Det finns två branscher där Stockholm är kraftigt överrepresenterade jämfört med resten av landet. Den ena är finansbranschen och den andra är det som löst kan kallas mediabranschen. Bägge dessa genomgår ett stålbad, och då speciellt mediabranschen, medan finansbranschen i sin tur är beroende av hushållens skuldubbla och bostadsbubblan. Vad händer om uppsägningarna inom mediabranschen knäcker bostadsbubblan i Stockholm, när alla i Stockholm säger sig jobba inom media?
 |
| Fördelningen journalister mfl
i Stockholm respektive övriga riket |
Att isolera ner vad som räknas till media respektive bank är inte helt enkelt. Av landets journalister och skådespelare mfl (SSYK3 245) är stabilt 45-46% och bland lägre banktjänstemän och kredithandläggare mfl (SSYK4 3418) är ca 40% anställda i Stockholm. Det handlade 2011, där den senaste statistiken ur yrkesregistret finns, om 21337 journalister och skådespelare mfl och 11 333 banktjänstemän. Till detta kommer en lång rad andra tjänster, inklusive chefer etc.
En annan metod än yrkesregistret hade varit att titta på anställda hos relevanta företag, som då också fångar in kringtjänster, men tyvärr erbjuder inte SCB någon regional indelning av dessa. Det är dock rimligt att med 46% av journalister mfl anställda i Stockholm så ligger också 46% av relaterade arbetsplatser i regionen, vilket i så fall innebär ca 39000 direkt anställda inom media. Till detta kommer en lång rad kringtjänster inom serviceföretag, allt från budfirmor till tryckerier mm.
Av Stor-Stockholms befolkning klassas ca 505 000 som sysselsatta, inklusive studenter. Nästan 8% av alla sysselsatta i regionen är alltså direkt anställda inom media. Garanterat fler än så anser nog att de jobbar med media. Tittar man på andelen tjänstemän som är anställda i sektorn blir förstås procentsatsen ännu högre, kanske det dubbla eller 16% – var sjätte tjänsteman i Stockholm är i så fall direkt anställd av ett mediaföretag.
 |
| Anställda (ej egna företagare)
journalister mfl i Stockholm och övriga riket 2001 – 2011. Tyvärr inget data för 2012 och 2013, vilket hade varit väsentligt. |
Vi vet också att 9% av alla journalister i landet råkar bo på Södermalm, eller om man så vill 9/0.46 eller ca 20% av alla Stockholms journalister. 19% av landets journalister bor i Stockholms innerstad, dvs ca 41% av Stockholms journalister. Det handlar alltså om nästan 8 800 journalister i innerstaden.
Gäller det samma inom direkt anställda inom media bor 13 650 av desas i Stockholms innerstad. Det är många lägenheter som behöver ut på marknaden om arbetslösheten i branschen tar fart på allvar. För övrigt vet jag mer än en person i branschen som nu proaktivt överger innerstaden och cashar hem eventuell bostadskarriär.
 |
| Mediabubblan. Schibstedaktien
fortsätter mot himlen. |
Yxan går i branschen. Vinsterna faller. Tidningsannonserna faller. Enligt uppgift faller printannonseringen inom tryckta medier nu allt snabbare. Ingen vet heller hur man ska kunna få upp intäkterna på den digitala sidan i takt nog att matcha tappet i både pappersprenumeranter och printannonser, se t ex på Schibsteds (SvD, Aftonbladet) problem, trots massiva uppsägningar.
Raset har tydligen inte kommit till TV- och radioannonserna än. Men det är inte orimligt att det kommer dit också. Och då åker även de jobben, som dock visat upp viss tillväxt de senaste åren, medan tryckta medier redan tappat några tusen arbetstillfällen.
