Numera ska familjer tydligen äta två lagade mål mat per dag, och dessutom ska man ha mellanmål (“mellis” eller “fika”) på eftermiddagen. När smög sig denna förändring på intet ont anande svenskar, och ligger detta överätande bakom den icke-existerande fetmaepidemin i Sverige?
Först en reflektion tillbaka till 70-talet, och 80-talet, dvs det sk DDR-Sverige. På den tiden åt man kvällsmat. Naturligtvis kan detta varierat med olika familjer, men standardförfarandet i alla hushåll jag känner till var kvällsmat, dvs man åt smörgås på kvällen. Enda lagade (varma) målet under vardagarna mat var lunch, vilket för oss barn alltså innebar skolmat.
 |
| Finmiddag från 80-talet. Hawaiikassler med kokt potatis. Lägg en kasslerskiva på en burkananasskiva. Lägg en tomatskiva på och en bit sparris. Antagligen kryddat med vitpeppar. Allt in i ugnen i en smaklös sås bestånede av vatten. Ett fint rödvin till. Mmm… Från Allt om mat 13/1983. Mer 80-talsklassiker hittar man hos Allt om mat. Frisyrerna! Kläderna! Avrunda med burkpäron värmda i ugn med ett After eight-flarn ovanpå. Riktig prepperkost. |
Kanske varierade detta beroende på klass. Själv växte jag upp i medelklassen och kanske åt den goa arbetarklassen riktig middag varje dag i veckan?
Middag åt man på helgerna. Söndagsmiddag. Eventuellt även lagad mat på lördag kväll, ibland även på fredag kväll.
Inte heller förekom det några mellanmål. Definitivt inte några formaliserade sådana, även om man på en del håll hade strikt hållna tider för kaffe, vilket inte drabbade oss barn. T ex skulle kaffe intagas exakt klockan 10:30 och 14:30, detta på helger och semestrar. Ej förhandlingsbara tider.
Men idag ska minsann hela familjen äta middag sju dagar i veckan. Inte konstigt att köttkonsumtionen går i taket. Och inte f-n äter man kassler längre, utan det ska väl vara Kobebiff, annars får det vara. Det ska även ätas mellanmål.
Jag ställer mig frågande till detta enorma överätande och all den tid man alltså måste lägga på att laga middag, när det förr gott dög med två smörgåsar eller kanske en skål filmjölk och flingor. Inte underligt att barnfamiljer är stressade och att föräldrar går in i väggen, när det ska lagas helgmiddagar varenda vardag numera. Ge ungarna en macka och sedan raka vägen i säng. Hur svårt kan det vara?
Någon läsare som kan ge besked om när detta ändrades? (Fast visst, i just din familj har ni förstås alltid ätit middag sju dagar i veckan och alla jag umgicks med eller kände var något underligt undantag, oavsett om det var i Göteborg, Bohuslän eller Trollhättan). Var det på 90-talet? Var det på 00-talet? Eller kom det redan på 80-talet? Orsakade pizzans intrång (1981 fanns det typ1. två pizzerior i hela Göteborg – La Gondola och den där vid Masthugget eller långgatorna, typ1.) att svensken började äta middag? Är det en välståndsfråga, som gör att vi lägger resurser (tid och pengar) på middag alla vardagar? Eller är det någon sedvanlig amerikanisering som smugit sig in med TV:n när DDR-Sverige upphörde?
Och när blev det standard att andras barn skulle bjudas på mat? På åtminstone 80-talet fick man snällt sitta kvar på kompisens rum medan de boende i hushållet åt lunch (helger och ledigt). Att få kvällsmat hos någon annan var det inte tal om. Inte bjöds andras barn på mat, inte ens i medelklassvillaområdena. Att bjuda någon annan på mat kallades kalas eller möjligen fest. Eller party om man var rebelliskt amerikaniserad.
Nej, nu är det väl dags för lunch? I Norge innebär det en macka.
1. Typ. Jag börjar som medelålders vit monogam och heteronormativ heterosexuell man bli gammal och med seniliteten kan en del detaljer försvinna. Som när man började äta middag sju dagar i veckan i Sverige.
84 kommentarer
haha, det skilde sig åt kan jag säga.
-71a som jag är har vi alltid fått lagad middag vardag som helgdag, men det var inte kobebiff direkt på den västmanländska landsbygden. Huruvida kompisar fick äta när de var på besök så ändrades det nog hos oss under 80-talet från att det nästan aldrig skedde till att kompisarna alltid åt hos oss. Men det var inte alltid så när jag kom hem till andra.
Själva äter vi bara lunch i veckorna (på skolor och jobb), aldrig på helgerna.
hmm det här var nytt för mig, ja i min familj har vi alltid ätit middag och likadant har det varit hos vänner och bekanta.
1979 Stockholm medelklass.
Samma för mig, född -74 i Göteborgsk medelklass om än med föräldrar med arbetarklassbakgrund. Lagad mat lunch och middag alla vardagar men inga mellanmål.
