Jag ställde en kort fråga till Schibsted/SvD:s journalist Mikael Holmström angående de felaktiga siffrorna om det svenska försvaret som SvD publicerade härom dagen, där bland annat antalet ubåtar, flygplan och stridsvagnar var överdrivna mer eller mindre kraftigt. Publicerar med tillåtelse hans replik nedan, därefter mina egna kompletterande kommentarer.
“Några ord för att klargöra hur SvD:s militärbalans för Östersjön ställts samman. Den bygger, som framgår av publiceringen av data från det ansedda The International Institute for Strategic Studies, IISS. Orsaken är att IISS jämför hela världens bestånd av krigsmateriel och styrkor på ett likvärdigt sätt.IISS anger, som framgår, läget i november 2012. Dessa data finns publicerade i boken The Military Balance 2013, London, 572 sid. Traditionellt har detta årliga bokverk haft rätt i sina siffror.(I ett avseende SvD dock korrigerat ner IISS då de 12 svenska bevakningsbåtarna Tapper knappast kan kallas ytstridsfartyg på samma sätt som övriga länders med tanke på deras klenare beväpning med endast kulsprutor).Antal stridsvagnar som IISS anger är de existerande. De du talar om är vad jag förstår de som nu ska moderniseras.
IISS siffra består av 12 Leopard 2A4 (strv 121), 120 Leopard 2A5 (strv 122).Som framgår är dessa strv av olika modernitet.
IISS anger ju också att Ryssland har 20 800 strv, alla dessa är inte heller moderna (gamla T 55 och T 62) men de kan nog ändå sättas in om det verkligen skulle bli aktuellt.
Som IISS skriver: “old equipment may be counted where it is considered it may still be deployable”.Vad gäller ubåtar har Sverige 3 av Gotlandsklassen, 2 av Södermanlandsklassen samt miniubåten Spiggen – den sista ej på FM hemsida. Summa 6.Antal flygplan Gripen ska ju enligt riksdagsbeslutet om ensning av flyplanstypen uppgå till 100. Siffran 110 Gripen förefaller därför rimlig. Krigsorganiserade är man på Kallax och Ronneby, de 72 plan du nämner. Sedan finns andra plan, bl a på Såtenäs utöver krigsorganisationen vilket också det förklarar den högre siffran 110.” – Mikael Holmström
Utifrån källan kan man säga att SvD:s uppgifter är korrekta, men de avspeglar alltså inte den faktiska verkligheten. Vi har ju bara tre stridsvagnskompanier i Sverige, som inte är fullbemannade, så vi kan inte ens sätta in dessa tre kompaniers 42 stridsvagnar. Att ta upp miniubåten Spiggen i en listning av svenska styrkeförhållanden i Östersjön är ju ett direkt skämt. Inte bara ska Spiggen säljas, utan ubåten är en övningsubåt, som skulle agera fiende i svenska övningar i jakt efter miniubåtar i den svenska skärgården. Den är vad jag vet inte ens beväpnad och bör alltså strykas på samma sätt som Tapper-klassens bevakningsfartyg. Men visst, med en självmordsbenägen besättning kan vi skicka ut den i Östersjön som avledningsmanöver…
Vad SvD mer korrekt redovisat är hur mycket utrustning som står och rostar i förråd, som i fallet med våra stridsvagnar, där majoriteten bara agerar reservdelslager i malpåse. Vi har alltså vare sig organisation eller personal att bemanna dessa stridsvagnar.
Antalet JAS-plan i krigsorganisationen är också högst 72 stycken, varav en andel vid en given tidpunkt står på marken för underhåll. Tar man in utbildningsdivisionernas plan kanske man kan nå 72 operativa flygplan. Samtidigt har vi leasat ut 14 stycken flygplan till Tjeckien och 14 plan till Ungern. Dessa tillhör rent formellt fortfarande svenska försvaret. 110-28=82. Ett okänt antal JAS 39 Gripen går också åt för FMV:s materielutvecklingsprojekt och SAAB:s marknadsföring. Sedan ska befintliga plan slaktas och byggas om till de moderniserade JAS 39 E/F, vilket gör att antalet plan under tiden kommer falla ytterligare i väntan på att de nya planen sätts ihop. Och då blir ännu färre.
Nu gäller förstås motsvarande förhållanden även andra länder runt Östersjön, men det är likväl olyckligt att myter om 110 JAS-plan eller 132 stridsvagnar och sex ubåtar sprids till svenska folket.
