Dagens stora snackis är att djurhatarna på Jordbruksverket (inkluderar djurhatarna på fd Djurskyddsmyndigheten – ni vet de som vill utrota tamdjuren i Sverige, så de bara finns i andra länder – man har lyckats rätt väl än så länge, 28 000 mjölkbönder har reducerats till 5 000 och snart finns ingen gris i Sverige längre) vill införa en klimatskatt på kött. (Bonnier/DN, Bonnier/DN, Schibsted/SvD)
Verkligheten är inte så enkel. Tvärt om handlar det inte om köttet utan om produktionsmetoden för kött.
Nu räknar jag inte med att de flesta ideologiskt och ovetenskapligt förblindade kan ta till sig detta blogginlägg. Ni kan sluta läsa här.
Naturbeteskött, även på våra breddgrader där djuren inte betar vintertid, binder i själva verket koldioxid och är CO2-sänkor, förbättrar jorden, minskar ökenutbredningen och ökar produktionen av mat. Detta är tvärt emot den etablerade ovetenskapliga uppfattningen som råder globalt.
I Sverige gäller detta speciellt på trädbevuxna betesmarker, de traditionella marker som vi hade i Sverige innan EU förbjöd dem och tvingade bönder att avverka träden.
![]() |
Källa: Allan Savory |
Men mer intressant är att ekologiska metoder är lösningen på den kommande matkrisen, inte problemet. Bland världens bästa förutsättningar för livsmedelsproduktion hittar man i Afrika, men för att uppnå dessa måste man bruka marken ekologiskt, inte med det destruktiva moderna industriella jordbruket som t ex Bill Gates stiftelse vill tvinga på afrikanerna.
I själva verket så leder frånvaron av betesdjur till ökenutbredning och infertil mark.
För er som inte tror på detta rekommenderas en föreläsning av Allan Savory (Vimeo).
Djuren måste bort från industriproduktionen och ut och beta. I USA breder öknarna ut sig i t ex västra Texas, med ett klimat motsvarande Afrika, helt enkelt för att man stallar in kreaturen istället för att låta dem beta.
Så ja, Jordbruksverket har egentligen rätt. Men det är det industriella köttet som vi ska sluta äta och vi ska börja äta naturbeteskött.
Växtlighet som utvecklats i samspel med betesdjur, t ex bisonoxarna i Nordamerika eller motsvarande stora hjordar i Afrika, dör ut och marken förvandlas till öken om den inte betas på rätt sätt. Det innebär intensivt bete under några dagar, och sedan lämnas marken tills djurens gödsel brutits ner. Inget djur vill äta där de skiter.
Nedan visar jag lite bilder från Savorys föreläsning, där man ser hur marken helt förvandlats efter att man börjat beta den. Från öken till grönska.
Ovanstående bilder var alltså med mer betesdjur. Trots torkperioder och missväxtår så återhämtade sig marken, bara för att den betades istället för att ligga i träda. Kom ihåg att djurhatare (veganer) vill förbjuda tamdjur och med det garantera ökenutbredningen globalt.
![]() |
De vanliga ursäkterna motbevisas
av situationen i Texas. |
När vi nu vill förbjuda och minska köttproduktionen så är det inte den industriella produktionen som kommer stryka på foten, utan det dyrare naturbetesköttet. Jordbruksverket vill alltså se mer ökenutbredning i världen.
Detta går alltså emot de etablerade ovetenskapliga sanningarna.
Vi har samma ökenutbredning i västra Texas som i Afrika, trots att man i Texas har precis motsatta mänskliga förhållanden mot Afrika.
Så det finns en lösning här. Förbjud den industriella köttproduktionen och allt annat än naturbeteskött. Men Jordbruksverket kommer kasta ut barnet med badvattnet.
Nu kommer jag inte för stunden ihåg vad metoden kallas, men genom att beta kort och intensivt och rotera betesmark mycket tätt, kan man både få ökad produktion, bättre jord och dessutom bättre tillväxt på samma yta. Den metoden går också att tillämpa i Sverige. Det är också tämligen logiskt att om man inte betar ner gräset helt så skuggar gräset marken bättre och marken torkar inte ut.
Allan Savorys föreläsning nedan. Föreläsningen är en timme lång, men ärligt talat obligatorisk för alla som vill uttala sig i ämnet kött.
Allan Savory – Keeping Cattle: cause or cure for climate crisis? from Feasta on Vimeo.
Allan Savory påpekar likt Jared Diamond att det är mänskliga beslut som orsakar att vi utarmar vår miljö. Jordbruksverket inlaga om att beskatta kött är ett sådant beslut, även om ideologiskt förblindade människor inte kommer förstå det.
Läs mer på Savory Institute.
Några andra aspekter på kött. Svenskt nötkött är en förutsättning för vår mjölkproduktion. För att en ko ska få mjölk måste hon få en kalv, och i den mån det inte blev en kviga som kan ersätta en gammal ko, så måste kalven bli kött. Sedan blir kon också kött när den börjar bli för gammal. Nötkött i Sverige är till stor del en biprodukt av mjölkproduktionen. Eller ska vi slänga köttet som är resultatet av mjölkproduktionen?
