Bloggrannen professor Olle Häggström replikerar läsvärt angående robotiseringshaverismen. Kan passa på att påtala några andra småsaker i sammanhanget.
Häggström pekar på att robotar och datorprogram successivt kan lösa allt fler saker som bara människor tidigare gjort. T ex komponera musik eller spela schack.
Men man ska inte glömma bort de tre villfarelserna. Att en dator kan komponera musik i samma stil som Bach innebär inte att kompositörer är obsoleta. Faktum är att gissningvis 99.9999% av all musik vi lyssnar på, även ny musik, är komponerad (och framförd) av människor. Visserligen finns det syntetiska Milli Vanilli-varumärken, rent av helt syntetiska Idoru-artister, men majoriteten av musikkonsumenterna vill faktiskt lyssna på en artist, eller åtminstone ett Gorillaz-varumärke. Syntetiska skådespelare har vi haft i form av animerad film sedan filmens barndom, och verkar inte vara ett hot mot skådespelarskrået.
På samma sätt kan schackdatorprogram ge Kasparov en match, men intresset för att titta på, eller sponsra, två datorer som spelar schack mot varandra är ytterst marginellt och bara ett intresse för nördar. Och kändisen Kasparov kan också använda sin plattform till att kandidera till ryska presidentvalet eller bli ordförande för en människorättsorganisation, och aktiv samhällsdebattör.
Robotiseringen lider alltså i allra högsta grad av de tre villfarelserna, speciellt helikoptervillfarelsen och månfärdsvillfarelsen. Ja, vi kan låta datorer ta över vissa sysslor, men ingen är intresserad av det. Åtminstone inte idag, dvs trollstavsvillfarelsen. Det tar tid.
För övrigt har ju inte kafferobotarna gjort att vi inte längre har caféer. Tvärt om har vi väl fått en cafékultur och har mer caféer än på länge. Notera på länge.
Det är nämligen så att yrken kommer och går oavsett robotiseringen och automatiseringen. Robotisering och automatisering har alltså inte något unikt status i att slå ut yrken och arbetsuppgifter.
Det finns många yrken som kommit och gått. En del försvinner på grund av trender, andra på grund av generell teknikutveckling.
Är en bil en robot? Nej, det är den inte, då den inte automatiserar huvuduppgiften, transport. Enskilda komponenter, speciellt i dagens bilar, kan dock vara robotar och automatiserade, men föraren behövs ändå. Och bilen har nästan helt utraderat yrket hovslagare via teknikutveckling.
Yrken som slås ut av trender kan vara svårare att identifiera. Snarare tillkommer ofta allt mer specialiserade yrken i takt med att ekonomin expanderar via ekonomisk tillväxt. Om robotiseringen leder till ekonomisk tillväxt, vilket är rimligt, på grund av sambandet ekonomisk tillväxt och energiförbrukning – en robot bränner i princip alltid mer energi än en människa som utför samma uppgift, så ges ekonomiskt utrymme till allt mer specialiserade yrken.
Trendbaserade yrken eller arbetsuppgifter som minskat eller försvunnit, men inte på grund av teknikutveckling, är svåra att komma på. Skivbutiksbiträde har försvunnit på grund av teknikutveckling, inte på grund av trenden handla på nätet. Serietidningsöversättare har försvunnit pga teknikutveckling dataspel och inte trenden mindre läsning.
Ett yrke vi i Sverige kan anse kraftigt minskat pga trender är t ex yrkesofficer, som minskat kraftigt på grund av avskaffandet av det svenska försvaret. Det är dock en trend som kan vända, om viljan finns.
För stunden står mitt huvud stilla. Alla yrken som jag kommer på har minskat eller utraderats beror på teknikutveckling, inte på grund av trender. Poängen kvarstår oavsett att all teknikutveckling hotar befintliga yrken och arbetsuppgifter, och automatisering och robotisering utgör inget unikt undantag.
Är man fientlig mot automatiseringen och robotiseringen och tror att den ska slå ut sysselsättning, så är man fientlig mot all teknikutveckling, som bevisligen inte gjort att färre människor har jobb. Än så länge iaf. Debatten om automatiseringen ska i så fall handla om ett generellt stopp för teknikutveckling, dvs ren och skär luddism och utvecklingsfientlighet, annars silar man mygg och sväljer kameler.
