En och annan av mina läsare brukar mena att jag är en bitter liten lantis som gnäller över bostadsbubblan för att jag missat tåget. Så är det dock inte. Själv deltar jag i en betydligt större bubbla än bostadsbubblan (och nu pratar vi inte om guldbubblan).
Vi äger nämligen ett småbruk sedan fem år tillbaka, och köpte ett antal skogsfastigheter tidigare än så. Småbruk, smågård, hästgård, torp, jordkällare, backstuga. Kärt barn har många namn. Välj ett. En definition mellan tumme och pekfinger är här en gård där mer än 50% av värdet ligger i själva bostaden. Beroende på landsändan så kan det röra sig från allt från någon hektar upp till så mycket som 20-50 hektar. Något sådant.
Jag tänker nu utelämna att diskutera de stora industriella lantbruken, då det är avsevärt svårare att beräkna värdet på dessa. Jag berör inte heller skogsmark, som definitivt är i en bubbla. Att det är så är trivialt att konstatera. Priset på skog i södra Sverige är högre än man får om man avverkar skogen, ibland kan priset vara dubbelt så högt. Priset är också lätt dubbelt så högt som nuvärdet, dvs inklusive framtida tillväxt med önskade krav på förräntning. Det är ingen diskussion om att skogsmark är i en bubbla. Tidigare hade jag en ambition att köpa 10 hektar skog om året, något som så sent som 2003 hade kostat 100-200 000 kronor om man valde objekt utan slutaverkningsklar skog. Det lade jag ner för fem år sedan, då priserna redan då hade passerat fantasins gränser. Nu drömmer förstås skogsägare om att priserna på virke skall mångdubblas framöver. Dröm sött. Priserna kanske stiger i spåren av peak oil, men det kommer enterprenörerna ta för sina ökade bränslekostnader, så nettot blir nog inte bättre. Har man obelånad skog behöver man förstås inte oroa sig, men när räntorna drar iväg kommer många belånade företagsekonomiska vansinnigheter leda till konkurser, vilket knappast kommer höja priserna. För en del är dock skogsmark ren skatteplanering, och priset spelar därmed ingen roll. Bara skattesystemet.
Vi äger dock både gård och skog helt utan lån. Det betyder att vi kan förlora våra egna fiktiva fiatpengar när priserna kraschar, men som alla obelånade fastighetssköp så har man köpt en funktion. Funktionen kan om man är obelånad alltid över marknaden bytas mot motsvarande funktion (=bostad) förutsatt att allt faller ungefär lika mycket i pris samtidigt. Dessutom kan man aldrig tvingas från hus och hem om man är obelånad, då man bara har driftskostnaderna som boendekostnad, och alla alternativa boenden garanterat är dyrare (t ex att hyra lägenhet, eller för den delen enbart avgiften på en bostadsrätt idag). Det är alltså inte aktuellt att sälja backstugan och jordkällaren även om priserna sannolikt halveras framöver. Så länge har priserna stigit 40-50% sedan vi köpte, baserat på motsvarande objekt i närområdet tidigare under året. Men det är fiktiva värden som inte betyder något.
Nog försvarstal.
En anledning till de hopplösa priserna på småbruken stavas hästfolk. Hästfolk saknar generellt (inte just du, kära läsare, du är ett lysande undantag) helt sinne för ekonomi. Hade de haft sinne för ekonomi hade de aldrig köpt häst. VSB. Iaf nu när räntorna har varit låga har de bjudit hutlösa överpriser för allting där man kan stalla häst, och för allting där en häst kan beta. De har även tagit ut ökade lån på gården när marknadsvärdet stigit för att köpa ännu fler hästar, hästkärror, dyra sadlar och gud vet vad. När man tar lån för att finansiera en av de dyraste hobbies man kan ha så är något fel om vi säger så. När tids nog hästfolk i allt större utsträckning får akuta ekonomiska problem kan det vara läge att köpa häst billigt… (Antagligen bör man föra löpande statistik över antalet hästar till salu på Blocket och mer renodlade sajter för att få en bra indikator på när det är på väg att krascha. Fallande priser på prickig korv kanske också kan vara en indikator, speciellt italiensk korv (salami!) då många av de hästar som endast går att sälja till slakt tydligen just köps av italienare.).