Sedan måste jag hälla bensin på brasan. Jordbruksverket, om vi slutar med tamdjur i Sverige, vad ska vargen då äta?
Tillägg: Ett relaterat TED-Talk om hur bete binder CO2 till marken med enkla lågteknologiska (rent av oteknologiska) metoder.
85 kommentarer
Kan du säga något angående Renskötseln i Sverige, jag har samma känsla där, att jordbrukare och markägare gnäller för mycket om förstörelse när det säkert istället skulle hjälpa produktiviteten att renar är där och lever.
markägarnas enda egentliga försvar handlar väl om nyskog och ungskott såvitt jag förstår. Men å andra sidan har vi inte med markerosion att göra trots magra växtmarker.
Tänk vad folk skulle ha råd att amortera på sina skulder om de åt mer grönsaker och bönor istället för nötkött…
och de skulle även fisa mycket mer och öka på metanutsläppen
En sak jag aldrig förstått är att man säger att Sverige har så bra kött. Men om man åker till USA och äter kött där så är det som att vi blivit lurade hela livet att äta något sorts köttsubstitut.
Hur kan det komma sig att amerikanskt kött smakar så mycket bättre? Jag har varit i USA många gånger och längre tider så det är inte slumpen. Något är fishy med svenskt kött.
Andra raser, som inte är lämpade för svenskt klimat. Men vi har i Sverige fantastiskt kött i t ex rödkullan och andra utrotningshotade inhemska raser. Rödkullan är väl rent av exporterad till Argentina, där det nu finns mer rödkullor än i Sverige.
Vi fokuserar på raser som ska stå installade numera, då dessa producerar mer kilo vattnigt kött än våra klimatanpassade traditionella raser som producerar fantastiskt kött. Hur mycket SLB och SRB ser du idag i vårt landskap?
Kött i Sverige är bra mycket godare än kött i 'murica. Dock så är det hästlängders med skillnad när det kommer till kunskap om hur man skall hantera och färdigställa köttet för att få gudomlig smak..
Skillnaden är stor mellan "biprodukten" nötkött från mjölkproducerande raser och riktiga köttproducerande raser i dagligt tal kallas dessa dikor då kalven diar kon hela första sommaren.
Ett sätt som redan tillämpas är att helt enkelt slå ihjäl tjurkalvarna så fort de föds då ingen vill ha dem längre eftersom det inte är lönsamt med dagens priser på nötkött, var en artikel om detta i ATL tror jag, för någon vecka sedan.
Vattennötkött började komma till Sverige under 80-talet om jag inte minns fel. Någon om vad det berodde på? Periodvis kött som knappt inte gick att steka!
Är det bara kontorsmänniskor som jobbar på Jordbruksverket? Eller personer som kommit för långt från lantbruket? Har med stigande oro följt mobbningen av köttproduktionen (inte industrikött som gott ska bort). Det här är ett bra exempel på den komplexitet som vårt samhälle f n översköljs av. Men som sagt bort med industrikött. Det ger varken näring eller goda måltider.Visst kan man käka grönsaker och bönor och dra ned på köttkonsumtionen. Men det blir i så fall mer av ideologiska skäl och/eller pengabrist. Kött har mycket näring som saknas i vegetabilier. Gräskött har mer Omega 3. Dessutom ett helt batteri med mineraler och vitaminer i koncentrerad form. Spillningen är nödvändig för ett jordbruk värt namnet.
Moventia
Ja, det är kontorsmänniskor på Jordbruksverket och även Länsstyrelsernas 24-åriga djurskyddsinspektörer är universitetsutbildade akademiker som inte har en aning om verkligheten.
Jag förstår inte hur den där skrönan om att det inte ska gå att äta en fullvärdig kost utan animalier kan hänga kvar. Hur tror du unknown att alla de som gör det dag ut och dag in i hela sina liv, springer maraton och f-n vet allt gör? Man måste ha lite bättre koll på vad man stoppar i sig, kanske. Men köttätande är ett val och en vanesak, inget annat. Sen kan det som påpekats ovan finnas skäl att ha tamdjur ändå, och det finns inget skäl för alla att tvärsluta äta kött. Men sluta påstå att det inte skulle gå.
Hört talas om att man flyger in färsk frukt och grönt till Sverige året runt? Vegankosten är helt beroende av fossila bränslen och globala transporter.
Ja fast den mesta transporten av frukt och grönt går via båt som per enhet frukt inte ger stora utsläpp så det är ganska missvisande att hänvisa till flyg, men det är klart, det fyller ditt syfte att göra så.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Nu kommer politikerna aldrig lyssna på en sådan som Allan Savoy utan mer på köpta lobbyister. Tyvärr.
