I en samlad debattartikel hos Bonnier/DN går Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen gemensamt ut och pekar på riskerna med de svenska hushållens bostadsbubbledrivna skuldbubbla. Man kräver att amorteringskrav införs omgående, men finansmarknadsminister Bolund replikerar till SvD att det tar minst ett år innan något sådant införs. Om alls.
De samlade generaldirektörerna skriver hos DN:
“Vi tre myndigheter är överens om att ett amorteringskrav, i linje med vad Finansinspektionen föreslagit, bör genomföras snarast då det är en viktig åtgärd för att dämpa riskerna med hushållens skulder. I ljuset av den accelererande skuldsättningen är det därför av vikt att de politiska diskussionerna inte drar ut på tiden och att ett amorteringskrav som ger tydlig effekt kommer på plats. Skulle förslaget vattnas ur vore det olyckligt.”
Men det får förstås ta sin lilla tid i den aktiva förseningen av införande av ett amorteringskrav.
Finansmarknadsminister Bolund (mp) skyller på oppositionen, men intygar förstås att han absolut är för ett amorteringskrav.
“Det troliga är att det kommer att behandlas under våren 2016 men det kräver att vi kommer överens med oppositionen [..] Vi delar bilden att det är angeläget att komma fram med åtgärder för att minska riskerna med hushållens skuldsättning och jag är glad att myndigheterna är eniga i den analysen och att det är samma syn som regeringen har.”
Fast nu påverkar ett amorteringskrav statsbudgeten eftersom den påverkar hushållens konsumtionsutrymme och med det skatteintäkterna, och är alltså en budgetfråga. Därmed kan faktiskt regeringen åberopa DÖ och borgerligheten måste därmed lägga ner sina röster för att stödja regeringen. Amorteringskrav kunde redan införas till årsskiftet och oavsett utan att man behöver vara överens med oppositionen.
Men det vill förstås inte regeringen. Man vill ju inte ensamma ta ansvar för ett amorteringskrav, som inte kommer bli uppskattat hos många väljare. Fast de som drabbas hårdast sällan röstar på regeringspartierna (utom på Södermalm förstås).
Sedan när allt går käpprätt åt helvete kommer nuvarande regering att skylla på oppositionen, som fördröjde amorteringskraven…
19 kommentarer
Njae, budgetfråga. Regeringen lägger faktiskt inte budget för hushållens konsumtion, lika lite som företag lägger budget för sina kunders konsumtion. Att det sedan påverkar storleken på budgeten är en annan sak.
OK, jag tar delvis tillbaka det där. En budget omfattar förstås även intäktssidan, men det kan väl inte vara så att allt som kan påverka konsumtionen (dvs allting) ska räknas som en budgetfråga.
Du har väl hört talas om MOMS (mervärdes och omsättningsskatt)? 20% av varans inköpspris går direkt till statskassan, när Nisse i Hökarängen har köpt prylen. Förutom vissa varor som har extra skattepålagor som bilar till exempel. Så om Nisse lånar pengar för att köpa iFåne 4, 5, 6, 7 osv. varje år för cirka 6000SEK, så åker 1200SEK direkt in i Magdalena Anderssons lada.
Så om Nisse känner sig fattigare på grund av att han måste betala x antal tusen kronor mer i månaden för sitt boende, så blir det kanske inga nya iFånar till Nisse, Nisses fru och barnen.
Svensken i gemen lever ur hand i mun, dvs. man konsumerar allt tillgängligt utrymme i ekonomin, istället för att faktiskt göra det enda rätta, nämligen att spara till en vettig buffert, helst av Vibbles storlek. Så det betyder att om Nisse får betala säg kanske 24000SEK mer till banken varje år i amorteringar, så är det 4800SEK som Magdalena aldrig ser som intäkt. Och det finns många Nissar och Nissor i landet.
Faktum är att det som var det bakomliggande fenomenet bakom Pippi Långstrumpekonomin var just svenskens konsumtion. Dvs. vi lånade och köpte prylar såpass mycket att Sverige konsumerade sig ur krisen. Men det fungerar inte i längden, eftersom konsumtionen är lånefinansierad.
Och som bekant, det är bara stater som kan strunta i sina skulder. Nisse får alltid påhälsning av kronkalle om det behövs.
Klart att regeringen lägger en budget för konsumtionen. KI t.ex är regeringens konjunkturinstitut som tillsammans med sakkunniga i regeringen lägger en budget prognos för konsumtion/investeringar.