Man kan inflika att hästfolket samtidigt som de kan betala 30 000 för en sadel helst vill få betalt för att beta din mark och kanske, kanske kan betala dig 750:- i månaden för att stalla upp deras häst, men bara om du själv som uthyrare mockar stallet varje dag och tar in och ut hästen åt dem. Typ. Lite överdrivet kanske.
Mäklare marknadsför iaf varje liten plätt som är större än en villatomt som “hästgård”, även om första besök av numera Länsstyrelsens djurskyddsinspektör skulle sätta stopp för det. Dessutom kommer gårdar under 4 ha att framöver omklassas till tomtmark, vilket kraftigt kommer begränsa möjligheten att bruka marken. I princip kommer man då behöva bygglov för att flytta stängsel som är högre än 80cm.
Skall du köpa en gård, köp alltså inget som har mindre än 4 ha mark, iaf inte om du vill få fördelarna en jordbruksfastighet innebär. Ännu en anledning till kraschvarning för de minsta objekten.
Ser man till fördelningen av taxeringsvärden så kan småbrukens taxeringsvärde vara fördelat 75% på bostaden och 25% på marken. Nedanstående graf visar hur alla gårdar med stor andel husvärde (=låg procentsats nedan) har stigit kraftigt, medan de med störst andel markvärde har stigit betydligt mindre. Det rör sig om stora industriella jordbruk som sällan är aktuella för hästfolksvansinnet. De stora objekten är också färre, vilket förklarar den sågtandade och osäkra kurvan.
Mest har gårdar där endast 11-25% av värdet ligger i marken stigit. Priserna i hela landet har nästan dubblats. Typiska hästgårdar, med bara någon hektar mark ligger ofta just där. Notera också hur de riktigt små objekten, lantbruksmässigt, de med mindre än 10% av värdet på lantbruksdelen, till en början inte följde utvecklingen. De ansågs för några år sedan vara för små för häst. Men när priserna på de vettigare objekten drog iväg så ökade också desperationen hos hästfolket och priserna på de riktigt små gårdarna kom ikapp. Spiken inom vissa objekt år 2000 och 2001 kan förklaras av att en och annan cashade hem från IT-bubblan och köpte gård. Någon som känner igen sig?
Tittar vi på priserna för lantbruk i hela landet jämfört med villor så är utvecklingen snarlik, men lantbrukspriserna gick ganska horisontellt fram till 2003.
Men kom här ihåg att lantbruk ligger på … landet. Villor ligger i staden. Det finns antagligen fler villor i de dyra områdena som Malmö, Göteborg och Stockholm än det finns lantbruk i hela Sverige. Villapriserna ovan inkluderar alltså villor i Danderyd, Billdal och Bjärred för att nämna några gräddhyllor. Samtidigt inkluderar lantbrukspriserna alltså oftare gårdar ute i Långtbortiskogen. Nu är antagligen omsättningshastigheten högre i södra halvan av Sverige där priserna är mest vansinniga, vilket kanske kompenserar lite.
Men har vi en villaprisbubbla (ja), så har vi en lantbruksbubbla.
Varje spaning kräver åtminstone tre punkter. Så nu sätter jag in dolkstöten från SCB. Fastighetsprisindex. Priserna på villor och lantbruk, justerat för vad det är man får för pengarna. Och vad har stigit mest? Var är bubblan störst?
Japp. Bubblan är större inom lantbruken än inom villorna.
Släng på lite peak oil på det där, med exploderande prisökningar på energi, bränsle och mat (=högre räntor) och skyghöga kostnader för fossilbruket av jorden, och även för pendlingen så förstår ni vad som riskerar hända. Risken för att lantbrukspriserna inte pyser, utan bara helt imploderar är enorm.
