOU’s) så gäller förstås även löne/sparkonton.
Cypern testkörde 2013 med 10% på konton över €100k.
Börsen kommer totalkrascha när handlare får likviditetsbrist och tvingas sälja. Pensionsfonder kommer kollapsa.
@Goeran63
Även om bankerna har absolut rätt till egendomen via pant så har praxis hittills varit att objeket läggs ut till allmänn försäljning.
Men med allt Klaus Schwab snack så kan man börja undra. Jag kan mycket väl tänka mig ett överbankligt/statligt företag som har förtur får företräde (Blackrock, Vanguard).
Maktkampen handlar inte om pengar; den handlar om vem som vaknar upp först. Klaus är vaken kan jag säga.
@Freundenberg:
Ta det lite lugnt, vi har just nu bostadsräntor som är ett par procent *lägre* än de var 2008, samhällskollapsen kommer inte nu (heller)..!
Word. Det handlar om en del av bostadsägarna som kommer få stora problem, om de inte har det redan, inte alla.
Det är nog troligare att problemen kommer uppstå pga andra faktore i ekonomin som tar stryk av högre räntor, tex ngn form av bankkris. Det sprids mer och mer…
Word. Det handlar om en del av bostadsägarna som kommer få stora problem, om de inte har det redan, inte alla.
Det är nog troligare att problemen kommer uppstå pga andra faktore i ekonomin som tar stryk av högre räntor, tex ngn form av bankkris. Det sprids mer och mer…
Word. Det handlar om en del av bostadsägarna som kommer få stora problem, om de inte har det redan, inte alla.
Det är nog troligare att problemen kommer uppstå pga andra faktore i ekonomin som tar stryk av högre räntor, tex ngn form av bankkris. Det sprids mer och mer…
När det var en bra marknad så struntade bolagen i att kontakta köpare som “drog sig ur” affären genom att göra sig helt oanträffbara, även om kontrakt var signerat. Det fanns ju andra köpare som var villiga att köpa ändå och om man inte som köpare lyckades få ihop finansieringen så var det ändå ingen idé att stämma någon och förstöra deras liv. Blir intressant att se om man faktiskt kommer stämma i domstolar nu.
😁 Ja, motivationen för det har väl gått upp några snäpp nu.
När det var en bra marknad så struntade bolagen i att kontakta köpare som “drog sig ur” affären genom att göra sig helt oanträffbara, även om kontrakt var signerat. Det fanns ju andra köpare som var villiga att köpa ändå och om man inte som köpare lyckades få ihop finansieringen så var det ändå ingen idé att stämma någon och förstöra deras liv. Blir intressant att se om man faktiskt kommer stämma i domstolar nu.
Brf får inga bostadsrätter osålda. Byggherren har i kontraktet med brf förbundit sig att köpa osålda lägenheter. Dvs byggherrarna kommer sitta med ett rejält bestånd som kostar varje månad.
Exakt så. Vilket efter lite tid kommer ordna sig på ställen med god arbetsmarknad.
Ja, men den dåliga valutamoralen från RB ligger hela tiden och nöter i nacken på företagarna.
Byggherren har varje fastighet som ett eget bolag. Hur tror du det går när man konkar det individuella projektet?
Räkna med att BRFerna kommer få ta smällen
Hur menar du? Att “projektet” kokar innan tillträdet? Innan tillträdet har brf varken skulder eller större tillgångar. Fastighetsaffären brf och byggherre sker ju strax innan tillträdet.
Fast i Stockholm stad, och tror det gäller övriga kommuner med, så påverkas markpriset av marknadspriset på lägenheten och av byggkostnaden. Så det stämmer inte att markpriset är detsamma oavsett prisutveckling på markpriser. Vid markanvisning görs en ”byggherrekalkyl” där markpriset räknas fram utifrån mäklarstatistik på sålda lägenheter, byggkostnader och att byggherren ska ha en vinst och ett riskutrymme. Sen uppdateras markpriset fram till att byggherren tillträder marken utifrån ett index som grundar sig på mäklarstatistik över sålda lägenheter. Så markpriset går upp och ner beroende på marknaden fram tills byggherren betalar vid tillträde. Sen har ju byggaktören hela risken under byggtiden efter tillträde, då är marken redan betald. Lite förenklat.
Men i detta finns ytterligare en dimension i detta. I Stockholm stad och antar det är detsamma i de flesta kommuner där mark sälj/upplåts mot tomträtt ska intäkterna från markförsäljningen bekosta kommunens utbyggnad av allmän plats. Det vill man ju inte ta skattepengar till. Men sjunker markpriserna och byggherre/entreprenadkostnader stiger kan projekt även falla på att kommunen inte har råd att göra de investeringar som exploateringen medför.
Så det finns även den dimensionen som gör att det kommer byggas mindre.
Menar så klart
” Så det stämmer inte att markpriset är detsamma oavsett prisutveckling på lägenheter”
Mycket tjatter i denna Tråd också.
Vi har haft den mest inkompetenta riksbanksledningen av samtliga EU-länder från 2006 fram till 2023 – dvs under Stefan Ingves år.
