Sammanfattning: Därför är det inte bara att “köpa cement någon annanstans”

1.4K

Att för de stora industrierna, bygg- och infrastrukturprojekten är det inte bara att “köpa cement någon annanstans istället för Cementa”. Vi pratar här inte om att du som privatperson kan välja mellan ICA, Willys och Coop. Utifrån en artikel från TT sammanfattar bloggen varför det kommer ta tid att t ex ersätta 2.5 miljoner ton (t ex 50 000 fulla lastbilar).

Cementa i Slite

Det är inte bara att vända sig till en annan leverantör och importera cement istället för att få från Gotland. Cement och av nödvändighet dess förädlade produkt betong är generellt lokala eller regionala marknader. Det är tunga produkter med särskilda krav på torrhet i hela logistikkedjan för cementen och förstås motsatsen för den färska våta obrunna betongen i sina betongbilar med sin roterande last.

På en abstrakt nivå handlar det om de tre villfarelserna om tid, volym och tillämpbarhet. Tror man att det bara är att köpa någon annanstans så är man antagligen inte företagsledare av något större företag, utan visar snarare på sin okunskap om vad som gäller när vi pratar om företagsvolymer. Hur många miljoner ton tror du t ex att regeringens nyss utlysta Norrbottniabanan kommer kräva? Det är inget man köper i säck på Byggmax eller Beijer om man säger så.

TT har skrivit en bra sammanfattande artikel och bloggen kommer utveckla resonemanget kring några av invändningarna i nyhetsbyråns text. Bloggaren är bland annat utbildad byggnadsingenjör och har därmed lite allmänbildning kring såväl byggen, betong, hållfasthet, ritningar och konstruktionsberäkningar, utöver att i tretton år drivit Sveriges största ekonomiblogg, samt läst bland annat humanekologi på universitetet med tillhörande systemanalys av mänskliga samhällen. Masterexamen i datavetenskap och att ha jobbat tolv år som IT-konsult är kanske mindre tillämpbart. Bloggaren kommer också från en familj av byggnadsingenjörer och byggherrar och har delvis växt upp på byggarbetsplatser och ingenjörskontor, vilket bidrar till viss allmänbildning.

“Även om man bygger bostäder i trä så är 20 till 30 procent av betong” – VD Svensk Betong till TT

För det första går det inte att byta ut betong rakt av mot något annat. Det går ärligt talat inte att bygga allt i stål eller trä, t ex vägar, järnvägar, fundament till vindkraft eller grunderna till hus. I den mån det är möjligt, måste befintliga projekt ritas och dimensioneras om, och nya bygglov skickas in och hanteras om man byter från t ex betong till trä någonstans i projektet. Inte bara kostar detta pengar, om det finns konsultfirmor som rullar tummarna i vår överhettade ekonomi och direkt kan ta fram nya ritningar. Därtill tar de ändrade byggloven tid, i de fall trä kan ersätta betong. Kom ihåg de tre villfarelserna om volym och tillämpbarhet – bara för att vi skickat män till månen betyder det inte att vi kan skicka hela mänskligheten dit. Och oavsett tar allt tid.

“Kalken som ingår i cementen kan i vissa fall, och till viss gräns, bytas ut mot andra material, som olika restprodukter från industrier.” – TT

Det går inte att byta ut cementen fullt ut. Man ska också få tag på volymerna, snabbt nog och starta de logistikkedjor som idag inte finns. Men möjligheterna är vad som gör att det inte kommer bli helt stopp, bara någonstans mellan 50 – 80% av svenskt bruk av cement. Finska Nordkalk på Gotland levererar kalk för industriellt bruk och till jordbruket, så det finns kalk av särskilda kvaliteter för särskilt bruk och till viss del kan det som används i industri kanske återvinnas. När man byggt logistikkedjor för detta. Men ta t ex bort kalk från jordbruket så tar du också bort mat från bordet.

“Cement är en lokal vara, och tillgången är begränsad i hela närområdet.” –  VD Svensk Betong till TT

Det råder överhettning i ekonomin och det är redan brist på cement i många andra länder, som också tar sin cement lokalt. Det mesta är uppbundet på stora långa kontrakt till befintliga kunder, och dessa kontrakt går inte att bryta bara för att cementen tar slut i lilla Sverige. T ex rapporterade Cemnet redan i början av juli att det råder brist på cement i Europa. Detta före översvämningskatastroferna.

VD:n för Svensk Betong säger också till TT att det antagligen inte finns någon cement att importera från något land i Europa just nu och översvämningskatastroferna i bland annat Tyskland kommer suga upp all cement som finns för att återuppbygga samhällena. Vi får väl vara glada att vi åtminstone ännu inte har något liknande i Sverige, så att det för vår del bara innebär att vi inte kan bygga nya dagis, skolor, sjukhus, förlossningskliniker, polistationer, fängelser, vårdcentraler och allt annat vår stigande befolkning kräver och allt våra politiker utlovar att de ska ordna.