Onlineannonseringen ger omedelbar feedback till annonsörerna och är dessutom billig och kostnadseffektiv. Samtidigt går det knappast att försörja sig på enbart den. Som varande Sveriges största oberoende proffsbloggare inom seriösare ämnen kan jag konstatera att inte ens på den positionen blir intäkterna från reklam tillräckliga för att leva “ståndsmässigt”, åtminstone inte om man behöver betala räntor på miljonlån för en bostad i Stockholms innerstad.
Poängen här är att potentiellt riskerar kanske 1000-tals inom media att bli av med jobben framöver. Konsekvenserna blir absolut mest kännbar i Stockholmsregionen och drar det med sig bostadsmarknaden lär uppsägningarna sprida sig till bank- och finanssektorn.
Specifikt är just Stockholms innerstad extra exponerad för arbetslösa inom media, speciellt journalister.
Inte konstigt att bostadsbubblans existens förnekas i media.
Samtidigt finns det ju en enorm inavel mellan mediabranschen och politikerna som håller i våra skattepengar. Så kanske kan skattepengar rädda situationen framöver? Ändå är den tryckta mediabranschen redan gynnad med presstöd, lägre moms mm.
Kan ni ärligt talat se att tryckta tidningar finns kvar i samma volymer som idag om 10 år? Hur många av er har en dagstidning i hemmet idag? Tryckta tidsskrifter kommer överleva, men ska man tro branschkällor så handlar det i så fall om nischade tidningar för specialintressen eller unika målgrupper. Även nischade magasin upplever enligt uppgift dock allt svårare tider med annonseringen.
Kommer vi framöver tala om mediakraschen eller mediabubblan, likt vi idag nostalgiskt minns IT-bubblan och IT-kraschen?
Undersökning om du sagt upp prenumerationer på dagstidningar nedan.
27 kommentarer
Man kan undra hur stor del av journalisterna som är både fastanställda och heltidsanställda. Det torde finnas många med instabila inkomster som på sin höjd får låna av Bluestep.
Om vi inför medborgarlöner så blir det lite lättare för journalister att överleva som sådana. Man får gott om tid att ägna sig åt grävande och seriös journalistik. Medborgarlöner är inte lösningen på tidningarnas kris, men på krisen för den undersökande journalistiken.
Ett svar hittar man i posten egna företagare i ena grafen ovan. Dessa kallas så fint för "frilansare".
Och tänk, jag är en av dem! Så trevligt att vakna och mötas av ett inlägg riktat till mig (och några till, då rå) En hel del av dem som kallas "frilansare" har nästan enbart fasta redaktörsuppdrag för småtidskrifter. De behöver alltså inte ut och jaga varje jobb. Jag träffar faktiskt sällan någon som arbetar som jag – kanske har jag stött på ett tjugotal sammanlagt under åren. Tror många lämnar det för ett återkommande uppdrag så fort man kan. Jag tror att du (som oftast) har helt rätt. Men när? När? Kvar ligger ändå den där ständigt gnagande frågeställningen: Är det just den här hösten jag ska tvinga ungarna att lämna sina skolor och dra med dem ut på landet för att leva på betor? 😉
Maria, det är ju jättegott med rödbetor till närodlad oxfilé.
Flytta ut på landet redan idag och slippa timmar av bilpendling mellan jobbet, dagis och COOP varenda vecka.
Det går jättebra tåg till centrala Stockholm.
Våra grannar från Ekerö är redan här, när kommer du?
ge mig en vinter eller två så är jag din värsta granne
Hjärtlig välkommen 😉
Tror du allvarligt att journalisterna är tillräckligt många för att påverka bostadsmarknaden i sthlm??
8800 journalister av drygt 320 000(2011 års siffror) invånare i innerstaden och vi säger att hälften får sparken på grund av mediakrisen. 4400 personer av 320 000 tror jag inte räcker för att påverka marknaden i stort. Men kanske droppen som får bägaren att tippa över.
Det är snarare finansbranchen som man ska hålla koll på om man vill ha en grupp som påverkar bostadspriserna. Men något stålbad som du nämner står inte att finna där idag. Bankerna täljer ju guld just nu…
Titta på antalet hushåll och inte på antalet invånare. Antag sedan att relativt få par är journalist+journalist.