Han / RB har kört än räntepolitik som stimulerat skulduppbyggnad och deprecierat den Svenska kronan vilket lett till
– Dyrare bostäder
– Högre tillgångspriser (Mark)
– Sämre värde på pengarna
– Inflation
Att folk anpassat sig och köpt dyra hus och lägenheter kan man inte skylla på dem eftersom det funnits väldigt begränsad tillgång på billiga boenden.
På samma sätt har kommunerna satt prislappen på marken i förhållande till vad marknaden har varit beredd att betala vilket är det enda rimliga sätt de kan hantera skattebetalarnas pengar.
Det finns istället tre parter som bör fundera på vad de ägnat sig åt de senaste 15 åren och som orsakat problemen
1) Riksbanken har kört ett experiment med negativ ränta i kombination med artificiell sedelpress (QE). Flera andra gick i samma spår men Svenskarna ville som vanligt gå längst och vara extremast. Detta måste vi nu äta upp och det kommer ta tid. Vi har högre inflation i kronor räknat när kronan tappar värde mot andra valutor.
2) Politikerna har inte justerat skattereglerna för bostadslån och minskat rätten till ränteavdrag. Här ska denna polariserade tråd veta att frågan varit uppe när Reinfeld, Löfven & Andersson varit statsministrar så ingen sida är utan skuld. Bäst möjlighet hade Löfven 1 att agera men det var ju som bekant en vinglig regering. Nu är det för sent så Kristersson är ursäktad i detta fall. Hade Politikerna gjort sitt hade effekterna av RB’s dårskap mildrats. Man valde istället att kortsiktigt köra på, försöka upprätthålla status quo och vinna nästa val.
3) Finansinspektionen hade kunnat skruva åt amorteringsreglerna man valde att blunda och köra för att få nytt förtroende av diverse populist-regeringar som inte ville jäklas med medelklassen.
Att kasta skit på bostadsköpare eller marksäljare är att skuldbelägga den oskyldige
Håller med om i stort sett allt du skriver, men är lite betänksam för slutklämmen. För är verkligen bostadsköpare “oskyldiga” (ordet leder tankarna till att de inte skall behöva ta eget ansvar) till att ha gjort dåliga kapitalplaceringar?
Vi har samtidigt med bostadsbubblan även haft en större prisökning på andra tillgångar än vad som är långsiktigt hållbar. Ändå så tycker jag att man har ett eget ansvar på tillgångsmarknaden för de affärer man gör, om det nu råkar vara i värdepapper, ädelmetaller eller fastigheter.
@H.Gobb och Bitvargen (ditt nick passar dig):
Jag håller verkligen med om kritiken mot riksbanken men håller också med om att man som bostadsköpare faktiskt måste ha en ekonomisk kalkyl som bygger på att man själv ska (kunna) betala för sin bostad.
Brf är lite knepigare eftersom man kan bli beroende av också grannarnas (dåliga) ekonomi om det går så illa att insatserna blir värdelösa men för villaköp är det faktiskt inte särskilt svårt att räkna ut vad man måste amortera för att vara skuldfri vid t.ex. pension eller kalkylera med en arbetslös i familjen eller med den ränta som rådde så sent som 2008 – faktiskt så mycket som 6% utan att någon alls skrek på statligt ingripande..!
Glömde ränteavdragen – naturligtvis skulle man ha börjat trappa ner ränteavdragen när räntan sjönk under 2% 2009. Statsministern då hette Reinfeldt då, inte Löfven, men självklart hade man varit tvungen att vara överens över (den då fortfarande tydliga) blockgränsen.
Men att man, som du påpekar, riskerar att påverkas av grannars ekonomi i en brf är väl en del av risktagandet man gör när man köper in sig i en sådan?
Brf är den i särklass mest gynnade bostadsformen från statens sida, så man skulle väl säga att den ökade risken väl kompenserats genom förmånlig beskattning och låga/inga avgifter.
KALP kalkylerna bygger på 7% ränta för det mesta.
Däremot räknade man inte med ökad energikostnader med ca 100% och matkostnader med ca 25%.
Framförallt räknar kalkylerna med att folk skall ha noll meningsfull tillvaro, och därmed är de där 7 procent ränta rena skämtet.
Nja – var och en har såklart ett eget ansvar men i ekonomin som helhet kan man inte skuldbelägga eller peka finger åt hushållen / privatpersonerna. Om vi gör det så behöver vi varken politiker eller institutioner. Vad jag menar är alltså att man ska utgå från att låntagarna agerar på vad som är rimligt i stunden och att institutioner och politiker måste sätta de långsiktiga ramverken.
Men samma sak gäller ju för andra kapitalplaceringar också? Man har väl sig själv exakt lika mycket att skylla om man tappar en miljon på aktier eller en miljon på en radhuslägenhet? Eller för den del de som valt rörligt elpris och nu vill ha stöd för det svider i plånboken; de hade ett val att göra och valde fel.
Jag menar inte att man måste skuldbelägga någon enskild aktör som dragits med i grupptänk och bubbelhysteri. Men att försöka peka ut andra som syndabockar för att slippa ta eget ansvar för egna gärningar, slutar i regel inte bra.