Förhoppningsvis gör SvD en artikel någon gång om vad svenska försvarets förmåga verkligen är.
På plussidan har ju åtminstone vårt motoriserade infanteri, hemvärnet, fått nya fina minibussar från Mercedes att åka runt med. Beväpnade till tänderna med hasplåtar.
21 kommentarer
Om spiggen ska räknas, varför får inte ubåtsräddningsfarkosten URF vara med? Även Marinens Mantis-farkoster borde ju räknas.
Sprinter även till hemvärnets alltså? Man kan hoppas på att de som levereras nu går att parkera med en växel i utan att behöva bogseras till Mercedes verkstan. Man kan ju glömma lägga i friläge innan man vrider om nyckeln.
Jag tycker att det är bra att SVD rapporterar om upprustningen och den stora övningen Zapad 2013, till skillnad mot de flesta andra medier som stoppar huvudet i sanden. Att IISS används för att göra jämförelsen tycker jag är fullt tillräckligt, det är inte det som är poängen med artikeln.
@Pompe
Det du beskriver, är det en engångsföreteelse eller ett återkommande problem?
Sprinter är en av de mest välutvecklade transportbilarna på marknaden, en modell som snart utvecklats i tjugo år.
Om hemvärnet får 5 stycken per pluton som det är sagt tycker jag det låter kanon.
4 stycken gruppfordon och en plutonsledningsbil. Eller är plutonsbilen av annan modell?
Sprinter är en bra civil bil, men de militära moddningarna har skapat ett missfoster som inte är bra till nåt.
Den har en massa terrängfunktion, men usel markfrigång och hög tyngdpunkt.
Har en huvudströmbrytare som kan få hela bilen att sluta fungera.
Ryktet säger också att om man pajjar backlampan så vägrar bilen att gå. Säg inget till ryssen om det bara.
När jag var med i Hemvärnet hade vi sprinter (detta var för ca 6 år sedan), och de fungerade utmärkt.
@ben
Ok, synd på en annars mycket bra bil. Den skall inte jämföras med våra gamla tgb som var en helt annan typ av bil. Skulle kunna tänka mig att kostnaden för en sprint idag ligger nära vad en tgb 13/20 kostade för snart 30 år sedan, beloppsmässigt. Tgb13/20 skulle vara 2-3 ggr så dyr och en Sprint skulle säkert täcka 95% av behovet för Hv varav en del på ett bättre sätt än vad de gamla klumpiga tgb gör.
@Krille
Kul att höra 🙂
När Ak 5:an kom gjordes en del märkliga jämförelser med Ak 4:an till 5:ans nackdel. Kanske är det samma nu när Sprint jämförs med Tgb 20.
Det är fördelar och nackdelar.
@Patrick
Tgb 20 hade sina fördelar den med, bra i terräng t.ex. Plywood är dock ännu sämre skydd än lite plåt 😉
I Hemvärnet hade vi AK4 (med rödpunkt, vilket är det bästa som hänt sedan skivat bröd), men AK5 hade varit lämpligare för Hemvärnet. När soldaterna inte övar mer än kanske 3-4 ggr per år är AK4 för tungt. Bättre med ett lättare vapen. Dessutom krånglar AK4 ganska mycket. AK4 har mer energi, vilket i Hemvärnet snarare är en nackdel (mycket rekyl för relativt otränade soldater).
Men det är som du säger, ofta så tas endast det negativa upp när det nya jämförs med det gamla. Om vi alltid gjort det hade vi fortfarande haft svärd och pilbåge (svärd är BETYDLIGT bättre i närstrid än en automatkarbin!!)
Vi kan säga så här – det är ingen ersättning för de gamla Tgb 11/13 i alla fall. Men så länge man håller sig på vägen funkar det.
Sen undrar jag om kostnaden för Sprintern var så bra egentligen. Alla modifikationer och omkittningar måste ha kostat en slant.
Ja, sen har ju Sprintern en civil bilstereo. Det är mysigt.
@Ben Dover
Japp, Sprinter är inte någåt för terräng… Alls.
Men för att flytta en hemvärnspluton till en plats som förmodligen är nära en väg, utan att det förväntas något motstånd på vägen dit fungerar det bra. Men förväntar man sig motstånd under transport så, ja, då får man nog gå istället.
