Börserna är blandade i de asiatiska tidszonerna under morgonen. Teslaaktien kraschade hårt i USA efter missade förväntningar på försäljningen och ett stort produktionsgap med osålda bilar. Guldpriset rusar i svenska kronor.
Stockholmsbörsen steg för andra dagen på raken och OMXS30 gick +0.69% medan OMXSPI stängde på +0.74% och året öppnar alltså starkt på Stockholmsbörsen. Guldpriset rusar också och med 627:- SEK per gram nu på morgonen ser vi ny högsta kurs sedan krigsspiken i mars.
I USA backade S&P-500 med -0.40% och Nasdaq 100 med -0.70%. De amerikanska räntorna föll, mer för de långa räntorna.
FAANGST-aktierna gick dock mot strömmen och steg, undantaget Tesla som kraschade, men stängde med -12.24% upp något från intradagbotten. Nedgångar på en dag över 10% får med rätta tituleras som krasch.
Orsaken till kraschen var att man under fjärde kvartalet missade försäljningsförväntningarna och även byggde på sig ett lager osålda fordon, som inte var väntat. Marknaden hade väntat sig en försäljningsökning på 50%, men fick bara 40%. Däremot ökade produktionen av nya bilar med 47% och mellanskillnaden oroar nu investerarna. Jag har till och med sett de som tror att Teslas totala försäljning ska minska under 2023, även om det är lite långsökt i förhållande till en försäljningsökning med 40% under Q4.
Aktien kan dock fortsätta nedåt, förstås. 50 USD ser ut att vara ett tekniskt stöd.
Market Screener sätter nu Teslas p/e till 22 utifrån konsensus för 2023 och en halvering av aktiekursen till 50 skulle alltså dra ner p/e till 11. Det börjar nog bli svårt att gå mycket lägre, särskilt med tanke på att det nu faktiskt är ett lönsamt tillväxtbolag. Det är svårt att klandra de som börjar köpa här, men fånga aldrig en fallande kniv.
Kom ihåg att aktier som varit irrationellt högt värderade även kan bli irrationellt lågt värderade.
Tesla påminner lite om IT-bubblan. Samtliga visioner från IT-bubblan 1999 – 2001 har realiserats och även överträffats. Men inte av de bolagen som bubblade då, generellt. IT-bubblans bolag var revolutionära och fick igång Internetrevolutionen på massivt bred front, men förpassades sedan till historien. På samma sätt revolutionerade Tesla bilbranschen och fick igång elbilsrevolutionen.
Men revolutionärer är sällan de som står kvar när röken lagt sig från revolutionens dagar.
Som de flesta liknelser krystat. Tesla kommer antagligen finnas kvar – det är sällan bilvarumärken faktiskt dör ut, Saab Automobile undantaget, och dödskampen kan vara väldigt långvarig eller så överlever man bara som varumärke. Tesla är dock lönsamma och visar tillväxt, där IT-bubblans bolag inte särskilt ofta var det första, och har faktiskt realkapital i form av fabriker och visst tekniskt kunnande.
Nu ska man inte blanda ihop ett företags produkt, ett företags verksamhet och ett företags aktiekurs. Det ena innebär inte nödvändigt vis något för det andra. Tesla är ett typexempel på hur många blandar ihop produkt, verksamhet och aktiekurs, och därtill slänger in minoritetsägaren och den förhoppningsvis snart kickade VD:n Elon Musk i mixen.
Om inte annat brukar inte kleptovisionärerna stanna för evigt. Gates var kleptovisionär i 24 år, Jobs i 25 – 26 år. Musk har nu hållit på i 27 år sedan första bolaget Zip2 som sedermera blev Paypal.
Och du, köper du en Tesla köper du en bil. Inte Elon Musk.
I de asiatiska tidszonerna är det en blandad kompott under morgonen. ASX 200 går +1.63%, Hang Seng +2.62%, KOSPI +1.68 går alla starkt, men Nikkei 225 går -1.45% och Straits Times -0.15% vilket gör att jag landar i blandat.
85 kommentarer
oj! INga kommentarer? Fel tråd men får bli en slant.
