Nu kunde man förstås varit lat och bara jämfört relevant index mot OMXS30, men jag är inte lat. Istället kommer jag nu titta på en del aktier från byggsektorn och hur de presterar mot börsindexet OMXS30.
Tesen är att byggsektorns aktier går sämre än börsen, och den ser ut att stämma. Anledningen är den havererande bostadsbubblan i Sverige.
 |
| BWG, OMXS30 i fet svart |
Jag har i tidigare inlägg uppmärksammat villabyggare som t ex Götenehus (GHUS) eller norska BWG Homes (OSE:BWG). Dessa går förstås makalöst dåligt på börsen.
 |
| Götenehus vs OMXS30 |
Visst, BWG skall väl jämföras med ett norskt börsindex, men här är jag lat för stunden. OMXS30 framstår iaf som en god investering i jämförelse med Götenehus och BWG.
 |
| PEAB vs OMXS30 |
Götenehus visar upp så många röda dagar att det nästan är som en konstnärsinstallation och medan börsen vänt upp rätt hastigt den senaste veckan har Götenehus tvärt om rasat, eller rent av tokrasat.
Hur ser det ut för lite större bolag. PEAB (OMX:PEAB B) nämndes i förra inlägget. Aktiekursen har inte heller här orkat följa med börsen upp. Tvärt om ligger aktien nära årslägsta efter en svag, svag rekyl upp med börsen.
 |
| JM följer OMXS30 |
PEAB har rent av varit ledande och fallit före börsen, så till den grad att kraschen i augusti knappt märktes i aktiens trend.
Lite större JM (OMX:JM) följer dock börsen någorlunda. Kanske kan ses som en kvalitetsstämpel, relativt.
 |
| NCC vs OMXS30 |
Eller beror det på storleken?
Facit på den frågeställningen borde man få om man tittar på NCC.
Och det facit är nej. NCC:s utveckling påminner om PEAB.
En bloggläsare påminde i en kommentar till förra inlägget, som handlade om PEAB:s outhyrda hyresrätter om att ett stort antal nybyggda sk funkisvillor i Sverige byggts med en metod som är helt förkastlig i svenskt fuktigt och kallt klimat.
73 husägare i Maria Park har nu nått en förlikning med NCC i en rättegång. Läsaren påtalar att det bör innebära att övriga mer än 10 000 köpare av hus byggda med metoden borde kunna nå samma framgång. Det handlar i så fall om en potentiell kostnad för den svenska byggbranschen om 6 miljarder SEK, om man nu inte lyckas trolla bort ansvaret via lite kreativa konkurser i de bolag man placerat garantin hos.
Enkelt förklarat så bör svenska fasader vara gjorda i två skikt. Ett vind- och vattenavvisande ytskikt som har en luftspalt innan själva isoleringen, där fukten kan rinna ner. Klassiska svenska träfasader är ett typexempel på detta. På samma sätt bör svenska hus ha sluttande tak med dubbla ytskift (plåt/tegel och papp med strö- och bärläkt emellan) för att hindra fuktläckage uppifrån. Har gått och grunnat länge på att göra ett blogginlägg kring detta, men fick inte tummen ur att göra illustrativa ritningar om hur en fasad skall vara uppbyggd i svenskt klimat.
Detta var förr, åtminstone när jag tog examen som byggnadsingenjör, rena självklarheter, men i jakten på kostnader och framför allt snabbare byggnation i bostadsbubblans spår (folk var ju beredda att betala vad som helst, så kostnaden var inte styrande, möjligen vinsten för byggbolagen), så har man som bekant tagit ut svängarna lite i Sverige mot etablerad visdom och erfarenhet.
Nu är inte alla nyfunkishus drabbade, men detta är en extremt viktig punkt att hålla koll på. Alla husköpare är trots allt inte byggnadstekniskt utbildade och saknar oftast erfarenhet. Hus eller bostad öht är något man köper väldigt sällan, och som amatör är man ett lätt offer för byggare, mäklare och banker.
