Inflation i börsnoteringar inte ett gott tecken – riskkapitalets exit

661

Det pågår en inflation i börsnoteringar, där man på oklara grunder börsnoterar bolag. Det är inte ett gott tecken på det finansiella läget och läget för svenska företag, och i slutändan gör det att man inte kan ta börsbolag seriöst längre. Alla bolag hör helt enkelt inte hemma på börsen. Snart blir det exklusivt och en kvalitetsstämpel att inte vara börsnoterad.

Ska börsnoteras?

En sajt listar 222 sidor med tänkta börsnoteringar, eller över 2000 svenska bolag. Edit: Tydligen är det bara 39 sidor som är tänkta börsnoteringar, så 390 bolag …

Börsnoteringar kan ske av flera anledningar, t ex A att man behöver kapital, och i samband med börsnoteringen gör en nyemission för att få in detta kapital och den ägarspridning som behövs för att finnas på börsen. I gengäld får de nya aktieägarna en möjlighet att delta i bolagets tillväxt.

En annan anledning kan vara B att ägarna behöver kapital och börsnoterar för att kunna sälja av aktier, t ex via börsintroduktionen eller lite längre fram när eventuella fryspåsar öppnats. Eller om man så vill ägarna tröttnat och inte kan hitta någon som vill köpa bolaget som saknar tillväxtmöjligheter eller är ett zombieföretag, en levande död som omöjligen kan fås att gå med vinst uthålligt.

Sett till många av de bolag som nu ska börsnoteras så verkar B vara förhärskande. Det finns inga tillväxtmöjligheter att tala om, men med börshumöret som det är i framför allt techbolagens bubbla så kan man istället satsa på tillväxt i aktiekursen istället för tillväxt i bolagets verksamhet. Också en affärsidé, men inte för bolaget. Något vi såg under IT-bubblan 1998 – 2000, vi som minns.

Visst, en del av de här bolagen kan om de enligt A får in mer kapital köpa andra övervärderade bolag, och på så vis växa och enligt B få en högre börsvärdering som ren glädjeyttring på ett pressmeddelande. Men ett bolag som ger 1% avkastning via sin faktiska vinst köper ett annat bolag med 1% avkastning på köpeskillingen så har faktiskt inget mervärde skapats på satsat kapital.

Går man igenom listan med bolag som vill börsnoteras hittar man många ofta riskkapitalägda bolag, där riskkapitalisterna helt enkelt inte hittat någon som vill köpa bolaget. Så in med det på börsen och låt småspararna köpa.

Det är klädbolag, livsmedelsbolag, obskyra websajter som bara är en av tusentals, spelföretag med stora drömmar om skyhöga aktiekurser på one hit wonders, fastighetsbolag som bygger på att fastigheter ska uppvärderas av obefintliga permanenta krisräntor, optiker, blomsterbutikskedjor mm. Många bolag i mogna branscher utan tillväxtmöjligheter.

Ska vi ta ett konkret exempel så är det Bokusgruppen, som äger min annonsör Bokus och Akademibokhandeln. Bägge verksamheter jag älskar, och som författare har jag yttersta respekt för bokhandlarna runt vårt land, och har ännu aldrig träffat en otrevlig dito. Men det är inte en tillväxtbransch, bokhandeln. Den kan vara lösnam och Bokhandelsgruppen i Sverige AB gör en stabil vinst på runt 60 MSEK och mycket stabil omsättning runt 1200 MSEK 2017 – 2019. I princip noll tillväxt. Ja, bokförsäljningen av tryckta böcker ökade 4.1% förra året under pandemin, vilket är en trendvändning, och Bokus har även en digital plattform, men någon enorm tillväxt bortom att antalet svensktalande successivt blir fler och man därmed kommer sälja fler böcker över tiden ser jag inte. Den fysiska bokhandeln backade under pandemin, men Internetbokhandeln gick framåt, liksom abonnemangstjänsterna. Ägaren Volati är dessutom redan börsnoterade och tog över huvudägandet i Ackis 2019. Men eventuell börsnotering av Bokus och Akademibokhandeln ter sig som ett typiskt fall av B saknar tillväxtmöjligheter. Men visst, Ackis kan väl börja köpa Ugglans fristående bokhandlare en och en, och kanske försöka lansera Bokus som bokhandel utomlands i konkurrens med alla redan etablerade onlinebokhandlare. Många pressreleaser blir det. Bokus var för övrigt som jag minns det den första svenska onlinebokhandeln 1997, med usp studentlitteratur initialt, och kanske den e-handelssajt jag varit kund hos längst, dvs 23 år. Bara det att hela världens engelskspråkiga litteraturkatalog öppnades med två klick var enormt på den tiden. Men skulle Bokus börsnoterats var de för 23 år sedan, inte idag.

Det finns många andra liknande exempel på nolltillväxtverksamheter i listan av tusentals tänkta börsnoteringar. Men visst, sätts börsvärdet tillräckligt lågt kanske man kan få bolag som ger en hyfsad och stabil avkastning i form av utdelning. Utdelning som de befintliga ägarna tydligen inte är nöjda med eftersom de vill börsnotera.

Skulle alla tänkta börsnoteringar bli av så har vi inflation i börsbolag. Till slut kommer så mycket av all affärsverksamhet att vara börsnoterad att börsen helt enkelt inte orkar stiga mer för det finns för många bolag som tävlar om samma kapital. Börsbolag kommer allt mer associeras till affärsidén att få upp aktiekursen istället för sunda lönsamma bolag med tillväxtmöjligheter bortom nominellt icke-inflationsjusterat BNP. För kom ihåg att allt annat lika bör ett bolags omsättning och med det även vinst öka med BNP-tillväxten + inflationen varje år. Annars är man i fel bransch eller så gör ledningen något fel eller så har bolaget undermåliga produkter.

Sedan förstår jag att riskkapitalet vill göra exit. I dagens permanenta krisränteläge är det väl enda sättet att tjäna några pengar på investeringarna. Jag ser framför allt detta som ett dåligt tecken för svenskt näringsliv och företagande när börsnotering verkar vara enda sättet att tjäna pengar.

Företag ska börsnoteras i sin tillväxtfas, inte i förvaltningsfasen eller avvecklingsfasen.