46 kommentarer
Människan/samhället/politiker/innovatörer har i alla tider hittat (på) nya mänskliga behov där det behövs arbetskraft. Många gånger har den produktivitetshöjning som skett med maskiner/robotar balanserats av nåt nytt (lyx)behov som tillfredsställds på ett ineffektivt sätt, i alla fall ett tag. Valfrihet och tillgänglighet är två relativt nya behov i fokus. Svenska skolan och de privatiserade Apoteken är exempel. I nästan varje kvarter står nu 2-3 personer i en lokal som för det mesta är tom på kunder. Kommunala skolhus står tomma och får slå igen.
Bloggande är ett annat exempel, där nyheter/information/ideer/diskussioner framförs till ett relativt fåtal jämfört med massmedia 😉
Tror du massmedia läses lika noga som denna blogg, t. ex?
Nej, men jag ser det ekonomiskt; av 1000-tals bloggare så kan 15-20 försörja sig och kanske 5 bli rika.
Äntligen någon som fattat att i ena änden sker produktivitetshöjningar och i den andra motsvarande sänkning.
Exempel: Hur många administrerar och säljer den identiska produkten el idag jämfört med för 30 år sedan? Notera att de dessutom har bättre verktyg idag.
"För stunden står mitt huvud stilla. Alla yrken som jag kommer på har minskat eller utraderats beror på teknikutveckling, inte på grund av trender."
Frågan är om inte teknikutvecklingen och det förhållandevis höga välståndet gjort att många yrken inte helt utraderas vare sig av teknikutveckling eller trender. När folk har köpkraft kommer det alltid finnas en och annan som drar sig till retrostil och till trender som är hopplöst ute.
Ser man till trender så finns det alltid (på senare tid) en och annan vara/tjänst som inte egentligen uppfyller något viktigt behov och som med tiden blir oträndigt och inte ersätts av någon bättre produkt. När det gäller varor kan man ju alltid hävda att de som jobbade med att producera dessa mycket väl kan jobba med att producera någon annan pryl vilket gör att det jobbet inte kan anses vara obsolet. Hur är det då med tjänster? Har vi några tjänster som är trendiga, men som egentligen inte behövs och kan bli obsoleta? Jag tror inte vi hade dessa förr och därför blir det kanske svårt att hitta någon arbetsuppgift som blivit obsolet pga just trender och inte tekniska framsteg.
Ytterligare förslag på arbeten som (troligen) kraftigt minskat pga trender; Skomakare, Reparatör av olika slag, Lappfogde, Bödel.
Vill man läsa om robothaverism och tokigheten i andra vanföreställningar rekommenderas Henry Hazlitts, Economics in one lesson. Ja boken gavs ut första gången 1946 men det gör den inte mindre aktuell för det.
Gjorde en snabb googling och upptäckte att Hazlitts bok finns fritt tillgänglig via mises.org.
Economics in one lesson
Inom sport och kultur finns det nog tjänster som blivit obsoleta. Positivhalare är inte så vanliga längre.
Bödel däremot har ökat. Vad skall man annars kalla de operatörer som kör drönare?
@ocke
Jo, lappfogde och bödel ligger ju inte i tiden precis (och man kan knappast tillskriva det teknisk utveckling).
Skomakare och reparatör som "ute" kan ju iaf till viss mån tillskrivas teknisk utveckling. Ifall automatiseringen av tillverkningen är så framgångsrik att reparatören inte kan konkurrera med nyproduktionen så blir reparatören obsolet av den anledningen.
tillägg: dock kan ju nämnas att lappfogde har väl ersatts av andra mer tidsenliga yrken för att utföra samma uppgifter…
Ja, jag tolkar också reparatörernas utfasning som teknikutveckling, där nyproduktion är billigare än reparation, iofs spelar globalisering och socialt arbritrage också in.
@anonym
Instämmer i att skomakare och reparatörer i viss mån konkurrerats ut av utveckling. Men är det teknisk utveckling eller pga att skor, tvättmaskiner etc som fortfarande (oftast) har ett stort manuellt arbetsinnehåll nu tillverkas i låglöneländer? Dvs till större del trend, outsourcing, och mindre del maskiner och automation.