Man kan ju också konstatera, att om en aktie minskar i värdering så återspeglar det i regel en förändring i det underliggande värdet. En fastighet som minskar i värdering, förutsatt att den inte förändrats (bostadsslitage, avverkning, etc.), behåller däremot sitt värde, så inget går egentligen förlorat i ekonomin. Det lägre priset kommer att relativt sett gynna köparen och missgynna säljaren. Eftersom det motsatta förhållandet rått under väldigt lång tid nu, så tror jag att det är bra med en justering till mer rimliga värderingar på fastigheter.
På individnivå har du rätt. Vad jag pratar om är på gruppnivå. Som grupp betraktat måste myndigheter och andra beslutsfattare utgå att en andel av individerna kommer att fatta dåliga beslut. Alla är inte utbildade och vissa är ohälsosamt riskbenägna. Det ändrar man inte på för att man pekar finger åt ‘gruppen’ där de flesta inte har betett sig på det viset.
Individerna ska ha vägledning via prissättning (Ingves blåste alla där) och via regelverk (bankerna -> Finansinspektionen, Skatteregler -> Politiker).
Jag anser att myndigheterna inte stöttat beslutssvaga individer på ett adekvat sätt och att Ingves devalvering av Svenska kronan kommer att stå alla svenskar dyrt under lång tid framöver. Skulle kronan stärkas 30% mot EUR så har vi ingen inflation, men såklart då kommer andra utmaningar om det går för fort.
Om riksbanken nu väljer att vara försiktig med räntehöjningarna så kommer vi inte bli av med den inflation vi importerar via fallande växelkurs. Därför kommer RB fortsätta höja minst lika mycket som ECB – troligen mer.
Men om man köper ett hus och tänker äga det i tio år, måste man inte ha en kalkyl då (inklusive vad man gör om taket går sönder)? Jag köpte mitt första hus samma år som jag fyllde 30 och då var det en självklarhet att kunna betala 10% ränta med en i hushållet arbetslös (så vi fick avstå från pool och dubbelgarage).
Mina barn födda i början på 00-talet tänker likadant; Självklart måste man amortera på lånen, annars får man ju betala ränta till banken i evighet.
(respektfullt svar till Bitvargen ovan, H Gobb hann emellan rask som hen är)
Det låter som en klok och lätt oekonomisk strategi – inte alls olik min egen 🙂
Men alla kommer inte att vara lika kloka som du och regelverken måste ta höjd för det. Det hjälper inte att skälla på grannen som lånat för mycket när räntorna går upp och han/hon blir tvungen att flytta. Däremot borde RB och Finansinspektionen hållas ansvariga för de regelverk de skapat som möjliggjorde för grannen låna mer än vad han/hon egentligen hade råd med
I tillägg så får vi en turboeffekt genom RB’s devalveringsparty då vi importerar inflation genom en ynklig och svag krona
@Bitvargen:
Jo, jag håller nog med dig också, ändå. Det är klart att särskilt riksbanken ska ha skit för sitt oförsiktiga experimenterande (kanske tordes de för att Sverige har så låg statsskuld?). Finansinspektionen tycker jag ändå har försökt, amorteringskravet må vara utskällt men det är ändå bättre att tvingas spara än att betala mer i skatt eller ränta. FI har också haft hård motvind från somliga politiker, inte minst i årets valrörelse.
Dessutom borde alliansen ha avskaffat ränteavdragen samtidigt som fastighetsskatten togs bort. Nu blev det bensin på spekulationsbrasan istället.
(Om Göran Persson hade låtit bli att missköta fastighetsskatten hade det varit ännu bättre, han är synnerligen medskyldig till att den blev så impopulär – det var orimligt att som vanlig husägare få sin fastighetsskatt fördubblad (i kronor räknat) på några år.)
Tror vi tänker ungefär lika. Alliansen hade chansen med ränteavdragen liksom vänstersidan hade under 8 år.
Jag vet inte om det var låg statsskuld som var motivet till att Ingves tyckte det var smart att sänka kronans värde, men helt klart har vi alla blivit rejält mycket fattigare som resultat.
Som svar på detta kan jag bara säga “man kan inte förbjuda folk att äta flugsvamp, hur dumt det än är!”.
Det finns trots allt ett eget ansvar var och en måste ta, eller vill vi ha ett samhälle som utgår från att alla är idioter och ska ha en förmyndare som tar hand om deras beslut.
Knappast riksbankens ansvar att hantera bostadsbubblan. Det borde i så fall regeringen göra något åt om de brydde sig. Riksbanken må vara anledningen, men den gjorde bara exakt det som den blivit tillsagd att göra, försöka hantera inflationen.