Precis som Kapitalist skriver ä momsen statens viktigaste inkomstkälla. Den står för hela 40% av skatteintäkterna efter att vi räknar bort skattetransfereringar till kommun&landsting. Jag tror att statens egna budget ligger kring 900 Mdr(av 1200 totalt) vilket indikerar momsinkomster på ca 360 Mdr. Men jag kanske minns fel….men inte med mycket tror jag.
En nedgång med 10% i konsumtion/investeringar är lite vid en utdragen recession, säg 6 månader. Det kanske kan motsvara vad staten ger bort i räntesubventioner till hushållen(avdragsrätten)?!
Korkat att förvänta sig att alla förslag som kan tänkas påverka budgeten skulle omfattas av DÖ – då skulle ju regeringen kunna hänvisa till den i mer eller mindre samtliga frågor. För övrigt är ju DÖ i sig ganska korkad överenskommelse…
Det händer mer än så om lånekranen dras åt. Bostads-"värderna" minskar. Det konstaterades i USA att när husvärderingarna i ett område steg med X så konsumerade de som passivt fick sina bostäders värde extra mycket pga denna känsla av ökad förmögenhet. Kan det ha varit 9% av värdeökningen som gick till extra konsumtion då de kände sig rikare, minns inte. Hur som helst, den där procentsatsen fungerar ju åt andra hållet också, kanske till och med ännu hårdare på nedsidan.
Ingen slump att statsbudgetarna slås i spillror när kreditbubblorna smäller. Från ekonomisk tiger till IMF-tuttesugare på nolltid. Även om det bara händer (moms-torsken etc.) under ett enskilt år så ser ju det årets budgethål så illa ut att det är slut med oberoendet för staten. Ingen vill låna en spänn till en stat med en sådan budget. Och så urartar det snabbt.
Bland uppsättningen av alla upptänkliga modala hjälpverb i alla "debatt"böneartiklar som måste, borde, ska, behöver, hoppas å kräver, där saknas uttrycket *kommer att*! Statens propagandabyråkrater jobbar på högvarv, helt oskickligt och misslyckat, men de får ju lön ändå, än så länge. De hoppas väl att de hinner fly innan de får en pianotråd i en lyktstolpe istället. Det är troligt å samsyn å frågeställningar å utveckling som ska följas å uträtade frågetecken å viktigt att ta till sig. Dessutom är det tydligen sosseborgarnas borgarsosseopposition som är felet. Staten beslutar därför: "Kanske nästa år".
Och ständigt denna "oro", som om det inte finns något problem i verkligheten utan bara i somligas inbillning. De kanske förstår att ett infört amorteringskrav skulle utlösa bubblans krasch och ser till att fortsätta som vanligt med hopp om att det händer efter denna mandatperiod? Vad skulle du ha gjort om du vore politisk miljonär med titeln "finansmarknadsminister" idag? (Fast det kanske också är en MP-låtsasministertitel å nån annan som bestämmer istället?)
Som alltid när en PKlitiker pratar utan att ha något att säga. Utan att vilja eller kunna göra någonting. Jag vet att staten inte kommer att reagera överhuvudtaget på den depression som nollräntebubblan kommer att orsaka. Vi kommer att se mer av samma, jag tippar på att Batra skriver en debattartikel snart där hon "kräver" exakt samma sak. Moderaterna brukar mest bara skriva debattböneartiklar om att de redan har genomfört det som sossarna föreslår, vilket faktiskt är sant.
Detta är löjligt. Förutsättningarna inkl regelverk för ett amorteringskravs-införande har funnits över ett år. Regeringen har möjlighet att snabb-lagstifta om det är motiverat. Det finns en sådan väg utanför den normala processen. 80-talets stopplagstiftningar inom skatteflykt och småföretagar-regler är exempel på det.
Kommer det först nästa sommar i juli kan jag nästan lova att fastighetspriserna är under nedgång. Klassisk mänsklig reaktion, dvs köpa på toppen och sälja i botten. Vad jag menar är att bankerna själva kommer att dra åt skruvarna när priserna börjar gå i motsatt trend. F.ö tror jag bankerna har en generell rätt att kräva nya amorterings-planer för befintliga avtal(standardklausul i alla kreditavtal).
Bankerna är väl egentligen bara intresserade av att få ner risken till en bra nivå. Därefter har banken inget incitament för att kunden skall amortera mer.
Är inte det samma sak? Borde vara iaf med dagens priser. När priserna börjar falla vet ju ingen när botten nås! Alltså kan banken ta det säkra före det osäkra att kräva amortering även om kunden har inkomst och bra marginal just nu. Risken för krympande eget kapital lär oroa och som vi vet brukar bankerna ta till grova beslut när väl pristrenderna viker. Men visst….först måste ett prisfall accelerera och man börjar sannolikt med individuell prövning.