Ingen tes är bra utan ett andekdotiskt exempel. Skall inte dra in hur mycket grannfastigheten med skog gick för och att jag inte ens försökte vara med i budgivningen efter att ha hört var buden låg. Nej, jag styrde webläsaren till Booli. Känner Göteborgsområdet bäst, så det gällde att hitta en villa och en hästgård med snarlika bostadsytor för att jämföra priserna.
Inte helt lätt. Det finns inte så många gårdar till salu.
Göteborgsområdets gårdar ovan enligt Booli. Trivia: Notera Bermudatriangeln, dvs området avgränsat av rv 40 i söder (Borås-Ulricehamn-Jönköping), Vättern i öster och E20 mot nordväst (Alingsås-Vårgårda-norrut). Övre hörnet av Bermudatriangeln ligger uppe vid Karlsborg. Underbart vacker böljande landskap som ger lite Englandkänslor (a green and pleasant land), men som ingen någonsin besöker. Hört talas om Tidaholm? Falköping? Hjo? Inte en gård till salu.
Åter till ämnet. Andra försvårande omständigheter är att alla gårdar är unika, och det är svårt att hitta något som enkelt kan jämföras med en villa. Dessutom vägrar giganterna inom gårdsförsäljning, bl a LRF Konsult och Egendomsmäklarna att sätta ut priser, utan man tillämpar helt blind budgivning i hopp om att någon dum jävel skall lägga fantasibelopp som bud. Och oftast gör det. Dum jävel skriver jag är för att köp av näringsfastigheter är att köpa ett företag. Och till dagens priser så kan ingen som kan det minsta om företagsekonomi motivera köpet. Annat än möjligen om man skall stycka av mark och gödsla ner landsbygden med ännu fler verksamhetsstörande villor.
Hittade iaf en hästgård på Orust. 1.7 hektar. Två bostadshus om 96 + 45 kvadratmeter i ett sådant skick att mäklaren inte lagt ut bilder på interiörerna. Lada. 1.7 hektar går knappt att ha häst på, och kommer efter 2014 inte längre vara en jordbruksfastighet. Men hästgård skall den kallas ändå. Inga uppgifter om ladan uppfyller de krav som ställs på djurhållning idag. Antagligen är det för lågt i tak för att alls ha häst. Strunt samma. Begärt pris 1 950 000. En miljon niohundrafemtiotusen kronor. Det är 68 km till Göteborg, och detta via Hisingens trafikstockningar i rusningstid. Tar över en timme att nå Göteborg om man vill pendla.
Tittar man på pris per kvadratmeter för 96+45 så landar det på 13 829 kronor. Låter kanske inte så mycket. Man får ju en plätt gräs som hästarna (man måste äga två hästar idag, en ensam häst är olagligt djurplågeri numer) kan trampa sönder samt en liten lada.
Som alternativ hittade jag en villa några kilometer från den här gården. Ingen äldre standard, byggd 1982, kanonfint skick även om det inte är Stockholmsk Tepanyaki-standard. Här har mäklaren vågat lägga ut både detaljbilder och interiör.
Villan visar sig dessutom vara två byggnader. Huvudbyggnaden är 113 kvadratmeter. Det finns även ett isolerat garage (får väl i värde sägas motsvara en lada). Garaget har dessutom en extra bostad med toalett, dusch, pentry och allrum. Nästan precis som hästgården ovan. Garage plus den andra bostaden landar på 97 kvadratmeter. Total yta är alltså 210 kvadratmeter och inte i behov av att lyfta till modern standard. Begärt pris? 1 690 000. Pris per kvadratmeter blir alltså 8 047 kronor.
Hästgården kostar alltså ca 72% mer än denna betydligt nyare och fräschare villa. Enbart därför att man kan ha häst tills djurskyddsinspektören kommer.
Detta är inget undantag. Utbudet av gårdar är dock störst på våren, och jag orkar inte leta reda på några fler motsvarande exempel med dagens dåliga utbud.
Så köp inte en smågård idag, om det inte bara rör sig om att du byter din villa i staden mot en gård på landet, förhoppningsvis till lägre pris. Och gör det inte om du måste vara belånad till mer än 50%. För om villor och bostadsrätter skall ner 30-60%, så skall smågårdarna ner minst lika mycket. Kanske mer än 50%?
