Bloggrannen och Sveriges ledande försvarsbloggare Wiseman skriver idag en artikel som diskuterar den framtida bränslefrågan för försvaret och även att framtidens energipolitik påverkar vårt säkerhetspolitiska läge. Det nämns bland annat hur USA genom att installera större solcellsanläggningar på åtminstone en försöksbas i Afghanistan minskade förbrukningen av fossila bränslen på basen med 90%. Detta då man annars kör generatorer på just fossila bränslen. Och att få tusentals liter bränsle till Afghanistans oländiga bergstrakter är inte det lättaste.
Priset på bränslen kommer förstås stiga generellt och med det försvaret och blåljusmyndigheternas (FBLM) kostnader för detta. Kostnaden är dock ett mindre problem i sig, utan problemet är tillgången. Vi vill inte i framtiden sitta i en situation där FBLM via marknadsmekanismen blir utprisade och polisen inte får köpt bränsle på den krympande marknad som peak oil kommer innebära. Polisen kanske kan ta cykel om man bara distribuerar ut små polisstationer överallt igen, men det är svårare att köra folk i ambulans med cykel…
Det väsentliga blir då hur FBLM kan säkra tillgången till sitt dagliga bränslebehov även efter effekterna av peak oil börjar bli allvarliga, antagligen efter 2020. Och till 2030 har antagligen exportmarknaden helt upphört. För de som inte tror att de fd exportländerna kommer prioritera sin egen befolkning så kan vi se på vad som skett i veckan – Ryssland stoppar exporten av bensin då det blivit brist i det egna landet. Nu är det olja vi importerar från Ryssland, inte bensin, men den dagen det blir brist på olja hos vår östra granne, så kan vi vara säkra på att man stoppar oljeexporten också.
Det finns faktiskt enkla lösningar för att se till att FBLM får tillgång till inhemskt bränsle.
Statens egen mark, t ex Sveaskog, eventuellt räcker det med Fortifikationsverkets egna 380 000 hektar mark, varav 100 000 ren skog, kan producera tillräckligt med biomassa per år för att förse våra blåljusmyndigheter och försvaret med sitt dagliga bränsle.
100 000 hektar skog producerar minst 500 000 kubikmeter biomassa om året. Det motsvarar 1 miljard kWh, eller samma energiinnehåll som i ungefär 100 miljoner liter bensin, diesel eller fotogen. (Ja, vid konvertering från biomassa till syntetiska flytande bränslen går en del biomassa förlorad, men mycket av förlusterna går att använda som spillvärme tillbaka till processen eller fjärrvärme/elproduktion.)
Staten kan via eget riskkapital finansiera ett inhemskt bolag som tar fram ett bioraffinaderi som via enkla processer som Fischer-Troph kan ta fram syntetiska biobränslen som syntetisk bensin, syntetisk diesel eller syntetisk flygfotogen ur denna skogsbiomassa. Teknik som både Sydafrika och Hitlertyskland klarade av. En sådan investering kostar några miljarder, och ger oss egen produktion av bränsle till FBLM:s dagliga drift. Även efter peak oil kommer polis, brandkår, ambulanser och försvaret att fortsätta fungera.
På köpet får vi etablerade anläggningar och ett företag som kan sälja motsvarande anläggningar till utlandet. Förutom att denna satsning naturligtvis betalar sig genom att FBLM köper allt bränsle på långsiktigt kontrakt med bioraffinaderiet och FortV och Sveaskog får viss garanterad försäljning av skogens avkastning oavsett den ekonomiska utvecklingen generellt, så kommer det kunna ge exportintäkter i form av att sälja bioraffinaderier utomlands.
Så det är bara att få tummen ur. FBLM kan gå samman och lägga fram detta som ett förslag till regeringen. Allt som krävs är beslut så har vi om några år minst en anläggning på plats.
I händelse av ofred behöver vi fortfarande ett strategiskt lager av fossila bränslen, som har bättre lagringshållbarhet, speciellt råolja, än vad syntetiska biobränslen har. Men det är minst lika viktigt att säkra att FBLM har bränsle till daglig verksamhet även i framtiden.
