Vår gård var en gång ett fattigt drängtorp under en större gård, där drängen som lön för sina dagsverken fick låna mark av storbonden att bruka som sin egen inkomst och försörjning. Idag är värdet på torpet (numera titulerad gård som adress och namn) upp till över en miljon dollar, och knappast något en fattig kan köpa. Men jämfört med priset i förhållande till inkomst så är det fortfarande extremt billig.
Brukats i minst 169 år |
Tidigare har jag bara kunna säkerställa gårdens existens tillbaka till häradsekonomiska kartan från 1890. Ett problem har varit att den idag tillhör trakten Grebbeshult, men härstammar från gården och trakten Käringskedet (senare Käringskede), vilket gör att dagens sökningar producerar dokumenten för Grebbeshulttrakten, inte Käringskede.
1890 års häradsekonomiska karta |
En ändrad sökning till Käringskede visade dock att gården fanns som H[svårtytt] Torp redan 1852, på en karta avsedd för att avgöra rätterna till samfällda torvtäkter. Gården är alltså minst nästan 170 år gammal.
1852 års karta. Inäga 913 är torpet. |
På kartan finns alla klassificieringar av mark på detaljnivå, och de betesmarker som betas på vår mark har alltså betats i 170 år. Andra betesmarker runt om är idag skog. Man får lite perspektiv. Av de 169 åren har jag bara bidragit till de senaste 15 åren och är bara den än så länge sista – och kanske sista någonsin, det är inte så att myndigheterna och debatten uppmuntrar fortsatt bete, dvs köttproduktion, utan helst ska marken återställas till vildmark, något som den kanske inte varit på över 200 år, istället för den artrikaste biotopen vi har, betesmarken – i en lång rad av brukare.
913 – Hedströms Torp? Hedmans? Hedums? Finns flera platser som heter något med Hede i området. |
Det finns också en karta från 1863, men den bara bekräftar torpets existens som vad jag tror är torplycka, men svårtytt, och flyttar oss inte längre bak i tiden, vilket är mitt mål – hur länge har torpet funnits?
Anno 1863 punkt 160 torplycka? |
Det finns klassificierade stenåldersfynd på platsen, både redskap och permanenta terassbyggen, så platsen var en lämplig boplats redan för tusentals år sedan.
Men idag är det inte fattigt att ha ett litet torp. Idag är istället värderingen upp till över en miljon amerikanska dollar om man skulle köpa den idag, iaf enligt Boolis värderingsintervall. Som utifrån priserna på motsvarande i området är i lägsta laget. Bland annat är ju maskinhallen numera ombyggd från grunden, isolerad och uppvärmd, vilket skulle kunna klassas som ett varmgarage för vanligt folk och antagligen värdera upp en del ytterligare. Solcellerna lägger på ytterligare, men kan inte anges i Boolis värderingsunderlag.
Faktum var att det var fram till i modern tid fortfarande ett fattigt torp och en gammal, och enligt uppgift utrustad med starka åsikter, tant och folkilsk hund som bodde här ensam. Sedan kom hästgårdsbubblan med start 90-talet och allting där man med vaselin kan knö in en häst stack iväg i pris. Hästägare har dessutom den egenskapen att de helt saknar ekonomiskt omdöme – annars hade de inte hållit på med hästar – och eftersom det är ett hobbydrivet intresse kan också priset bli hur högt som helst.
Så idag är det status att sitta på vad som förr var ett fattigt drängtorp, där drängen slet hela dagarna åt bonden för rätten att om kvällarna kunna bruka den egna marken. Eller låta hustrun och barnen göra det under dagarna medan drängen jobbade åt bonden. Tillägg: Torpnamnet Ängsjödal dyker för första gången upp i husförhören 1874, tidigare namn kan varit Klämman, enligt uppgifter till mig från en släktforskare.