Förövrigt brukar jag laga mina prylar själv, dock ej kläder och skor, i mån av tid mest för att det är kul att skruva i saker. För drygt ett år sedan gick tex pumpen i tvättmaskinen sönder. 3h arbete och en ny motor beställd på nätet för 200 SEK med frakt. Enligt min bedömning både billigare och mer tidseffektivt än att ta sig till köpladan och baxa hem en ny maskin..
@Cornucopia
Helt klart beror reparatörernas utfasning på billig nyproduktion. Men globaliseringen spelar nog större roll än den tekniska utvecklingen precis som du skriver. En vitvarufabrik i Asien har idag har ofta betydligt lägre automationsgrad än tex Electrolux spisfabrik i Motala hade när den lades ned 2010.
Kombination av teknik och trend (globalisering) , alltså.
@ocke
Jo, där fanns tydligen en tredje orsak till utkonkurrering – att någon annan gör jobbet billigare. Det kan bli billigare att reparera ifall man gör jobbet själv och inte värderar sin tid, men om man skall betala någon inklusive skatt, arbetsgivaravgift och moms (plus premie för att man kanske inte får full beläggning) gör att det lätt blir mindre lönt.
Konsensus på det.
Ge inte upp med kläderna och skorna. Poluretantätning är mycket användbart inom kostnadseffektiva reparationer. Det är starkare än silikon. Finns normalt på tub 310 ml. Biltema har svart och vitt och det kostar 69:90 kr (för inte så länge sedan fanns bara grått för 49 kr). Andra fabrikat med lite högre kvalitet och hårdare kostar 100-150 kr. Detta kan användas till hur mycket som helst inom reparationer. Bara fantasin sätter gränserna.
http://www.biltema.se/sv/Bat/Kemikalier/Tatning-och-Natning/Marintatning-254700/
Lägg till silvertejp och epoxilim så klarar man att laga det mesta.
Hmm – du skriver att "en robot bränner i princip alltid mer energi än en människa som utför samma uppgift", men med modernare robotar är nog inte alltid det sant. Drar verkligen ett uttag från bankomaten mer energi än bankkassörskan som gör samma process? En människa utvecklar stillasittande ca 100 W vilket ska tas från högvärdig kost. Drar en industrirobot som flyttar en sak från A till B mer än en människa som gör samma sak?
På ångmaskinens tid var det säkert så att maskinen drog mer än en människa, men så är nog inte alltid fallet nu.
@dunder-x
En människa tar 100W ändå även om den inte utför något arbete – det är rimligen endast den extra energiåtgång som krävs för arbetet som skall tas i beaktande. Ser man kostnadsmässigt så kommer energiåtgången hos en maskin att vara av ganska underordnad betydelse – den skall vara ganska ineffektiv för att maskinen skall vara olönsam av just den anledningen. Med tanke på det är jag benägen att misstänka att maskiner inte (alltid) är speciellt energieffektiva av den anledningen att det finns rätt litet incitament till att göra dem så.
Titta på hur mkt infrastruktur som en bankomat kräver, och betänkt att den står på dygnet runt.
Fysisk post drar ungefär samma energi, som e-post. Bara som jämförelse.
Tänk på hur många bankkontorsbyggnader som ska värmas upp dygnet runt för att härbärgera bankkassörskor. Dessa ska dessutom varje dag resa till sitt arbete i en lämplig stadsjeep. Man får nog vara lite ödmjuk och försöka se helheten innan man så kategorskit slår fast att en robota alltid drar mer än en människa.
Tänker vi mekanisering så har en elmotor 80-90% verkningsgrad vilket är överlägset människans muskelsystem och matsmältning.
Det är nog inte energiförbrukningen som är robotens styrka, utan förmågan att arbeta snabbt och upprepa samma moment med hög precision och kvalitet utan att bli trött, och även göra sånt som människor inte ens kan utföra i teorin. Och det finns förmodligen exempel på robotar som drar både mindre och mer energi än en människa. Men det kostar energi att tillverka roboten så en energimässig livscykelanalys utslagen på antal enheter som roboten producerar behövs, inte helt lätt, att jämföra med om en människa utförde samma arbete. Och för människan får man göra samma beräkning och räkna in energikostnaden för uppväxt, utbildning, återhämtning, semester, återvinning, och slutförvaring. Inte helt lätt det heller.