Tvåa i en ekenomitråd, vad gör man då? Hade jag haft Tesla aktier hade jag sålt dem.
köp en bil! 😀
Men inte en Tesla, eller hur? 🙂
50 dollar låter realistiskt, men den kan ju vara nere och vända där den var för tre fyra år sedan, runt 15 dollar.
Då ligger tesla på samma PE som Microsoft (25.7) och Apple (20.4) nu då. Ett PE på 11 så hade jag nog köpt tesla (aktier). Tror det sitter på massa värde som skulle kunna säljas även om bilarna slutar sälja.
Som många sagt, här i Majorna eller i andra städer kan man inte ha elbil pga att det inte finns ladda infrastruktur. 52% av befolkningen bor i villa 43% i lägenhet, tror det kommer bli svårt att slå upp tusentals laddare i Majorna de närmsta åren. Så elbil är inget alternativ för de flesta svenskar. Har dock funderat på en hybrid, ägde en prius i usa väldigt tråkig men billig. Har kollar på Rav4 nu.
Toyota har ett PE på 9.2.
Inser att elbil är ett alternativ för de flesta då 52% (en knapp majoritet) bor i villa. Men fortfarande inte alternativ för alla.
Elbilsförsälningen kommer nog aldrig kunna bli större än 50% av nybilsförsäljningen så länge det ser ut som det för i städerna.
I Stockholm vill gärna staden att man hyr parkering i parkeringshus istället för att parkera längs gatorna. Laddning i P-hus skulle väl kunna vara ett alternativ för folk i lägenhet?
Ska då alla parkeringar längst gatorna ersättas av parkeringshus? Då måste dessa parkeringshus med laddare börjat planerats för 5 år sen så de kan börja byggas nästa år för att vara klara om 5 år.
Tänker att det inte finns plats för så många parkeringshus i Sveriges större städer. Blir väldigt långt att gå till bilen för många. I Majorna finns ute plats för några parkeringshus där tiotusentals bilar ska stå och ladda iaf.
100% elbilar de närmsta 100 åren låter lika troligt för mig som att Sverige ska drivas på 100% vindkraft.
*inte plats
Just i Stockholm är det rätt många som inte äger bil utan löser de tillfällen de behöver bil genom att hyra eller vara med i en bilpool. Min egna bil står för det mesta längs gatan och flyttas bara en gång i veckan, använde bara en halv tank under hela hösten. Med det sagt, så finns det inte plats för alla bilar i P-hus men än så länge är det inte 100% elbilar heller. För egen del skulle jag nog försöka få en plats i P-hus om jag skulle investera i en så pass ny dyr bil.
100 år är också en ganska lång tid. Det borde hända en del med räckvidden för elbilar under den tiden som gör att laddning kanske inte behöver genomföras riktigt lika ofta.
Att en knapp majoritet bor i villa beror på att villahushållen är större. Det kallas barnfamiljer.
Jag trodde också det. Men kollade på statistik för antal bostäder istället för andel av befolkningen och såg lika dant ut som andel av befolkningen. Majoriteten av bostäderna är villor faktiskt.
Även många BRF har laddplatser. Dock är det ett otyg men personliga platser. 20% elbilsplatser hade troligen räckt för att täcka en fordonsflotta med 100% elbilar om man du kan dela.
Kollar man SCB så är det 43% av hushållen som bor i något slags småhus och 49% som bor i Hyres/bostadsrätt. Resten är äldreboenden, studentboenden, ägandlägenheter och diverse skumt. Det märkligaste är att vi har 2,9% uppgift saknas (i personnummerlandet).
Men om man antar att folk i storstäderna bor i lägenhet och saknar bil i större utsträckning så lär de potentiella bilägarna bo i småhus i betydligt högre utsträckning än vad genomsnittet visar. Lägger man på ekonomin så är det säker 50% av de potentiella elbilsägarna som bor i småhus.
Laddplatser är nog ett exempel på när man måste dimensionera efter toppbelastning och inte efter medelbelastning.
Folk som bor i städer behöver inte bil, så där finns det miljövinster att göra om man kan få dem att utnyttja kollektivtrafiken i stället. Ett bra sätt att uppnå detta är att göra det dyrt och besvärligt att äga och köra bil i städerna.