Torpet styckades och blev sin egen fastighet, som tillföll brukaren. Okänt när, 1890 var den fortfarande en del av Käringskede-gården. 1926 tillfördes ett utskifte. 1937 skedde en inlösensförrättning som gjorde att tidigare samfällda torvtäkter runt sjön överfördes till fastighetens eget ägande från de 26 fastigheter som hade del i samfälligheterna, en bedrift i sig om det skett idag – många samfälligheter är idag omöjliga att ändra ägande på, pga hur många som har del i dem – en villa på landet kan som avstyckad från en skogs- eller jordbruksfastighet ha del i en samfälld torvtäkt flera kilometer bort idag och där det byggs bostadområden kan det handla om hundratals som måste komma överens för att samfälligheten ska kunna säljas och bli en del av en fastighet. Så torvmarken förvandlas långsamt till ovårdad skogsmark där ingen får ens bryta en kvist utan att hundratals i samfälligheten måste ge sitt godkännande.
El och kom inte hit förrän på 60-talet, då man även drog in vatten från en grävd brunn och byggde till ett badrum med wc till huset. Bilväg kom också där någonstans, innan dess var det bara en kostig hit.
Huset tror jag är byggt på 1900-talet, fastighetsregistret säger 1915, men det var då man upprättade registret i trakten (siffror om 1905-1918 brukar innebära att huset fanns tidigare, men det var då det registrerades i de nya fastighetsregistren). Höjden i tak i husets gamla delar är för hög för att vara 1700-tal är min lekmannamässiga bedömning, liksom skorstenens utformning med fyra rör, inklusive plats och grundarbete för två kakelugnar och en vedspis. Däremot kan källaren och grunden vara äldre och ha återanvänts.
I ungkarlskalendern någon gång på 50-talet står det att huset uppfördes 1915 av dåvarande ägarens fader och moderniserades 1937. Ladan i dess nuvarande form uppfördes 1937, men fanns alltså på kartorna redan 1890, så frågan är om grunden är äldre. Dåvarande ägaren tog över 1937 efter faderns bortgång och friköpte samfälligheterna enligt ovan. Man hade två kor och ett ungdjur, samt två svin. På fotot av gården då fanns också sju bikupor och man får förmoda att det även fanns höns. Jag vet att det odlades och såldes morötter på 60- och 70-talet, vilket stod för ägarens huvudsakliga försörjning, oftast via byteshandel.
Min poäng är hur bostadsbubblan fått fattigtorp att få dollarmiljonens värderingar.
Men det är inte ens så att markhyran är ikapp. Priset på en sådan här fastighet ska upp mångfaldigt för att nå samma nivå som 1852, när man själv var tvungen att bruka marken för att överleva – det var en fråga om överlevnad på den tiden – och all frukt av jobbet på arbetsplatsen gick åt till att betala bostaden.
Att låna åtta miljoner idag går på runt 80 000:- SEK om året om vi skippar amorteringskrav och bolånetak. När en tjänsteman i min ålder ofta kan få ut 40 000:- SEK efter skatt per månad skulle alltså priset behöva vara 24x så dyrt för att vara lika dyrt som på drängtiden, dvs äta upp hela din inkomst varje månad. Fast inte för att jobba åt storbonden, utan för att jobba åt banken.
Fast till dagens dräng- och jordbrukarlöner enligt devisen – viktigt yrke, låg lön – så skulle priserna nog bara kunna tolvfaldigas.
Så ur historiskt perspektiv är det billigt att bo. Huruvida det är bra eller dåligt är en annan fråga. Vad vi vet är att vårt välstånd ökat enormt sedan 1800-talet, vilket förstås inkluderar att boendet har gått från överlevnad via bekvämlighet till guldkant på tillvaron. Så det är väl som det ska vara att det är billigare att bo idag. Annars hade vi inte haft något välstånd, bara inflation i priser.
Torpet nutid |
Mycket finns att hitta hos Lantmäteriets tjänst för historiska kartor. Laddar man ner (och konverterar) DejaVu-filerna (.djvu) finns alla handskrivna bilagor till kartorna också och laddas ner genom att klicka på första länken på sökträffarna. Just nu går det inte att hämta TIFF-filer om akterna innehåller svenska å, ä och ö utan man måste gå via djvu.
Kavla upp ärmarna och lycka till om du vill hobbyforska i din gårds historik.
41 kommentarer
Det är billigt att bo i ägt boende. Som investeringsobjekt har det ofta varit en lysande affär, speciellt för BRF. Huruvida man väljer att se det som nån form av investering, varierar nog mellan vem man fråga. Jag väljer att tänka på som pensionsförsäkring.