Om man är intresserad av hur man gör enkla men kraftfulla uppskattningar rekommenderas som exempel:
http://www.withouthotair.com/
Varför tala om Garri Kasparov?
Säkert en bra kille, men inte dagens världsmästare.
Nog kan vi unna Norge dagens etta i den sporten : Magnus Carlsen.
Fast, det är givet.
Om någon från Europa frågar är han ju " skandinav."
Det är så en slipsten skall dras. .
Jo, danska journalister kan också det där!
Christer Fuglesang var ju den första skandinaven i rymden.
Stellan Bengtsson blev världsmästare i pingis och var bördig från den tidigare danska staden Falkenberg.
Jag håller inte med om att en robot bränner mer energi än en människa.
Vi behöver ca 2500 kcal/dygn för att leva (gott) eller ca 3 kWh. Effektivt utnyttjar vi oss själva < 8 h per dygn, dvs 3 kWh/8h => ca 400W. De flesta automatiseringsanordningar förbrukar mindre än 400W per timme för att utföra sin syssla. En kafferobot tex stora energiförbrukning är att värma vatten, automatiseringsfunktionen drar mycket lite energi i jämförelse.
Överlag innebär dessutom en robot som ersätter en människa en lägre konsumption av både energi och råvaror och det är positivt ur miljöhänsyn.
Så det är snarare så att ju fler robotar som ersätter människor desto bättre.
/Rickard, talman för Fria Hubottars parti (kandiderar i EU valet 2014)
@Rickard Ohlin
Om du betraktar det som ett rimligt alternativ att man avrättar alla som ersätts av robotar så kan din beräkning av energiförbrukning hålla. I annat fall får du vackert ta och räkna bort de 3kWh då de går åt i vilket fall som helst.
För många år sen när jag köpte min första dammsugarrobot så drog jag ned en timma i veckan på vår städerska. Hon blev faktiskt skitsur och förstod direkt hur det hängde ihop.
Men roboten betalade snabbt in sig och fungerade länge efter det. Den drog 0,09 kWh per dag (städade i en timme dagligen).
Yrke som minskat pga trend är ju denna youtube- klassiker
Diskoteken dödade dansbanden:
http://youtu.be/PdjcSGo1hJg
Präst/pastor. Man kan iofs hävda att det är teknikutvecklingen som ligger bakom det också, vi är så upptagna med våra datorer, telefoner och TV-apparater att vi inte hinner utveckla samma existentiella ångest som vi gjorde förr. Vem behöver religion som snuttefilt när man kan titta på Breaking bad och Game of thrones istället?
Jag har inte tid att delta fullt ut i den här debatten, men betänk att den teknik vi hade förut väsentligen var redskap som måste handhavas av människor medan den teknik som kommer klarar sig utan människor. Är inte det en game changer så undrar jag vad som kan vara en game changer.
Skönt att bristen på folk som skriver maskinkod gått över från en katastrof till att friställa resurser till produktivt arbete istället för monotont arbete. Det har varit oroliga veckor.
Själv kan jag inte bevisa det men jag misstänker starkt att Olle Häggström är en robot. Att han ger exempel på stenåldersteknik som schackdatorn som slog Kasparov är ett starkt indicium för det och helt klart en avledningsmanöver i syfte att skydda sanningen om robotarnas existens.
Jag är ganska trött i huvudet, men den här diskussionen är så väsentlig att jag får försöka anstränga mig lite till. Det är klart att det kommer skapas jobb även de kommande femtio åren, men gissningsvis försvinner tio jobb för varje jobb som skapas. Eller åtminstone fem. Vi skulle kunna skapa hur mycket jobb som helst inom skola, vård, omsorg, men det kommer vi av budgetskäl inte göra. Kraftiga lönesänkningar kan vi inte heller genomföra utan att bostadsbubblan och många branscher kraschar, vilket förstås inte är bra för sysselsättningen inom dessa branscher.
Jag tror att det här är en debatt Cornu är dömd att förlora. Den drivs bara av en ovilja mot att acceptera verkligheten. Cornu och många andra vill inte behöva betala för andras uppehälle och fantiserar därför om full sysselsättning, med löner som det går att leva på. Cornu och många andra känner säkert också att de inte kan avstå så mycket till andra, utan att de får svårt att få den egna ekonomin att rulla runt. Men det är just så fattiga vi har blivit i den internationella ekonomiska konkurrensen, trots all effektiviserande teknik. Vi klarar i allt lägre grad av att finansiera våra livsstilar och samhällen och det vill man inte gärna erkänna. Då tyr man sig till korkade ideer om att situationen går att rädda med jobbcoacher och arbetskraftsinvandring och gud vet vad.