Det verkar som om det vore nattsvart när man läser kommentarerna och artikeln. Det man har lärt sig med åren är att inte ta ut sorgen i förskott. Jag tror vi kommer att landa i denna miljö också. Skulle inte förvåna mej om fastighetsaktierna och köpa fastigheter i mörkret är det bästa valet. Jag tror att RB tvingas lugna sig med räntehöjningar för att inte knäcka hushållens ekonomi. Med hög inflation så kommer fastigheter att stiga i takt med indexuppräkningar (klausuler som finns i nästan samtliga kommersiella hyresavtal) samtidigt behålla hyfsat låga räntor så om 1-2 år så är vi tillbaka in i lånekarusellen med hjälp av hög inflation och räntor under inflationen. På sikt får man betalt för att låna igen. Inflationen kommer att gå ner i takt med energikostnader sänks. Dagens höga matkostnader beror i huvudsak på att transporter, växthus, odlingar, gödselframställning mm som allt är oerhört energidrivande och innan energi priserna faller tillbaka så tar det nåt år. Det här är inte det som kommer knäcka ekonomin i landet. Beroende på att vi styr ganska mycket själva över landet pga låga statsskulden. Kan bli kämpigare för kommuner och landsting som får rätta mun efter matsäck. Vi lär varken se stimulanser i form av skattesänkningar och förmodligen inga ökningar heller. Vi kommer att reda ut detta, men tyvärr är väl det ett antal överbelånade som inte klarar sig utan får se fram mot skuldsanering. Vilket naturligtvis är oerhört tragiskt för enskilda drabbade. Det är det knepiga när ekonomin växlar och dagens unga under 40år har aldrig varit med om kraftiga växlingar i ekonomin så det finns naturligtvis många oförberedda.
This too shall pass.
“Jag tror att RB tvingas lugna sig med räntehöjningar för att inte knäcka hushållens ekonomi.”
Det har jag däremot svårt att se. Hur skulle hushållens ekonomi kunna ‘räddas’ om inflationen utplånar ekonomin.
Men visst, osvuret är bäst.
+1
Fler än två av tre bostadsägare får rörlig ränta under året, när gamla räntebindningar löper ut.
Skilsmässor kan tänkas bli vanligare när levnadsomkostnaderna chockhöjs. Skilsmässan kan då bli en större katastrof.
Dödsfall inom familjen kan p s s bli en större katastrof. Behövs ett testamente?
Jag har svårt att se att människors betalningsvilja skulle öka i samma takt som priset på mjölk går upp. Om inte riksbanken följer med omvärlden i räntehöjningarna kommer kronan att tappa i värde och precis allt vi köper kommer att öka markant i pris. Men, vem vet, det är kanske bra för AB Sverige eller “Näringslivet” att ett paket mjölk kostar 50 kr.
1965 var jag sju år och hade koll på priserna på tre varor: mjölk, bensin och Kalle Anka kostade alla runt 1 kr per enhet. Kalle verkar numera kosta 42 kr.
Ja, blir intressant att se detta. Min förening har fyra större lån som löper ut i år, snitträntan är 0,8% ränta på detta. Har själv mkt låg belåning men undrar hur det går för de som köpte större lägenheter i föreningen under “pandemitoppen”. Avgift lär öka markant.
Visst, de borde ha tänkt på en högre ränta men hur många räknade på återverkningarna på avgiften till föreningen?
Föreningen kan ej heller dra av räntan så det blir brutalt för många.
Såja, åter från Lidl.
En handling i ren trots och protest.
Fyndet blev en ’tillfällig gäst’, nämligen rösti.
Svensk? Vad betalar du kilot för den?
För mycket, 50 kr / kg.
Halvfabrikat från Alperna.
Kan återkomma med ett kulinariskt betyg.
Ska väl mycket till för att den ska vara godare än egenlagad, men jag brukar ha lagrad ost i min och det är ju numera helt uteslutet.
… så fynd var väl att ta i, men jag gillar rösti.
God mat kan vara prisvärd även om den är dyr 🙂
Rösti gör man själv så blir den godast.
Har du något recept då? 🙂
Googla. Salta efter behag, som farbror Melker. Det är ju busenkelt.
Jag brukar strö lite ost på när jag lagt upp den.
Trixet är att först steka på hög värme och sedan sänka så de än inte bränner, men blir genomlagade. Kräver väl inoljat järn.
Tack för tips och tricks! 🙂
Självklart.
Men kul att prova när det nu fanns i affären och varken djupfryst eller som suspekt ’våffel-mix’
Re bloggarens exempel om 110 m2 i Sköndal. Om man hade 4 125 000:- i kontantinsats kunde man i höstas ha köpt min avlidne svärfars lägenhet i samma område skuldfritt. Den var visserligen bara på 108 m2 och nedre botten, men den kontantinsatsen hade räckt till hela köpeskillingen och lämnat 200 000:- över till renoveringar. Har svårt att tro att nyproduktion och några trappor upp motiverar dubbla priset.
Med tanke på att kalkyler på nybyggnation inte längre går ihop, hur kommer det att påverka “Stockholmsförhandlingen 2013” där Staten, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Nacka kommun, Järfälla kommun och Solna stad ingår i en överenskommelse om en utbyggnad av tunnelbanan.
Spaden är ju redan i jorden för utbyggnaden av tunnelbanan.
Ett motkrav mot kommunerna är ju att de förbinder sig att bygga x antal bostäder.
Om nu dessa bostäder inte längre är ekonomiskt möjliga att bygga för att sälja eller hyra ut till boende, vad finns det då skrivet i avtalet om kommunerna inte kan leva upp till kravet att bostäder byggs?