För många är nog bilägandet mest en upplevd statussymbol; efter några bilfria månader så har man vant sig.
Finns ingen sanning i det du säger. Många kan åka kollektivt men inte alla.
Men om man åker kollektivt när det fungerar och använder bilpool för de resor som behöver göras med bil kan man antagligen minska antalet bilar och p-platser rätt radikalt. En genomsnittlig bil står ju still större delen av tiden. I hyreshuset jag bor finns inte p-platser till alla lägenheter tror det är 4 garage och 4 ute platser till 20 lägeneheter men en billpool med 8 bilar skulle vara mer än nog för behovet i huset.. gissar jag, har inte direkt gjort en djupintervju med alla grannar 🙂
Vem som helst kan låta bli att köra bil. Har man valt att bo inne i en stad, så har man också gjort det aktiva valet att leva trångt med andra människor tätt intill sig. Den egna fördel som bilkörningen ger upphov till raderas av de negativa externa effekter som uppkommer för andra (avgaser, oväsen, &c).
Ett bra sätt att minska bilåkandet där det finns alternativ, är just genom höga skatter och besvärliga regleringar.
Djävlas med populasen tills den gör som du säger, du blir en bra despot.
Tack!
Skäckta i nacken gör en än bättre despot 😉
@H.GOBB
Det räcker nog att du slutar att sponsra centrala boendeparkeringar med skattepengar. Så sliper despoten testa lyktstolparnas hållbarhet..
The Economist gjorde sig impopulära när de påpekade att parkeringshelvetet i London berodde på att de boende hade kraftigt sponsrade gatuparkeringar (jag kommer inte ihåg detaljerna, men jag antar att det motsvarar något slags zon/boendeparkering).
typ: Marknadspriset på en parkeringsplats är skyhögt men skattebetalarna i Storlondon sponsrade de boende i city -bla bla. Om de boende får betala marknadspris för att parkera på gatan så kan grabbarna från orten hitta en (dyr) plats när de åker till stan.
Å andra sidan brukar det skrikas när privilegier försvinner så du kanske skall investera i en teflonkrage innan du inför marknadspriserna..
Jag gillar inte att bli förkyld så jag åker inte kollektivt.
Jag gillar verkligen personer som tycker att de kan bestämma vad andra personer behöver. Det måste vara underbart att översätta sin egen situation till alla andras och utifrån det upphöja sin egen åsikt till lag, Varför ska någon få bestämma hur den vill använda sina tillgångar och inkomster när H.Gobb (eller Nooshi eller Magdalena) vet vad som är bäst. Nej låt staten planera för alla så blir det bäst för alla (lex Kuba)!
Jag utgår från vad jag själv behöver: så lite miljöförstöring som möjligt.
Vad gäller min syn på staten så anser jag att den skall ha så lite inblandning i människors liv som möjligt. Men vissa handlingar har negativa konsekvenser för andra som behöver regleras, däribland nedskräpning, folkmord och bilåkande, för att nämna några exempel.
Jag ger dig delvis rätt på att jag skulle, som du skriver, översätta min situation till alla andras: jag behöver ingen penisförlängare och tycker att andra därmed också kan klara sig utan.
Bilåkande har mer positiva konsekvenser än negativa. Folkmord och nedskräpning har det nog inte.
Tvärsäkra felaktigheter från Gobben.
Börjar bli van.
Tack för din konstruktiva kritik.
Försök dock gärna vara lite mer utförlig nästa gång.
Hen menar nog att du kanske inte vet andras behov bäst. Personligen så skulle jag såklart klara mig utan bil, men det är en bekvämlighet jag valt. Mitt val alltså. Jag har även valt att ha en TV och fem datorer, inget måste egentligen.
Det vet nog inte storebror staten heller. Varje handling från statens sida i samtliga frågor, inklusive valet att inte agera, är ju ett aktivt ställningstagande.
Om vi alla kunde leva i en värld med oändliga resurser, så hade detta inte varit ett problem. Men nu gör vi inte det och då behöver vi lagar och regler.
Vad beträffar bilism så anser jag att den behöver minska, och då är det bäst att göra åtgärder som inte drabbar dem som helt saknar alternativ. Just att du skriver bekvämlighet visar på att du själv har alternativ, annars hade du skrivit nödtvång.