@Kuckeliku
Problemet ligger isf hur vi bygger vårt samhälle och inte på hur vi bygger vår produktion. Att vi kan tillgodose våra behov med mindre uppoffring borde ju vara en bra sak och inte ses som ett problem (som måste åtgärdas).
Läs t.ex. Håkans kommentar nedan för hur man kan angripa det riktiga problemet istället för att ge sig på att försöka "lösa" ett anti-problem.
Det kan bli så att förändringarna som nu sker ger extra många friställda. En nödvändig förändring blir förmodligen att skatter måste öka samtidigt som bidrag minskas. På något vis måste våra samhällen hantera detta. En möjlighet är kortare arbetsdag och längre semester. Värnplikt i bred bemärkelse med längre repövningar kan vara ett annat inslag. Livslånga konstnärsanslag på mycket låg nivå ett tredje.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Våra samhällen är väst. När det gäller världen som helhet ökar mängden anställda och välståndet i synnerhet. Här i Sverige verkar det mesta gå till allt dyrare bostäder.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Faktum är att väldigt mycket musik idag görs med datorer och samlade instrument. Det gäller nästan all musik för film och media där det bara är de allra största Hollywoodproduktionerna som har råd att hyra en riktig symfoniorkester. Andra exempel är genrer som hiphop och house som helt bygger på samplade ljud.
Gubbrock görs nog däremot fortfarande med riktiga musiker.
Fast musiken, oavsett om den framförs av en symfoniorkester bestående av 100 pers, eller om den framförs av en dator, är än så länge skapad av en människa.
Självfallet är det inget problem med robotisering och produktivitetsökning i sig. Problemet är den stenhårda mentala kopplingen mellan arbete och försörjning. Denna minskar hela tiden och samtidigt blir det viktigare att äga själva roboten.
Allt talar för att skattebasen måste flyttas från arbete till kapital till att börja med.
"Zimbabwe återhämtar sig fortfarande från en utdragen ekonomisk kollaps som till stor del hänger ihop med de politiska beslut som fattats under Mugabe, som styrt landet sedan självständigheten från Storbritannien 1980. Arbetslösheten är uppe i hisnande 80 procent, och för dem som har arbete är medellönen omkring 2.000 kronor i månaden." (från DI)
Med de låga lönerna borde väl arbetslösheten vara borta vid det här laget. Men lönerna är kanske inte tillräckligt låga. Full sysselsättning kräver kanske en lön långt under 2000 kr även i Sverige? Det skall löna sig att arbeta, som landsfadern säger (Reinfeldt alltså, inte Mugabe).
Magnus Carlsen är en fullständigt enastående Schackspelare. (så också Kasparov)
Robotar och program är helt chanslösa mot människor när det handlar om analys. Trots att Schack är ett helt låst system utan avsaknad av okända variabler slog länge världseliten de bästa schackdatorerna. Egentligen obegripligt då datorerna har enorm fördel i beräkningskapacitet, har databaser över alla stormästarpartier som någonsin spelats och inget utanför "boxen" kan inträffa. Man ska ha det i åtanke när man diskuterar "big data" artificiell intelligens etc. Datorer kan presentera och lagra stora mängder information men är usla analytiker även i låsta system. Nästan all mänsklig verksamhet innehåller okända och oväntade parametrar, i dessa fall är datorerna fullständigt värdelösa.
Därför är inte heller robotiseringen ett hot mot människan , personligen tror jag att medvetande är nödvändigt för riktigt kvalificerad analys. Datorer kan finna samband men förstår inte kausalitet.
Jo, apropå Stellan B.
Tydligen glömde vi, svenskar, att förläna Hallänningarna ett svenskt modersmål 1658.
Grabben hade en hisklig dialekt.
Tycker en, nästan, söderkis.
Technology Is Deflationary
http://charleshughsmith.blogspot.se/2014/04/sorry-fed-inflationistas-technology-is.html