Utöver Stockholmsförhandlingen ovan finns även Sverigeförhandlingen 2017:
Sverigeförhandlingen – Storstad Stockholm avslutades 2017 och resulterade i en överenskommelse om bland annat en ny tunnelbanelinje mellan Älvsjö och Fridhemsplan, förlängd Roslagsbana till city och utbyggd Spårväg syd.
Stockholms stad ska enligt överenskommelsen finansiera en del av satsningarna på infrastruktur och bygga nya bostäder. Av dessa ska 49 000 byggas i närheten av den nya tunnelbanan och ytterligare 500 vid Östra station, på mark som frigörs när Roslagsbanan förlängs till city.
Har inte sett några aktuella artiklar om ovanstående två avtal utifrån nu rådande förutsättningar. Någon som är insatt och vet mer?
Som lök på laxen får man bara maximala 30% ränteavdrag på räntor upp till 100 000 kr per år.
För några år sedan när genomsnittliga rörliga boräntan var 1,3% var det inga problem, du kom under den gränsen även om du hade 7 miljoner i lån. Men vid 5% ränta (inte osannolikt att vi är där i sommar) passerar man den gränsen redan vid 2 miljoner, en lånestorlek som rätt många i vart fall Stockholm har.
Det är 30% på max 100 000 för var och en av låntagarna, d.v.s. 2 000 000+2 000 000 i lån (om man är två, vilket är vanligt vid de prisnivåerna) och 21% på allt över det.
Radikal tanke: En absolut begränsning av ränteavdraget på någon nivå??
(Kanske inte riktigt nu dock)
Skillnaden blir därmed inte enormt dramatisk.
Varför har finnarna kunnat men inte vi?
https://www.hbl.fi/artikel/8a8436c1-99e6-4bdc-829d-af19b0bef9b1
@Carl-Fredrik:
Jag är ingen expert på finländsk politik men vet att de inte har samma låsta blockpolitik som vi har utan man är vanare att förhandla med fler partier än de i det egna blocket.
När (c) försökte göra detsamma i Sverige gick det ju sådär och vår nuvarande regering vill ju inte ens samtala med det andra blocket om en så viktig fråga som energipolitiken..!
Finnarna har alltid haft majoritetsregeringar medan vi kör med minoritetsregeringar. Det är lättare för en majoritetsregering att ta obekväma beslut.
Jag är uppvuxen i Finland, med bara överläppen som pålägg på brödet. I Sverige har jag råd med en ostskiva på brödet, kanske t o m både skinka och ost.
Det tycker jag är märkligt system det har, avdraget borde vara per fastighet, en ensamboende har oftast desto större anledning få detta “bidrag” för boendekostnaden!
Räknade på ett exempel på någon med 3,5 miljoner i lån. Detta är inte helt ovanligt för ensamstående höginkomsttagare i Stockholm som köpt egen lägenhet för sisådär 5 miljoner (i sig dock liten grupp, nationellt sett). Vid 5% ränta kommer kostnaden för honom att gå ner till 21% istället för 30% ränteavdrag för ränta över 100k/år bli ca 560 kronor i månaden. Det är inte den stora kostnaden i sammanhanget, men ändå en möjligen oväntad extrautgift.
Vår antagna IT-kille i Vasastan i Stockholm med lön på 60000/månaden klarar det, men även han kommer behöva tänka på sina utgifter. Kan bli lättare att boka bord på restauranger kring Stureplan efter sommaren.
@David H:
560 kronor i månaden är fem dagens lunch, det äter t.o.m. jag som är ensamstående med halva den nettoinkomst du exemplifierar med. Å andra sidan får man ett helt hus för 3,5Mkr i den stad där jag bor (stort nog för en ensamstående med gästrum för barnen).
De där 560 kronorna i månaden var bara den extra utgiften han åkte på för att ha kommit över gränsen för ränteavdraget. Totalt efter avdrag får han betala ca 10700 kr i ränta i månaden, sedan tillkommer amortering på lånet samt avgiften till föreningen. Totalt hamnar han kanske kring 20000 i månaden. Det är väsentligt mer än för två år sedan.
Nej, det är inte det som blir den stora utgiftsökningen i sammanhanget men däremot just “lök på laxen”. För de med stora lån, där avgift till föreningen höjs och bolåneräntan samtidigt stiger kraftigt kan det på marginalen ändå bli tufft.
Ett maxbelopp på avdraget, eller obegränsat men med avtrappning under några år (från 30% ner till 10%), hade varit mycket rimligt att införa för tio år sedan. Det hade i sig också kunnat dämpa ökning av bopriserna och därmed skuldsättningarna. Nu för sent. Kanske något att göra om fem år.
Hmm.. detta skulle ha varit svar på svaret innan, inte ett nytt inlägg. Beklagar.
Det lär bli många “c/o Segemyhr” framöver!
Ja, vilket kanske är rimligt. Vi bor ju generellt stort i Sverige (dvs m2/person) så utrymme finns. Men vi är ju något privata generellt i Sverige, så det ska nog väldigt mycket till innan man hyr ut ett rum i lägenheten till någon.
För de i villa kan det ju bli något att tänka på, ett Attefallshus på tomten för att hyra ut?
Jag svarar Johan no.1 (15.30 som svar på mitt inlägg på hans svar) i nytt inlägg eftersom det försvunnit långt upp i flödet. Hinner inte utveckla så mycket (lagar mat m.m.). Allt inom citationstecken är Johans.