Uppväxt på sent 80-tal/90-tal. Då var det middag som gällde.
Annat tips till 70-talsföda är bloggen Den Bruna Maten:
http://denbrunamaten.se/
Är det här Cornu?
http://denbrunamaten.se/om-oss/
Yep det ar Cornu ca 13 ar.
Vi åt middag varje dag när jag växte upp på 80- och 90-talet, dessutom fick man ju mellis på dagis/fritids efter skolan innan morsan hämtade.
Jag försöker se till att det lagas middag de veckor jag har barnen, men då blir det absolut kassler snarare än kobebiff. Har aldrig käkat kobebiff, men det ska vara gott har jag hört. Kasslergratäng med ananas är uppskattat annars, så det är ingen som saknat kobebiffen.
När jag är själv blir det nån macka bara. Latmasken vinner..
Intressant ämne. Självklart åts middag 7 dagar i veckan även förr i tiden, men den åts mitt på dagen, den tiden som idag kallas "lunch" men som förr hette "middag". Därav uttrycken "förmiddag" och "eftermiddag" som har kl 12 mitt på dagen som brytpunkt.
När jag tänker på hur mina mor- och farföräldrar hade det så jobbade männen i, eller nära hemmet. I ena fallet som lantbrukare och i andra fallet med ett yrke som inte finns idag men innebar mycket dit på kontoret i hemmet. Kvinnorna var "hemmafruar" vilket på den tiden inte innebar att sitta på café och dricka latte medan Cevin och Nova-Lie springer omkring och stör personal och övriga gäster. Framförallt som bondfru var det nog ett tufft jobb. I den generationen åt man middag mitt på dagen, och det var rejäl middag. Med kött. Rejäl köttbit till alla i hushållet varje dag utom torsdagar då fiskbilen kom. Inget jävla quinoa med grönsakssalsa utan kött med rejäl fettrand och sås gjord på grädde så att man stod sig hela dagen tills kvällen då man nöjde sig med kvällmat i form av smörgås.
Sedan insåg man det ohållbara att kvinnor ska drälla omkring hemma när de istället kan bidra till välfärden, och då hade föräldrar inte tid att laga mat längre. Mina föräldrar jobbade på ett sätt så att jag ofta fick ett mål lagad mat hemma efter skolan, och sedan kvällsmat på kvällen. Men många av mina kompisar har vuxit upp helt på bröd från ica, flingor och pulvermos med fiskpinnar.
När nu min generation så sakta börjar bli någerlunda vuxna på riktigt och har egna barn duger inte färdigmat längre utan det har blivit status med långkok och riktig mat. Bra att äta riktig mat, då skolmaten mest är processade billiga kolhydrater. Får barnen i sig protein och fett känner de inte sug efter att småäta på samma sätt. Gäller bara att se till att inte ha en massa kakor och godis hemma. Nackdel att det tar lång tid. Men det kan man lära sig att hantera med moderna köksredskap och tjänster.
Mmmm, tänker tillbaka på söndagsmiddagar hos farmor som brukade vara kl 12. Känns avlägset.
Känner igen mig, född 65. Middag åt man mitt på dagen (Morsan uppväxt på landet) . "Lunch" började jag äta efter skolstarten. På kvällen 18:00 kvällsmat, macka mm. Idag äter jag lunch mitt på dagen som de flesta, men fortfarande middag mitt på dagen när jag hälsar på de gamla.
Jag ska kanske tillägga att jag är född 81. Södra Sverige.
Det här med att köttkonsumptionen ökat i Sverige tror jag man ska ta med en stor nypa salt. Jämfört med 70-talet är det kanske så, då mat var dyrt och boende billigt. Vanliga familjer la stor del av sina pengar på mat och drog kanske ner på köttet, iallafall i städerna.
Men innan dess, när stor del av befolkningen jobbade med lantbruk eller andra tunga jobb, visste de att man måste äta kött så att man orkar jobba. Och hur är det med statistiken över köttkonsumptionen då? Jämför man hur mycket kött som säljs i butik? För förr var det mycket vanligare att ha (viss) självhushållning av kött. Även i städerna hade man ofta en julgris som åt matrester och som slaktades inför jul.
Så hur fördes statistiken förr, och hur förs den nu? Vilken vikt är det som räknas? Slaktvikten, förpackningsvikt eller vad? Är svinnet större idag när man inte äter inälvor eller kassler längre? Hur mycket går till hundmatsproduktion eller gasproduktion? Etc etc.
Men just mängden kött som konsumerades. Det kan ju vara så fastän man kanske ofta åt kött så kanske mängden var så stor.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Min uppfattning är att man hade rejält tilltaget med kött. Det var i stor utsträckning det man åt. Kött, sås och potatis. Knappt något "frukt och grönt" annat än kanske på sommaren då det var i säsong.
