Svikande framtidstro – eller bara medelålderskris?

“Framtiden var bättre förr.” – flera läsare

Flera läsare utbrast i kommentarer något i stil med att framtiden var bättre förr, och verkar förlorat framtidstron. Beror detta på det narrativ som vissa politiska krafter aktivt säljer in via sina svansar och ivrigt påhejat av media, eller handlar det helt enkelt om att de vita manliga medelålders bloggläsarna börjat inse att de nått medelåldern och tror sig ha livet bakom sig?

Nej, det var bättre förr när den kulinariska höjdpunkten var mintpäron i ugn eller ananaskassler med ris.

Angående spaningen att det hedonistiska överflödet av pryl- och smakjulkalendrar visar att vi har högre välstånd idag än förr (duh! – kolla bara BNP per capita) så uttryckte flera läsare sig i stil med “ja, ja, men framtiden var bättre förr”, och verkar förlorat framtidstron.

Det finns fyra olika faktorer som kan vara drivande här.

Dels finns det politiska krafter som tillsammans med sina svansar vill sälja in att framtiden ska bli sämre på grund av anledningar, så man ska välja den store starke ledaren som ska rensa ut och koncentrera alla framtidshinder i läger. För då blir framtiden bättre.

Dels så har media upptäckt vad som ger klick, nämligen misär, nämligen att posta om och om igen om samma avrättningar inom den organiserade brottsligheten, medan verkligheten är att antalet skjutningar och dödsskjutningar radikalt minskat i Malmö i år, tidigare kraftigt minskat i Göteborg, och folk i södra Sverige faktiskt känner sig allt tryggare och blir allt mindre utsatta för brott. Media frossar även i historier om när något går fel inom välfärden, men verkligheten är att svenska skolan faktiskt är riktigt bra på att ta hand om elever som är barn till bloggläsarna och rent av sjunde bäst av alla OECD-länder. Men ja, eftersom välfärdens anställda är människor kommer alltid misstag ske, men media rapporterar inte om alla som får lyckad vård, utan bara om misstagen. Gärna flera gånger om samma misstag också. Och ju mer vård vi ger, desto fler misstag kommer ske, om kan hamna i nyheterna. Även sociala medier spelar in här, då alla anekdoter får ett eget liv, i synnerhet drivet av de som saknar framtidstro eller vill att du ska sakna framtidstro. Dessutom säljer svansarna in lokala dåliga nyheter från hela landet. I den där det var bättre förr fick du bara riksnyheter och dina lokalnyheter via media. Idag kan du få reda på att de minskat portionerna för pensionärerna på ett äldreboende i inre Norrland (förvisso för att de äldre ändå inte åt upp – att få folk på livets slutförvar att faktiskt äta är en enorm utmaning för personalen). Hur det såg ut utanför din geografiska bubbla visste du inte när du var yngre.

Den tredje faktorn är att de svenska politiska krafterna saknar framåtblickande visioner. Åtminstone framtidsvisioner de lyckas sälja in till svenska folket. Istället handlar det bara om hur jävligt olika grupper har det och hur orättvist allt är, eller om det var bättre förr och hur vi ska nå tillbaka till en forntid som inte alls var bättre, men där sociala medier saknades och man inte heller fick till sig negativa lokalnyheter. Den enda egentliga framtidsvisionen som någon målar upp är jordens undergång på grund av klimatförändringar, och därför måste vi vara solidariska och utplåna de ekonomiska klyftorna till vår egen nackdel. Tro tusan det att folk tappar hoppet. Fast egentligen säger klimatmodellerna något annat. De säger att om vi inte tar vissa åtgärder innan 2030 så inträffar ett av flera möjliga scenarion utan möjlighet att hindra. Och här väljer visionärerna alltid det sämsta scenariot av någon anledning, trots att det inte ens anses vara sannolikast. Men nej, en politisk rörelse som bygger på att utmåla jordens undergång (ledtråd +2 grader är inte jordens eller mänsklighetens undergång, vi kan hantera det men det kostar – största kostnaden är felaktiga politiska beslut i panik och rörelsens agenda som egentligen inte handlar om att hindra klimatförändringar utan om att omfördela välstånd) kommer aldrig bli stor. Bara högljudd och skränig. Den som blir stor är den som lyckas sälja in en positiv framtidsvision, likt sossarna lyckades med folkhemmet en gång i tiden. Men det var då.

Den fjärde faktorn är medelåldern och det är nog här vi hittar anledningen till bloggläsarnas hopplöshet. Allt fler av bloggens till 95% manliga läsare råkar nämligen nå medelåldern 40-50+ och upptäcker att de har livet bakom sig och nått halvvägs till döden.

Tro inte att dagens unga har din som 40-50+ framtidssyn. Dagens unga har nämligen livet framför sig, precis som du hade som ungdom på 60-, 70- eller 80-talet. Då hade du villa-Volvo-vovve-vagga framför dig. Du skulle skaffa en utbildning, göra karriär, bilda familj, flytta till hus/lägenhet/sommarstuga, tjäna pengar, bli rik, se världen, bli lycklig och uppfylla alla samhällets krav och önskemål på dig. Kort sagt allt såg fantastiskt ut framöver.