Så varför gör vi inte något sådant här? Feghet, okunskap och tron att “marknaden löser allt”. Plus att EU antagligen sätter käppar i hjulet då något sådant här måste upphandlas inom hela EU och inte får vara en inhemsk svensk affär där vi säkrar upp både biomassan, bioraffinaderiet och konsumtionen. Istället måste FBLM tvingas upphandla sitt bränslebehov på marknaden, även om bioraffinaderiet och biomasseproducenterna naturligtvis skulle fått betalt marknadsmässiga priser för sin produktion.
Möjligheten finns iaf. Att möjligheter går förlorade finns också. För när bränslekrisen väl är här för FBLM så är det för sent att agera. Det tar ett antal år att få något sådant här på plats, kanske 5-10 år.
50 kommentarer
Nu får du väl lugna ner dig några grader. Snuten har gjort mindre och mindre nytta de senaste 30 åren, och nu har de degenererat till att nästan enbart förfölja vanliga Svenssons. I ett krisande Sverige kommer jag ha nog bekymmer med att hålla familjen flytande, så det sista jag behöver är att bli förföljd av snutar också. Snutar som beter sig som ett frälse med egen bensin. Ser du inte själv hur snett tänkt det är? Jag skulle känna mig MYCKET tryggare om jag visste att alla i hela grannskapet var tungt beväpnade – an armed society is a polite society.
Har du förresten sett den där statistiken som visar att det är så farligt att vara snut? Det beror mest på att de är så dåliga förare att de krockar när de kör vårdslöst med sina snutbilar. Och dem vill du ge exklusiv soppa? Hahaha!
Jag har funderat på samma typ av förslag men med en annan presentation som borde gå hem i EU.
Det finns ingen anledning att hålla det exklusivt till statens marker när staten beskattar alla och dessutom är en hel de av tillväxten mera lämpad för annat än bränsle.
Att göra nånting nu vore ett erkännande av att det finns ett Problem. Du hör själv hur orimligt det blir att tänka framåt, bortom denna mandatperioden.
Låter man Marknaden ta hand om det här så kommer det inte att finnas ett träd kvar i Sverige inom 10 år. Men de tjänade bra med pengar under tiden.
Magnus Redin, att det skall vara statens marker är för att garantera tillgången i hela kedjan. Dessutom blir det "riskfritt" att bygga ett bioraff när staten garanterat köper in bränslet på långtidskontrakt. Risken med sådana satsningar är annars att man inte lyckas sälja sin produkt.
Kina bygger 2 PBR reaktorer, de ska bana vägen för deras vätgasekonomi efter oljans epok.
Vid 850C blir det lönsamt att producera vätgas, deras första är två små moduler på 250MWt styck. 100 ton vätgas per dygn och modul om man optimerar för bränsleframställning. Det kommer dock bli huggsexa om CO2, för kolets skull.
Bränsleceller kommer aldrig bli det som står för majoriteten av fordon, syntetiska bränslen kan ersätta befintliga rakt av. Med väte kan man bygga alla dagens fossila kolväteföreningar utan problem.
Hittills har det inte varit lönsamt att tillverka syntetiska bränslen, naturgas krävs för H2 framställning, visserligen billigt men oljan är billigare än.
Usa kör samma spår som Kina,gaskylda triso bränsle. Vinnaren av NGNP ska utropas i år, franska Areva är ute. General atomics med universiteten förväntas vinna.
Jag minns när alla skrattade åt Bush med hans vätgasekonomi, nu strävar både Usa och Kina åt det hållet. Det krävs billig processvärme, hittils har man använt naturgas, men det är ju en övergående väg till H2.
Island kan framställa H2 ännu billigare. H2+CO2, där har vi grunden till allt bränsle i framtiden. en fördel är ju om man tar CO2 från tex en flispanna.
Har någon ens sett en antydan till att staten tänker mer än 4 år framåt i detta land? Vi kommer stå där med arslet fram och vara i klorna på de länder som tänkte till i tid.
2015 kommer Kinas reaktorer starta, de två första av hundratals planerade. Usa siktar på runt 2020, det är en ganska lång tid.
EU verkar satsa förnyelsebart mest. Vi kanske vet vem som valde rätt om säg 6-7 år? Oljan lär kosta över $200 om 5 år med dagens trend, naturgasen lär ha flerdubblats i pris.
Vid ett fördubblat naturgaspris blir vätgas från uranoxid billigare, torium kanske halva priset per ton H2. Blir Kinas projekt en framgång lär vi se en hel del pengar från oljebolagen satsas på gen4 kärnkraft. De vill ju sälja bränslen även i framtiden.