Människors bekvämlighet får inte stå över en hållbar utveckling.
Man kan minska onödigt långa omiljövänliga resor med bil genom att tvinga folk som bor väldigt avsides på landet att flytta till en förort och njuta av kollektivtrafiken också.
Att tvinga folk som bor på landet att flytta till förorter har varit svensk politik under ett halvsekel, så inget nytt där. Skillnaden idag är väl att förorterna redan är fyllda med människor som inte alltid är välvilligt inställda till sin omgivning.
Om folk däremot vill flytta frivilligt till städerna och bo trångt med andra, så inte mig emot. Men hellre i lägenheter än i villamattor i så fall.
Det är nog ingen som njuter av kollektivtrafik, men varför skall någon njuta av bilkörning om det samtidigt innebär att andra drabbas negativt?
Bättre sätt är att göra kollektivtrafiken bättre och så att den stannar vid varje kvarter överallt. Lätt att säga att man ska använda kollektivtrafik när man bor 100 m från T-banan.
Själv så bor jag en mil utanför stadsbebyggelse, saknar kollektivtrafik helt under helgen och har endast tillgång sporadiskt under vardagar (kanske fyra avgångar per dygn och riktning).
Ändå klarar jag mig utan bil, fast har lådcykel med hjälpelmotor för att handla. Med 15 km/h tar det 40 minuter att åka till affären, då kan jag samtidigt lämna skräp på återvinningen. Det hade inte fungerat för någon som lönearbetat och behövt resa varje dag, men en eller två resor per vecka är lätt att göra på mitt sätt.
Har svårt att tycka synd om folk i stan som måste gå några hundra meter för att ta bussen. Där det finns kollektivtrafik som fungerar, så tycker jag att det skall vara dyrt och besvärligt att välja andra alternativ.
Tja, om alla tvingas bo på samma ställen är det väldigt mycket väg som slipper byggas och underhållas och det blir kortare resor. Miljövänligt.
Det är också en hel del mark som slipper odlas och människor som slipper födas, inklusive dig själv. Riktigt miljövänligt?
100 m till kollektivtrafik är inte låg standard. Viktigare för upplevd kvalité är nog turtäthet. 200 meters promenad per dag kan nog vara bra för folkhälsan (och ja jag vet det finns personer som inte av hälsoskäl klarar att promenera, men det gäller inte flertalet). Problemet om stationerna/hållplatserna ligger för tätt är att en något längre resa tar för lång tid. I Stockholm finns t ex buss 1, där det många gånger går fortare att promenera än att ta bussen.
Inte sällan samma sak med spårvagnarna mitt inne i Göteborg, det lönar sig inte att vänta ett par tre minuter på en vagn om man bara skall åka ett par hållplatser. Men om det leder till att de som kan gå den sträckan faktiskt går, så är det ju något positivt både för folkhälsan och för dem som av olika skäl måste ta bussen.
@H.GOBB
Problemet med kollektivtrafik, i synnerhet på landet men även i en del tätbefolkade områden, är att den är helt underlägsen ett eget transportmedel. Jag tycker inte att det är rimligt att det tar tre gånger så lång tid att åka kollektivt till närmaste Elgiganten jämfört med egen bil.
Två tusen (tusentals) laddpunkter i en stadsdel (Majorna)med 29000 invånare och 17338 bostäder låter ju inte ogörbart? Siffror från Göteborgs stad 2006-2009.. Har själv köpt en bil från Götet och den kom med låtsasvinterdäck och utan värmarhårdvara installerad, så jag utgår från att motorvärmarstolpar saknas? Det har man lyckats installera en masse i Svealand och norrut, även innan vi blev rika på bostadsrallyt.
Givet 1A över 8h så får man 30 km körsträcka. Man måste ju ha ett jobb för att ha råd med elbil, så den tiden kan man avvara.
2000A är 460 kW. Uppvärmningsbehovet för en lgh på stockholmska breddgrader är 20 W/m2, så kan man konvertera 460 50kvm-lgh (av 17000) från direktverkande el till annat energislag så har man sparat ihop nog el att försörja 2000 laddpunkter i Majorna.