Oavsett så ser byggbolagen ut att följa med bostadspriserna ner, och inte bara börsen. Tittar man bara på chartsen så ser marknaden JM som bäst i denna lilla särskoleklass jag redovisade i detta blogginlägg.
44 kommentarer
Problemen med denna typen av hus handlar ofta om dålig kommunikation i byggprocessen, de som räknar på husen på byggnadsfysik varnar nästan alltid om att problemen kommer uppstå om inte samtliga moment genomförs med en väldigt exakt precision (väldigt svårt att uppnå i verkligheten, i teori går det/på ritning). Dvs. problemen uppstår näst intill alltid vid infästningar, vid fönster, tak, vattenuttag, balkonger och liknande. Ibland framförs detta, ibland inte. Görs sedan beställningen ändå av en oerfaren beställare uppstår dessa problem. Det finns en viktig regel när det gäller hus, vid beställning/köp! Huset är VÄLDIGT viktigt, du kommer spendera väldigt mycket tid där samt kommer det vara (antagligen) ditt dyraste köp du gör i livet, behandla också ordern därefter. Var noggrann och kolla upp alla detaljer, undvik EN-STEGSTÄTADE hus
/ Filip Elland, civilingenjör väg och vattenbyggnad
(http://se.linkedin.com/pub/filip-elland/42/76/b56)
Läste DN artikel, det är mer än 100 000 hus i Sverige som är byggda med denna metod. Det räcker med en glad yngling och fotboll och schysst träff i fasaden så är skadan skedd. 600 000 för en ny fasad jmfrt med en pangad ruta, kanske 500. Följande är en berättelse som jag ej kan bekräfta men för att par år sen var det ett nybyggt hus på Söderslätt som brann ned på ca 5-10 min efter att den glada nyblivna husägaren haft grill fest lite väl nära fasaden. Det syns liksom inte att putsfasaden värmer upp frigoliten innanför väldigt fort. Den började smälta inuti och då var det kört.
Får lite McMansion-känsla. Hus som är byggda för en livslängd på 20-30 år, sedan rivas.
Eller i fallet dessa, helrenoveras för 600 000+.
När det blir lite mer allmänt känt kommer nog andrahandsvärdena på de husen att bli en besvikelse för befintliga ägare.
Götenehus verkar sitt på pottan: Götenehus består i dagsläget av 4.9M B-aktier – men kommer att ta lån på 50MSEK i form av konvertibler. Men full konvertering ser vi en utspädning med 5 M nya B-aktier, dvs ca 100% nya aktier.
Se nedan för detaljer
http://www.gotenehus.com/kallelse2011-extra2.html
"
Kallelse till extra bolagsstämma i Götenehus Group AB:
Aktieägarna i Götenehus Group AB (publ) kallas härmed till extra bolagsstämma torsdagen den 17 november 2011
Pkt 7 Styrelsen föreslår att den extra bolagsstämman beslutar om emission av konvertibler med företrädesrätt för aktieägarna på huvudsakligen följande villkor:
Det konvertibla lånet uppgår till högst 50 425 000 kronor. […]
Lånet kan konverteras till B-aktier i bolaget till en konverteringskurs om 10 kronor per aktie, vilket således kan medföra högst 5 042 500 nya B-aktier vid full konvertering.
"
I Skanskas senaste mailutskick så framgår det att de ger bort 15 månadshyror om man köper nytt (tror det var Hammarby sjöstad).
Sedan är det ganska ironiskt att du har en stor fet LO-reklam mitt på sidan.
LO-reklamen är nog personligen anpassad till dig. Jag får reklam för kryssning till Finland…
Cornu i högform. Högkvalitativt inlägg!
Jag får reklam för porrklubb.
Då är ju frågan, glömde du skanska eller räknar du inte dem som relevanta i det här sammanhanget?
/J
Saknar Skanska i artikeln. De bygger vad jag vet dessa mångmiljon områden på löpande band.