Forna konkurrenter blir vänner.
Klart är dock att det man tankar vid pumpen kommer bli mycket dyrare vad vi än väljer för teknik. Island kommer bli nya saudi i en vätgasekonomi.
Tyskarna saknade olja i WWII.
Det tog inte dem tio år att hitta på alternativ.
Gengasen var väl vårt svar på bensinbrist-det var inget som man plockade från nån hylla i skogen.
Vi är nog mer flexibla om det krävs när det krävs!/Oppti
En bekant har börjat höra sig för, för att installera gengasdrift på bl a sin bil. Då fick han veta genom diverse myndigheter att gengasdrift bara var tillåten på veteranfordon, d v s fordon äldre än 30 år.
Är det möjligt eller har han missuppfattat det hela. Någon som vet ?
Folk pysslade med gengas långt före andra världskriget, tekniken var utvecklad och användes under 1930 talet.
Får vi ordentligt med betalt så kan vi skogsägare förse snutbilarna med så mycket bränsle de behöver.
Har för mig det började med elbil innan det blev förbränningsmotor. Jag tror på någon sorts hybridbil el och någon gas kanske metangas eller annat som bildas vid förmultning. Hade inte varit fel med metangas då kunde man spara slantar äta mycket lök vet inte riktigt om den måste komprimeras eller om det räcker fjärta i en burk för framtida behov?
För att förekomma peak oil,s obehagligheter borde snutbilarna drivas med generatorgas redan nu.
Varför vänta.
Det lär bli högt tryck på skogen med cornus drömsamhälle, biokraftverk, bränsle, pappersmassa.
Kommer skogen klarar av ett ökat uttag? Vill vi ha det så?
Vi klarade oss i ww2 med veden, då var vi många färre och med lägre krav på komfort än idag. Sorry cornu jag sågar din vision som orealistisk. Men det är klart du får väl ribba vid tanken att din skog ska öka i värde?!
Sen skulle staten lätt kunna beslagta privat skog som de gjorde i ww2.
Skogsägaren blev statare 🙂
Man får satsa på snabbväxande lövträd som hybridasp (20-25 m3sk/ha/år, 20-25 års omloppstid) eller hybridpoppel (40-60 m3sk/ha/år, 15 års omloppstid) så kan man mångdubbla uttaget av biomassa.
HUr man än vänder och vrider så behövs det MARK för framtida energiutvinning.
Bygg bionukleärt, mycket mer skogsprodukter och mycket mer el och värme från kärnkraft.
Snart blir det dags att bygga små kärnkraftverk för att frigöra flis och ersätta avfallsförbränningsanläggningarna som inte kommer att ha sopor att elda när allt återvinns eller blir biogas.
10:44, jag säljer redan min egen skog via egen förädling för energi till betydligt högre pris än jag annars skulle få. Vad jag skrev om ovan var bara att säkerställa att FBLM skulle få bränsle i statlig regi från skog till tank. Inte att de skulle köpa av mig.
För övrigt kommer efterfrågan på pappersmassa minska med den ekonomiska tillbakagång som peak oil innebär globalt, så det blir inget problem att frigöra tillräckligt med virke för att fixa bränsle till FBLM.
Jag har råkat vara på några investerarträffar rörande energi sektorn och det framkommer tydligt att skatteintäkter och energibesparingar går på tvärsen (kortsiktigt i alla fall).
Ang amerikanernas FOB (Forward Operating Base) så har GAO kommit fram till att en liter soppa levererad on-site i Afghanistan kostar 100 dollar. Därmed satsar mam på sol och vindkraft, MEN också på effekt-och energilagrande metoder t.ex. med hjälp av svänghjul. Förnyelsebar energi är typiskt fluktureande. Ta t.ex. Vindkraft … Om flera vindkraftverk på en gång utsätts för en vindby så börjar alla på samma gång att leverera in energi på nätet. Denna effektökning (energi per tidsenhet) kan inte nätet ta upp och den måste i värsta fall brännas bort i resistorstationer… Dvs elda för fåglarna. Likaså om vinden temporärt dör ut så måste förbrukarna på nätet försörjas och har man inhen metod att lagra energin kortsiktigt, mellan 0-15 minuter, så måste man hantera detta. Detsamma gäller solenergi och kallas för "Cloud mitigation" dvs när moln kommer och försvinner måste man hantera detta. Det finns svenska lösningar på detta, men så läge det inte är Vattenfall och ABB som äger dessa kommer vi knappast att få se någon förändring.