Se denna dokumentär som låter visa att exempelvis köttindustrin aldrig någonsin kommer ta in fakta som Savoy förmedlar.
http://www.svtplay.se/video/956528/lobbyisterna
Gräsbeteskött (enligt metoden Holistic Management) från får och nöt bör vi prioritera i världens matproduktion till förmån för en minskad spannmålsproduktion. Det storskaliga jordbruket måste minska till förmån för det mindre, kretsloppsanpassade jordbruket där djurhållning och odling sker på samma gård eller i samma bygd måste. Då får vi nyttigare kött, friskare djur och människor, energieffektivare matproduktion, bättre klimat, näringsrikare jordar, större matjordslager, ökad biologisk mångfald och en levande landsbygd.
Se även denna tänkvärda föreläsning av Tony Lovell som ger intressant fakta kring betesmarker och klimat
tedxtalks.ted.com/video/TEDxDubbo-Tony-Lovell-Soil-Carb
Redan inlagd ovan.
Bra!
Som du märker av Tonys föreläsning och även ny forskning inom EU och WWF så behöver inte betesmarken vara trädbevuxen för att binda in en massa koldioxid. Just själva betet gör att gräset tillväxer mer och binder mer kol.
Sen är det inte djuren som är klimatbovar utan det sätt som de får sin mat. Det är vårt brukande av jorden som skapar klimatgaser. För vår matproduktion så är det fyra stora faktorer som orsakar utsläpp av klimatgaser. Diesel för att driva jordbruksredskap och transportera maten, el (ofta gjord av fossil energi) för att torka spannmål, fossilgas och utsläpp av lustgas vid tillverkning konstgödning samt att jorden friläggs vid plöjning och släpper ut lustgas och koldioxid.
Om kor och får rapar metan eller grisar skiter är alltså inte relevant då djuren ingår i ett kretslopp. Det intressanta är hur de får sin mat.
Bland det bästa du skrivit. Som skrivs ovan så kommer väl tyvärr aldrig de som borde läsa detta att läsa det.
Är inte Cornu för en resursutnyttjandeskatt istället för skatt på arbete? Kopplat med konsumtionsskatter och bättre reglering av djurskydd etc skulle kunna driva utvecklingen i Cornu´s riktning. Den som på nära håll studerat t.ex amerikansk MEGA boskapsuppfödning vill omedelbart förbjuda denna och ge tam-boskapen friheten åter.
Kan bara relatera till daggbildningen en kall sommarmorgon. Det är blötast när man går på en oklippt gräsmatta!
Eller till entreprenören som hade kommunens gräsmattor som sommarjobb.
Klippte kort dagen då solen brände! Så var den sommarens inkomst fixad-allt brändes bort!
Det effektivaste sättet att minska köttätandet och rättare sagt att normalisera detta är att ta bort jordbrukssubventionerna. Då ökar livsmedelspriserna och man inför tullar på import av utvalda varor. Maten i affären kanske blir 20 procent dyrare. Prisökningen på köttet bli nog större än på brödet eftersom kostnadsandel i jordbruket skiljer. Matvanorna ändras. Annat blir mer intressant. Samtidigt lämnar landet EU. Skatterna minskar motsvarade EU-avgiften och det blir en bra affär.
Byråkratier vill få sysselsättning och har sina idiotier med bland pengar som snurrar runt. Jordbruksverket består som makthavarna i allmänhet i Stockholm av korrupta byråkrater. Det finns ingen anledning att blanda in vegetarianer eller koldioxid. Men det dumma folket måste matas med moralism.
http://www.sepp.org/twtwfiles/2013/TWTW%20-%201-19-13.pdf
Nu har den främste företrädaren för klimatalarmismen, James Hansen, inlett sin reträtt.
Jag tror, att Jordbruksverket är besviket på att EU miljöutskott röstade nej till Köttklister-konceptet som tedde sig så lovande. Det skulle ha gett köttätarna en läxa. Nu kommer hämnden via skatten.
Eftersom läsförståelsen inte är den bästa så tror jag att många kommer tolka inlägget som att du är positiv till kött trots att det är rätt svårt att få tag på naturbeteskött och det är sannerligen inte det man får på den vanliga lunch-haket.
Jag är själv vegetarian men äter kött från vår egen gård, där jag vet hur djuren levt och dött. Jag skulle aldrig drömma om att köpa en köttbit i en affär. Det är ovärdigt.
Jag kan tyvärr inte göra något åt folks läsförståelse.
Gräsbeteskött finns att köpa i lådor om 10 kg i stort sett var du än bor i Sverige. Kräver bara lite engagemang…
Matlåda löser problemet med lunchhakets skitmat.
Enligt SLU skulle svenskt naturbeteskött, om alla betesmarker utnyttjades fullt kunna förse oss med 350g kött per person och vecka. För att kunna övergå till 100% naturbeteskött måste vi alltså minska vår köttkonsumtion rejält (79%, så det finns gott om utrymme för eventuella felberäkningar). Jag håller med om att naturbeteskött inte ska dras över samma kant som industrikött, men man ska vara medveten om att en minskning av köttkonsumtion överlag krävs. Vi är helt enkelt för många här på jorden.