Nu har jag i ovanstående inlägg antagligen förolämpat massvis med läsare och även grannar, jaktlagskamrater mm. Tag det inte personligt. Jag har förolämpat i stort sett alla stadsbor i tidigare bostadsbubbleinlägg, och just du käre granne har fullkomligt rationella anledningar för just ditt köp. Som ju dessutom kanske var kontant. Inte min sak att säga något om individuella fall, utan jag pratar om generella tendenser och problem.
Tillägg: Ett köp av en näringsfastighet borde innebära att man köper intäkter, inte kostnader. Men när hästfolk köper en hästgård köper de alltså kostnader. Dessa begränsar sig alltså inte till räntor och drift av bostaden, utan omfattar även hästkostnader. Det betyder att de är ännu mer känsliga för ökade kostnader (=räntor, inflation) än en vanlig villaägare som på sin höjd klipper gräset. Ett fåtal hästgårdar har sålts till folk som faktiskt brukar gården och får intäkter, men det är undantag. Den ökade känsligheten för kostnadsökningar är ännu en anledning till att man kan få se en snabbare krasch i sektorn än hos t ex villor. För om du måste sälja/slakta hästarna för att du inte har råd längre, så lär du inte vilja bo kvar på gården heller.
Tillägg 2: Det hade varit intressant att se korrelationen mellan svenska folkets skulder och antalet hästar, men statistiken är antingen inte komplett eller sporadisk. Oavsett har det tydligen, till skillnad mot många andra djurslag, inte först statistik på utvecklingen av antalet hästar i Sverige. 2004 fanns det 271 000. Undersökningar sedan dess omfattar bara de som ägs av proffs, vilket är ca 90 000.
Tillägg 3: Via en läsare med lokalkännedom kan jag meddela att ovanstående hästgårdsexempel är en ny avstyckning från en tidigare fungerande större fastighet. Lantmäteriet borde inte tillåta att man förstör gårdar på det viset, och gör dem helt oanvändbara. Läsaren själv kunde tänkt sig köpa gården i tidigare skick arrondering, trots upprustningsbehovet av hus och vatten och avlopp, men som den är nu är den oanvändbar. Utom möjligen för hästfolk utan omdöme. Citat: “har varit en mycket fin gård som kunnat stå på många ben: skog, åker, fiske, djurhållning – nu återstår bara en kraftigt vingklippt fastighet”. Avstyckade gårdar är ett annat framtidsproblem att beröra i ett annat inlägg, och ett utfall av hästgårdsbubblan.
37 kommentarer
Kan det vara så att du inspirerats av P1s repotage imorse angående hästar på Irland? Folk där har tydligen köpt (för lånade pengar) hästar när ekonomin förut tillät detta. Nu när bobubblan krashat och folk tvingats ifrån sina hem med skulder har de nu fått försöka göra sig av med sina hästar. Många hästar har blivit övergivna och repotaget handlade om nån sorts djurvän som åkte landet runt och räddade/avlivade de svältande djuren… Så, hästägande kanske är det nya för svenskarna. Vi verkar ju vara några år efter
Nej, det har jag missat. Kan definitivt bli en likartad situation i Sverige, tyvärr. Med prickig korv är gott.
Nu blir inte ponnyklubben glada på dig. Men ett skogsköp på företagsekonomiska grunder kunde ju vara trevligt. Men känslan är att det inte kommer att hända.
Människan är ett märkligt djur, som tenderar att allt ska fortsätta som det är idag. Till exempel är det svårt att föreställa sig att det ska bli 14 grader varmt i februari (som det brukar kunna vara en varm vinter, särksilt i västsverige), eller att priser ska krasha, potatisen ta slut på Ica mm.
Likväl händer det ibland.
Om man bor i stan just nu och inte har flera miljoner, vad ska man göra då?
