Detta är inte ett reklaminlägg för Landshypotek. Däremot har det börjat talas om att Landshypotek skall nedgraderas kraftigt av Moody’s och det bör därmed påverka de räntor man erbjuder. Eller så är Moodys graderingar inte marknadspåverkande? För att få facit på detta redovisar jag aktuella räntor för Landshypoteks bottenlån nedan, före nedgraderingen.
Rörlig 3.99%
1 år 3.90%
2 år 3.75%
3 år 3.90%
4 år 3.95%
5 år 3.99%
8 år 4.55%
Sedan ger Landshypotek som ekonomisk förening och brukarkooperativ återbäring till sina låntagare, så räntorna är i praktiken något lägre än ovan. Men detta är alltså listräntorna. Kommer den omtalade nedgraderingen så kan vi framöver se om det påverkade räntorna eller om det är mycket skrik för lite ull.
Landshypotek ger inga bottenlån utan lånar rent av ut till högst 75% av fastighetens värde, inte ens bolånetakets 85% om värde och köpeskilling är samma sak. Varför detta skall leda till en nedgradering ifrån Moodys kan man ju fundera över?
Däremot lånar Landshypotek i princip bara ut till jord- och skogsfastighetheter. Möjligen kan en kommande kraftig nedgradering bero på att Moody’s identifierat den kraftiga jord- och skogsbubblan i Sverige och med erfarenheter ifrån Danmark inser att ett litet låneinstitut 100% exponerad mot en överhettad inhemsk bubbla kan sitta väldigt illa till när bubblan spricker. Kom ihåg att i den folktäta södra halvan av Sverige är bubblan inom jordbruk (speciellt smågårdar) och skogsmarkspriser värre än för villor.
När det smällde i Danmark så föll många av de lokala bankerna som lånat ut stora belopp till danska bönder. Och överlevande banker är helt ointresserade av att ta över de kraschade bankernas lån till jordbrukarna.
Svenska småbanker och regionala banker är per definition 100% exponerade mot Sverige, och Landshypotek är dessutom exponerade mot ett enda marknadssegment. Det är klart att risken för Landshypoteks finansiärer är större än för t ex SEB:s finansiärer pga brist på diversifiering. Däremot har Landshypotek redan ett lågt kreditbetyg från Moody’s, så man kan diskutera om ytterligare sänkning är motiverad.
2 kommentarer
Landshypotek har alltid, åtminstone fram till i fjol, haft ett kriterium för att låna ut och det är marknadsvärdet. Någon strukturerad analys av återbetalningsförmåga har man inte ägnat sig åt. Om marknadsvärdet bestäms som ett relevant avkastningsvärde så funkar det men åtminstone här i södra Sverige så har inte det gällt på lantbrukssektorn på rätt många år. Det sker köp på väldigt låga, i vissa fall negativa kalkylräntor. Oavsett brukningsmetoder föräntar inte ett lantbruk dagens prisnivåer.
Förändringar i stödsystem och/eller ökande räntenivå kommer att slå hårt på lantbruken som redan med rådande räntor knappt håller näsan över vattenytan.
Nja, det är väl en bild som jag inte håller med om. När jag har pratat med Landshypotek så har det varit vår totala inkomst som varit avgörande, i förhållande till hur mycket vi vill låna.
Dessutom har man en delvis annan definition av "Marknadsvärde", man definierar marknadsvärde som köpeskillingen minus värdet av all slutavverkningsbar skog. Till detta lånar man alltså ut 75%. Med detta i bakhuvudet skulle jag vilja säga att risken för Landshypotek är avsevärt mindre än andra aktörer. Bolån t.ex. handlar ju om 85% av köpeskillingen för någonting som inte kan förväntas producera några som helst inkomster, vilket ju ändå en lantrbruksfastighet förväntas göra. Dessutom är ju priserna relativt låga om man jämför med hus.