Nu vet jag inte vad du menar med relativt få, men andelen journalister som lever i par ligger i alla fall på 10 procent. (http://www.scb.se/Pages/Article____332355.aspx).
Vidare så är det långt ifrån alla journalister som bor i bostadsrätter på södermalm, även om det nu råkar vara din favoritstereotyp. Osäkra anställningsvillkor och relativt låga löner talar ju inte direkt för att alla kan, eller har råd, att ta lån för att köpa något i innerstan. Sen finns det trots allt även hyresrätter kvar.
Ovetenskapligt bor 58% av journalisterna i Stockholm i BR, 24% i villa och 18% i bostadsrätt. Baserat på detta går det alltså 58/18=3.22 BR-journalister per hyresrättsjournalist.
http://cornucopia.cornubot.se/2012/06/journalistkartan-sammanfattning.html
Fast det handlade väl inte bara om journalister utan media generellt och alla som har dagspressen/gammelmedia som födkrok.
Förr hade jag mycket jobb med att göra annonser samt göra iordning annonser åt byråer som skulle till dagspress (det är en massa regler, max färgmängd, fontstorlekar osv enligt TU-standard). Det är helt borta nu.
Nu finns det ju en marknad ändå för trycksaker men det handlar om produkter som står helt på "egna" ben tex, manualer, böcker, årsredovisningar, DR, tidskrifter osv. Men som sagt dagspressen är död ur min "arbets-synvinkel".
Ja, jag vet, jobbar media men dricker inte latte iaf.
farsan sa upp prenumerationen på DN för ~1 år sedan, tror huvudargumentet för honom var att prenumerationen var för dyr för honom.
Tusentals av 505 000 låter för mig som ca 1%. Annars hade du sagt tiotusentals. Men visst alla bäckar små.
Jag har sagt upp alla, dock har jag nu en som jag får fre-lör. Får DN för 200 SEK t.om febaruari.
Kommer inte förlänga den då jag inte läser men det var smidigt sätt att bunkra upp en pappersbunt som kan behövs om man måste slå in någonting snabbt, använda för att suga upp vatten, skydd mot färg etc.. 🙂
DN lämpar sig även väl till att tända brasa på vintrarna. Det är faktiskt just det jag har mest glädje av med denna tidningen senaste året.
Reklambranschen har det tufft just nu om jag ska se till mina egna bekanta inom branschen.
En bekants företag började dra ned på omkostnaderna förra året, inget uppseendeväckande då, man flyttade bl.a. från en fin adress med rätt sunkiga lokaler till en mindre fin adress med jättefina lokaler, fast med en tredjedels hyra. Men nu har de dragit i bromsen, rejält, och sparkat nästan 30% av personalen. Att en sparkas hade jag inte reagerat på, men att flera får gå på så kort tid är uppseendeväckande.
Visserligen bara en anekdot från ett företag, vars problem kan vara isolerat, men jag tror inte det är så utifrån vad jag fått höra från olika håll.
Du glömde gratistidning.
Jag brukar hämta Metro på Järntorget ( Göteborg ) och delar med mig till några grannar.
Redan för flera år sedan ledsnade jag helt på GP, insåg att jag slängde till största delen olästa tidningar till pappersinsamlingen, och sa upp prenumerationen.
Tyckte ej heller om det ständiga tjötet om hur bra EU och Euron var.
Om journalister slutar driva politik, ideologi, underbältet journalistik och återgår till att granska makteliten och beskriva verkligheten på ett konsekvensneutralt sätt tror vissa tidningar kan överleva.
Inget tyder dock på att denna självkritik infunnit sig och min gissning blir att fria media tar över. Snart kommer annonsering att flytta från gammelmedia till fria media och då är decennier av indoktrinering äntligen över.