“har jag inte avhandlat numerären, materielen och ammunitionen otaliga gånger redan”
Jo, men jag saknar detaljnivån som skulle krävas för att jag skulle känna mig mer övertygad. Dessutom – och det gäller flera andra saker också – så är ju en del av problemet att vi inte vet hur det egentligen står till på dessa fronter. Hur många funktionsdugliga stridsvagnar har Ukraina kvar – hur stor är ammunitionsbristen? Kan väst få fram mängder som räcker till de omfattande offensiver som Johan målar upp? Som jag ser det är det här högst reella frågetecken/farhågor. Det är naturligt att Ukraina inte går in i detalj på detta, men det gör samtidigt att alla utomstående prognoser blir osäkra
“Ryssland gjorde samma reptrick med 190 000st man, varför kan inte Ukraina göra det med högre numerär och bätte materiel?”
Men hallå, på vilket vis anser du att dessa situationer är jämförbara? Ryssland tog trots allt Ukraina en hel del med överraskning. Man hade också hjälp av femtekolonnare i södern. Det fanns såvitt jag begriper utanför Donbass-fronten (där man ju heller inte gick framåt) mycket att tala om vad gäller mineringar och/eller ordentliga försvarslinjer där Ryssland gick fram. Det är ett helt annorlunda läge både operativt och strategiskt som Ukraina befinner sig i jämfört med vad Ryssland gjorde för ett år sen. Vissa fördelar – absolut! Men också nackdelar som är svåra att värdera, bl.a. för att vi enligt ovan inte vet vare sig hur stark offensiv slagkraft man eg har och hur mycket utrustning och folk ryssarna har kvar.
“Anser du Ryssland vara mer kompetent än Ukraina här?”
– Absolut inte. Däremot anser jag vilket borde stå klart för alla som orkar läsa mina inlägg att forumet i viss utsträckning fastnat i en bias där ryska klantigheter och misstag hela tiden lyfts fram, medan lyckade operationer och taktikanpassningar oftast förbigås med tystnad eller snackas ner. Jag är säker på att de flesta i tråden, troligen även jag själv, underskattar den ryska förmågan. Det betyder inte att de inte har massor av problem. Men de har faktiskt förmåga också, vilket ju visat sig på under det år som gått tyvärr.
“Vi vet ju att Ukraina har högre numerär, bättre tränade soldater och mer materiel än för ett år sedan.”
Vet vi det helt säkert på alla punkter? Ukraina har exempelvis fler än tre gånger så många visuellt bekräftade förluster av stridsvagnar än de förstärkningar som nu utlovats om jag räknat rätt. Man har helt klart förlorat både många soldater och förband som var de bäst tränade vid krigsutbrottet. Fler soldater har man så klart, men hur högt är stridsvärdet?
Det stora problemet är dock att du utelämnar andra delen av analysen: Räcker det man har för det man behöver göra. Om jag behöver 500 000 i kontantinsats till nytt hus, har 100 000 och sparar ihop 150 000 till på ett år så har jag visserligen en klar ekonomisk förstärkning. Men jag har fortfarande inte det jag behöver för att köpa huset. Den nivån saknar jag genomgående i dina resonemang.
Vad har ryssarna mer av än för ett år sedan anser du?
Ingenting antagligen utom troligen soldater. Men även denna analys kräver ett led till: Vad räcker det dom har till? Att det inte räcker till några omfattande framryckningar och att ändra läget i kriget på något betydelsefullt vis vet vi och behöver inte tjafsa om. Men hur långt räcker det till att hålla det dom tagit? Det är det stora frågetecknet. De har hunnit förbereda försvar och de har en kortare front med kortare underhållsvägar nu än förra våren. Ukraina har hittills inte visat att de kan bryta igenom mer välförsvarade, välorganiserade fronter.
Jag kan inte säga att ryssarna vare sig kommer att kunna hålla det dom har eller tappa det – jag tycker den information vi har är alldeles för ofullständig för att gissa. Fortsätter väst fylla på och ukrainarna är villiga att tiotusentals, kanske hundratusentals fler soldater stupar eller lemlästas bör kriget teoretiskt sluta med att ryssarna får slut på materiel först. Men finns den uthålligheten på den goda sidan? Jag vet inte, men om ryssarna kan hålla ut minst ett år till och Ukraina inte når några väsentliga framgångar tvivlar jag tyvärr
“Sen envisas du med ditt “kvantitet är en kvalitet i sig” men vill inte diskutera att ryssarna inte mobiliserar.”
Att ryssarna inte mobiliserar officiellt är inte samma sak som att de inte tillför soldater, exempelvis fjolhöstens och vårens (efterhand) värnpliktiga, vilket diskuterats i veckan här. Signaler om dold mobilisering i mindre skala finns också. Jag tycker nog att du tenderar att blunda för fakta här. Att ryssarna inte kan få fram fler soldater är nog deras minsta problem.