Bör man skuldsätta sig och köpa en gård _efter_ krashen är över? Eller är det för riskabelt att ha lån öht när oljekrashen tar vid? Det känns inte så kul att sitta i en hyresrätt och vara 100% beroende av energi och matpriser heller. Vilket är värst? Hur stort lån är okej tror du? Dessutom vet vi ju att regeringen införde räntebidrag i början av 80-talet när räntorna steg över 7% eller va det var. Så länge man har mera marginaler än den stora massan så måste väl ändå lån vara relativt rätt ok att ha? Om majoriteten av svenskarna ligger under vatten så måste det ju till ngn systemåtgärd ändå typ? Samtidigt vill man ju inte satsa på en strategi som leder till för mycket trassel om peak oil visar sig _inte_ vara så läskigt.
Matpriser? Köp en kolonilott och odla även upp din balkong.
Energipriser? Kan du inte ducka på landet heller, annat än uppvärmningen. Istället får du köra bil mer.
Hahaha, visst fanns det interiörbilder.
Fräck spis ingår.
Nu var det iofs inte så farligt, det är fint med klassiska byggen som har både sina fördelar och sin charm. Det var däremot lite överraskande bara och till på köpet svårt att motivera ett högre pris då skillnaden i levnadsstandard är ganska stor (t.ex. golv, kök, allrum, badrum etc.).
//Victor
Ylven jag vet inte om du syftade på mig. Men även om jag inte har känslan så är jag 100% förberedd.
I ett avseende är hästbranchen genialisk. Nämn någon anna bransch där arbetarna frivilligt BETALAR för att skyffla skiten ?
Jag är lite av en amatör när det gäller livet på landet, men jag undrar vilken nytta har man av hästar när man är villig att betala såna överpriser? Man har väl större nytta av kor, grisar och får än vad man har av hästar?
1,7 Ha till två hästar, fattas bara att köparen anlägger en paddoc.
Varför har jag ingen sådan granne då kunde jag arrendera ut dyrt.
Om man har ett blandat liten jordbruk har du häst istället för traktor för att ploga, plöja, harva, skörda, dra timmer och transportera foder. Då förutsätter man att man har 1-2 kosor, några får, en gris och ca 10 höns. Fråga någon född på 40-talet bara hur dom hade det som barn. Alla vet, men vill helst inte komma ihåg den tiden för idag är det så mycket bekvämare.
Cornucopia, jag håller med dig om folkets fåfänga hästutrustning ( inte så mycket i hästar i sig), men man kan inte heller tipsa folk om att köpa billiga hästar och leka "förr i tiden". Att utbilda en körhäst från föl tar sina 5-6 år tills den är trygg, att utbilda en äldre häst till körhäst är något av ett galenskap för amatörer som sällan går bra. Och en bra körhäst som skulle funka i jordbruk kostar idag mellan 20000 och 25000. Fölen – max 10000, så det är inte alls dyrt. Det tokiga hästfolket du pratar om, äger hästar mellan 70000 och 100000 som kommer att duga bara till korv vid ändrade ekonomiska förhållande på tanke av djurens instabila och utbildning som inte har något med jordbruk och riktigt arbete att göra.
@Anonym 18:17 De som köper sådarna "gårdar" är folk som arbetar främst inom finanssektorn eller chefsposition på ett skattefinansierat företag och bor i ett medelklassghetto, de har en ljus framtid framför sig!
Vad de har planerat är att när de träffar sina gamla grannar i ghettot är att skryta om "lantlivet" och då passar inte några får in.
Snart kommer dom förstå den fulla innerbörden av vad fraktionell bankreserv är för något.
Utmärkt artikel…
Vi var tidigare på G att skaffa en mindre skogsfastighet < 50ha.
Men dessa är som du skriver idag bara förknippade med kostnader, finns ingen rimlig möjlighet till skaplig avkastning.
Under våren 🙂 2010 dök en bekant fastighet som vi missat tidigare upp till försäljning.
Vi kontaktade mäklaren och åkte och titta, återstod bara arbete, allt värde på fastigheten var borta.
Mäklaren tyckte att om man samlade in groten så var plantorna betalda ….
