Cementkrisen sätter fingret på att det främst verkar finnas två olika kategorier av människor. De som bara talar om (A) vems felet är och (B) de som vill lösa krisen. Sedan finns det en tredje kategori som är relativt tyst, nämligen (C) vad kan vi dra för lärdomar och hur kan vi undvika detta i framtiden.
 |
| Cementa i Slite |
Varken A eller C bidrar alltså till att lösa en pågående kris, medan B är resultatorienterade pragmatiker. Det är bara B du vill ha vid din sida när krisen pågår.
I fallet cementkrisen så exemplifieras A av de som säger att det är Cementas fel och att Cementa, byggbranschen och i förlängningen hela Sverige får skylla sig själva. Inte ett ord om att lösa krisen, utan det viktiga är vems felet är. Eftersom man identifierat vems felet är, så är saken klar och man kan skita i problemet. Sedan huruvida det är just Cementas fel att den modell som sedan länge använts överallt i Sverige för att modellera grundvatten helt plötsligt inte duger (och underförstått kommer inget som påverkar grundvatten någonsin mer kunna göras i Sverige om det överklagas till miljööverdomstolen eftersom den etablerade vetenskapliga grundvattenmodellen nu förklarats som värdelös) är ju också en tolkning.
Att man anser sig utsett en syndabock löser exakt ingenting, inte ens om man identifierat rätt syndabock. Krisen behöver lösas ändå och då är det kategorin B som gäller. Sedan kan man efteråt diskutera C.
Men vilken kategori är du? Vad är viktigast för dig? Svara nedan.
58 kommentarer
Folkomrösta om att ändra gränsen för riksdagsrepresentation från 4% till 10%.
Nej ta bort gränsen helt,18725 (20000) röster per ledamot.
En riktig vitamininjektion för Svensk demokrati.
Gör riksdagen rejält mindre och ta bort spärren.
Inför direktdemokrati och släng ut riksdagen.
Alternativ A för alla ovan alltså..
Ett alternativ är för varje skattekrona du levererar in får du en röst.
Minimiålder 35 år för att kunna väljas till riksdag.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Alla grejerna är viktigast – i den akuta fasen gäller det att fixa problemet, men sedan måste man hitta root cause (eller vems felet är om man så vill) för att sedan kunna förebygga framtida problem. Just nu är vi i den akuta fasen dock (så A).
Jag är beredd att hålla med dig Jan, men tycker att B (lösa krisen) går före A (hitta syndabocken) om det inte är en sabotör "ombord".
Jag skrev fel bokstav på slutet där – klart att det är B som är viktigast just nu.
Att hitta grundorsaken till felet är inte nödvändigtvis att bestämma vems fel det är då det lätt kan leda till syndabocksletande och i sin tur försök att sopa igen spåren. (Neturligtvis ksn det finnas tillfällen då det är viktigt att hitta vem som gjort fel om grundfelet klart och tydligt är mot gällande regler).
Sen en fråga av A- och C-karaktär som inte tagits upp är väl varför ett företag som cementa tillåtits ha en sådan marknadsdominerande ställning som Cementa har och varför de myndigheter som ska kontrollera och åtgärda sådant inte agerat? (Cementa är väl ursprungligen en cementkartell)
Men som bloggaren sagt, det är kanske en fråga att ta tag i på längre sikt.
Som påpekats i SR P1 idag och som jag skrivit i annan kommentar är Cementa ett resultat av en medveten politisk strävan på 70-talet att skapa stora enheter i Sverige som skulle klara internationell konkurrens.
Och när man då letar A- och C-svar så visar det sig att det är flera samverkande orsaker och eftersom den sk ansvarsprincipen gäller i Sverige finns det ingen som har något ansvar för helheten. Var god skölj!
På 70 talet ville nog socialdemokraterna ha få och stora enheter
För att slippa bråka med många små
Som aktiv i diverse klimatforum på facebook träffar jag även på kategori D, de som uppskattar krisen och ser den som en chans att krympa ekonomin.
Samma kategori som uppskattade Covid stoppet av flyget osv och djupt beklagar återhämtningen.
Fräscha empatiska människor helt enkelt.
Jag förutsätter att dessa även ser det som en chans att krympa vår befolkningsmängd? Hur ska vi annars klara oss med bostäder, skolor och infrastruktur?
Det är väl såna som inte skaffar barn för miljöns skull?
Javisst är de empatiska, de anklagar mig för bristande empati eftersom jag inte vill göra det som är nödvändigt för att undvika att hela mänskligheten och planeten dör.