“Du börjar bli rätt ensam i världen att tro att Ukraina inte befriar sitt land eller tvingas ge upp”
Det är inte min uppfattning. Jag upplever nog att du ser världen genom ett väldigt positivt filter när du påstår att flertalet experter håller med dig. Du vet inte heller just något om vad de analytiker knutna till USA, GB m.fl som sitter på mycket mer information än du och jag gör verkligen har för uppfattning om läget. Att man bedömer att man ska stödja Ukraina med offensiva vapen nu äntligen är inte med automatik samma sak som att försvarsledningarna analys av läget är att Ukraina driver ut sista ryssen utanför 1991 års gränser i sommar eller ens nästa år. Jag hoppas att den är positiv, men jag vet verkligen inte.
Dessutom blev ju framgången också högst blandad för ryssarna.
blev på nåt vis fel tråd – sorry!
Jag äger ett hus värt bortåt 6 mille (var väl typ 7 mille innan Putte i Moskva fick storhetsvansinne), och har alltid haft låga lån, och dessutom alltid amorterat på dom. Har väl i snitt runt 1,37% på lånen – som jag dessutom har sett till att dom inte skrivs om samtidigt.
Jag sitter i den lyckliga situationen att jag kan hedga räntorna på mina banklån tills dom löper ut genom att sätta in motsvarande belopp med motsvarande löptid på fasträntekonto. Har nämligen ärvt mina föräldrar, och det blev sjusiffrigt trots att jag har tre syskon att dela med. Fick först 2,55% på ett som löper ut i juli, sedan 2,85% för ett som löper ut i augusti. Mindre än inflationen, jag vet, men vad är alternativet? Och lånen ligger som sagt på 1,37%. Inte många som går plus på sin bank.
Mycket snack om dyra byggkostnader. Jag har precis byggt nytt och kan säga att det går rätt liten skillnad om man går med i standard. Kanske några hundra tusen på ca 3-3.5 miljoner ink entreprenaden. Det är många krav som ska uppfyllas. Marken står ju däremot oftast för minst hälften av kostnaden i storstadsområdena.
Det har mixtrats med balansräkningen vid byggen av bostadsrätter länge. Kort och gott så är byggbolagens marginaler på dessa något helt annat än vad som står i årsredovisningen. I synnerhet om man börjar titta på ägarstrukturerna i hela byggkedjan…
För det första. Nybyggda hyresrätter är ju lika dyra.
För det andra. Problemet är bristen på långsiktig ägare. Nybyggd fastighet har idag avskrivningstid på 18-20 år.
Det är helt orimligt då de flesta fastigheter kan stå i hundratals år. När fastigheten då är betald på grund av helt orimliga priser så fortsätter hyresvärdar att kamma hem storkovan.
Hundratals år kanske stämmer för gamla stenhus, men efterkrigstidens hus är nog knappast byggda med det tidsperspektivet.
Du har rätt. Riv kåken efter 20 år. Bygg nytt..
Nuförtiden används komponentavskrivning i de fall husägaren faller in under K3-reglerna där husvärdet skrivs olika fort beroende på komponent, typ 100 år på en betongstomme medan 20-50 på tak/hissar/fasad. Där då byte av tak innebär en utrangering av nuvarande taks restvärde och det inte blir en kostnad för takbytet utan en ny investering som i sin tur ska skrivas av på 20-30 år.
Något som än så länge verkar flugit under radarn är kommersiella fastigheter. I tider där folk köper mer och mer på nätet, jobbar mer och mer hemifrån har jag svårt att se företag vara jättesugna att expandera sina kontorsytor och samtidigt betala ännu mer hyra för att täcka fastighetsägarens utgifter.
Det här är verkligen en del av verkligheten jag inte begriper mig på. Alls. Först betala flera miljoner för “ynnesten” att bo i en sketen lägenhet och sen betala ett femsiffrigt belopp i form av amortering OCH avgift? Galet.
Det är bättre att bo gratis i ett slott!
Men se till att någon annan betalar för driftskostnaderna.
Är väl egentligen bara HM Konungen som lyckats med detta life hack?
Inkomst krävs för att överleva -> flest jobb/utbildningar finns i städer -> egna hem är svindyra i städer alltså återstår hyresrätter och brf.
”Den kraftiga ökningen av osålda bostäder fortsätter. Booli, som samlar in data från många sajter, uppvisar 65 procent fler villor och 22 procent fler bostadsrätter till salu när februari i år jämförs med februari i fjol.
Men enligt analysen är det inte fler nytillkomna objekt än vanligt som har drivit upp utbudet – i stället är det låg försäljningstakt som gör att utbudet stiger.”
https://www.svd.se/a/0QrajB/fler-villor-och-bostadsratter-till-salu
Så länge objekten inte säljs antar jag att bankernas balansräkning är oförändrad, dvs ingen försäljning = ingen förlust.
Men när chickenracet mellan säljare och köpare till slut leder till lägre priser?
+1. Objekt på mitt område har varit till salu länge. Men de är ännu få…
En fråga till alla Brf-styrelseledamöter:
Hur förhandla/hitta lägre ränta för Brf-ens lån?
Har försökt, men bankerna är helt ointresserade.
Ska sägas att vi är en liten förening med ett lån på endast 2.500.000.
Hittade även en tjänst annonserad av Bostadsrätterna, men de ville ha 50 % av räntesänkningen.