Poängen med "miljövegetarianism" (obs, inte "det-är-fel-att-äta-djur-veg(etari)anism" som rättfärdigas bland annat med dåliga miljöargument) är att spannmål och legymer är mer effektiva som människomat än djurmat, eftersom mellanhanden förbrukar 90% av näringen. Veganerna, särskilt de rabiata, är försvinnande liten del av befolkningen.
En sista fundering är att i Sverige skulle det väl snarare vara fråga om skogsutbredning än ökenutbredning om antalet betesdjur minskade, vilket är ett betydligt mindre bekymmer ur miljösynpunkt.
Nu "förbrukar" inte djuren 90% av näringen den förvandlar det till gödsel, punkt.
Vad vi har gjort i det moderna jordbruket är att vi har tagit bort förståelsen för näringscykeln så grundligt att ytterst få människor inte ens reagerar så fort någon enbart fokuserar på 10% av en helhet och ignorerar de resterande 90%.
Angående energin som djuren förbrukar kan du spåra den tillbaka till solenergi, och är det någon som försöker övertala mig att vi borde spara solenergi kommer den att få svårt att övertyga mig om nyttan av det.
Delvis sant. Dock förvandlas inte alla 90% till gödsel, en del av det blir även till värmeenergi. Människor som äter samma mat skulle dock också generera gödsel och värmeenergi i ungefär samma mängd, så argumentet är meningslöst. Och visst kan energin spåras tillbaka till solenergi, men det krävs ändå en viss markareal och tid för att omvandla denna till djurmat.
Intressanta siffror, har du någon källa?
Ja fast det är väl snarare frågan om det är okej att 90% av funktionsduglig mat till människor blir till bajs som är det relevanta i sammanhanget?
Markanvändningen är redan väldigt stor och med rådande ökning i köttkonsumtionen så ser det rätt dystert ut utan åtgärder.
Ang ekologisk odling i Afrika eller t.ex Syd-Amerika är det största och allvarligaste problemet skogsskövlingen och med den mark-erosion, koldioxid-ökning och mindre nederbörd/förändrade vädersystem. Så även om djurhållningen ofta kan vara positiv sett ur marksynpunkt kanske den ianspråktagna marken är nedhuggen skog.
För att inte tala om ett ändrat eko-system och minskad djurfauna/biotop.
Nu är det främst på just savannen som stora landlevande djur bör vistas på, där är det ingen konflikt mellan boskap och skogsskövling, snarare är det det konventionella jordbruket som är problemet där.
En boskapsuppfödare på en svann vill gärna ha ett glest bestånd av träd, tänk dig en gles ekskog så förstår du vad jag menar.
låter som du vet mer än mig i frågan! Ja du menar att främst djuren behöver skugga också. Låter logiskt.
I Sverige har vi till största delen marker som man inte kan odla veganmat på, vi har däremot väldigt mycket mark som duger bra som bete åt nöt och får samt en del som duger till slåtter. Får är väl de mest ekologiska tamdjur som finns de är ju nästan ute hela året.
Någon som räknat på hur stor del av Sveriges köttkonsumtion som skulle kunna ersättas med naturbeteskött?
"Kom ihåg att djurhatare (veganer) vill förbjuda tamdjur och med det garantera ökenutbredningen globalt."
Blev du mobbad av veganer i skolan, eller vad hände?
Se ovan, ca 20% enligt SLU
Nu har vi förstås lagt ner majoriteten av just betesmark de senaste decennierna, vilket gör att sådarna beräkningar haltar rejält.
Dessutom lobbar SLU för fullt för GMO just nu, så snälla, deras uttalanden har en dold agenda som man måste beakta.
Hm, det var värre än jag befarade. Än mer korrekt rubrik hade alltså varit "Vi måste ha äta mindre kött – men mer av det rätta". Med tanke på hur lång tid det kommer ta för medel-svensson att bli 4/5-vegetarian kanske det inte är så dumt att fler blir det på heltid ändå.
Ja, det är en mer korrekt rubrik, men eftersom alla i media skanderar i kör "hata kött", så måste jag sätta en tvärt-emot-rubrik.
Har tyvärr hört att GMO-motståndet inom EU är på väg att släppa! Så är det det du säger Anders?
Tack förresten Cornu för ytterligare en mycket bra ögonöppnare. Är normalt en tvivlare men filmens budskap tar jag år mig med hull och hår! Om etablissemanget gjorde detsamma skulle vi snart ha kreativa lösningar att subventionera. Som bonde måste man bli rasande.
Snarare att SLU lobbar för fullt för GMO och att de sprider en massa desinformation. Till exempel glömmer de att nämna att vi hade mer än dubbelt så många djur inom lantbruket på trettiotalet mot vad vi har nu.
Ja Anders, är det inte så jag säger. GMO-motståndet har mjuknat. Efter så hårt motstånd i Europa(EU)efter att GMO´s spritt sin verksamhet snart överallt, tycks det som om lobbyisterna lyckats knäcka oss. Eller menar du att Sverige genom SLU går mot EU´s inställning?