Nu görs cirkeln större och tidigare mindre attraktiva orter får ta del av kapitalströmmen. Varav t ex priserna nu rusar i orter på pendlingsavstånd till storstäderna. Syns väldigt tydligt på orterna runt Göteborg eller Malmö/Lund och säkert i Stockholms förorter.
Vad fint du bor!
Jag ser inte det mest väsentliga, hur många hektar? Åker bete skog imp
Intressant i övrigt
10 ha. Fyra skog, fyra bete, 0.5 ha gårdscentrum/tomt 1.5 ha impediment, men jag tror att det är delvis gammal felklassning av tidigare torvmark, som numera är produktiv välväxande skog. Skulle säga 1 ha impediment/sjö.
Hade 15 ha skog till förr, men sålde den 2015.
🙂
Samma storlek som jag fast jag har 8ha skog. 1ha bete 0,5gård centrum 0,5 damm. Värderat till 4 miljoner 2015 2,5 mil från Jönköping. Nu nybyggd isolerad verkstad 200m2 inrett beboeligt loft 150m2 . Vet ej värdering nu men med den värdering du hade bör jag ha liknande
Rimligt, ja, särskilt med 150 m2 beboeligt loft och 200 m nybyggd isolerad verkstad. Priserna har nästan dubblats sedan 2015, så 8 mille är knappast i underkant i ditt fall.
Levde du av 19 ha skogsbruk..?
Kan Booli ge realistiska värderingar på skogsfastigheter?
Tveksamt. Testade på en fastighet där en riktig värderare satt värdet, dvs baserat på skog, åker, vallmark osv och jämförde med vad Booli kom fram till.
Det skiljde lite åt.
Men det är inte något snack om att mark värderats upp. Det görs ju inte mer av den.
Trots det hade jag nog tagit pengarna och dragit. Den sk produktionsskogen av gran lär vligga risigt till med varma torra somrar.
Undrar hur mycket av det som kallas "skog" i södra Sverige som kommer återgå till betesmark?
Booli tar bara fastighetens storlek.
Empiriskt ligger värderingen rätt. Motsvarande gårdar har gått för 10+ MSEK de senaste åren.
Kommer inte återgå till betesmark, betesdjur motarbetas aktivt och jordbruk anses vara miljöfarlig verksamhet.
Inte efter revolutionen.
Då har vi torkat och rökt upp alla aktivister.
Det kan svänga snabbt till att betesdjur kan vara bra för klimatet.
Det finns till och med någora enstaka inom Miljöpartiet som talar väl om regenerativt jordbruk nu.
Om nu trenden med prisökningar om 5-8% om året över lång tid håller i sig kan man ju köpa en bostad för 10 miljoner och aldrig mer behöva lönearbeta. Det är bara att plocka ut värdeökningen som skattefri lön varje år via utökade lån på bostaden. Plockar man varje år ut 700k och bostaden stiger med 7% minskar dessutom belåningsgraden.
Hur plockar man ut värdeökningen? Frågar åt en kompis.
Står ju ovan. Bostadsbankomat.
Eller Job tvojemat som det heter på ryska transkriberst till latinska bostäder.
Banken har ju regler om sånt där för att just motverka detta. Tex får du inte uppvärdera bostaden gentemot lånet hur som helst. Om du maxat lånet och bostaden ökar i värde så är det den gamla värderingen som gäller som max i 5 år. Sedan kommer du inte kunna matcha din lön gentemot kreditvärdigheten som banken kräver du måste kunna klara av en ränta på 7% med bevisad inkomst och kunna betala levende utifrån tabell.
Bara byta bank. Nytt lån, ny värdering.
Ok. Funkar de? Har dom inte ett samkörningsregister på samma här fruktansvärda brott
Vad är det för tjänstemän som tjänar 40.000 efter skatt?!
Ca 20 000 i skatt på 60000 i månadslön. Inte omöjligt inom t ex IT om man är 50+ och jobbat några decennier.
De flesta tjänstemän i Stockholm ligger nog ungefär där. Många inom IT ligger högre än så.
En säljare inom IT ligger lätt över 100k/månad. På min arbetsplats (IT/tech) är nog snittet ca 1,5 miljoner per år.