Tesen att detta skulle vara den utlösande faktorn för en bostadskrasch känns inte så försvarbar i nuläget.
1. Tesen bygger på att mediaanställda är helt ovilliga att arbeta med något annat eller inte har kompetens för att göra detta. Osannolikt. Om man har familj är min uppfattning att man uttömmer många andra möjligheter innan man bestämmer sig för att flytta.
2. Trycket på lägenheter är fortfarande stort. Även om vissa personer skulle få sälja sina BR skulle det i dagsläget inte vara svårt att hitta köpare till dessa.
Innan man överväger att flytta till något billigare, så slutar man överväga att flytta till något dyrare, och det sänker buden och priserna. Och angående efterfrågetrycket så är priserna just ett mått på detta detta. Minskar trycket så minskar priserna.
Håller med dig i sak, men frågan var huruvida detta skulle leda till en bostadskrasch eller inte. Förhållandet mellan efterfrågetrycket (definierat som antal intressenter per lägenhet) och slutpriset är knappast linjärt. Därav skulle detta enligt min mening bara få en marginell effekt på priserna (allt annat lika).
Priserna är och förblir mest beroende av tillgång på lån, räntekostnader, arbetslöshet (eller risk för sådan) och eventuella regleringar (ex. amorteringskrav).
Jag har sagt upp min dagstidning som jag säkert haft i över 20 år. Anledningen är som Lars G här ovan nämner att tidningarna idag bedriver politik istället för att bedriva journalistik. Om tidninarna börjar skriva objektiva granskande artiklar igen kan jag tänka mig att ta tillbaka tidningen. Det kommer troligen inte att hända i närtid så jag läser mina nyheter på bloggar som den här istället.
Läsplattan var nog de trädbaserade mediernas största nemesis. Idag verkar det helt meningslöst att ha fysiska dagstidningar för att läsa nyheter, och det kommer bara att gå utför för den formen. Och det går inte att ta betalt heller eftersom det finns så många andra som är gratis och skriver samma sak, t.ex. TT. Återstår då bara nischade hemma-hos-reportage och liknande som de kan ta betalt för hos en mindre målgrupp.
Gratistidningar och somliga lokaltidningar kan nog överleva. Papper i handen är än så länge bekvämare än någon bildskärm. Nu snart två decennier sedan internets kommersiella genombrott så kan man konstatera att gammelmedia inte förmår anpassa sig till digital form. De har inte lyckats tänka nytt.
"Tillbaka till lägerelden"
Som livbåten så fint beskrev det för ett antal år sedan.
Metro är väl den ända tidningen jag plockar upp. Och det är för att torka mina löparskor med.
Har lite svårt att ta till mig att journalistik är en bubbla.
Journalistiken går igenom en strukturomvandling, ungefär som varvsindustrin och tekoindustrin en gång gjorde. Det är emellertid inte något boom/bust-förlopp, utan snarare en sotdöd, som beror på flera saker.
– Folk har annat att göra än att läsa tidningar, tex spela datorspel och hänga på facebook (eller varför inte läsa utmärkta bloggar).
– Nyhetsmaterialet finns gratis, och färre vill betala för typen TT-notiser när man kan läsa dem på annat håll (text-tv är tex skött av TT) och när de inträffar.
– Mycket av det mer specifika materialet i tidningarna (tex motor, hus och hem, resor osv) är bättre förmedlat i nätforum med diskussionsmöjligheter.
– Ideologi, dvs ledare och kultursidor, går att läsa på bloggar och då kan man dessutom hitta någon som skriver vettiga saker.
– Annonseringen har hittat nya kanaler (hemnet/blocket mm).
Allt detta leder till att färre läser tidningar, intäkterna sjunker från både prenumerationer och annonser, journalister sparkas, tidningen blir ännu sämre, färre läser osv.
Däremot är finansbranschen en bubbla som kommer spricka, det finns det dessutom föregångsländer som USA och England att jämföra med.