Jätteintressant. Allan Savory är sevärd, fast hans teori om hur människor tänker är väl förenklad. Vi är lite mer komplexa än så.
Jag håller på en hel del med komplext tänkande, gå gärna in och läs http://komplexitet.se/lashornan/michael-commons-mhc/
En bit ner listar och beskriver jag nivåer av komplexitet i tänkande. Det Savory säger är att tidigare har alla varit formella tänkare – stadie 10 – och att vi istället måste tänka i system – stadie 11. Idag är en majoritet av befolkningen i ett I-land formella tänkare och en minoritet, uppskattningsvis en fjärdedel, systemtänkare eller högre.
Så det är inte helt galet det han säger, jag håller med om att det är en bra idé att tänka mer komplext än linjärt orsak-verkan. Jag vill bara peka på att det finns en del forskning på just det här området.
Jag tycker hans teori om mänskligt tänkande är klockren. Det är därför det finns något som heter majoritetens tyranni! Alltid för sen i utvecklingen.
Jag äter själv förhållandevis lite kött men när jag väl gör det försöker jag alltid att äta eko-kött eller lokalt producerat i den mån det går. Förr när jag fortfarande bodde hemma hos mina föräldrar tog vi ofta hem en halvgris eller oxe nån gång om året, som kom från en lokal bonde. Grovstyckat. Nu gör de av någon anledning aldrig det längre utan man hittar dansk "hängmörad ytterfilé" i kylen när man är på besök. Varför? De bor på landet och har alla möjligheter att köpa lokalt, både kött och grönt, eller odla själva.
Jag brukar provocera med att säga att jag skulle kunna tänka mig att sluta äta kött helt men aldrig bli vegeterian 😉
Fråga till Cornucopia?
Äter du kött när du är ute på resor, typ föreläser, och då kanske äter på restaurang som inte har naturbeteskött? Eller slafsar du i dig industriköttet i godan ro?
Blir inte mycket kött då, nej. Ofta mackor, kanske en BLT, dvs några gram bacon.
Annars äter jag vad som bjuds, om jag bjuds.
Hemma blir det inte sällan vegetariskt. Ikväll blir det hembakt pizza. Dock med ca 15 g lufttorkad skinka på min pizza.
Tja, får väl erkänna att jag är ungefär som du då.
Äter i regel det som bjuds. Väluppfostrad j-vl.
Vegetariskt om det går. Eller PK-kött.
Enda nackdelen med veggie är att jag upplever att jag inte blir mätt lika länge. Och eftersom jag är kinkig med blodsockret så är det skönt att äta kött emellanåt, så slipper man äta var tredje timme.
Relativt tankvärt. Men hur är det med bevisförningen? Minskade öknen pga av betesdjur kom eller kom betesdjuren efter att förbättring skett. Det är ju även lätt att tänka sig att boskapsskötaren bereder föda och vatten, och på så sätt format området positivt.Har förövrig svårt att se att det kommer regna mer för att det springer omkring tamboskap.
Har inga problem med att kunna tänka mig en annan förklaring till scenariot. Vi tänker oss att människan går hårt åt träden på ett område. Lugnet bryts när det kommer en cowboy med AK och skall ha sina djur där. Efter ett tag väljer människor nog andra platser att ta sin ved på, vilket för följden att området blomstrar då ingen hugger ned träden. En random, smart människa noterar att när djuren kom började det växa som sjutton och drar därefter slutsatsen att tamboskap är bra för miljön.
Eller hur var det nu?
josefl; prova och klipp ditt hår jämfört med att aldrig klippa det. Vilket blir starkast och näringsrikast och därmed motståndskraftigt?
Och avsluta klippet en gång med balsam(koskit). Nästa gång klipper du dig hos en ny frisör. Och så flyttar du runt i staden till du återkommer till din första frisör! Klipper du dig aldrig faller det till slut av och dör!
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kottet-maste-bara-sin-klimatpaverkan_7849102.svd
Cornu, kan du inte kopiera ditt inlägg och skicka till brännpunkt? Hade varit kul och se reaktionerna.
För kasst skrivet.
Varför domesticerade vi nötkreatur från första början? Inte var det för köttet, oskattat eller inte. Det var för gödselns skull, den samlade vi in och gödslade våra sädesfält med för att få några skapliga skördar. Samma effekt har gödseln i betesmarker om den får ligga kvar vilket är essensen av denna sammanställning. Gödsel i rätta mängder gynnar växtligheten, gödsel i de mängder som stora köttfabriker har går inte att sprida på ett gynnande sätt utan det lakas ut i vattendragen och övergöder tillslut eller dumpas direkt där i. Så ja jordens betesmarker behöver en viss del gräsätare för att frodas, gärna arter som kan konkurrera med fabrikskött så konsumtionen blir mer hållbar. I USA äter många nötkreatur bara antibiotika-sprayad majs och soja och står i sin egen dynga i koncentrerade inhängnader sk. CAFO:s. Finessen med nötkreatur är att de kan bryta ner gräs som inte vi kan och göra det till något värdefullt. Här har vi den svenska problematiken också då våran vintersäsong gjort det obefintligt med bete vintertid utan vi måste maskinellt samla in fodret. När nötkreaturen inte betar själva så är det öppna landskapet inte den idyll med hög biologisk mångfald som många vill påstå. Nej marken växer igen med ännu mer koldioxidsänka effekt om vi låter den vara då vi inte har den gassande solen och expanderande öknen. Vi har en biologisk öken med få arter som per definition har en låg resiliens mot störningar och vi spelar ett högt spel med vår matförsörjning.