Joakim-> Om du tror att det flesta tjänstemän i Stockholm har 60000/mån så lever i du en bubbla. Jobbar på KTH och har nyligen tittat på deras handläggare och kvalificerade handläggare (tjänstekategorier), där i stort sett alla (ca 100 pers) den senare kategorin faller inom 42000-58000:- (median 49000). En handfull över 60000. Liknande nivåer gäller IT. Nu kan det givetvis se annorlunda ut på den privata sidan, men KTH ligger inte lågt på den statliga/offentliga sidan.
Och i åldern 50+ som det handlade om?
Oavsett, poängen kvarstår, du själv nämner hela vägen upp till 58 000, trots att det är statligt.
Jag svarade främst på ” De flesta tjänstemän i Stockholm ligger nog ungefär där.” (dvs på ca 60000:-). Jag hävdar att det är en grav överskattning (om man nu syftar på tjänstemän i bred mening). Att jag nämner 58000 som den övre delen av spannet är heller inte samma sak som att det är normen. ”Inte ovanligt” (typ en av fem/tio) är inte samma sak som ”de flesta”. Median är som sagt ca 49000. De flesta i gruppen jag hänvisade till är kring 50 år (+-5). Givetvis bara en specifik plats, men knappast helt atypisk eller i det lägsta skiktet. Jag hävdar fortfarande att ”de flesta” tjänstemän 50+ i Stockholm inte ligger på ca 60000:-. Plocka bort 10000:- så börjar det nog närma sig verkligheten mer.
Jag har också forskat runt där jag bor, främst släktforskat. Kommit ungefär till 1550-talet och det är ungefär 3 kluster i Sverige och f.d. Danmark som förfäderna stannar i fram till 1990-talet. Bara bönder och någon enststaka soldat. Så det är ca 20 generationer av 280 om man räknar från de första civilisationerna. En fascinerande tanke att vi alla finns för att de innan oss lyckades överleva till fortplantning och förhoppningsvis en stund till. I deras ögon lever vi idag som gudar som inte behöver anstränga oss alls för livets nödtorf och när vi anstränger oss (motion) så är det för nöjes skull, inte för att bryta sten åt en storbonde. Kommer det 280 generationer till?
Min släkt bodde också i tre kluster, Först 700 år på Tjörn, sedan 200 år på Orust, sedan 1900-talet i hela Västsverige.
I övrigt, ja vi lever som gudar, och bättre än kungar gjorde förr. Vilket förstås sossarna vill hindra genom att beslagta allt.
Hur lyckas ni släktforska så detaljerat? Slår ni i kyrkböcker mm ?
Axströms Torp?
Baserade A på att jag läste Hagsmark ovan och under men det står Skogsmark. H är nog troligast. Kanske "Heströms Torp"?
Nja, en torpare brukade ha runt 150 dagsverken för hyra av torpet.
Så en halvtidslön för sitt boende och markhyran.
Är det dyrt eller?
150 dagar med 6 dagar/vecka ger 25 veckor av årets 52.
Sen höst och senvinter går bort då inget arbete på åker eller skog kan utföras, återstår endast några få veckor för arbete på den hyrda jorden.
Jag skulle nog säga att hyran för torpet utgör ca 3/4 till 4/5 delar av en årsarbetsinsats.
Det är nog fel att jämföra hyra då och nu på det sättet därför att det gamla torparsystemet i Sverige var så nära slavsystemet man kan komma.
Herregud, så intressant Lars, tack főr din underbara historik och anektdot. Kanske ngt főr en kommande bok, annorlunda men intressant?!
Jämförelse av hyra då och nu kanske inte är rättvis eftersom torparsystemet då i Sverige var så nära slaverisystemet man kan komma.
Idag levererar du. Snyggt!
Väldigt trevligt och intressant men du lämnar ut så mycket om ditt boställe att jag nästan undrar om du tänker flytta.
Nä, ingen risk.
Nu var ju inte torpet inte bara bostad utan också produktionsmedlet som familjen behövde för att odla sin mat, få värme, tillverka mängder av förnödenheter, så man borde kanske inte jämföra det med ett boende, om man skall vara kinkig.