Under min uppväxt (född -59) på litet lantbruk mitt på vischan i Östergötland var dagens matschema så här: Kl 7.00 Frukost, då var det mesta arbetet i ladugården färdigt. Kl 9.30-förmiddagskaffe med smörgås (hembakat grovt rågbröd). Kl 12.00- Middag, oftast kött potatis och sås. Kl 16.30 Eftermiddagskaffe med bulle ev. nån kaka. Kl 18.00- kvällsmat , ofta rester tillagade på något annat sätt, t.ex stekt potatis stekt ägg och kräm som efterrätt. C.a 21.00 -kvällskaffe och sedan godnatt.
Allt tungt kroppsarbete tarvade många kalorier, som brändes effektivt av allt jobbet. För att orka med dagens slit var alla dess måltider mer eller mindre nödvändiga. Hur sen mamma hann med alla dessa måltider och sedan sköta alla andra hushållssysslor som föll på hennes lott är för mej en gåta. Hon var alltid först uppe c:a 05.30 och oftast sist i säng på kvällen. Min pappas arbetsdag i ladugård, på fälten och i skogen var alltid minst 12 timmar ofta längre, och det gällde alla dagar året runt möjligen bortsett från söndagar och en del storhelger där det kanske räckte med3-5 timmars jobb, så nog behövdes all den mat man stoppade i sej. Men det var då det!
Anders, jag är också uppvuxen på landet och bodde dessutom några år själv med min farmor. Jag skulle säga att man åt två stora mål mat, det vi idag kallar lunch och middag. Men jag vet att några grannar till oss åt en gigantiskt frukost, som var tillagad efter mjölkningen, jag tror även att min borsa jobbade som byggjobbare, vad jag minns så hade även de den vanan, stort mål lagad mat vid 09:00.
Min uppfattning är nog den motsatta. Middagsätandet minskade i takt med den ökade etableringen av lunchrestauranger. Förr var det nog vanligare med"norsk" lunch. I den mån man äter både riktig lunch och middag, beror det nog på att ngn eller några i familjen inte äter lagad lunch och därför blir huvudmålet istället middagen.
Att vi i Sverige inte har kvar den "norska" smörgåslunchen beror på de skattesubventionerade Rikskupongerna som blev populära i den senare hälften av 70-talet och början av 80-talet (lanserades tydligen 1973). Etableringen av lunchrestauranger var en följd av det ökande uteätandet, inte en orsak.
Har det inte traditionellt sett varit tvärt om annars, att man ätit middag tillsammans, men lunchen varit betydligt lättare? Det var väl vanligare förr att man hade med sig mackor i lunchlådan, och jag har fått intrycket av att det fortfarande är ganska vanligt utomlands.
Går man ut och äter så kan ju luncherna vara veritabla middagar annars. Nä, på tal om lunch. tror jag har ovan nämnda kasslergratäng med mig idag.
Upväxt på 80-talet Frukost, lunch, mellanmål och middag.
Men det kan ju kanske ställas mot mina morföräldras matvanor (norrländska småbrukare): Kaffe och macka vid 6-tiden (ev bulle men inte innan man tagit macka), riktig frukost kl 8, lunch, emfika (Mycket mackor och bullar(inte innan mackor)), Middagsmat, Kvällsmat
Sedan 40 talet på finska sidan och lika så på den norrländska sidan av familjen. Det var även arbetarklass och knapert på ena sidan och ransonering på andra. 40talet eftersom jag inte kan kolla längre bak i tiden för tillfället.
Har ungefär samma uppfattning. Bondegrenen i släkten hade på den tiden med sig lunchlåda när det var slåtter eller de jobbade i skogen, annars lagad lunch i hemmet. Ett rejält kvällsmål (riktig mat) var förmodligen en nödvändighet för dessa hårt slitande kroppsarbetare. Det är förmodligen den kulturärvda inställningen som gjort att jag aldrig sett bröd som riktig mat, utan mer som mellanmål, eller i samma kategori som kakor.
Ja, mjölkmat som bröd, pannkakor och liknande kan aldrig vara middag. Kan funka som frukost eller kvällsmat men kräver minst en riktig middag under dagen.
På samma sätt är inte soppa middag. Möjligen förrätt.
Kan nog skilja sig åt i Sverige. Min fru som är från västra sidan har likt dig ätit smörgås på kvällen, medan jag som är från östra sidan (nordöstra Småland) alltid ätit lagad mat på kvällen. Vi år båda sena 70-talister.
Fil och flingor på morgon sen Bamba-mat vidare hem där ingen tid till annat än göra något själv, Frusna burgare, Pasta, Risotto i färdig paket eller bröd sen skjuts till träningen via föräldrar/samåkning vidare hemkörning till kvällsmat/egenkomponerad måltid läxor sen sova, repetera nästa dag.
Skulle till dem som lever liknande å det starkaste avråda från detta intag av raffinerat socker på morgonen i kombination med mycket hård träning. D
å när energinivån störtdyker på förmiddagen och då är det 2-4 timmar kvar till Bamba maten vilken består av Gluten och lite mineraler och matkoma samt energi dump igen infinner sig.