Inte omöjligt att genomföra, bara det att jag inte ser det hända inom min livstid. Inte pga omöjligheter utan pga dålig planering. Den politik som drivits de senaste 20 åren har ju riktat till att belöna medelklassen som bor i villor, de som kan ha elbil, solceller, ROT/RUT, ränteavdrag etc.
Jag tror egentligen mycket av straffandet av storstadsbilister handlar om andra saker än miljön.
Två vänner som skulle låna nya Model S (varav den ene hade leverans snart) via företaget men som avbokat pga för högt förmånsvärde.
De sitter kvar i sin gamla bil.
Deras Teslaägande har även gått från att vara “musk är det bästa sen skivat bröd” till “det är en trevlig bil”.
Tesla behöver kommma bort från sina traditionella kundgrupper och det kan bli en utmaning.
Problemet är att de inte kan kalla det en Tesla, eller ens nämna Tesla i marknadsföringen. GM lyckades rätt bra på sin tid, de hade en märkesstege som gick från Chevrolet till Cadillac. Men de blandade inte samman märkena i sin marknadsföring. Deras stora problem började, om jag inte minns fel, när de började integrera sina plattformar och kunderna kände sig lurade när de betalade för en Cadillac men fick en bil med samma delar som man kunde hitta i en Cheva.
Vad tycker ni om Uffes utspel kring att vi ska köpa franska kärnkraftverk?
Själv är jag mer sugen på koreanskt, verkar gå betydligt mycket fortare att få på plats.
Från att bygga våra egna till att köpa någon annans.
Jojo, Jag hade ju gärna varit på att väcka Curt Nicolin till liv igen, sicken chef.
Då ställde CN frågan: “Varför vill ni ha licens? Ser ni några oöverskridliga problem för att bygga en reaktor på 400 MW eller vad är orsaken?” Vi förklarade att vi inte nu såg några tekniska eller naturvetenskapliga problem men vi har aldrig gjort en sådan reaktor. I hela världen finns då ingen reaktor av denna typ och storlek. Det kan mycket väl dyka upp problem som vi idag inte ser. Skulle så bli fallet kommer orden att bli en katastrof för hela Asea och den är Aseas genom tiderna största order och vi vill inte riskera hela Asea. Då svarade CN: “Ni är ansvariga för den tekniska lösningen, men vem är ansvarig för ekonomin?” Svar: “Naturligtvis du.” CN: “OK, jag tar risken. Vi kör. Ingen licens. Därför att, om vi har en licens och ni får ett problem tar ni bara telefonen och ringer till USA och frågar hur de brukar göra. Utan licens är ni tvingade att tänka själv och eftersom vi ska serietillverka reaktorer måste ni känna dem i detalj.” – Det blev ingen licens. Vi gick fram ensamma. Följden blev att det blev bara tre länder i världen som drev en ensam utveckling av lättvattenreaktorer, nämligen USA, Sovjet och Sverige. –
https://www.hembygd.se/industristaden/mote-med-nagra-kanda-industriman-del2
Sveriges spetskompetens på stridsflygplan brukar ofta framhållas som ett bevis på landets stora tekniska kunnande och att våra ingenjörer är duktiga, men kärnkraftsbyggandet i Sverige är nog ett strå vassare.
En nationell samling och vi skulle nog kunna få igång kompetensen igen kring kärnkraft och sen köpa konsulttjänster där det brister eller blir det sammantaget billigare att köpa franskt?
Jag tror att det tar för lång tid att bygga upp kompetensen. Raserandet har pågått i 40 år.
Jag är ambivalent. Skall man bygga nytt av något som skall stå i minst 80 år bör det kanske vara den modernaste designen och den Franska (EPR, Gen III+) börjar ha så många installationer nu att barnsjukdomar borde vara ur systemet. Den Koreanska har, vad jag sett, inga Gen III+ i drift ännu, men å andra sidan verkar deras variant av Gen III vara stabil och väl utprovad.
Ingen fysiker, men tycker nog man ska satsa på det som ger minst avfall (lägre halveringstid), att bränna magasinerat avfall en gång till känns ju logiskt. Osäker på halveringstider och sånt, men jag hade gärna sett ett nytt kärnkraftverk i SE3/4. Oskarshamn ligger väl bra till geografiskt
Att vara först i världen att försöka bygga gen IV (den som bränner ned befintligt avfall) kommersiellt är nog inget recept att bygga billigt och på kort tid.