Säljaren ville för detta ha betydligt mer än 2007 när den senast vart på marknaden.
Så jag håller med, det är en bubbla utan dess like inom små lantbruks fastigheter, och själva avvaktar vi att "investera" i någon.
//P
18:34 Tack, du har helt rätt. Min inflikning om häst var generell och var ingen uppmaning om att köpa. Fjordingar, nordsvenskar och i viss mån körtränade islänningar lär väl inte falla speciellt mycket i pris, utbudet av iaf fjordingar och nordsvensk är väl dessutom begränsat.
Snarare är det väl så att det är hobbyköparna som bör vänta.
Häst är inte enkelt på något sätt, utan kräver enorm kompetens av ägaren. I sig ett problem om någon tror att vi skall klara oss med häst framöver. Det krävs väl i princip att man vuxit upp med häst för att kunna använda häst i arbetet?
Cornicupia, att man är uppvuxen med en häst underlättar, men många är det och ändå inte har den rätta känslan. Det handlar om vilja och känslighet, att orka ta hand om djuret, att orka läsa och lära sig, att orka träna regelbundet (hästar kräver rutin). Det tar tid, lugn och tålamod – inget som passar stressat folk som har viktigare att göra. Jag hade inte sett ett häst på nära hål för 3 år sedan. Idag kör jag alla möjliga hästfordon och rider lite över allt, men är mycket försiktig och det dröjer några år tills jag kan köra in en häst själv. Man kan då inte behandla djuret och ha förväntningar som på en maskin eller en människa. Hästar är också individer (en del hästfolk begriper inte ens det) 🙂 Det finns kurser för jordbruk driven av hästar och det är nästan alltid prisvärt då man kan ta faktura eller svart. Man kan också hjälpa någon trevlig granne i stallet för att lära sig grundläggande hästhantering kanske i 1 år, men det gäller att vara ofta för att kunna observera och lära sig.
Jamen där har väl ponnyklubben ett försprång. Jag menar när det är dags att sadla om till kallblod. Bland ponnyklubben finns en del mycket kompetent hästfolk.
…som rider oftast bara inomhus och sällan har med körning att göra, så ja – en liten del finns det, men majoriteten har så mycket skulder och sånt attityd, så jag kan bara skratta när jag föreställer mig att sådana med sadlar för 30000 skall dra timmer och leva med naturen och inte emot den. 🙂
Haha det var mycket förutfattade meningar där. Jag tror ponnyklubben kommer dricka dig under bordet.
Mitt i prick 1,2 hektar och padock och får stötta med hö året runt hovlagaren kommer imorgon där ryker 1300 spän till, hoppas dotten börjar med killar istället. En tröst är att jag bara har 195 000 kvar på lånet.
19:39 Det är precis denna attityd jag pratar om. Det är ingen tävling om vem är bäst och snyggast och tuffast. Det handlar om mognad och en helt ny inställning till livet där det handlar om att roa sig med ett sådan sak som att dra timmer -15 grader och göra det med ett leende samt kunna motivera att djuret ska göra det utan våld. Det finns många bra ponnyraser till jordbruket, men undrar hur många barn eller vuxna är intresserade i det? Jag känner väldig få. Folk tål nästan ingenting idag och vet knappt någonting, men jag hoppas att du är bland dom som klarar sig t.o.m. bättre än mig. Att gå en kurs gör inte rutinen som krävs för att undvika dom fruktansvärda olyckorna som kan förekomma i hästkörning. Från att köpa färdig hösilage till alla boskap på gården till att köra slåttermaskin och förvara det egna höet torrt utan bensin inblandat i det hela är mer än att hoppa hinder och samla rosetter. Tyvärr, är det bara sånt jag ser.
Förstår inte vilken attityd du menar. Men jag har kört häst i skogen med de senaste 20 åren. Och har flera generationer bakom mig med hästkarlar,travare och ardenner. Köra hö har jag tröttnat på. Köper hellre. Kanske svagt. Men skor iallafall själv.