Och detta när den unge är mitt under sina organiserade studier och hjärnans energinivåer bör vara så höga som möjligt.
Hälsar folk på hos varann längre?!?
Ja, utanför Stockholm gör de det. I det som kallas "omvärlden".
Alternativt "ute i landet".
I Skåne säger man fortfarande middag om lunchen.
Är rätt säker på att kvällsmiddagen, alltså varm mat på kvällen, gjorde sitt intåg när under urbaniseringen och industrialiseringen. Kanske finns det en skillnad stad/land här? Jobbade man i en fabrik förr fanns inga mikrovågsugnar så då fick man äta kall mat till lunch, typ. Åtminstone om det inte fanns en personalmatsal och man ansåg sig ha råd.
I min familj åts det alltid varma middagar. Lunchen däremot var det lite si och så med. Det hängde även med på helger så att man i så fall käkade flingor till lunch och ett "riktigt" mål till middag.
Har dock inga lantbrukare i min släkt, jobbar man i/nära hemmet kan det kanske vara mer naturligt att käka varm mat till lunch.
Vi kan ju också minnas att den klassiska lunchlådan var en s k Unica-box som tillverkats i lackad papp. Det är inte direkt nåt man slabbar ner ris och stroganoff i, utan i den lade man typ mackor i smörpapper och annan torrskaffning, annars hade man ju pajat lådan. Det stöder också min tes att industrialiseringen orsakade kall lunch som sedan kompenserats med varm middag.
När det gäller s k mellanmål så åts det aldrig i min familj, däremot bland kompisar.
BD: Har du aldrig hört talasom värmeskåp?
Ungefär samma ålder och landsända som Cornu och samma materfarenhet. Skulle dock beteckna mig som övre medelkalss men medelklass likt förbannat (vilket i det här sammanhanget betyder att vi använde ordet middag både för lunch och supe – mycket förvirrande). Brytet verkar ske på 80-talet. Kanhända det var lunchrestorevolutionen som dök upp. Samt ngn sorts ide om hur fint folk har det tillsammans med en allmän skitnödig medelklassosäkerhet. Kanske oxå influenser från kontinenten – tex chartererfarenheter från tex Spanien. Sammantaget en tipping point ca 1983.
Nulli secundus
Åtminstone sedan 90-talet var det standard att bjuda alla närvarande ungar på mat när det var dags att äta (allt annat vore ohyfsat). Kan det ha att göra med någon slags brytpunkt när utgifterna för mat sjönk under en viss del av inkomsten, eller kanske när man började kasta det som blev över istället för att spara det?
Mitt första jobb, 1965, var på en minkfarm.
Vi åt medhavda mackor i pannrummet bland räddade minkvalpar som skullevämas på pannan…
Ibland satt någon och blandade DDT-preparat medan vi lunchade då minkloppor var en pest sommartid.
Så en viss förstärkning av DDT på mackan i pannrummet blev det nog…
Senare, som dräng, så var maten viktigare…
Ett rejält mål mat mitt på dagen…
Samma gällde som cowboy i USA…
Fick alltid lagad middag när jag växte upp. Jag anser att middagen är viktigaste målet, frukosten däremot skiter jag helst i.
Vad gäller fetheten är jag helt övertygad om att man blir fetare av att äta mackor till middag än något annat.
/Peter
Som 70-talist, uppväxt på västkusten så åt vi nästan alltid lagad middag, vad jag kan minnas. Inget avancerat utan kanske torsk, potatis och grönsaker. Så även mina kompisar tror jag. Detta i ett rätt typiskt medelklassområde. När man lekte med grannar behövdes inga tider utan föräldrarna kom helt enkelt ut och skrek "nu är det mat". Man åt aldrig hos andra om det inte var planerat i god tid innan (vilket man aldrig gjorde).
När jag var hemma hos farfar och farmor var det dock macka på kvällen. Fast ändå rätt ok, med skinka, ost, tomater, gurkor, etc.
Precis likadant för mig. Skillnaden var att vi alltid hade lite extra för att bjuda på kompisar. Alla kompisar jag kan komma ihåg hade det likadant.
Alla mina far och morföräldrar bodde så långt bort att vi alltid fick middag när vi hälsade på. Det vi förvånades över hos farmor (som bodde på landet) var att de sällan åt råa grönsaker, alltid kokta ärtor, morötter eller broccoli från egen gård. Alltid vilt också 🙂
Är inte middag det nya lunch? Min uppfattning är att man hellre hoppar över lunchen än middagen. Jag är född 1987 och har ätit middag hela mitt liv, väldigt sällan jag fick lagad lunch i mitt föräldrahem däremot.
I bondesamhället åt man middag mitt på dagen. När folk flyttade in till stan och började jobba på fabrik så hade man inga raster. Inga fikaraster, Ingen Lunchrast. Arbetarna åt frukost hemma och gick sedan och jobbade en hel arbetsdag (inte bara 8 h). När de kom hem var de hungriga. Därav schablonen med mannen som blir arg när inte maten står på bordet när han kommer hem. Hustrun hade alltså varit hemma hela dagen och mannen jobbat hela dagen utan mat.