Omfattande FoU på det området bör vi dock satsa på samtidigt som vi bygger reaktorer med beprövad teknik.
Inflationen faller nu i land efter land lagom till 1-års märket.
Ettårsmärket?
Är du medveten om att vi har haft negativ inflation i Sverige sedan midsommar?
Vet du ens vad inflation är?
Väl rutet! Sverige är det enda landet i världen och inflation kan bara redovisas på ett, gudagivet, sätt.
Negativ inflation? D v s deflation? Nu hänger jag inte med. Hur man än vänder och vrider på KPIFxExF så är den siffran positiv. Men det är väl troligt att inflationen faller snabbt under 2023. Jag råkar tillhöra dem som tror på en brutal räntesänkning i November.
Låt H Gobb fortsätta skämma ut sig i fred!
Du verkar höra till den gruppen människor som anser att den som skriker högst har rätt.
Du skriver sällan något konstruktivt som man kan ha någon åsikt om, utan det är bara häcklande och bräkande och höhöhöande.
Om jag skämmer ut mig i dina ögon, så tar jag det som en stor förtjänst.
Inflation definieras som förändring av pengamängden. KPI har lika lite att göra med inflation som feber har att göra med en underliggande infektion. Att såväl politiker som media väljer att påstå något annat leder till begreppsförvirring hos allmänheten.
Pengarna som skapats i Sverige har först hamnat på marknaderna för tillgångar, vilka inte syns i KPI. De som har köpt billiga fastigheter och finansiella tillgångar har kunnat göra detta på grund av att priserna inte hunnit anpassa sig till den ökade mängden pengar (Cantilloneffekten). Att KPI nu stiger är ett tecken på att priserna anpassar sig, vilket tar ett tag.
Jag använder inte ordet deflation, eftersom det inte behövs och dessutom är förknippat med den felaktiga bilden att inflation är något som mäts genom KPI.
En fallande inflation tror jag också på, även om vi kanske inte har samma uppfattning om vad inflation är. Kommande sänkningar av räntan är nog dessvärre ofrånkomliga, eftersom ökande skuldsättning är den enda desperata åtgärden som går att ta till för ett samhälle som är baserat på finita resurser som blir allt dyrare att utvinna.
Ok, jag ska berätta det för den ensamstående mamman som går och handlar på kort datum. Att hennes pengar blir mer värda för att penningmängden minskar. Annars är vi överens om att räntesänkningen ligger i görningen, p g a hög privat skuldsättning
På sikt blir pengarna mer värda när penningmängden minskar; om man är ensamstående eller inte är såklart ovidkommande. Det som mäts i KPI tenderar dock att vara det som ändras sist av förändringarna i penningmängden, eftersom måttet bara ser till grejer och exkluderar tillgångar, inklusive bostäder (som naturligtvis är en konsumtionsvara, eftersom en bostad slits och därmed förbrukas).
En räntesänkning tror jag är ofrånkomlig, men tyvärr är den ett sätt att skjuta upp det underliggande problemet en liten tid och samtidigt göra det än större; ett keynesianskt sätt att se på tillvaron, “In the long run, we are all dead”.
Kan rekommendera den pågående artikelserien “Inflationsskolan” på mises.se (nej, jag skriver inte där och har inget samband med dem). Den ger ett litet annat perspektiv på inflation än vad som förmedlas i svenska mainstreammedia.
Tack för tips. Jag har bara noterat att man får betala mer för det som man verkligen behöver. Och eftersom inte lönerna hänger med, så blir de flesta fattigare. Vi är väl tillbaka på 2015 års köpkraft. Jag tror du tänker på inflation som M2 eller nåt, alla dessa QE som drogs bort skapade detta, nåja lite mycket QE som gavs under pesten. Men visst ligger det där något i dessa förändringar. Sen har vi ju nackdelen av att vara en skvalpvaluta, DKK som är peggat mot Euro står väl i runt 1,5kr. Bostadspriserna är runt 30% lägre där, och de tjänar betydligt mer CPH vs Stockholm då. Så att bostadspriserna ska ned ytterligare känns logiskt.