Jag är lite blödig när jag inte ens vill se en ekonomisk kollaps i de svenska utanförskapsområdena.
Jag misstänker att en del av dem innerst inne beklagar att chansen att strikt begränsa den globala befolkningen och dess industrialisering gick förlorad i Stalingrad och Midway.
Då måste vi också definiera kategori E som anser att krisen inte går att lösa utan vi måste hitta sätt att överleva genom den.
Man håller för bövelen på att sjösätta fantasiprogram för att jordbruket skall klara sig utan fossila drivmedel och konstgödning. Då måste det ju vara möjligt att hjälpa betongindustrin att byta leverantörer av en existerande råvara.
USA ville ju göra efterkrigstyskland till ett rent jordbruksland. Sen så insåg de att anpassningen av befolkningsstorleken hade gjort dem till bödlar i klass med både Hitler och Stalin och kom upp med Marshallplanen för återindustrialiseringen.
Marshallplanen var ett sätt att styra de länder som fick hjälp i en viss riktning, bort från Ryssland och kommunism. Uppskattningar av förståsigpåare (experter) ger vid handen att planen förkortade uppbyggnaden med två år, men gav ett enormt politiskt inflytande över de länder som tog emot hjälp.
USA hade dessutom en enorm överproduktion och behövde kunder för att avsätta sina varor. Planen blev ett mästerstycke. Europa köpte amerikanska varor för pengar från USA, samtidigt som de vek ner sig för de önskemål som USA hade om deras politik.
Man vill ju tro att man själv har en bra avvägning av A,B och C.. men jag stör mig ofta på A och C så antar att det i praktiken är mest B, sen beror det en del på hur "nära" krisen är.
Både B och C är viktigast nu, går de inte att kombinera? En stat måste väl kunna klara av flera tankar samditidigt.
Just behöver man lösa krisen på nägot sätt som undviker i en kaskad svåröverblickbara, men framför allt svårhanterliga för svensk ekonomi (och politik) konsekvenser.
Men samtidigt behöver man också antingen komplettera denna rättsprocess, se över vilka förutsättningar den har, vilka alternativen är på sikt, ställa relevanta frågor om modelleringen – vilket nog är allt annat än bara em svartvit fråga för hydrologi är inte enkelt, osv.
Denna historia känns lite som en sådan som komprometterar i viss grad alla inblandade aktörer.
Pågående kris: B
Avslutad kris: C
Efter B & C kan man göra A OM krisen var stor nog, handlar det om att det var slut på mjölk hemma är A ointressant, handlar det om landets framtid är nog A intressantare.
Bra poäng. Men du anar väl hur många A på mjölknivå som händer dagligen?
A verkar vara regel snarare än undantag i de felsta sammanhang, det är lite trist då allt skall utföras som om det vore lagsport (politiskt, inom affärslivet och så vidare) men det skall bedömas som om det vore boxning. Kortsynt, efterblivet och jante på samma gång helt enkelt utom för de som alltid undviker att bidra, de kan ju aldrig göra fel men de är med i laget.
B först, sedan C och därefter A. Men denna ordning är väl tyvärr inte självklar i denna vår samtids sandlåda.
Folk som sitter och kommenterar på nätet är knappast dom som kan lösa krisen, så B faller bort här, men är uppenbarligen viktigast när det gäller våra politiker.
Frågar ni mig (vilket ni iofs. inte gör) så beror det på krisens art. Om vi antar att krisen är att en galen styckmördare springer lös så sammanfaller väl A och B? I det aktuella fallet kan jag köpa att det är en kris, men den är knappast svår att lösa. Regeringen skulle kunna lösa den på nolltid om bara viljan fanns.
Sett ur den synvinkeln är det väl tveksamt om det ens ska räknas som en kris. Det är inte en kris att jag står på taket, även om jag när som helst skulle kunna få för mig att hoppa ner.
Under pågående PR-operation från företag som helt enkelt rakt av skyller ifrån sig kan det absolut vara på sin plats att fastställa A i ett tidigt skede, inte minst då det så klart görs politik av soppan.
B är såklart viktigast ur ett nationellt perspektiv. Jag bryr mig egentligen inte om vem som eventuellt blir stekt pga detta (förmodligen ingen, det är sällan huvuden rullar på allvar i Sverige)
"PR-operation", dumma, dumma verksamheter som försöker överleva.
Snarare idiotiska verksamheter som inte gör vad som krävs för att få lov att fortsätta verka inom gällande svensk lagstiftning.
