Betygsinflationen: 20% av KTH-studenterna klarar inte grundskolans matte

Trots krav på minst godkända betyg i (för gymnasiet) avancerad matte på gymnasiet, så klarar var femte ny KTH-student inte av grundskolans matte. Detta enligt en rapport som KTH-publicerat. Samtidigt som (mp) vill avskaffa nationella prov, och med det alla chanser att avslöja betygsinflationen, så får alltså elever godkända betyg från gymnasiet, trots att de inte ens klarar av grundskolans triviala matte.

Exempel på flervariabelanalys. Förstaårsmatte på högskola eller universitet. Åtminstone läste man det första året på fd matematikerlinjen, som jag själv läste. Förutsätter att även civilingenjörer läser detta första året, även om mindre. Sidan 208 av 494 i mattereferenshandboken Beta (Studentlitteratur 1993), alltså ingen lärobok, utan en snabbreferens.

KTH:s rapport hittar ni som PDF här.

Det hela trummas ut som katastrofalt hos Schibsted/SvD, men verkligheten är att det faktiskt blivit bättre de senaste åren. De som började gymnasiet under alliansregimen presterar bättre nu på grundskolematte när de börjat på KTH, dvs från 2010 och framåt. Gissningsvis har man alltså lyckats repetera grundskolans matte på gymnasiet sedan alliansregimen tog över. Det senaste året har dock resultaten i allt annat än grundskolematte försämrats, vilket kan bero på färre utomeuropeiska studenter, sedan dessa inte längre finansieras med svenska skattepengar.

Medan ca 20% inte klarar av grundskolans matte, så klarar ca 45% inte av gymnasiematte, som att derivera. Kategorin kreativ talkunskap misslyckas 67% med, analytisk läsförmåga misslyckas 82% och okonventionella angreppssätt misslyckas 93% med. Så mycket för att svenska elever är kreativa och kan tänka själva. En myt som iofs redan krossats av senaste PISA-resultaten. Svenska elever är vare sig kreativa eller kan tänka själv. Att ifrågasätta allt är inte att tänka själv, det är att vara dum i huvudet. Noterar för övrigt att man inte ens verkar testa integreringskunskaper alls. Lär man sig inte integraler på gymnasiet längre?

Felfrekvenser på nybörjartest för civilingenjörer hos KTH.

Det är inte konstigt att svenska högre utbildningar och utbildningssäten faller i ranking och det är bara en tidsfråga till “han är svensk civilingenjör” inte längre möts av diskreta fnissningar, utan inte uttalas alls utomlands, eftersom man inte kommer anställa svenskar, punkt. Åtminstone inte födda efter ett visst datum.

Ska man utse mest puckade KTH-årgång så landar man på de som kom in runt 2007, dvs är födda från 1988 och framåt. Det är väl de som, givet att de mot förmodan blev klara i tid, tog examen runt 2012? Det stora mörkret verkar ha varit åren ca 2000 – 2008, men det hela har blivit något bättre sedan dess. 

Ingen frågekategori är dock tillbaka till 90-talets nivåer, utan mattekunskaperna är alltså katastrofala i jämförelse med de som kom in på 90-talet.

Nu kan man nog säga att detta är ett ickeproblem. En stor del av de som misslyckas, och garanterat de flesta som inte klarar grundskolematten, kommer inte överleva första terminen, än mindre första året och aldrig bli civilingenjörer. Fast de kommer förstås bli kränkta när de blir underkända. Och de kostar skattepengar, helt i onödan, och borde aldrig antagits.

Ämnesbegåvning hos antagna förr.

Man kan spekulera kring orsakerna. En anledning kan stavas högskoleprovet och äldre studenter. Även om medelåldern på högskolestuderande fallit, rimligtivs pga frånvaro av värnplikt, plus att det numera krävs högskoleutbildning för triviala sysslor, så luras allt fler på floskler om det livslånga lärandet och kommer in på utbildningar i högre ålder. Om jag minns rätt så fanns det något som hette allmän behörighet, vilket innebar att man var behörig till allt om man var 25 år eller äldre, oavsett vad man läst. Det räcker alltså att klara högskoleprovet tillräckligt bra. En annan orsak är fler platser på högre utbildning för att trixa med arbetslöshetsstatistiken, vilket leder till att fler ämnesunderbegåvade antas, vilket förstås leder till sämre resultat.

Ämnesbegåvning hos antagna nu. Pengar i sjön, som det också kallas.

Och nej, att vara trevlig skapar inte några innovationer och leder inte till utveckling och fortsatt välstånd för Sverige. Det är ämneskunskaper som skapar utveckling, inte att vara trevlig vid fikabordet, sk social kompetens.

Men sannolikt spelar betygsinflationen också in. Friskolor ger notoriskt för höga betyg och ger godkänt till elever som borde ha underkänt. Annars byter eleverna skola.

Så vad inträffade runt 2010, som höjt kunskapsnivåerna på de studenter som slutat gymnasiet? Jo, 2009 införde alliansregimen nationella prov. Prov som idioterna i miljöpartiet nu vill avskaffa.

Med nationella prov blir det pinsamt tydligt, eller åtminstone tydligare, att betygssättningen ofta är baserade på fria fantasier och vad skolledningen ställer för krav på lärarna, inte vad för krav som ställs på eleverna. För några sådana krav ställs ju inte.

Överlevare på KTH, som orkade med 120 minuter föreläsning av mig. Bara en av dem somnade1..

Tillägg: KTH-rapporten är en guldgruva av statistik (=data, några statistiska metoder att tala om har inte applicerats), t ex är den mest korkade årgången och utbildningslinjen sedan 1997 informationsteknik (“öh, dataspel, k0d4 hemsidor, 1ee7, höhö”) antagna 2008 där snittlösningsfrekvensen var 29.9% och i princip 70% svarade fel på alla frågor. Civilingenjör/lärare 2007 var inget vidare heller, även om bl a mediateknik (“öh, media, blogga, sitta i TV, höhö”) generellt suger på informationstekniknivå. Absolut smartast är förstås de som läser teknisk fysik, och alla vet ju att det är den enda utbildning som egentligen behövs, då den tekniske fysikern utbildas för att lösa alla slags problem. Och ja, jag biter den hand som föder mig, då jag i höstas föreläste just för informationsteknik- och mediateknikelever på KTH. Men det var några årskurser upp, dvs de som överlevt så långt och rimligtvis klarar grundskolans fyra räknesätt och procenträkning.

^{1. Ja, alla som någonsin föreläst eller undervisat vet att man ser allt framme från tavlan, inklusive vem som somnat, vem som ritar mangaserier i kollegieblocket, vem som surfar på sin iPryl och vem som flörtar med snygga killen. Att man inte uppmärksammar ouppmärksamheten beror på ett aktivt val som föreläsare eller lärare. På högre utbildning är det dessutom ert eget problem. Men syns, det gör ni, och skäms ni så är det helt rätt av er.}