Jo, eftersom pengarna som kommer ut först går till en liten grupp, så drabbas allmänheten av de senare kommande prisjusteringarna. Är så långt från socialist som det går att bli, men om man skall prata i termer av rättvisa och solidaritet så är uppblåsning av penningmängd och skuldsättning ett säkert recept för ökade sociala skillnader och på sikt ökad risk för revolution, när medelklassens illusioner gått om intet.
Men visst, M3 tycker jag är bästa måttet på inflation, kanske dock inte det lättaste att mäta. KPI i dess olika inkarnationer ser jag som ett politiskt hokuspokus, som kan definieras utifrån vad man önskar att resultatet skall bli.
Problemet med penningmängden (förutom mätsvårigheterna) är att en “för stor” expansion ger helt olika symptom beroende på fördelning osv.
De senaste decenierna har vi haft en väldigt “topptung” fördelningspolitik där en större del av pengarna pengarna går till de rika (i princip avskaffade kapitalskatter t.ex). Då får man förhållandevis låg KPI-inflation (eftersom “de rika” sparar och investerar istället för att konsumera). Istället får man en låg ränta, skyhög tillgångsinflation (aktier och bostäder) och överbelåning. Då stärker riksbankens KPI-fixering inflationen.
På 70/80 talet när fackföreningarna var starka och välfärdsstaten var på gränsen till att spåra ut så gick den ökande penningmängden i högre utsträckning till “de fattiga” och konsumtion. Då hamnade vi i KPI-inflation och höga räntor.
Eftersom de “penningmängdstroende” traditionellt har funnits i den mörkblå delen av den politiska skalan så har inte fördelningseffekterna funnits med i diskussionerna och Teorierna har därför blivit väldigt sneda och vinda.
På senare tid tror jag att vänstern har plockat upp idéerna så förhoppningsvis kan vi se ett röd/blått bråk utifrån någon gemensam grund och det kanske kan leda till användbara mått och mål och bättre styrregler för centralbankerna och framför allt något slags vettig sammanvägning mellan riksbank och finansdepartement.
Eller inte…
Ja, priserna på tillgångar börjar komma ner nu. Aktier och bostäder är också en del av penningmängden. Särskilt då man kan belåna dem. Räntorna stiger och priserna faller, då går det inte att monetarisera sina tillgångar lika lätt.
Jag skulle också vilja slå ett slag för den förklaring som Peter Zeihan brukar föra fram: demografin. Babyboomarna har sparat och gnott i 20-30 år nu och det har givit oss låga räntor. Nu lämnar de arbetsmarknaden och börjar konsumera upp sitt kapital samtidigt som de ersätts av en väldigt liten generation.
Det här kommer att ge stigande räntor, fallande tillgångspriser och ökade lönekostnader under kommande år. Och det kommer i sin tur att leda till en stor mängd extremt missnöjda yngre pensionärer som nu kommer att fråga sig vad de fick för allt sitt arbete och sparande.
Förmodligen har vi bara sett början på populismen. För när man sätter sig ner och förklarar för en 70-åring att lite austerity och liberal politik nu kommer att fixa biffen på 20 års sikt, så kommer han att bara bli arg och kräva snabba lösningar. Vilket sedan leder till ökad inflation…
Om franska kärnkraftverk håller samma kvalitet som deras bilar av vilka jag har erfarenhet av typ “aldrig mer” skulle jag tveka länge inför ett sådant samarbete…
Sedan har jag svårt att förstå hur elbilsföretagen, Tesla inkluderat kan lägga ner miljarder på att få deras bilar att se så billiga ut innuti med dessa iPad-liknande instrumenttavlor påmonterade som om man glömt dom när man designade
förarplatsen. Tom Mercedes gör det om man nu inte fläskar upp 1+ mille för en EQS. Blä.
Funderar på om man skall börja snöa in på Kina som man gjort på ukrainakriget, svårt att hålla mer än två ämnen på den detaljnivån som krävs men Kina känns spännande framöver.
Eller är det nåt annat som kommer segla upp som man bör lägga tiden på?