Kommer inte amorteringskraven att utlösa kraschen då inga kommer vilja ta lån längre för att köpa löjligt dyra bostäder? Kanske bättre nu än sen i och för sig..
Komiskt.
Men detta med amorteringskrav förstår jag inte riktigt varför det skall vara enda åtgärden. Borg/reinfeldt lyckades väl tidigt 2012 att välja riktigt låga kapitaltäckningskrav för bankernas bolån, och då drog märkligt nog detta senaste ryck på bostadsmarknade igång rejält. Varför inte höja kapitaltäckningskravet omedelbart? Ser ju inte ut att behövas någon lagändring för det…
Detta kan lätt avfärdas som icke-feministiskt förslag.
Tre vita, heterosexuella (?), medelålders (nåja) män kan absolut inte ha rätt.
Lite (ett antal år) sent påkommet av Ingves kan man tycka. Men uttalandet är nog mest för att ha ryggen fri och kunna säga att han varnade ju så det är politikernas fel. Att det fått gå så här långt beror förmodligen att det var planerat så, och allt gått enligt planen för att hålla uppe BNP.
Mycket prat om ansvar, lite verkstad…
Amortering innebär döden för ekonomin, pengar skapas bra när vi lånar pengar, amorterar vi så lämnar vi tillbaka pengar till banken och pengarna upphör att existera.
Detta är en omöjlighet när vi har ett inflationsmål på 2%
Med en inflation på 2% så måste man öka mängden pengar med minst 2% varje år.
En bil som ökar i pris med 2% kostar om ca tusen år mer än pengarna som nu finns, det går inte därför måste man även öka mängden pengar om vi ska ha ett inflationsmål på 2%
Pengar skapas nu bara med kreditgivningen, därför går det inte att amortera för då försvinner pengarna ur ekonomin.
Om pengar däremot skapades av riksbanken och sen gavs till staten så skulle amorteringar fungera.
Cornu tjatar om amortering vilket inte är fel i sig men det går inte när pengarna skapas när vi tar ett lån.
Riksbanken har inte en fungerande modell, dagens modell är påhittad av banker för att dom ska vara den som tillverkar våra pengar, vilket inte fungerar i längden för nya pengar skapar skulder.
Riksbanken ger ekonomipriset till den som håller tyst om hur pengar skapas.
Alla pengar som finns är utlånade till folket eller till företag och staten, vi lånar bankernas pengar, betalar vi tillbaka pengarna så försvinner alla pengar ur ekonomin.
Det kan verka vara besynnerligt men så är det.
http://nationalekonomi.blogspot.com/2012/04/en-matematisk-omojlighet.html
Nationalekonomi är bara politik och inte en vetenskap.
Hur pengar ska tillverkas har bankerna bestämt för det är lönsamt att tillverka pengar.
Bankerna tillverkar nu alla pengar vi har, det kan inte fungera i längden för tillverkar vi pengar så ökar våra skulder hela tiden.
Vi måste tillverka lite pengar som inte är skulder till banken, papperspengar var delvis skuldfria pengar för staten fick vinsten av sedelutgivningen men digitala pengar får staten ingen vinst på.
Nu minskar papperspengarna och då blir alla pengar som skapas bara skulder vilket är ohållbar i längden .
Lösningen är att riksbanken tillverkar digitala pengar och ger till staten.
Förslag riksbanken tillverkar lika mycket pengar som inflationen förstörde och ger pengarna till staten varje år.
2% inflation då trycker riksbanken upp nya pengar som motsvarar 2% av penningmängden.
Nu trycker bankerna upp dom pengarna och lånar ut dom till er.
OBS! OBS! OBS!
Glöm inte att se DOX ikväll på SVT: "The Forecaster" med Martin Armstrong. Ett måste för er som är intresserade av ekonomi, handel och välfärd. 21.55 SVT1. Sannolikt går den att se på play också.
Hörde på ekot i morse att de som det blir riktigt synd om vid förändringar på bostadsmarknaden är hantverkarna. Tydligen har "många" hantverkare belånat sina hem för att få cash till sina bolag. Så om det skulle ske en förändring kring kraven så är det hantverkarna som kommer åka dit.
Duh… belåningen har väl högst troligt gått till investeringar i fordon och glamliv antar jag. Att man skall tjäna ihop pengar först var förstås inte aktuellt. Det var något fackförbund (kommer ej ihåg vilket) som utövade snyftvalsen.