“Att få ett [miljötillstånd] tar tio år” – hållbarhetschefen på Cementa till TT

Ska man öppna några nya kalkbrott och bygga nya cementfabriker så tar miljötillståndet tio år. Därtill ska någon vara villig att offra riskkapital i tio år på en process som Sverige nu bevisat är rättsosäker, där man kan förkasta den grundvattenmodell som länge använts i Sverige som helt ovetenskaplig och ej tillämpbar längre. Så där kan riskkapitalet sitta om tio år utan miljötillstånd för att Sverige ändrat spelreglerna. Därefter ska själva gruvan startas, personal rekryteras, maskiner införskaffas, cementfabrik byggas och logistikkedjor skapas. Vi pratar om 15 – 20 år tills en helt ny cementfabrik kan öppnas på annan plats i Sverige. Det är inte bara hämta cementen från någon annanstans i landet. 

Och som sagt – vem är villig att satsa 15 – 20 år och stora mängder kapital på något som svenska staten är som helst kan välja att förbjuda?

Det är endast där man har befintliga investeringar i cementfabriker som det är värt processen att försöka öppna nya kalkbrott, dvs Slite och Skövde – där har man en investering att försvara, i övrigt har Sverige de facto nu gjort det omöjligt att starta en ny fabrik och gruva.

Logistikkedjor saknas och tar tid att upprätta (ej citat, referat, slut på citaträtten efter fyra meningar)

De logistikkedjor som finns för cementen i Sverige idag är byggda kring Cementa på Gotland och Skövde. T ex går det fartyg till Luleå med cementen till LKAB, varifrån den går vidare med tåg. Ska man importera från utlandet, vilket i TT:s artikel kommer handla om Turkiet, Algeriet och Kina, är det inte kustfartyg för Östersjön som gäller.  Cementas hållbarhetschef påtalar att det är brist på den typen av fartyg för havsgående transporter. Det kommer alltså ta ett antal år att bygga nya fartyg som ska kunna hantera de nya logistikkedjorna.

Till logistikkedjorna hör också hamnar och terminaler, som måste byggas. Med betong från cement som inte längre kommer finnas. Att få miljötillstånd, bygglov och sedan bygga dessa hamnar och terminaler tar i sin tur många år. Cement ställer som sagt omfattande krav på torrhet i hela kedjan, så det är inte bara att lossa var som helst, och sedan ska det vidare i landet också.

Därtill måste importerad cement genomgå standardisering och kvalitetskontroller innan den kan användas här. Blir det andra kvaliteter så måste återigen allt dimensioneras om, ritas om och det måste till nya bygglov för att godkänna de nya beräkningarna och utförandena av byggnader och infrastruktur. För vi vill inte ha hus, vägar, och broar som rasar, eller tågolyckor där snabba tåg med hundratals passagerare kraschar för att järnvägen rasar.

Det är alltså inte bara att “köpa cementen någon annanstans”. Vi importerar redan idag en del cement, så vi kommer inte bli helt utan, men LKAB räknar med 50 – 80% minskad produktion i sina gruvor och byggbranschen talar om att upp till 80% av arbetskraften blir av med jobben, vilket är en indikation på vad som gäller i praktiken. Sedan kommer utfallet inte bli exakt 50 eller 80%, utan något annat. Det betyder inte att siffrorna är principiellt felaktiga, utan de är generella uppskattningar.

På lång sikt, 5 – 20 år, kommer det finnas nya logistikkedjor för att importera cement. Men tills dess riskerar Sverige en systemchock med hundratusentals arbetslösa, recession i ekonomin och ytterligare arbetslöshet i alla branscher inklusive de skattefinansierade, minskande skatteintäkter till välfärd, som kommer försämras rejält, och i princip inget byggande av infrastruktur, samhällsservice eller bostäder till landets växande befolkning. Sverige kan under dessa år gå från att vara en av de starkaste ekonomierna i EU och Europa, till att börja resan till att bli Europas varnande exempel och för alltid hamna i bakvattnet. Kanske där vi hör hemma och det utopia av misär som en del skadeglatt önskar de boende i landet, utan förståelse för att även deras egen och deras barns välfärd kommer drabbas.

Sedan går konjunkturen alltid i vågor. Bloggen varnade enligt konjunkturmodellen för överhettningen redan i maj och började gå ur börsen. Ekonomin orkar inte på grund av resursbegränsningar vara överhettad särskilt länge. Och plötsliga brister kommer i redan överhettat bristläge att slå brutalt och snabbt. För övrigt backade bygg- och anläggning i dagens konjunkturbarometer från Konjunkturinsitutet, vilket inkluderar hur man ser på framtiden …

Hur kan det då blivit så att Cementa på Gotland fått en så dominerande ställning och i princip ett monopol? För det första gäller inte nödvändigtvis konkurrenslagstiftning business-to-business, utan är till för konsumentskydd. Ren cement säljs i princip bara mellan företag och företag förväntas ju även kunna importera, vilket inte privatpersoner kan på samma sätt. Så länge vi inte har handelshinder inom EU kan man knappast hävda monopol när det gäller handel mellan företag. För det andra så har Sverige systematiskt gjort det allt svårare att driva verksamheter likt denna, vilket gör att man av kostnadsskäl över tiden koncentrerar produktion till en plats, som därmed är enklare att försvara juridiskt. Skattesystemet premierar också stordrift istället för flera distribuerade mindre produktionsställen. Det handlar om Sverige som system och är resultatet av en systematisk politik.

Källor i bidragsmedia (som jag inte kan länka till i väntan på den svenska tillämpningen av EU:s så kallade länkskatt, som kommer gälla retroaktivt):

TT/GP www.gp.se/ekonomi/branschen-cementbrist-hotar-klimatomställning-1.51991724