Återstår väl att köra lite hederligt typ 50-60-tal på vissa företag för nationens bästa. Finns ju ingen chans att kraftdammarna i norr hade fått byggas i dag, ca 40% av Sveriges (idag koldioxidneutrala) elförsörjning. Kör över lokalbefolkningen så blir majoriteten (samt ett utländskt börsnoterat bolag) glada.
Många är väl AB 😀
För min del är det skrämmande att hela miljörörelsen och altivisterna som drivit detta är A+
A, B och AB låter som blodgrupper. Varför inte införa en grupp till, O eller "nolla", som jag själv tillhör? Vilken skuld har gruppen O dvs nolla i sammanhanget. Gruppen som fattar ingenting eller inte bryr sig ett dugg?
Fast jag bryr mig mycket, om folk förlorar sina jobb och får ekonomiska problem. Jag gillar inte att så många människor blir oroliga för sin framtid och att deras barn kanske inte får allt som de behöver, om en förälder (=troligen pappan) riskerar att bli arbetslös eller permitterad.
Du missar den grupp många människor med makt tillhör: Hur kan jag tjäna maximalt på denna kris? Går krisen att fördjupa eller kanske till och med permanenta? Kan krisen användas för att skapa ett monopol för min produkt?
Kan krisen vara en orsak att förbjuda mina opponenter eller konkurrenter.
Kort sagt de som i en kris ser nya möjligheter och snabbt tar vara på dessa.
Mycket viktigt! Skall vi kalla dem Kategori X?
Alla kriser av format hittills skapade nya lösningar och nya företag som gav arbete och vinster. Gamla lösningar och företag krymper eller dör helt. Spinning Jenny på 1700-talet ersatte 320 spinnerskor per maskin och inledde en industriell revolution.
En kategori av X är Cornucopia? som nu hittat ett betongsäkert ämne att skriva om. Vi som har aktier och ändrar något i innehaven är också en kategori X.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Det jag beskriver kan lite välvilligt kallas entreprenörsanda.
Att i ett nytt läge se möjligheter i stället för problem, att inte med nödvändighet vara altruistisk i sin syn på livet utan se mer till den personliga nyttan av ett förändrat ekonomiskt landskap.
Det är alltså inte med nödvändighet så att det är önskvärt att ett problem får en positiv lösning.
Ett provocerande exempel är läkare och advokater, löses patientens/klientens problem minskar kundunderlaget.
Ska det inte vara kategori X för kvinnor och Y för män? XX resp. XY?
Nu tangerar vi McGregors X samt Y teori rörande arbetsmotivation…Utan värdering för kön inlagt. Jag är rätt säker på att Regeringen hänger sig åt X-delen.
Skall vi ta Kategori Z på en gång: De som vet att krisen är deras fel och anser att det viktigaste är att hitta någon annan att skylla på.
Det viktigaste är ju naturligtvis att lösa krisen, men innan det står klart att jag kan lösa den, nöjer jag mig med att peka finger på den som orsakat det.
Varför tycks de flesta utgå ifrån att "krisen" är oavsiktlig?
Nja, fast det spelar ju faktiskt ingen roll vilken kategori JAG är. Möjligtvis kan jag lära mig något som har nytta för framtiden.
Däremot kan man väl säga att det finns olika kategorier för olika ansvar. Tex har media inget ansvar att lösa problemet eller ens lära, utan genom journalistik försöka komma fram till varför det blev så här och "vems fel" det är.
Politiker, myndigheter och inblandade bolag ska bara fokusera på att lösa problemet och lära av det, men ska inte bry sig om vems fel det är.
Tyvärr verkar alla fått sitt ansvar upp och ner, när media istället för att reda ut varför "strömmen/vattnet inte räcker" (dvs se till att folk inser vems feletär) ser sin uppgift att istället lösa problemet genom att utbilda folket i att inte dammsuga och sluta vattna gräset eller fylla poolen.
Statlig media har såklart allra svårast att hitta sin uppgift, man biter inte den hand som föder.
I en fungerande lösning ingår att klarlägga orsaker och fastställa ansvar. Görs inte det så kommer felen att upprepas, dvs MP kommer att få hållas fler gånger…
Johan Adam: Det här aktuella har inte ett dugg med MP att göra. Lagstiftningen som reglerar det aktuella ämnet fanns på plats långt innan MP blev en del av Regeringen och de äldre delarna av denna lagstiftning hänför sig till den tid långt innan MP ens var bildat som parti. Samt att Natura2000 är inget påhitt av vare sig Sossar eller MP utan är ett EU-projekt som fanns på plats innan Sverige ens blev medlemmar av EU.