För att arbetarna skulle orka arbeta hela dagen åt man en bastant frukost. I Sundsvall så åt man därför surströmming och kokt potatis till frukost. Varje dag. Hela året. De som var lite modernare bytte surströmmingen mot salt sill. På söndagarna bjöds det på finare mat. Om man hade råd kanske det blev köttbullar och potatis. Annars blev det surströmming då också.
Maten man åt på kvällen var då huvudmålet och kallades för middag precis som huvudmålet alltid hetat. Tjänstemännen hade det bättre och fick en rast mitt på dagen då de kunde äta. Ofta bjöd arbetsgivaren på mat. Det blev då ett fackligt krav och en dröm om att även arbetare skulle få äta så där finns som tjänstemännen. Såndär, LUNCH. Tanken att arbetsgivaren har en skyldighet att bjuda på mat fanns kvar ända in på 1990-talet då man fick så kallade rikskuponger.
Alltså som svar på Cornus fråga: Arbetarklassen har traditionellt ätit lagad mat på kvällen och kallat det för middag.
Måndag-Torsdag:
7:00 Frukost (Te och smörgås)
9:00 9-fika
12:00 Bonnamiddag
15:00 3-fika
18:00 Kvällsmat (Te och smörgås)
Förseningar inte tillåtet.
Fredagar kunde det bli scones eller något annat festligt till kvällsmat. =)
Ordet lunch är importerat från England vid förra sekelskiftet av överklassen.
Som info bara.
Född 79 i närke, Frukost, lunch, mellanmål, lagad middag.
Men bör för klarhetens skull nämna att man var elit idrottare i tonåren men började tävlingssimma redan på låg o mellanstadiet. Så det behövdes en hel del kalorier per dag då man tränade 7 gånger i veckan.
Så dagen såg ut följande.. Vaknade, käka frukost, åkte till skolan och skollunchen där, sedan hem, ett lättare mellanmål innan man åkte iväg till träningen, kom hem framåt 21 tiden (var ju aldrig på tal om att skjutsa till och från träningarna, det fanns ju cykel, även om det var 3-4km till simmhallen (OCH man cyklade eller gick till skolan från man var 7 så cykla minst en mil om dagen+ träning), då fanns det en talrik med "lättlagad" mat (tänk falukorv med makaroner, köttbullar o mos(ibland pulver när vi väl hittade ett märke som var gott) o micra, softa en timma, lite läxor(gjorde nästan aldrig läxor eller pluggade inför prov fram till och med gymnasiet, bara tyskan man pluggade lite på) , sedan sova, repeat 5 dagar i veckan, helgerna var det ju oftast tävling någon stans i sverige.
På fredagar brukade vi hyra film o käka middag vid TV'n, bestog ganska ofta av hämtmat (kina, pizza mest), annars hemmagjord pizza, och så naturligtvis den svenska "tacos" revolutionen. Lördag var någe mellanting, ofta bakade morsan lite matbröd på lördagar så nybakt bröd till lördagsmellis (även ibland i veckorna, åh vad man saknar den där lukten av nygräddade rågsiktskakor när man kommer hem, sådana där smöret och osten smälter.. .mmmm )pga vi sparade inför utlandssemester över jul o nyår. Men på söndag lunch var det ofta, i princip alltid någon form av långkok, kalops, stekar o sådant, alltid i stora mängder så det kunde bli 2-3 matlådor av det vi inte åt upp då farsan var grovarbetare och morsan pluggade mycket. (vi brukade köpa en halv ko, o få den grovstyckad hem, så styckade vi resten själva och lade i stora frysboxen i förådet, där hade vi även minst en kubikmeter potatis för jämnan i en isolerad plywood låda.
Sommar maten bestog i lätt frukost, lätt lunch, o något grillat på kvällen, men fika någon gång under efermiddagen.
Vi låg ute med båten mycket på sommaren, så sol, bad o vattenskidor. (färsk potatis, gräddfil, gräslök o sill med mamma scans köttbullar vare rätt ofta.. grymt gott!)
Men tror nog att man kanske ska införa någe lättare på kvällarna, eller iaf till luncen, men ofta blir lunchen det man hade över från kvällen innan för mig idag, flickvännen är ju förskolärare så hon äter ju med barnen.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Vi åt mackor hemma, Men nu äter vi lagad mat. mycket bättre, Lite kyckling, wokar grönsaker. Perfekt och nyttigt. Flingor, mackor, processat pålägg med mera är inte riktigt mat ändå. O mejeriprodukter är menlöst, lite Yogi ibland så man inte blir laktosintolerant. Skiva/slica kyckling så blir det inte så mycket kött. Samma med rött kött. Sluta med vulgära biffar och torr tråkig kotlett. Krävs lite ändring i rutinerna. Ta bort en macka eller båda till frukost och ta en banan istället.