Idag sitter du där 55+ med hängbuk, flyende hårlinje, högavlönat jobb men har slagit i taket karriärmässigt, frånskild och övergiven i en alldeles för stor bostad. Enda gången barnen hör av sig är när något är fel och de behöver din hjälp, vilket får dig att tro att de har det för jävligt. Potensen har svikit, unga vackra kvinnor ratar dig på grund av dina ålderdomliga omoderna värderingar, ditt utseende och ärligt talat din allt annat än lysande personlighet. Du sitter i din lägenhet köpt för 2 mille, nu värderad till 8 mille och inser att värderingen kvittar fullständigt – enda sättet den kan komma dig till del är om du tar större lån. Eller säljer. Dina forna privilegier som vit man ifrågasätts med rätta allt mer och dina gräddfiler öppnas för alla som är hungriga nog att välja dem, så konkurrensen från yngre och hungrigare än du är högre än någonsin. Nu sitter du bara och väntar på pensionens halvering av din inkomst och sedan döden.  Tro fan att du saknar framtidstro.

Men vet du vad – det är helt och hållet ditt eget beslut.

Innebär varje öl du tittar på ytterligare en halv centimeter i bukomfång – sluta dricka den jävla ölen eller whiskeyn och träna hårdare. Skaffa dig en ny look, raka av dig håret, raka dig, sträck på dig, var lite stolt över att du överlevt. Du har kanske passerat halvtid och sitter och drömmer om det var bättre förr.

Ungdomar med framtidstro, kompetens och yrkesstolthet.

Men det var det inte. Det är nu du kan börja leva. Sälj den alldeles för stora bostaden. Dumpa livspartnern, skaffa dig en älskare/älskarinna – du behöver inte bilda familj längre, det är avklarat, allt måste inte vara så jävla seriöst längre – KK, ny partner, ny livspartner. Acceptera att även 40+ kan vara attraktiva och inte bara 28-åringar. Eller bilda faktiskt ny familj. Skaffa dig moderna värderingar. Köp den där onödigt dyra bilen, res till alla skumma platser du aldrig trodde du skulle besöka, klättra ett berg, korsa en ocean. Och nej, klimatångest är bara en ursäkt folk som inte har råd tar till – 18-åringar som säger “jag tänker inte flyga” hade inte flugit ändå, för de har inte pengarna till det. Du kan klimatkompensera, plantera några träd i Afrika, installera solceller i U-länder, whatever. Och vet du vad – att köpa något annat för 10000:- SEK än en flygresa ger lika stor klimatpåverkan, ibland rent av mer. Säg dra åt helvete åt chefen, säg upp dig, byt jobb, starta eget, skaffa dig en andra utbildning. Skaffa dig en PT. Köp gymkort. Börja med crossfit. Spring trial-ultramaraton. Bli hög på träningsendorfiner. Gå med i hemvärnet eller en frivillig försvarsorganisation. Sälj den där överstora bostaden och festa upp pengarna. Tatuera dig. Börja med något som ger livet mening – träna ett ungdomslag så du får lite kontakt med modernare tankar, starta en kodklubb för ungdomar om du är ett fysiskt missfoster men bra på att koda, engagera dig i någon annan förening. Starta en klubb för inbördes beundran, eller gå med i ett ordenssällskap och ägna dig åt välgörenhet. Skaffa dig en guru, kör vipassana-meditation och håll käften och var offline i tio dagar. Läs en bok, skaffa dig en hobby. Skärp dig. Livet är inte över förrän hjärtat slutar slå. Du har medelålderskris.

Eller så sitter du där, lönnfet allt äldre och bitter och säger “framtiden var bättre förr”. Och upplever att du förlorat en plattform, vilket leder till självradikalisering vilket aldrig är vackert när du sveps in i fundamentalismens det var bättre förr om en idealiserad forntid som aldrig existerade. En stor (större) del av nättrollen är just gubbar 55+ som upplever att de förlorat sin plattform, t ex skilsmässa, incels, blivit av med jobbet, tappat sin forna fysik, är ratad för ålderdomliga värderingar, kickad från att kommentera på bloggen, yngre mer kompetenta blir befordrade förbi dem i karriärsstegen, kroppen sviker eller vad man nu identifierar sig med.

Du väljer själv att börja leva eller sitta och förvandlas till ett bittert nättroll som endast andra bittra nättroll vill umgås med på Flashback eller “Vi står upp för något”-gruppen på Facebook. Vet du vad – de andra nättrollen skiter fullkomligt i dig, du är bara till för att stärka deras egen själv- och världsbild eller för att sprida deras egen bittra världsbild och de skiter fullkomligt i dig som person.

Nej, framtiden var inte bättre förr. Det är du som felaktigt upplever dig som gammal och börjat tänka på döden. Acceptera att du är i en annan fas i livet och inte är 28 år längre, och idag ska dina mål och dina framtidsvisioner vara något annat än villa-volvo-vovve-vagga. Framtiden kommer vara så lysande att det inte räcker med solglasögon. 

Framtiden är så ljus att man behöver svetshjälm.

Och nej, jag kommer aldrig fjäska för mina läsare. Har aldrig gjort, kommer aldrig göra. Jag kommer ständigt vara motvalls och har varit så i elva år. Hitta någon filterbubbla om du vill bli fjäskad för.