Jag håller med dig BadassP. Vi får helt enkelt försöka lära oss att leva efter de förutsättningar som ges på de olika platserna på jorden. Vi kan inte göra på samma sätt i Karesuando, Trento och Mombasa … dööh.
glöm inte mjölken och dragdjuret vilka båda kom före gödsel-idén va?
Jag håller med om fördelarna med djuren, men inte föreställningen att vi domesticerade djur för att använda gödsel. Kreatursgödseln integrerades sent i odlingssystemen. Ännu idag är det många ställen där man har djur utan att använda gödseln, i stora delar av afrika tex.
Tack för tipset om Allan, det var ett intressant föredrag som öppnade ögonen för mig. Det finns dock några hål i resonemanget. För det första bygger ju hans resonemang på att mikroorganismerna dör under torrtiden, dvs det gäller bara i torra klimat (ej på Irland eller i regnskogen). Jag är osäker på hur svnekst klimat klassas här, men eftersom vi har ungefär jämn nederbördsmängd över hela året borde vi ju ha ett "fuktigt klimat".
För det andra hänvisar Allan till "livestock" (boskap) som den enda möjigheten. Men hans förklaring av varför det funkar är ju att stora hjordar av bufflar m.m. beter sig på ett visst sätt. Det är alltså inte av människan framavlade (och från rovdjur fredade) tamboskap som är det "naturliga", utan förstås vilda hjordar.
Därmed inte sagt att vegetarisk kost i norden är rimligt/hållbart/önskvärt.
Håller man stora eller små hjordar av tamboskap på samma sätt som vilda hjordar får man samma effekt, vilket Allan empiriskt och vetenskapligt visat.
De ska alltså beta hårt, men kort på varje yta, istället för länge och glest. Fler och mindre inhägnader. Ska prova själv tror jag och dela upp hagarna så betet blir intensivare men kortare per hage. Ligger nu på 1-2 veckor. I vårt klimat får man högre gräsproduktion om man bara betar 1-2 dagar och alltså inte betar ner helt.
Vi verkar ha samma idé Cornu, hur har du tänkt lösa problemet med stängslingen?
Själv funderar jag på att ha tre trådar till fåren på 25×25mm träpinnar som jag spänner upp mot träd med hjälp av innerdäck från cycklar.
Har jag dessutom vattenfyllda diken eller dammar är problemet med jordningen av elstänglet löst på ett smidigt sätt;)
Jag gör low-tech fårstängsel. Ska riva mina sista elstängsel nu, bara ha en tråd kvar överst så Gråben inte klättrar över. För mycket jobb med att hålla elstängslen fria från gräs och tillförlitligheten är inte speciellt bra.
Nu är ombyggnaden av elstängslen till fårstängsel prio ett, sedan får jag se vilka hagar jag ska dela upp. Rotera snabbt mellan befintliga hagar kan man göra ändå.
Jag förstår, själv funderar jag på skogsbete under växtsäsongen, skall försöka att använda fåren som röjsåg, och för att öka näringsomsättningen i skogen.
Alan Savorys böcker har hjälpt mig en hel del med inspiration för det projektet.
Kolla gärna även in Joel Salatins polyface farm, jag tror du kommer att gilla honom.
Hans böcker är ypperliga för en småbrukare/anarkist.
P.s. kolla min ip
Kollade snabbt, du verkar vara utomlands. På en torr plats. Av PUL-skäl säger jag inte vilken.
Testa och utvärdera, men glöm inte att lägga upp en kontroll.
Den gängse hypotesen om hur man maximerar utbytet från en betesmark är att du ska beta ned rejält för att stimulera grästillväxten – se exempelvis Urban Ekstams "Äldre fodermarker". Med för kort betestid kommer du att gynna högvuxna arter som med tiden skuggar ut och luckrar upp grässvålen = minskad produktion och kolinbindning + att du tappar en mängd intressanta blommor.
Ja, mycket interessant film! Men hela hans resonemang kokar ner till att betesdjur behövs för att säkra biologisk nedbrytning av plantmaterial, så att detta blir tillgängligt för ny tillväxt av plantor. Kolinbindning = jordbildning beror då på att djurgödsel innehåller finfördelat växtmaterial som inte är helt nedbrutet, hamnar i jordlagret och bryts ner under lång tid i marken. Detta lagret kallas matjord. Behövs också växtrötter som hindrar detta från att eroderas bort.
Efter att ha sett hans film är jag övertygad om att detta är fallet i ett klimat med långa torrperioder.