Varför? Jag tycker kött är gott och om jag drar ner på köttet och istället äter mer kolhydrater/fibrer klagar magen.
Lär dig laga mat istället så slipper du att kotletten blir torr och tråkig.
Samma här, magen klagar lite med för mkt bröd. Jag kan säkert laga kotlett bättre, men grillar helst kött. Men torr kotlett får jag på många ställen. Men mer grönsaker och minska på köttet.
Född 74. Middag alla dagar, och så var det för kompisarna också när jag var barn. Men visst är det anekdotisk bevisföring. Du får väl ställa hur många som säger sig ha ätit middag alla dagar mot de som säger sig inte ha gjort det.
Det kanske är i samband med att mikrovågsugnen blev var mans egendom som vi började lägga på hullet? Liksom med halvfabrikaten, som användes mer sällan förr?
Fetmaepidemin kan nog härröras till att moderna kontorsråttor äter som skogshuggare, en sådan kunde nog inte äta för lite svål.
För mycket svål ska det vara.
Stora delar av den manliga delen av min släkt arbetade med skogsbruk och brytande av ny jordbruksmark i norra Finland under senare delen av 1800-talet fram till ca 1960. Där fungerade måltiderna enligt följande. Frukost hemma, lunch baserad på stekt fläsk lagad av kock som ingick i arbetslaget, middag efter hemkomst lagad av fru. Efter middagen direkt i säng så tid fanns inte för kvällsmål. Precis som du skriver fortsatte man äta samma typ av mat på samma sätt efter kriget då många arbetsuppgifter mekaniserades eller flyttade in på kontor. Dock förblev det en etablerad sanning att en riktig karl skulle äta rejäla portioner fläsk. Resultatet var inte helt lyckat..
Inte?
Nog tycker jag att karlarna i Finland producerade
nog så agreabel avkomma!
Duger väl åt mig i alla fall…
Skall förresten snart befalla hustrun att taga itu med middagen.
Ja, vi äter för mycket.
I Danmark gör dom väl tvärtom. Lagad mat till lunch och norsk macka på kvällen, Smörrebröd. Åtminstone var det så när jag låg på sjukhus där i början på 80-talet. Lunchen passade inte så jag låg hungrig till kvällen då jag tänkta ta igen det hela. Då kom dom in med några torra mackor. Ridå…
Dagens måltider innefattar
Frukostmacka m kaffe
Lunchmacka med ägg och kaffe
Middag kl 18, varm mat.
Lunchen var tidigare på lokal och betydligt större.
Hemma har vi aldrig haft varm lunch.
Född i mitten på 70-talet, åt alltid middag hemma, även när man ätit lunch i skolan. Farsan hade ett ganska fysiskt jobb och käkade sällan mer än mackor till lunch. Dock vill jag minnas att även de flesta av mina skolkamrater käkade middag varje dag, oavsett föräldrarnas yrke. Nu när jag själv är bortklemad tjänsteman blir det oftast en hyfsad lunch följt av lättare kvällsmat, lite beroende på aktuell träningsdos.
Intressant, har upplevt olika traditioner själv, inklusive jobbat åt en bonde som körde Tangosmurfens arbetarmodell. Min hypotes är att det är lätt att lyxa till det i onödan när mat är billigt. Jämför matlagningstv förr och nu, förr fanns trevliga program med snälla tanter som lagade enkel mat modell husmanskost. Som kan vara fantastiskt god om den görs riktigt med bra råvaror. Tycker man det är för stabbigt är det bara att ta mindre portioner och komplettera med färska grönsaker.
Jag kan hålla med om detta. Det är svårt att bevisa med ett konkret exempel, men det känns som om man förut åtpotatis med något till (ofta en köttbaserad rätt) dvs potatisen i fokus, så verkar det numer vara en bit kött (och då ofta bara muskeldel) med något till (Köttfokus).
Bara erfarenhet av lunch plus middag, lagade mål. Det var det totalt förhärskande normen hos oss i alla fall, och även hos alla kompisar i skolan.
Detta hindrar ju dock inte min far Urgöteborgaren att kalla allting kvällsmat, oavsett om det är en soppa eller tre rätter med olika vin till. Middag = restaurang eller utanför hemmet uppenbarligen, kvällsmat hemma.
Däremot var det nyttigt som gällde; mindre kött än idag och mindre lyx överhuvud taget. Efterrätt var en frukt och inte en fett- och sockerladdad halvliter glass.
Idén med enklare kvällsmat skulle definitivt vara nyttig. Med stillasittande jobb och två bastanta mål mat om dagen blir det lätt att lägga på sig en del. Själv har jag ju inte det problemet, brukar regleras med hjälp av sport.
Dock har jag noterat att med dagens opålitliga tvättmaskiner, som gärna tvättar för varmt sägs det, hamnar en del byxor långt in i garderoben för att aldrig tas ut innan det blir klädinsamling.