Slutligen 19:56 Väl investerade pengar på däga. Ponnyklubben är en tuff men fostrande miljö för töserna. Vilket är bra att ha i bakfickan när man skall ut i verkliga livet.
Du har visserligen rätt i att skogsmark är övervärderat idag men prisnivån är inte dubbelt så hög som nuvärdet. För att komma fram till något sådant måste du räkna med Södras listpriser. Marknadspriserna för virke ligger betydligt högre än så.
Livet på landet är ju härligt!
Det är väl där golfbanan ligger?
/Ståkkålmarn
Vad är nu detta, få gårdar sålda i Västra Götaland? Med tanke på hur ofta du hackar på "normalbegåvade" så verkar du vara förvånansvärt normalbegåvad själv. På Booli får åtminstone jag långt över tusen träffar, och det är inte mycket glesare i den där triangeln. Priserna i hela länet varierar mellan 320 000 och tio miljoner. Den för tio miljoner ligger i Orust, precis vid den bullrande E6:an.
Om det nu är en så stor bubbla i hästgårdar och du kan sälja din gård för många miljoner, då förstår jag inte varför du inte gör det och köper ett vräkigt hus i omtalade Bjärred. Där kan du ha pool i trädgården och utsikt mot havet. Vintrarna är milda, jorden är bördig. Dock blir det svårt att bedriva skogsarbete där, men du kan ju bli fiskare istället. Det finns en utmärkt båtuppläggningsplats längs vägen mot Lomma, där du kan ha din båt på vintern.
/Guldkalle
Svårt med läsförståelsen. Jag skrev att det var få gårdar till salu. Inte få gårdar sålda.
Alla är vi som kollektiv normalbegåvade. Det märks extra tydligt på vissa kommentarer.
Varför sälja en inkomstbringande bubbeltillång för att köpa en bubbeltillgång som bara innebär utgifter? Du som inte anser dig normalbegåvad kan säkert svara på det.
1.7 hektar är inte ens idag klassat som näringsverksamhet då gränsen går vid 2 hektar.
There coming:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/vastsvensk-bondgard-kinesisk-drom
Kineser kan väl knappast få köpa mark i Sverige som de vill? Vänder man sig till kineser som redan bor i Europa eller kan vilken kines som helst som vill bli bonde i Sverige komma hit om han kan pynta några miljoner för gården?
Corn-man,
Hittade lite statistik om antal hästar i Sverige på http://www.atl.nu/Article.jsp?article=64802&a=39%20hästar%20på%201000%20svenskar.
En snygg graf över kreditbubblans korrelation med hästägande vore ett lämpligt tack för hjälpen. 🙂
//Peter
Tack, men 2004 och 2010 är för få datapunkter.
Det här var en rejäl sänkning av en hästgård!
5/5/11 1695000 1395000 -18%
27/5/11 1395000 695000 -50%
http://www.boliga.se/map.aspx?id=2866157
Ouch. Det slutar inte där. 2008 såldes den till nuvarande ägare för 1 855 000:-, och har sedan dess genomgått omfattande men ej färdiga renoveringar.
Tragiskt.
Fel, 2009.
Fast du måste ju inte ha en jordbruksfastighet för att ha staket…. Om du bor utanför planlagt område, så får du flytta och bygga hur många staket du vill. Så staketflyttandet lär nog inte påverka bubblan åt något håll och "smågårdarna" kan säljas vidare och fortfarande benämnas som liten hästgård, dock inte som jordbruksfastighet.
Intressant artikel.
De minsta gårdarna marknadsförs med argumentet "fina ridvägar i området"- som om grannarnas marker ingår i köpet. Liknande argument används när hundgårdar säljs med argumentet att det finns fina "träningsmöjligheter" i området.
Fördelen med "näringsfastighet" är att man kan dra av momsen även om man inte har några intäkter från gården. Och har man en annan inkomstbringande näringsverksamhet så kan man dra av förlusterna. Det är så många finansierar sitt hästintresse, även om det är olagligt .
Det borde innebära, som du säger, att intresset för de minsta gårdarna minskar.