Men i ett fuktigt klimat så sker den biologiska nedbrytningen effektivt även utan betesdjur, och därmed är inte dessa en förutsättning för växternas livscykel på samma sätt som i torra klimat. Man kan nog anta att betesdjur säkrar minst möjliga nedbrytning genom oxidation också i fuktiga klimat, men detta motverkas av människans uttag av näringsämnen genom gödsel och kött, som vi knappast sprider ut på betesmarken men snarare på våra åkrar, i bästa fall.
Huruvida kort, intensivt bete med viloperioder emellan är överlägset normalt bete också i ett fuktigt klimat.. Tja, kanske det, eftersom det skulle gynna växter med djupare rötter, som är bättre näringspump och bättre för fuktigheten i marken. Men vår del av världen är oavsett inte naturliga grässlätter, men skog, där stora betande hjordar inte är ett naturligt inslag. Och man ser också i gamla hagmarker oftast ett tjockt matjordlager, så konventionellt bete verkar iaf inte vara ohållbart här.
Savory verkar tänka att man ska efterlikna den icke-människoformade naturen så mycket som möjligt, och i den linjen hade kanske det bästa varit att, på något sätt, producera mat ifrån skog. Kanske lågväxande (eller hamlade) träd som rotations-betas intensivt av får och getter, eller nåt sånt? För Sverige är inte ett gräsland, men ett trädland. Gräsmarker är här ett kulturlandskap, stort sett.
Som en parentes tror jag att biochar-tillsättning i jorden är överlägset alla former för bete, i alla typer av klimat, när det gäller kolinlagring/ jorduppbyggning, och det funkar också på bruten jordbruksmark, en betydlig fördel. Men det är en onaturlig, teknologisk lösning och därför såklart ett mer riskabelt alternativ än att efterlikna naturliga processer så långt det är möjligt
Dethär med rovdjurens påverkan av djurens beteende som en del i motverkan har jag hört honom prata om förut. Naturligtvis går detta att replikera utan rovdjur, men jag undrar om inte vargen och andra större rovdjur skulle kunna ha samma effekt här. Att man tex skulle få mer lagom bete i skogen i områden med varg?
Jo det kanske skulle fungera, problemet är att i ett intensivt skogsbruk, tänk granåker, finns inget bete till djuren. Resultatet blir att vargen äter upp de få djuren som finns i sitt revir på en kort period.
Men om vi slutar helt med den typ av skogsbruk som vi har nu kanske det skulle gå.
Problemet är att vi främst har ett intensivt skogsbruk, tänk granåker.
Där finns ytterst lite mat till betesdjuren, alltså de få djur som kan leva i en granåker äter vargen upp ganska snabbt.
Men det är klart om vi slutar helt med den typ av skogsbruk som vi har nu borde det gå, fast vad skulle skogsbolagen säga om det förslaget?
Ja rovdjurens effekter är spännande, minns någon skog som plötsligt inte hade några unga träd vid sidan av hundraåriga sådana då avsaknaden av rovdjur gjorde att områdena betades av för hårt. Så det kan ju påverka åt båda hållen beroende på. Såg någon brittisk bonde som flyttade sina nötkreatur dagligen tror jag det va och han spekulerade i att djuren lärde sig att "nästa dag ska vi flytta och då vet vi inte om det bli mer att äta" även om bonden såg till att de alltid hade bra beten och då höjdes effektiviteten totalt. Kanske för mycket jobb att byta varje dag men kanske inte om man gör det på ett finurligt sätt. Ett sätt vore att ha inhägnade betesmarker i rektanglar och med en stolpe mitt i fästa två lättflyttade stängsel och stänga in djuren emellan. Dagen efter så öppnar man upp det ena stängslet till färskt bete och stänger den andra för en motsvarande yta som föregående som nu får vila.
Djuren måste ändå ha tillsyn dagligen, att flytta dem från A till B är minimalt med extra jobb om det inte är vägar inblandade utan sammanhängande betesmark.
Det är just det som är det viktigaste att kunna flytta djuren på ett snabbt och smidigt sätt, utan att det känns som extra arbete.
Dessutom bör man alltid kontrollera djuren under rörelse ifall någon haltar och då är det en fördel att byta betet samtidigt.
Det finns de som till och med flyttar djuren två gånger om dagen.
Och så finns det de som kombinerar olika sorters djur för att de kompletterar varandra i betet
På samma yta som en ko, till exempel, betar på kan du ha två får utan att de konkurrerar om betet.
Häng med i utvecklingen, byt ut fårbaggen mot kålbaggar.
http://en.wikipedia.org/wiki/Entomophagy
Minilivestock
The intentional cultivation of insects and edible arthropods for human food, referred to as minilivestock, is now emerging in animal husbandry as an ecologically sound concept. Several analyses have found entomophagy to be a more environmentally friendly alternative to traditional animal livestocking
Jag förstår inte varför du är upprörd, Cornu. Om nu det svenska naturbetesköttet binder CO2 och att det går att visa med LCA el dyl, så skulle ju en smart designad CO2-skatt på kött i själva verket gynna naturbetesköttet, eller hur?