Terrängkörning med 11/13/20 var också högst begränsad i praktiken. Handlade möjligen mestadels om att kunna parkera i skydd av träd bredvid vägen och även kunna nyttja sämre grusvägar. Någon längre förflyttning i faktiskt terräng har det aldrig varit tal om. Hasplåtar duger gott för att undvika att man pajar Sprintern vid dålig skogsväg.
Inte ens övriga försvarets pansarterrängbilar används off-road till mycket mer än att gruppera bredvid vägen. Faktiskt framryckning längre sträckor i terräng gör man bara med bandfordon.
Jag ser inget problem med att man bytt till en icke-terrängående bil.
Som jämförelse så fick jag en anekdot serverad på mitt studiebesök på Luftvärnsregementet – när LV med patgb 206 för sina RBS 70-grupper övade mot JAS i Norrland så blev de alltid röjda och bekämpade väldigt fort. På frågan "hur gör ni för att hitta oss egentligen" kom svaret "vi följer bara vägen". Någonstans inom ett antal meter från väg var de alltid grupperade. Längre än så körde man inte ut i terrängen med pansarterrängbilar…
@Cornucopia
Det stämmer bra. LVReg fick sig alltid en smärre chock när de kom upp till Norrland och övade med oss på LvBat (som hade bandvagnar). De var vana med en massa vägar överallt. I övre norrland så är det betydligt svårare att ta sig fram med endast hjul. Dessutom kan inte eldenheterna förvänta sig att trossen ska ploga alla vägar som ska användas för dem… De hinner nätt och jämt med att ploga för radarenheterna. Att sen ploga upp alla tänkbara grupperingsplatser för eldenheterna (när hela bataljonen dessutom rör sig framåt) är omöjligt…
Ja, fast du fixar förmodligen inte att komma ut "i skydd av träden" med en sprinter. Plus då det helt mongo upplägget med huvudströmbrytare som på nåt magiskt sätt nollar all elektronik. Då går det inte ens att få i en växel på den (elektroniska) växellådan.
Plus det faktum att de här fordonen faktiskt skickats ner på utlandstjänst, vilket är högst olämpligt.
@krille
Jag var officer precis i bytet mellan Karbinerna och kan säga att det gick åt en tredjedel av ammunitionen för att utbilda värnpliktiga på AK 5 jämfört med AK 4 på skjutbanan med det som användes då PEK. Hade en repbataljon vilka var utbildade på AK 4 som vi i princip lärde ladda och patron ur på AK 5 och sedan körde kompanis anfall skarpt. De sköt hur bra som helst. Har för mig att de sköt bättre än GU bat som vi körde igenom på samma stridsskjutningsbanor under deras slutövning.
@cornu
10.jplut som var den enda plutonen på Jbat som inte hade bandvagn 202 körde 903:or istället för 11/13. 903 föredrogs också under terängkörningstävlingar.
Bara detta att inte köra fast för att det är lite blötsnö och att kunna köra av vägen några meter eller ta sig in på en sämre skogsväg är värt mycket och det tror jag Sprinten klarar. Förmodar den snabbt går att göra om till t.ex sjuktransportfordon eller för annan transport och bränsleförbrukningen på de gamla var skrattretande, även service och underhållskostnaderna var inte att leka med. Tror Sprinten vinner på många områden, inte minst i snabbhet på väg och bekvämlighet.
Är det V6:an på 190 hk i den eller vilken motor är det?
Ska man bara bekämpa bondearméer i tredje världen så behöver man inte söka skydd i terrängen, eftersom bondearméer inte har flyg. Ska man försvara Sverige mot en angripare med flyg så är det dock värre att inte kunna gruppera parkerade fordon under visuellt skydd.
I tredje världen har de dåliga vägar också har jag hört.
Observera att när det gäller Sprintrarna så är det antagligen precis som med allt annat materiel till HV, ut till förbanden kommer det kanske någongång, eventuellt. Vi har inte fått några och jag har svårt att tänka mig att vi får några nästa år heller. Tgb 20 funkar ju ännu;)
Handlar inte den svenska nedrustningen bara om att Alliansen vill att vi ska vara med i NATO? Hade varit ganska smart av regeringen. Folk blir rädda för ryssen men avvecklar försvaret. Folket känner att de behöver skydd, men vem ska skydda dem? Svar: NATO!!