Men det är ju ett vitvaruproblem och har inget med kosten att göra.
En fråga jag ställer mig är följande. Sexårig skolplikt gällde i Sverige från 1882. Fri skolmat infördes 1946 i riket. Åt inte barn något annat än smörgåsar på veckorna under denna 64-årsperiod? Om man levde efter vad som verkar ha varit norm på västkusten torde så inte ha varit fallet. I närmaste släkten som är från norra Norrland har lagad kvällsmiddag utspisats sedan minst 1920-talet.
Har alltid fått varm kvällsmat. Född 70-talet.
Tror att det kanske är i den varma södra delen som smörrebröd ansågs räcka som kvällsspis?
Född tidigt 60-tal, Västergötland. Middag intogs hemma vid fem-snåret. I skolan var lunchen. Nån macka e dyl kan det ha blivit senare framåt kvällen men that's it.
f. -43. Som liten förvånade det mig att vi vid middagstid i skolan åt lunch på frukostrasten. Hemma var det varm middag och lättare lunch som gällde.
På 80-talet var det lagad, varm middag 7-dagar i veckan i min (borgerliga) medelklassfamilj i Stockholm. Visst, det var mycket fiskbullar, fiskpinnar, blodpudding, kassler och köttbullar men det var lagad mat varje dag. Båda föräldrarna jobbade (såklart).
Bodde i USA en del av uppväxten och där var det givetvis 'pack lunch' som gällde, dvs smörgås, dricka och någon frukt.
Tror snarare att det är de senaste årens ökade ätande ute (restauranger, snabbmatsställen samt hämtmat) som ligger bakom ökad fetma. Köpt mat är ofta betydligt fetare än hemlagad mat.
Här i landet har alltid ätits mat både till frukost, lunch och middag. Kvällsmat kallades det på landet, men i stan åt vi middag och det var riktig lagad mat på båda ställena. Från 1945 och framåt. Det som talas om här är 1920-30-talet då min mamma ibland fick gå och lägga sig hungrig för morfar hade helt enkelt inte någon mat ibland till de tio syskonen.
Lagad mat tre gånger per dag alternativt bonnfrukost och middag i veckan och frunch på helgerna. Mellanmål var något för barn och mackfika istället för riktig varm mat var och är totalt uteslutet.
Håller inte riktigt med, som många andra i kommentarerna.
Född -81, medelklass i södra Sverige. Åt alltid lagad mat när vi kom hem från skolan, pappa jobbade schema (A,B,C-tur) och lagade nästan alltid enkel middag åt oss barn, typ fiskpinnar med potatismos, falukorv makaroner etc.
På fredagar alltid finare middag tillsammans hela familjen.
På helgen middag typ 13.30-14.00 och sen enklare lagad mat på kvällen, typ som din bild eller varm smörgås.
Jag känner igen mig i Cornus 70-talsbeskrivning. Tror som någon kommentator ovan att förändringen kom i och med kvinnornas storskaliga inträde på arbetsmarknaden under samma årtionde. Där försvann den hemlagade lunchen som åts kl 12. Dock fanns ju redan den manliga lunchlådan, så samma kvinnor tog av olika skäl på sig att istället börja laga varm mat på/till kvällen, dessutom så att det räckte till nästa dags lunchlådor åt både man och hustru. Sedan kan man spekulera i varför det har överlevt fram till våra dagar nu när jämnställdheten borde ha avlivat den varianten (och det kanske den har) men min teori är att det beror på att det är allt ovanligare att båda i ett hushåll kommer hem exakt samtidigt, den som slutar först för dagen (oavsett man eller kvinna) hämtar ungarna på dagis, parkerar dem framför Bolibompa och har sedan en timme eller kanske t.o.m två på sig att laga till något lite mer avancerat än smörgåsar. Blir det något över så blir det lunchlåda/lådor – dessa ser man ju i vilket lunchrum som helst att de nummera innehåller oftast betydligt mer avancerade saker än 70-talets falukorv och potatismos, vilket jag tycker stärker teorin.
På landet (Österlen) åt vi, och jag har uppfattningen att man "alltid" gjort det
6 gröt
9 mackor
12 middag
15 kaka
18 middag igen
21 nattmacka
Varje dag, året runt
När jag kom till byggen, och anpassade mig till vad de andra "alltid" gjort
5.30 gröt
8.45 "middag" varm mat
11 mackor
14 fika
18 middag (som lades undan lite till morgondagen)
84a som vuxit upp med "fattiga" arbetsklassföräldrar med en matbudget som när det var som sämst låg på 2500kr i månaden (tror det var i samband med bostadskraschen på 90 talet) vi fick alltid lagad mat på kvällarna, mellanmål hos dagmamma och senare frukt hemifrån. Föräldrarna är däremot uppväxta på "middag" kl13 på dagen och har sen barnen flyttade hemifrån återgått till smörgås och filmjölk på kvällarna.