… rörlig ränta idag hos Sparbanken Skåne 4,00 %.
Det var lågt.
Hur många medlemmar i BRFn?
Bästa vore om medlemmarna delade på de 2,5 milj mellan sig med nya lån, då kan var och en dra av en del av räntekostnaden när de deklarerar. Men det beror på hur många ni är.
Vi var 20 medlemmar med lån på ca 40 miljoner i vår BRF. Bankerna gillar större lån, då kan de tjäna mer pengar.
12 lgh.
Har funderat på det men mycket tveksamt om alla medlemmar klarar det nu i dyrtider och vi kommer behöva låna till underhåll i närtid (inte rimligt att medlemmarna ska ta över föreningens lån OCH låna för framtida underhåll?)
Med tanke på hur vår banks konkurrenter varit helt ointresserade är jag inte ens säker på att vi hade fått låna en halv miljon för att renovera taket.
Nu har vi i alla fall ett lån, som aldrig varit problem att utöka för underhåll eller förbättringar.
Ca 30 medlemmar.
För bra räntor vill bankerna jobba med stora lån och hög säkerhet. Vilket oftast nya BRF har. Det finns såklart exempel på BRF ute i spenaten oftast i form av radhus med dyr uppvärmning där detta inte gäller. Men i regel få nya BRF betydligt bättre lånevillkor än privatpersoner. Lämpligtvis så är den ek. förvaltare behjälplig där, då kan de göra föreningens låns förhandling en del av en större förhandling för ännu bättre räntor. Tyvärr saknar många styrelser kompetens, och ”kan själv”
Bra, får kolla med SBC om de kan titta på det.
Då går dom i kk sedan tar något bolag över och omvandlar bostäderna till hyresrätter.
Det händer hela tiden.
Jag har aldrig sett en ekonomisk plan som anger 1% ränta. Worst case jag sett är 2,5% ränta.
Om en ny förening då har 14k/kvm i belåning och får en genomsnittsränta på 4%. Så ökar avgiften för en 100kvm lägenhet med 1750kr/mån mot ekonomisk plan.
Kvoten belåning/fastigheten värde är en avgörande faktor om en BRF riskerar att konka. De nya föreningar jag bott i har legat på 12-14k/kvm i belåning med en kvot på 20-25% med ek plan räntor (satta under nollräntornas tid) på 2,6-3,4%
Om vill nu håller oss hyftat centralt i en någorlunda större stad så ser jag väldigt liten risk för en BRF att konka då den stora risken är utdelad till andelsinnehavarna. Exempelsiffra: 14k BRF : 50k andelstagare. Grovt förenklat är insatsen föreningen garant.
Mig veterligen så är belåningen i nya BRF relativt konstant, utan där skiljer insatsen.
Lite förenklat gäller då, att en förenings förmåga till överlevnad är relaterad till kvoten som direkt hänger ihop med läget.
På 90-talet, så låg denna kvot helt fel varav en del föreningar konkade då dela insatsen försvann i värdetapp och mer där till.
En nybyggd förening ute spenaten som saknar fjärrvärme kan mycket väl konka, men jag dåligt insatt hur slapp kreditgivningen varit till BRF. Det normala jag sett är som sagt att föreningen har extremt god säkerhet
Kanske staten tar över och sen hyr lägenheterna till Migrationsverket vars klienter inte behöver bekymra sig om några boendekostnader då det blir skattebetalarna som får stå för notan.
Ja si de där jädra migranterna va. Vad är det Jimmie brukar säga, sätt dom på ett tåg och så får de återvandra?
Borde lagstifta om att föreningen måste vara skuldfri då alla lägenheter sålts.
Det är något helt onaturligt i att avgiften ska innehålla avbetalningar och räntor på lån. Avgiften borde vara exklusivt reserverad till energi, drift och underhåll. Inte byggkostnaden av huset eller tomtpriset.
Grundproblemet är fortfarande att lägenheter är för dyra jämfört med vad folk vill betala, och jämfört med hus. De kostar mer att bygga per kvadratmeter än hus men kunderna vill betala mindre. Slår man sedan på det fantastiska tomtpriset som kommunen vill ha in för att bygga ny sporthall, så blir kalkylen helt omöjlig.
Om det inte går att bygga lägenheter som går att sälja för byggkostnaden är det uppenbart något fel, och på lång sikt lär det inte hjälpa att dränka lghinnehavaren i skulder.
Sedan verkar vi ha något genetiskt fel i det här landet som strävar att maxa allt till sin extrema spets när kostnaderna är låga. Saknas omdöme helt enkelt. Menar inte bara bostadsköpare, snarare ännu mer lagstiftare och banker. Så jävla oförutsägbart är det inte att marknader och räntor rör sig uppåt och nedåt. Baksmälla av det här slaget har funnits förr, det kan komma en 5-10 årsperiod då i stort sett inget byggs och alla från ägare av nya borätter till byggare bara lider.
Och där köptes CS av UBS, frågan är om det var en enskild händelse eller om systemet är ruttet.. blir inte förvånad om BR, Charles Schwab, KKR, EQT också barkar, bankerna känns som en försmak på hur ont det kan göra när över exponerad private Equitymarknad smäller.