Icke-inflationen: Matpriserna upp 4% – är den svagare kronan orsaken?

Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har på ett år stigit 3.83% enligt SCB:s KPI, trots att KPI bara stigit 1.7%. Frågan är om detta beror på den försvagade kronan?

Hamburgare på Bull Burgers i Kinna.

KPI-beräkningarna innehåller olika metoder för att reducera inflationen, t ex kvalitetsjusteringar och substitution, samt vägningar hur mycket något bidrar till KPI. Resonemanget är generellt att om något går upp i pris så lägger man pengarna på något annat. Detta är dock svårt med mat, eftersom att äta är en förutsättning för att överleva och kunna konsumera. SCB ändrar dock vägningen av livsmedel i KPI av och till, och vikten har varit t ex både 138 och 140 det senaste året. I takt med att folk får mer pengar i plånboken kan man förvänta sig att andelen av konsumtionen som är mat också ändras. Dock har vikten ökat från 138 till 140, samtidigt som matpriserna stiger. Kanske för att matpriserna stiger snabbare än lönerna?

Värst är de stigande matpriserna för de som är mest utsatta. Ju lägre inkomst, desto större andel av din konsumtion är just mat. Så exempelvis pensionärer drabbas hårt av stigande matpriser. Har pensionerna höjts med 4% senaste året? Om inte, så har pensionärerna tvingats lägga allt mer av sina pengar på mat.

SCB:s exakta sätt att räkna ut KPI är förstås hemligt för att ingen ska kunna manipulera indexet. Det är dock rimligt att anta att substitutionsmetoden gör att SCB alltid tittar på det billigaste alternativet, t ex det billigaste vetemjölet eller det billigaste nötköttet. Och billigast mat är importerad mat. 

Och importerad mat har stigit rejält i pris. T ex är grönsaker, som oftast är importerade på grund av att vi bor nära polcirkeln på Alaskas breddgrader, det som stigit mest i pris och är upp drygt 12% på ett år. 

Så frågan är om skenande matpriser helt enkelt beror på den allt svagare kronan?

Årstakt i förändringen av valutakorgen KIX-index och livsmedelspriser i KPI.

Livsmedelspriserna är upp 3.83% på ett år. Valutakorgen KIX, som väger svenska kronan mot en korg av valutor hos länder Sverige handlar med, är upp 3.1%.

Korrelationen mellan förändringen i svenska valutan och livsmedelspriserna är 0.19 under perioden 2015-01 till 2019-07, dvs mellanstark. Sedan den aktuella försvagnignen av svenska kronan inleddes 2018 har korrelationen rent av gått ner något och är 0.16.

Det finns alltså ett samband, men det är inte tydligt.

Vad vi vet är att matpriser sätts internationellt. Svensk mat har i Sverige sedan ett premium ovanpå detta, då svenskar till viss del är beredda att betala mer för maten, men min tes är att SCB bara tittar på det billigaste alternativet, som en konsekvens av substitutionsprincipen. Och billigast är sällan svenskt.

Om matpriserna stiger på grund av den svagare kronan så är alltså grundorsaken Riksbankens havererade penningpolitik, som nu direkt slår mot de svagaste grupperna i samhället via högre matpriser. Men som jag brukar skriva – man får väl suga näring ur hörnet på platt-teven istället, eftersom elektronik blivit billigare och därmed har vi inte någon inflation att tala om. För vem behöver mat när det finns billig elektronik?