För värnpliktiga på 1960-talet : Fruckost: fil/mjölk flingor bröd smör två pålägg, kaffe. Lunch : Grönsakssoppa, Fisk m potatis, bruna bönor m fläsk, stekt blodkorv…. Middag : fläsk med löksås, ärtsoppa med pannkakaor, pannbiff sås o potatis, , köttfärslimpa sås o potatis, fisk sås o potatis, allt med efterrätt som fruktkräm , saftsoppa te c. På bruken i bergslagen : kl 12 : cykla hem o äta middag med lagad mat plus efterrätt, sova 30 min, (1.5 tim rast), på kvällen enklare : blodkorv, soppa, stekt potatis o fläsk, gröt o smörgås . Som sen tonåring var jag med denna mat alltid litet hungrig efter kl 19 och kl 15- 18 . På mitt första byggjobb åt jag alltid största delen av medhavda tolv smörgåsar (ost, potatis o sill, ägg o sill, korv ) redan kl 9 . Fetma var oerhört ovanligt, kanske en på femtio.
Nturligtvis brändes alla dessa kalorier i fysisk aktivtet. Tiilång till snabbmat var kaffe med kanelbulle, varvid folk normalt åt en och korvstånd, som besöktes någon gång på kvällen efter bio. Aldrig godis i veckan.
.
91a uppvuxen i medelklassfamilj, boende i en skog i centrala Dalarna. Middag på veckodagar började jag inte äta förrän jag flyttade ihop med tjejen 2010, men det tog sådan djävla tid att hålla på med så jag återgick snabbt till mjölk och macka. När man var hemma hos en kompis eller vice versa, under 90- och 00-talet bjöds det alltid på lunch. Ibland till och med saft och bullar efter att vi sprungit runt med hästarna en hel dag.
Kommer från en assimilerad invandrarfamilj där det käkades varm kvällsmat varje dag. Kall mat existera inte hos oss bortsett från frullen. Alla familjemedlemmar (bortsett från mamma) hade någon daglig sportaktivitet, så mellanmål var standard där med. Söndagsmiddagarna fanns där fram tills vi kom i puberteten, sen så slapp man det.
Tillägg1: Arbetarklassfamilj, där alla kompisar som kom över käkade middag med oss. (många av polarna fick tydligen macka där hemma så de älskade mammas varma mat). Tillägg2: Fick stryk av morsan om jag käkade pizza, mcdonalds eller annan snabbmat som fanns på den tiden. Så var det med den assimileringen… xD
Är inte "fetma-epidemin" i Sverige en media-anka?:
http://www.kostdoktorn.se/nej-who-fetman-exploderar-inte-i-sverige
Frukost – lunch – middag och kvällsmat. Född tidigt 70-tal. Två lagade mål mat och två mackmål.
Intressant att läsa detta! Jag har alltid trott att det normala för oss i länder tillhörande industrivärlden, var att äta väl och näringsrik lagad mat två gånger om dagen. I min svenska familj jag växte upp i var det så och i Japan där jag levt halva mitt liv, är det så. Det är dock inte hur mycket man äter som spelar roll. I Japan säger man att måltiden ska ha sju olika färger för att vara allsidig. Barnen i japanska skolan i Kamakura, fick sådan lunch och vi föräldrar fick en meny varje vecka som bekräftade skollunchens fullständiga näring för varje veckodag.
När jag var liten (50- 60-tal) fanns inte lunch. Man åt en första frukost när man steg upp, en smörgås eller så. Vid 10 – 11 tiden åt man andra frukost (i skolan hette det frukostrast). Sen blev det ett lagat kvällsmål vid 18-tiden….Lilian Ryd skrev en bok om detta "Vi åt aldrig lunch". Den är inge bra, men ändå…..
Jag känner igen mig helt i Cornus beskrivning. Jag är 70-talist, uppväxt i Västsverige, och vi åt alltid den varma tillagade måltiden mitt på dagen (hemma såväl som i skolan). På kvällen var det kvällsmat som oftast bestod av mackor. Ibland, om man var lite hungrigare, kunde det bli stekt ägg eller t o m pannkakor. Dessutom hade vi alltid mellanmål – i skolan var det frukt, och hemma på helgerna var det alltid onyttig fika, typ kanelbulle och småkakor.
Idag äter jag enligt samma mönster. Varm tillagad mat på jobbet mitt på dagen, och enbart smörgås till kvällsmat. Aldrig att jag skulle ställa mig och laga middag på kvällen! Men jag har förstått att det är väldigt ovanligt. De flesta jag känner anser att man skall äta riktig middag även på kvällen. Jag förstår inte varför.
Varför inte? En hemmagjord (inte hel/halvfabrikat)vällagad middag är både mycket godare än mackor, och ett bra tillfälle att samla alla i familjen och ha en en gemensam social aktivitet.
Och (om man föredrar mer kolhydrater i firm av bröd/mackor); varför inte göra som i Norge och äta mackor till lunch och lagad mat till middag?
Borde du inte slänga upp en poll så att vi får se exakt hur det ligger till.