MP fick ett stort inflytande på utformningen av miljöbalken (1998) för att stödja Göran Perssons ekonomiska politik, inte minst gällde det processfrågorna. Nu har MP i sju år påverkat miljöpolitiken i regeringen, bl a avseende Naturaområden. Så självklart bär MP ett stort ansvar för den uppkomna situationen.
I en krissituation tar man sig ur situationen för att sedan analysera vad som orakade krisen och vidtar relevanta åtgärder för att förhindra att man hamnar där igen, dvs A, B & C. Orsakades krisen pga försummelse och/eller inkompetens hos någon part fråntas de sina befogenheter.
Är inte Cementa ett rätt kasst namn på ett cementföretag?
Kan inte ha tagit många minuter att komma på det. Nästan lika dåligt som Rivosto.
Cementa, Dementa,…?
Solklar B här.
Tror det finns en stor del förnekelse här. Tycker alla argument till att det inte är ett problem om produktionen försvinner att det "kan inte vara så illa", "finns andra brott, cementbruk" etc. Men ingen ger ett konkret "cementbruk x i xyz har 2 miljoner ton cement över av samma klass. Vi köper det istället." Upplever att ingen jag talar med förstår skillnaden att köpa två säckar cement på bauhaus eller att köpa 500 000 ton och svårigheten att hitta någon som kan leverera det sistnämnda inom 3 månader med ytterligare 500 000 ton var tredje månad.
Självklart vill en massa cementbruk i världen leverera det till oss. Men lika självklart är ju att det tar tid att öka produktionen för att möta dennna nya efterfrågan. Tid som vi inte har… det enda rimliga är att avveckla cementa under 3-5 år med årliga produktionssänkningar om man nu måste stänga. Det blir dyrt för skattebetalarna det med då dom måste ersätta cementa för att köra med begränsad kapacitet annars anses det nog vara mer lönsamt att stänga allt dag 1.
Hoppas verkligen att regeringen inte sabbar allt nu. Det sämsta vore ju om dom låter krisen komma och sen "löser den" så att produktionen redan står still och lagren är tomma. Då kommer det kanske bli månader med stillastående produktion och svensk ekonomi i fritt fall.
Regeringen ska kanske satsa på eus högsta arbetslöshet? Det är nog ett mer realistiskt mål.
Sen när man gett respit, då kan man reda ut ansvarsfrågan och tex ge LKAB direktiv att man måste köpa cement och kalk från minst 4 olika svenska leverantörer i framtiden så kanske vi kan säkra upp produktion på fler orter om efterfrågan finns på inte bara den billigaste.
Det blev fel när Finlands största betongtillverkare Radus byggde broar och ett sjukhus i Finland: hållfastheten blev bara hälften av värdet i kravspecifikationen, kanske pga att en tillsats gjorde att det blev lite för stora luftbubblor i betongen. Mycket av betongkonstruktionerna måste rivas nu.
https://betong.se/2016/12/12/for-mycket-luft-bakom-finsk-betongharva/
https://svenska.yle.fi/artikel/2016/12/02/mycket-luft-i-betongen-orsaken-till-problemen-vid-t3-sjukshusbygget-i-abo
https://www.pressreader.com/finland/abo-underrattelser/20161116/281552290442641
Självklart måste verksamheten på Slite få fortsätta, åtminstone tills saken avgjorts i HD. Intressantare att diskutera är hur man förhindrar att domstolsutslag i fortsättningen orsakar katastrof i folkhushållet. Lagarna måste skrivas om så att domstolen förpliktigas väga miljöhänsyn mot samhällseffekter. Alternativt slopar man Högsta Förvaltningsdomstolen, Miljööverdomstolen och Migrationsöverdomstolen och låter regeringen (eller kanske ett organ motsv gamla utlänningsnämnden) vara högsta instans.
Lars Åhlin: Ditt förslag syns skenbart tilltalande vid första påseende men skulle naturligtvis innebära därför nödvändiga ändringar i Regeringsformen och införande av Ministerstyre och avskaffande av fristående Myndigheter och Domstolar samt borttagande av Ansvarsprincipen.
Det hela dock att gå över ån efter vatten eftersom Riksdagen allaredan har lkonstitutionell möjlighet vid vart och ett tillfälle stifta för vart och ett ändamål lämpliga lagrum vilka det därefter blir Regeringens uppgift iverkansätta.
Ministerstyre behövs ändå pga att myndigheter måste kunna samordnad och ansvarsutkrävas mer, vilket kräver en ansvatig minister. Men visst, att lyfta över all rättstillämpning till politiker är inte självklart bra. Dock måste juridikens utrymme minskas och politikens öka.