Tillväxtcase: Storytel växer så det knakar

Storytel växer så det knakar och med lönsamhet. Här följer en del slutsatser från bolagets tidigarelagda kvartalsrapport (PDF laddas ner här) från igår.

I juli köpte “mitt” förlag Massolit Media Storytel, även om det egentligen var ett omvänt förvärv där Storytel köpte Massolits börsnotering. Med gårdagens kvartalsrapport ges en första inblick i hur det nya bolaget, vars fokus är ljudbokstjänsten Storytel, faktiskt utvecklas.

Och det är en lysande utveckling under bibehållen lönsamhet.

Tredje kvartalet belastas av sammanslagningskostnader och nedskrivningar av Massolits boklager, men samtidigt har skulderna till ICA för gamla Forma Books lösts och ersatts med en checkkredit hos  Swedbank. Trots nedskrivningarna visar man upp ett rörelseresultat på vid en första anblick blygsamma 731 kSEK, men konstaterar också att nedskrivningen av lagret var på 5 MSEK och att man tog omstruktureringskostnader på 1 MSEK, dvs utan sammanslagningskostnaderna hade rörelsevinsten vart nästan 7 MSEK under tredje kvartalet.

Man gör dock ett rejält finansnetto och resultatet för kvartalet stänger, trots avskrivningar, på drygt 12 MSEK.

Det intressanta är dock att titta på tillväxten. Omsättningen för kvartalet nästan dubblade (igen bör tilläggas – Storytel har dubblat sin omsättning vartenda år sedan start), från 41 MSEK till 81 MSEK. Antalet betalande abonnenter ökade från ca 100 000 till ca 185 000 på ett år.

Man dubblade i år också sina marknadsföringskostnader till 50 MSEK, från tidigare 25 MSEK. Dessa kostnader är inkluderade i resultatet och drar man alltså ner på marknadsföringen finns det upp till 12.5 MSEK till i rörelseresultat per kvartal i dagsläget.

Nu finns det ingen anledning för Storytel att dra ner på marknadsföringen, så länge man den vägen år efter år dubblar betalande abonnenter. Men denna enorma marknadsföringsbudget visar hur lönsamt bolaget är. Rent hypotetiskt dubblar man igen till nästa år och dubblar även marknadsföringsbudgeten till 100 MSEK. Detta för ett bolag idag värderat till drygt 800 MSEK.

Bolaget har drygt 38 MSEK i likvida medel och 79 MSEK i fordringar (rimligtvis abonnemangsavgifter). Kortfristiga skulder är drygt 124 MSEK och matchar “kostnader såld vara” för 2015 nästan perfekt. Kostnader såld vara är alltså royalties till bokförlagen, och att kortfristiga skulder matchar dessa i princip perfekt talar för att Storytel betalar förlagen en gång om året, dvs åtnjuter en rejäl leverantörskredit. Den som kan bokföring hänger med på hur detta fungerar, övriga rekommenderas att inte ägna sig åt aktieinvesteringar. Ju bättre Storytel säljer, desto högre kortfristiga skulder till förlagen får man.

Så hur dominerande är Storytel på den svenska marknaden? Jag kan titta på min senaste roman Stjärnfalls försäljning. Cirka 35% är ljudböcker, där Storytel står för 86%. Totalt av mina samtliga romaner står Storytel för 83% av ljudboksförsäljningen under året, mindre än 2% är fysiska ljudböcker och övriga dryga 15% är övrig elektronisk distribution av ljudböcker via andra kanaler än Storytel. Som konstaterat i våras är den fysiska ljudboksförsäljningen på väg att dö ut i Sverige, även om A-listeförfattarna^1. lär fortsätta ges ut på fysisk skiva länge än då de når volymer som kan motivera tryck på plast.

Nu råkar mina läsare vara teknofiler och jag säljer t ex avsevärt högre andel e-böcker än branschen som helhet, men ovanstående är ändå indikativt för hur stor Storytel är på den svenska marknaden. Ändå lyckas man fortfarande växa. Enbart under tredje kvartalet ökade antalet abonnenter i Sverige med ca 26 000 betalande abonnenter och 10 000 utomlands (Norge, Danmark, Nederländerna), där man inte är lika dominerande. 

Nu avser Bonnier att lansera en Storytel-liknande tjänst, men sådana har redan existerat sedan tidigare. Bonnier äger Adlibris Mondo, som köpte upp den Storytelliknande tjänsten Laudio, och Bonniers nylansering ska mest ses som en nystart.

Storytel kan förstås inte fortsätta växa för evigt, men den dagen man anser att marknaden är mättad finns det avsevärda marknadsföringskostnader, som istället kan förvandlas till vinster och utdelningar när de dras ner till förvaltningsläge istället för tillväxtläge.

Sedan kan man fundera på vad strategin är med förvärvet av ett traditionellt bokförlag som Massolit? Bland annat avvecklar man nu den illustrerade faktaboksdelen, t ex kokböcker, dvs fd ICA Förlag, där synergieffekter med ljudböcker helt saknas. Slut på nyutgåvor av klassiker som Min kokbok och Sju sorters kakor framöver, även om de rimligtvis kommer tryckas så länge de säljer.

“I samband med detta har en del strategiska beslut kring utgivningen fattats. Ett av dessa är att vi kommer dra ned på utgivningen av illustrerade faktaböcker (kokböcker mm) för att kunna fokusera på berättelser. Den faktautgivning som ligger planerad kommer dock fullföljas och pågå fram till sommaren 2016.”

Man fortsätter alltså med det som redan är planerat och signat med författare, men från sommaren 2016 kommer man inte ge ut illustrerad facklitteratur. Antagligen kommer man dock fortsätta med sk sakprosa, som trots allt fungerar även som ljudbok.

En ledtråd kring förvärvet kan man hitta i nedanstående citat.

“Integrationen mellan Storytel och Massolit är i sitt slutskede och vi håller som bäst på att trimma in processer och optimera synergier mellan de olika grupperna. Visionen är att skapa en modern sagofabrik som ska ta fram berättelser som kan lyssnas och läsas varsomhelst och närsomhelst av såväl stora som små.”

Man kan alltså förvänta sig att samtlig litteratur från Massolit även kommer komma som ljudbok och e-bok.

Även om jag är författare på  Massolit har jag ingen insyn i Storytel, annat än mina egna försäljningssiffror enligt ovan. Jag äger själv aktier i bolaget.

^{1. En A-listeförfattare är sådana som Läckberg, The GW, Guillou, etc, som lever miljonärsliv. Själv är jag sk upper mid-list, vilket innebär att jag kan leva på min bokförsäljning, på samma sätt som en undersköterska kan leva på sin lön. Ändå tillhör jag därmed de 50 – 100 författare som kan leva enbart på att sälja böcker, men de flesta lever alltså inte på Läckberg-nivå. En del mid-listförfattare kan dock leva rätt väl på sina böcker, på grund av försäljning i sjuttioelva länder, men själv har jag ingen försäljning utomlands. Men det ordnar sig, bara att skriva en lång serie böcker om en försupen frånskild småstadspolis.}