Så var det där med en smart designad skatt. Definitionen på en självmotsägelse är väl just kombinationen av smart och skatt i samma mening.
var inte så neg Anders. Skatten är faktiskt en av de bästa uppfinningarna. Tyvärr tillhör du en generation, tror jag, som växt upp med politikermissbruk vilket samtidigt med hjärntvätten från höger bidragit med en del dåliga egenskaper för skatten som styrmedel. Cornu är lite för-för när det gäller marknadens fantastiska förmåga. Det säger jag som liberal-konservativ marknadsvän!
Jag började bli negativ till skatt när jag läste om permakultur.
Men jag tror att det skulle funka med skatter med två viktiga förbehåll.
1. Skatten stannar inom kommunen.
2. Jag får välja vilken kommun jag vill tillhöra utan att behöva flytta
ok, närdemokrati är viktigt. Väldigt viktigt. Men också att politiker lär sig att följa upp beskattning och andra avgifter. Upptäcker man att önskvärt resultat inte kommer så måste man ompröva. Tycker att man ofta av slentrian låter dåliga eller svagt motiverade skatter ligga kvar för länge.
pkt 2. Tänker du som en fritidsbonde här eller?
Punkt 2 ja delvis, plus för att att minimera faran med "majoritetens" diktatur.
hmm….förekommer väl inom alla sammanhang..stora eller små!
Kära Cornu, det enda veganer per definition vill är att inte själva konsumera animalier. Misstänker att de du tänker på är djurrättsaktivister. Du skrev något liknande om veganer i "Rädda klimatet: Ät mer kött och drick mer mjölk!", och blev även där rättad i (åtminstone) en kommentar.
Du skriver väl inte fel med flit?
Jag har skrivit om betesdrift enlig Savory's ideer i Namibia, bla på
http://tradgardenjorden.blogspot.se/2012/08/vi-anvander-vara-kor-for-att-hela-var.html
Holistic Management kallas det för
Hej,
Så om sätter sig in i det allmänna forskningsläget kring kött och ekologi, men inte klickar på en länk till en viss föreläsare inom "holistic management" – som förhoppningsvis använder mer vetenskapliga metoder än den sensationskänsla som MS Paint-redigerade bildjämförelser kan framkalla – så har man ingen rätt att uttala sig? Däremot "universitetsutbildade akademiker" (se din kommentar ovan) ska vi inte lyssna på? Och om man är engagerad i djur- och ekofrågor och vill minska köttproduktionen (som ju till största del består av industrikött) genom en skatt så är man djurhatare? Jag hoppas att du ursäktar mig om jag tar ditt utlåtande om ondskefulla motiv hos mig och otaliga andra för dig främmande människor med en nypa salt!
Om jag ändå skall göra en välvillig tolkning av ditt inlägg (trots att det är sådant trams jag lärt mig på universitetet) så skulle jag vilja säga att jag nog tycker att ditt konkreta förslag – förbud av industrikött, men grönt ljus för ekokött – vore ett stort steg framåt. En riktad skatt skulle kanske också funka. Valet mellan de båda alternativen är delvis en empirisk fråga som jag inte vågar uttala mig om.
Jag vill dock kommentera ditt förslag med en följdfråga: Vilka tror du skulle vara mest emot ett sådant förbud? "Djurhatarna" (enligt din definition djurrättsaktivister och jordbruksverket) eller alla Svenssons som svarar aggressivt på alla förslag om köttfri måndag på jobbet, köttskatt osv. ("ingen ska minsann berätta för mig vad jag stoppar på tallriken")? Om man nu – vilket jag själv inte gör, trots att jag är vegetarian – skulle anse att "djurhatare" var ett lämpligt begrepp i en seriös diskussion; vilken av dessa båda grupper vore det då intellektuellt mest hederligt att använda begreppet på?
Visst är klimatfrågan komplicerad. Men jag har svårt att se att vi längre kan förneka att den totala köttproduktionen måste minska på något sätt. För att lyckas med det måste vi bli mer medvetna om problemen med köttindustrin som den ser ut i dag. Det verkar du ju vara överens med oss "djurhatare" om, trots att vi är så ideologiskt förblindade. Om du verkligen ärligt menar att du anser det så tror jag inte att den här typen av inlägg är särskilt produktiva.
Och just på grund av komplexiteten är jag själv väldigt skeptisk mot aggressiva förespråkanden av enkla lösningar tillsammans med antydningar om att som tycker något annat är lättlurade idioter (avd. Hans Rosling), och tackar nej till att läsa vidare här efter provtitten. Det gör säkert inget för dig – sådana som mig vill du ju inte ha här märker man på tonen. Men tack ändå och lycka till med bloggskrivandet!
/Leo
Snälla köp inte det här skitsnacket!
Allen Savory är ute och cyklar!
Go Vegan!
https://www.youtube.com/watch?v=_EDpuQMpyYw&t=7s