Tycker helt klart att du ska lägga fokus på Kina! Finns väl klart olika orosmoln, själv är jag lite orolig över amerikanernas studielån, nog för att Biden har fått mycket avskrivet så blir det ju något av en quickfix.
Problemet är ju fortfarande kvar, skoj att vandra ut i livet med ett duktigt lån till ockerränta (Den 30e juni försvinner ju 0%). Medellånet är ju ändå $37,358. Blir det en sur lågkonjuktur i USA tror jag det där kan skapa ordentliga problem.
Nu när Tesla är ämnet för dagen, hur går rena elbilar vintertid, dels i -5 grader miljön men sen också när det drar iväg mot -15 till -20 och kallare?
Jag har funderat på om inte en hybrid är bättre där man under den kalla säsongen kör på bensin istället för elbilen?
Startar den i kallt väder?
Hur snabbt laddar batteriet ur?
Blir den snabbare urladdningen monstruöst dyr med våra elpriser?
Mina erfarenheter av Tesla 3 är att ner till runt nollan är det inga större problem. men vid runt -20 påverkades räckvidden kraftigt negativt. Därtill steg tiden för att ladda batteriet väldigt mycket, mer än 100%, dvs en laddning som normalt tar runt 30 minuter tog plötsligt 90 minuter.
Räckvidden påverkas negativt, de flesta elbilar har nu värmepump. Sen finns oftast förvärmning inför laddning.
Felet många gör är att man köper bil efter den där sällanresan. En elbil med 30 mils räckvidd räcker för de flesta. Normala bilister tar ändå paus var 20:e mil, och då hinner kan man ladda. Att planera sitt bilköp för 2 ton husvagn och minus 20 blir sällan billigt. De flesta med räckviddsångest brukar inte ägt en elbil. En Tesla 3 LR kommer väl WLTP 60 mil, så i 20 minus så kommer man nog troligen 30-35 mil ändå. Sen 20-30 min laddning så kan man köra 25 mil till.
Vi har hybrid. 90-95% av resandet sker på el. Men vi klarar både att åka till fjällen på vintern och dra vår husvagn på långt över 2t sommartid.
Eftersom detta är miljövidrigt får man väl köpa en elbil och börja spela padel istället för det man tycker om att göra på sin fritid. Det verkar vara gott om lediga tider nuförtiden eller åtminstone tills hallarna kursat.
Vad beträffar räckvidd anges den inte alltid motsvarande svenska vinterförhållanden… 🙁
Det behövs bättre WLTP-data för vårt klimat. Också.
https://www.mestmotor.se/recharge/artiklar/nyheter/20221221/test-sa-mycket-kortare-kommer-din-elbil-pa-vintern/
WLTP är bara en testcykel. Man kan använda den för att jmf bilar, och då är den relativt okej. För elbilar kan den dock vara lite missvisande, då vissa elbilar hanterar den svenska vintern betydligt bättre (värmepump etc)
Och skillnaderna är (oväntat) stora, inte minst *mellan* olika modeller.
Vilket framgår av artikeln jag länkade till.
Den startar bättre än en bensinbil i kyla. Den drar ur batteriet jättefort i början innan bilen blivit varm. Priset beror mer på det höga elpriset än bilens ökade förbrukning i kyla.
Hörde på P1 att “experter” väntar höjda oljepriser framåt april i år, detta som en funktion att Kinas startar upp.
Får det inte riktigt att gå ihop. Brent och WTI ligger ju runt 80 USD/fat nu och Urals ca 55. Det borde ju finnas ett rejält överskott på rysk olja som bara Kina och Indien köper nu när väst stoppat/lagt ett tak.
Rimligen borde ju Uralolja vara mer attraktivt för Kina eftersom de förväntas få duktiga rabatter. Ryssen måste ju hålla produktionen igång, annars får de jätteproblem.
Njae, jag är skeptisk till någon stor ökning av oljepriset.
Klarar Musk att hålla kontroll på Tesla? Börjar han sälja så är det väll inte otänkbart att Saudi eller Norrmännen köper Tesla när värdering blir mer normal, deras oljefonder saknar ju inte likvida medel just nu att handla med
Byggde Tesla verkligen upp ett lager osålda fordon eller byggde de upp ett lager sålda ännu ej levererade fordon?