Har gått runt och tittat i dessa McMansion områden. Folk(70 och 80 talister) verkar inte räkna med att bo så länge i dessa "containers".
Bara ett litet pinnhål på vägen i den s.k bostadskarriären.
Har tidigare köpt ett "torp". Är ej bygg.Ing så det köptes en "bokhyllemeter" med böcker, lästes besiktningsprotokoll samt googlades många timmar innan köp. Vem som helst kan göra detta och mer därtill.
Utgår från att Skanska
A) Är så stor att man bara följer index
B) Har så mycket verksamhet utomlands att svenska bostadsbubblans haveri har mindre påverkan. Men däremot borde den europeiska skuldkrisen påverka.
Sitter och läser igenom en översiktlig specifikation på ett nybyggt hus. Ni som verkar ha lite mer koll på husbyggen. Vad säger ni om detta? Bör varningsklockorna ringa eller är det OK så länge utförandet är korrekt?
Grundläggning
Armerad betongplatta på mark. På undersidan isolerad med cellplast. Dräneringslager av makadam
Ytterväggar
Traditionell puts, mineralull, typ minerit vindskyddsskiva oorganisk, regelstomme med mineralull, plastfolie och invändig gipsskiva. Vissa delar av vägg har beklädnad med träpanel
Innerväggar
Gipsskivor på regelstomme. Runt badrum våtrumsskivor
Mellanbjälklag
Golvspånskiva på masonitbalkar, glespanel och gipsskivor
Vindsbjälklag
Lösull, plastfolie, glespanel och gipsskivor
Yttertak
Plåt, underlagspapp, råspont, mineralullsisolering samt träkonstruktion för takuppbyggnaden
Enkelt att slippa fuktproblem, bygg i betong och cellplast, skit i allt organiskt. Cement kanske kräver energi vid framställning men det håller desto längre och när betong brinner fångas CO2 upp i processen.
Det finns en tillverkare vet jag som bygger helt i betong. Taket är även det av betong och cellplast.
Borra som ni vill i väggar, huset tål all snö man kan kasta på taket etc etc Brinner inte upp heller.
Brinner ner heter det !
cornu, är du både byggnadsingenjör och har en masters i datalogi, vad nu det är för påhittat ämne (låter som det iaf). fattas väl bara att du har varit på månen:-)
Hette datalogi på min tid. Ämnet var datavetenskap, examen i datalogi. Kandidatexamen heter fortfarande datalogi, magisterexamen heter numera Masters Degree in Computer Science.
På mitt examensbevis står det Master in Computing Science / Magisterexamen i Datalogi.
Kan så klart bara tala för mig själv men ett inlägg om hur hus ska byggas för att klara svenska förhållanden låter mycket intressant! /MK
http://www.otark.se/
Det är bara en arkitekt som ritat, men materialet är finjas prefab, dvs man kan nog få ett snyggare hus men i lika suveränt material.
Brinner ner/brinner upp, vem fasen bryr sig aspergerbarn!
Kan inte någon vänlig själ länka till bild av typiskt "enstegstätat hus", så att jag och andra okunniga förstår vad det är man bör undvika?
16:39, jag har faktiskt varit inne i ett sådant hus, specifikt arkitektens eget. Riktigt trevligt hus, och ser faktiskt rätt bra ut. Vinterträdgård mot söder är ju inte fel heller.
16:42, går inte att avgöra rakt av på utsidan. Tänk "nyfunkis" med putsad fasad. Men det finns korrektare utförda nyfunkishus också, speciellt de senaste åren efter man upptäckte att det var ungefär lika smart med enstegstätade hus som med odränerade källarvillor på 70-talet…
Husbyggare 15:29
Det står inget om luftspalt i fasaden. Det är en varningssignal
Dessutom är dessa kaklade våtrum också en tickande bomb, genom sin känslighet i våtrumsspärren. Ta badrumsmatta istället. Men glöm inte ev luftspalter!
