Våldsdebatten: Vilka är offren för våldet?

I våldsdebatten diskuteras det volymer och vissa grupperingar vill väldigt gärna peka ut grupper i samhället som gärningsmän. Men ingen verkar tala om offren och vilka dessa är enligt statistiken.

Återigen baserar sig datat i detta inlägg på BRÅ:s och SCB:s trygghetsenkät, med 12 000 respondenter och handlar om tidsintervallet 2012 – 2013.

Sammanfattningsvis är offren för våld unga män, och som konsekvens av detta lägre utbildade och studenter. Grovt vårdkrävande våld verkar oftare drabba personer med utländsk bakgrund. Bästa sättet att undvika att bli utsatt för våld är att bli äldre, och gärna bilda familj då sammanboende är mindre utsatta för våld än singlar.

Yngre, speciellt män, men även kvinnor, uppvisar som bekant riskbeteenden, i mycket drivet av reptilhjärnans jakt på fortplantning. Yngre har också sämre ekonomi och kan därmed inte ägna sig åt sk white flight i samma utsträckning, dvs kan inte i samma utsträckning välja var de ska bosätta sig.

I takt med att man blir äldre minskar risken att utsättas för våld. Inte bara har hormonerna lugnat ner sig, men allt färre är ensamstående och minskar därmed sitt riskbeteende. Därtill får allt fler med åldern bättre utbildning och bättre jobb, med högre inkomster och bättre möjligheter till white flight.

Jag anser (=åsikt) att utbildning, socioekonomiskt status och hushållstyp i själva verket är kopplat till ålder, som är den primära riskfaktorn för att utsättas för våld. Dessa relaterade grafer följer nedan.

Utsatthet för våld 2012 – 2013 utifrån ålder och kön. Siffrorna avser procent.

Som vi ser här är män mer utsatta för våld än kvinnor fram till 34-årsåldern. Därefter löper kvinnor större risk att utsättas för våld. Gissningsvis i mycket av sina (ex)män.

Utsatthet för våld 2012 – 2013 beroende på utbildningsnivå.

Ju högre utbildning, desto lägre utsatthet för våld. För att nå en eftergymnasial utbildning behöver man förstås vara äldre, så detta följer egentligen ålderskurvan ovan.

Utsatthet för våld 2012 – 2013 utifrån socioekonomiskt status

Studerande är alltså mest våldsutsatta, följt av arbetare. Studenter och arbetare ligger över medel, medan tjänstemän, lantbrukare och företagare ligger under medel. Minst utsatta är förstås de allra högst avlönade, dvs högre tjänstemän. Detta anser jag också är kopplat till ålder, även om man förstås kan vara tjänsteman och ung samtidigt. Men tjänstemän har generellt högre lön, och kan därmed effektivare ägna sig åt white flight och kanske kan använda sin socioekonomiska status för att hitta parningspartners istället för att spänna sina muskler på krogen?

Har själv blivit utsatt för våld en gång, när jag var 22 år och student, specifikt en gång på Kåren på Chalmers, där två vältränade modiga, blonda, blåögda män tyckte jag “ser ut som en tönt” och gav sig på mig oprovocerat. Vilket alltså är en anekdot som matchar största riskgruppen i ålder, kön, socioekonomiskt status och utbildningsnivå.

Saker som också kan vara relaterat till ålder är hushållstypen.

Utsatthet för våld 2012 – 2013 utifrån hushållstyp.

Här ser man att utsatthet för våld ökar om man har barn, som kan vara en källa till konfliktsituationer inom och utanför hushållet. Ensamstående med barn löper allra störst risk för att utsättas för våld, där min gissning är att det ofta handlar om expartners, oftast exmän som gärningsmän. Minst risk för att utsättas för våld är det om man är sammanboende utan barn, medan risken ökar när det finns barn i bilden. Det kan dock bero på att risken för att utsättas för våld ökar ju längre ett förhållande pågår, och har man barn har ofta förhållandet hållit på lite längre än innan man har barn.

Även om man dubblar siffrorna för sammanboende med eller utan barn, utifrån att det i ett förhållande bara skulle vara den ena parten som misshandlar den andra, så är risken lägre att bli utsatt för våld som sammanboende än som ensamstående.

Slutligen har vi svensk respektive utländsk bakgrund. Urvalet verkar lämnat en del att önska och skillnaderna är små. Man kan se att personer med utländsk bakgrund är något mindre utsatta för våld totalt, men mer utsatta för våld som kräver vård, dvs personer med utländsk bakgrund drabbas av grövre våld.

Utsatthet för våld 2013 för utländsk respektive svensk bakgrund.

Det finns dock en helt avgörande faktor för utsattheten för våld.

Grannlandet Östsverige (mest känt som Finland) har en flykting- och invandringspolitik, som hyllas som ett ideal i vissa kretsar. Men trots denna migrationspolitik var brott mot liv och hälsa ca 2.5x så högt i Finland som i Sverige. Förklaringen är enkel och den stavas alkoholkonsumtion vilket står att läsa om i en rapport som finns här. Här hittar ni även en gammal graf över hur alkoholkonsumtionen och våldet följs åt i Sverige.

Där syns tydligt att ökningen av våldet sedan 80-talet beror på ökad svensk alkoholkonsumtion och när den nu minskar är det inte heller så underligt att våldet minskat sedan 2008. Alkoholkonsumtionen och inte migrationspolitiken är drivande för våldet i samhället, vilket både visas av exemplet Finland såväl som utvecklingen från 1800-talets mitt och framåt. Ser fram emot att fokus ändras från migrationspolitik till alkoholpolitik, men då blir nog väljarna till specifika partier griniga.

Istället för att förespråka förändrad migrationspolitik bör alltså de som oroar sig över våldet i samhället förespråka en restriktivare och skärpt alkoholpolitik.

Och ja, ungdomar, män och den sk “arbetarklassen” super hårdare och är också de som oftare drabbas av våld.

Ska man peka ut någon grupp som ansvarig för våldet bör det vara de som dricker alkohol. Har du problem med att man pekar ut grupper, så är det ett val att dricka alkohol, och inget man ofrivilligt föds till, likt kön eller hudfärg. Är man alkoholberoende kan man välja att söka hjälp. Och att supa till på krogen eller hemmavid är absolut ett eget val.