Investering i egen skogsmark förväntas vara långsiktig, till skillnad från spekulation i skog, som baserar sig på att snabbt hitta en greater fool att sälja till. Frågan man då måste ställa sig långsiktigt är om priserna på skogens produkter följer inflationen? Här är ett försök till ett svar.
 |
| Prisutveckling timmer och
massaved 1967 – 2012 |
Historiskt har priserna på timmer och massaved någorlunda följt KPI-inflationen och kan förmodas ha kompenserat för stigande priser. Detta förändrades dock under sent 80-tal, med finansialiseringen av Sveriges ekonomi och även med avregleringen av skogsägandet. Sedan dess har priserna på timmer och massaved inte hängt med inflationen.
Priserna steg dock snabbare än inflationen från 2005 och framåt, men det gynnar bara den kortsiktiga ägaren. Dessutom föll priserna tillbaka igen under 2012, men det är förstås för tidigt att säga om trenden är bruten.
Kortsiktigt känns det extremt osannolikt att talltimret ska stiga 49% i pris och granmassan med 25% i pris för att kompensera långsiktiga skogsägare för inflationen. Snarare innebär konkurrensen från monokulturella plantageskogar i Brasilien, liksom förmodat minskad efterfrågan på tidningspapper framöver, att våra ägare av monokulturella granplantageskogar i Sverige knappast kommer få bättre betalt.
Medan finansialiseringen av ekonomin leder till bubblor på ena sidan ekonomin – den finansiella, inklusive ägandet av bostäder, så leder den tydligen till prispress inom primärproduktionen i den reala ekonomin. Naturbrukarna, som inte kan matcha den finansiella ekonomins exponentiella tillväxt med ränta på ränta, blir därmed förlorare. När man inte ens kan få kompensation för inflationen blir man dubbla förlorare och enda sättet att tjäna pengar på skogen är att hitta en greater fool på den finansiella spekulativa sidan av ekonomin. Som bekant är skogspriserna idag högre än vad man får betalt för att avverka, brutto. Ännu sämre är det netto, när kostnaderna för avverkning, plantering mm är tagna.
Svaret på rubrikens fråga blir helt enkelt nej. Skog ska inte ägas långsiktigt längre, utan spekulativt. De som sitter kvar i tankar om långsiktigt skogsägande sitter kvar i en historisk paradigm som inte gäller sedan slutet av 80-talet. Precis som de som tror att inflationen ska amortera deras bostadslån tror att Sverige fungerar som på 70 och 80-talet. Enda sättet att betala av lånen på bostadsmarkanden idag är att sälja bostaden till en greater fool, dvs spekulation.
Tillägg: Har skrivit en relaterad krönika om det finansiella systemets exponentiella tillväxt, vs det naturliga systemets frånvaro av ränta på ränta i nästa nummer av JAK-bankens tidning Grus & Guld. Ej publicerat ännu.
12 kommentarer
Att sköta sin mark genom att plantera monokultur, är att jämföra med att sköta sin karriär genom att ställa sig vid ett löpande band och göra samma sak om och om igen.
Jobba smartare, inte hårdare!
Sköt skogen smartare, så finns i alla fall en chans att nå lönsamhet.
Tja, skogsindustrin är iaf smarta som fått skogsägarna att jobba nästan gratis åt dem.
Har du någon åsikt om när man bör göra nyplantage vid gallring? Hur hårt kan man gallra utan att sätta nytt och inte låta naturen göra jobbet?
Trampat runt i släktägd skog i sommar och där har det gallrats ganska hårt nyligen (all gran bortsopad, bara björk och tall kvar på en del). På mark som gallrats för några år sedan växer det upp en del lövträd – tror många granar stjäls vid juletid men återhämtningen är långsam.
Kanske en konstig fråga, hoppas du fattar vad jag menar.
//B.B.
Skit i att plantera. Det växer upp för biotopen optimal skog av sig själv. Enda undantaget är om marken består av tätt gräs som hindrar träd från att växa upp. Men inte ens det brukar kunna stoppa lövträden.
Se http://cornucopia.cornubot.se/2012/05/alternativt-skogsbruk.html
Vare sig plantering eller röjning är lönsamt. Annat än för den som säljer plantorna eller den som får betalt för att röja…
De flesta skogsbruksforskare skulle inte hålla med om att röjning inte är lönsamt. Men det beror ju på beståndet och framtida avverkningsmetod. Gallring är möjligen inte alls lönsamt.
Att äga en mindre skogsfastighet kanske inte ger några snabba pengar, men det är en skön känsla att kunna hugga det timmer man behöver och ta den brännved som går åt, kunna gå ut med bössan och se om man får någon råbock.
Möjlighet att stycka av mark om barnen behöver en tomt, man skall ha i åtanke att det skapas inte mer mark på jorden, men det blir bara mer folk.
För att inte tala om avdragsmöjligheterna…
* Det generösa skogsavdraget bör minskas för alla utom generationsskiften.
* Kräv en större hänsyn till naturskötsel, biotoper och allmän ekosystemsvård
* Statens SveaSkog bör föregå med gott exempel istället för att leda förstörelsen
* Det krävs internationella överenskommelser/krav för att minska skogsskövlingen liksom utbredningen av vissa snabbväxande sorter.
Ett tips angående dina grafer: Använd gärna färger som skiler sig åt mer, fyra nyanser av orange är inte lätt för alla att se skillnad på.
Har du klickat på grafen för att se bättre?
Annars, jag förstår din synpunkt, men jag kommer inte ändra mig och falla tillbaka på standardinställningar i Excel. Färgerna följer min grafiska profil och visar att jag inte är en tjänsteman på ett statligt verk, som alltid använder standardinställningarna.
Håller med @Peter.
Grafisk profil före funktion? Är själv färgblind grönt/rött och har svårt överlag med täta färgskalor så stör mig hårt när det är uppenbart att "hur det ser ut" blir viktigare än att det faktiskt framgår vad man vill visa.
Cornu,
Min slutsats blir att på en skala mellan "tjänsteman på statligt verk" och "journalist i mediabranschen på Södermalm" vill du alltså positionerna dig närmare journalisten?
Det skall tilläggas att skogsägarens faktiska rotnetto över de flesta tidshorisonter har ökat aningen snabbare än inflationen tack vare avverkningseffektiviseringar. Det är väl dock mycket som pekar på att det inte kommer fortsätta så.