Tror att Hustyper -> V2 är ett foto på arkitektens eget från söder.
Det jag efterlyste fanns ju faktiskt en bra beskrivning av i länk angiven i Cornu:s artikel såg jag nu…
http://www.byggvarlden.se/nyheter/byggprojekt/article94029.ece
16:48, precis. Med en luftspalt innanför fasadytan rinner inte via regn eller vind inträngande vatten in i isoleringen, utan istället ner på insidan av fasadytan.
Och inträngande vatten i fasaden är bara en tidsfråga i Sverige. Förr eller senare regnar det inte vertikalt.
Ja, speciellt i trähus är det plastmatta som gäller på åtminstone golvet.
15:29, plåt direkt på papp på taket låter tveksamt. Ingen strö- och bärläkt emellan? Kan dock erkänna att jag inte är familjär med hur man gör plåttak.
Sensmoralen är iaf att om du bygger en klassisk svensk trävilla utan puts och med tegel på ett sluttande tak (18 grader eller mer) utan vinklar och vrår så behöver du inte oroa dig, åtminstone inte så länge ditt kaklade badrumsgolv är på en betongplatta och inte på träregelverk.
16:48 och 16:52
Tack för input!
Ska kolla upp hur det är med luftspalten och taket. Det kan ju vara så att det finns med men helt enkelt är utelämnat ur översikten av någon anledning.
/15:29
Har talat med en del byggare som jobbar på entreprenad i byggandet av nya bostadsrätter till ovan nämnda bolag. De skämdes över de dåliga material de tvingas bygga dessa hus med. Man sprarar in på isolering och gör allt för att sänka byggkostnaden. Själva skulle de aldrig köpa ett nybygge gjort på senare år. Vissa fel syns ju inte direkt, utan efter några år. Men de upplånade tjänstemännen som köper skiten, tittar väl bara om huset är arkitektritat enligt senaste trend…
Cornu, du får ursäkta att jag inte gillade designen på hans hus. Men materialet är klockrent, prefab betong med låga u-värden. Man slipper oroa sig när tonåringarna ska borra och plugga..130 mm betong i innerväggen, blir ett bra värmelager på vintern.
Hur var övervåningen? Verkar mycket luftigt med 4 meter i tak 🙂
Sverige är ju trähusets förlovade land, men jag är stenhusfantast, betong behöver inte betyda sovjetarkitektur.
Hoppsan, har Cornu högskoleexamen..minsann imponerad
Karlssonhus, i mina ögon grymt fina hus, lämnar in konkursansökan…
Är det inte såhär att konkurrensen har snedvridit allting baklänges?
D.v.s. de som bygger rejäla hus har mer omkostnader och därför går de i konkurs först?
De byggbolag som bygger högst tveksamma konstruktioner klarar sig däremot mycket längre…och resultatet av detta "urval" får
vi se om 15-20 år…
Angående reklamen: Jag får bara guldreklam…innebär det att någon vet om att jag sitter på c:a en halv miljon i silverderivat?
17:54, universitetsexamen, men visst.
18:50, Google Adsense vet, eftersom reklamen delvis baserar sig på vad du normalt besöker. Besöker du Kitco ofta, så blir det så.
Universitetsexamen,oj,oj låter som examen från den gamla goda tiden…själv är jag ju bara civ ekon med dåliga kunskaper om bostadsbyggande och dataprogrammering /Janne
Vill C skriva ett inlägg om hur man bygger intilligent skulle detta uppskattas mycket!
LB-hus varslar 71: http://www.e24.se/business/lb-hus-varslar-71-anstallda_3221790.e24
De som oroas av fuktfrågor, ta reda på materialen i väggen och ställ upp en glaserberäkning, ta 2 medel och 1 extremfall.
Man ser då lätt i vilket skikt det bildas kondens, behöver ju inte vara ett problem om det sker på rätt yta och material.
Fast problemet här är inte bara kondens, även om det också är ett problem med en diffusionsspärr på utsidan.
Problemet är att det alltid läcker in fukt (vid t ex slagregn) i fasader, exempelvis vid genomgångar som fönster, belysning och andra detaljer. Utan luftspalt kommer den fukten rinna in i väggen istället för ut igen, och då får man sitt mögel på beställning. Mest en fråga om det upptäcks innan byggarantin går ut…
Att det upptäcks så fort som inom något år visar hur katastrofalt dålig konstruktionen är.
Det många slarvar med vid luftspalten är avrinningsblecket i botten av luftspalten. Det ska alltid finnas en väg för inträngande vatten i spalten.
En glaserberäkning visar dock om väggen är rätt konstruerad 🙂 Kommer man med en sån beräkning och daskar i ansiktet på en oseriös leverantör lär de backa lite kanske. Det är rf och ånghalt samt temp i skikten man vill åt.
En en stenvägg har inte samma bekymmer såvida man inte få kondens bakom putsen och frostsprängning. Fick det på en mur jag lekte med en gång. Åtgärdades genom att ta en cellplast med lägre ånggenomsläpplighet.
Nu är vi inte på nerdigt område, men ack så viktigt att förstå för den som bygger. Sparar mycket lidande och kostnader.
Jo, men väldigt få kan idag göra sådana beräkningar, än mindre ha förståelse för var kondenspunkter hamnar, ångmättnadsgrader och U-värden.
Men jag minns det som riktigt kul beräkningar att göra.
Har en excelsnurra jag snickrat ihop, dock krävs det att den som använder detta har all info. Inte helt trivialt men hos de flesta tillverkare samt i litteratur går det mesta att finna.
I en regelvägg vill jag ha alla reglar inom den varma zonen tex. Folk som isolerar invändigt vet inte vad de sysslar med antar jag, men tyvärr förstörs många gamla hus så idag. Samma med vindar, det som fungerat i 80 möglar snabbt när någon hemmafixare ska fixa isolering..
Beror förstås lite på. Man kan också diskutera om man skall ha diffusionsspärrar i gamla hus. Vi har (inte vi som gjort) 70mm tilläggsisolering på insidan och 145mm på utsidan. Däremellan en solid trästomme på ca 150mm. Sedan vindpapp, luftspalt och fasad. Ingen diffusionsspärr i gamla delen av huset (100+ år).
Mellan tummen och pekfingret hamnar kondenspunkten utanför trästommen.
För övrigt är det härligt med solid trästomme. Blir lite kyligt tidigt på hösten innan man fått värmt upp den ordentligt, men sedan blir det bra…
Dock lite dragigt, eftersom det som sagt inte är tätt i gamla delen. Varm murstock för självdrag.
Inte optimalt, men det fanns iaf inga spår av mögel vid en kontroll efter 10 år med tilläggsisolering.
Japp du gjort rätt, isolering på utsidan av stommen. Att tilläggsisolera en vind är inget problem om man får det tätt, det är ju den varma fuktiga inneluften som inte får kondensera uppe på vinden som blir kall efter isolering.
Samt undertryck mot vind är bra att ha eller övertryck i vindsutrymme..
Ren fysik, men det är mycket viktigt att man tänker sig för. Har man bara ett plan har man oftast undertryck på vintern automatiskt. Det är på 1½ plans och 2 planshus man oftast får övertryck på övervåningen mot vindsutrymmet.
Äldre hus höll sig torra just pga att de läckte värme ut i konstruktionen, detta var innan vi brydde oss om energianvändning. Ibland kan den bästa åtgärden vara att inte göra något alls utan leva med högre användning, man kan inte bara se till kWh utan man måste se till huset också.
Finns mycket riktigt diffusionsskydd i taket på övervåningen. Man vill ju inte att det skall "regna" på övervåningen.
I övrigt så värmer vi huset med kamin, vilket innebär 27 – 30 grader när det är som varmast på kvällen. Därmed trycker vi nog ut bra med värme i ytterväggarna vintertid.