Magnus, vad tror du om NGNP, vilket förslag tror du vinner?
Obamas energiminister verkar gilla tanken på HTR–>vätgas.
Jäkligt spännande tider egentligen, för det kommer krävas stora kliv framåt i takt med att defaultläget ändras. Grunderna lades på 80 och 90-talet, vi får se om det är mer lägligt att köra vidare denna gång. IFR var 2 år från byggstart när Clintons regim lade ner denna. Big oil troligen, vi hade låga priser på olja hela 90-talet.
"En sådan investering kostar några miljarder, och ger oss egen produktion av bränsle till FBLM:s dagliga drift."
Lasse, du är ju tokig! Har du ens en blekaste aning om hur många snygga skor man kan köpa för så mycket pengar?! För att inte tala om att man istället skulle kunna bygga en fin och trendig lokal att ha modevisningar i – nu när Stockholm kommer att få två större välbesökta arenor – som man dessutom skulle kunna bygga om varje år för att skapa en känsla av förnyelse. The show must go on!
Förresten så har jag sett att det finns andra sätt att få energi på i massvis med filmer som handlar om framtiden. Hur skulle man annars kunna driva alla flygande bilar och rymdskepp?! Det säger sig självt att de ju måste drivas av något. Det känns ju lite trist att jag ska behöva skriva självklarheter på näsan på dig, men måste jag så gör jag det. Men för Yves Saint Laurents skull – tänk Lasse, tänk!
FT-diesel från kol klarade både Hitler och Sydafrika – FT-D från biomassa är betydligt krångligare, DME är troligen bättre – och staten har satsat stort på detta i bl.a. Piteå och Värnamo – var har du varit de senaste 15 åren?
Det är heller inte alla som tror att länder som Nigeria, Venezuela, Aserbadjan, Kazakstan, Angola mfl kommer att prioritera olja till sin egen befolkning när världsmarknadspriset lockar med stora exportinkomster.
Björn Gillberg är väl inte entreprenörstypen direkt, men frågan är om han inte ligger väl tajmad den här gången.
Värmlands Metanol skall börja bygga i höst och vara färdigt 2014.
http://www.varmlandsmetanol.se/
Då har han haft ganska många års startsträcka. VSB.
13:18, jag har skrivit många inlägg om DME, var har du varit de senaste åren?
Men vare sig polisens eller ambulanshelikoptrar flyger på DME, polisbilar kör inte på DME (eller metanol), flygvapnet flyger inte på DME och försvarets fordonspark kör inte på DME.
I princip är det bara AB Volvos tunga dieselfordon producerade från 2010 och framåt som går att köra på DME.
J, FT från biomassa är krängligare, men om man har en garanterad kund i form av FBLM så bör man våga satsa.
Möjligen kommer en del nyare brandbilar baserade på Volvo-bilar kunna köra på DME, men hur många brandbilar är Volvo?
Metanolen skall väl låginblandas i fossil bensin och diesel, dvs är värdelös utan fossila bränslen, iaf i nuvarande fordonspark.
Anonym 12:31, jag är inte inläst på NGNP så jag har ingen åsikt om de projekten.
Rent allmänt hoppas jag mest på LFTR och medan de utvecklas en omgång traditionella PWR/BWR. Även reaktorer som baseras på blykylning är intressanta. Jag är inte så förtjust i heliumkylda pebbe bed reaktorer då helium är en bristvara.
Jag hoppas att de stora stenrika elbolagen som har hovat in pengar bygger en ny generation kärnkraftverk typ ACR-1000/ESBWR/AP-1000 och att ett antal svenska företag blir nya komponent och systemleverantörer och sedan att vi får igång forskning och teknikutveckling för en eller två utvecklingsriktningar. Strax innan Fukushima skrev jag en lång lokal moderat motion om en önskvärd utvecklingsriktning för bred politisk och ekonomisk nytta, dålig timing…
Även IFR är lovande, det finns många möjligheter och för lite investeringar till nytta för nästa generation. 🙁 Grattis till dem amerikanska kol/olja/gas lobbyn till avvecklandet av amerikansk upparbetning och sedan stängandet av IFR, ni avlägsnade ett långsiktigt hot mot affärerna och påverkade med historisk signifikans.
Apropå lobbande har de kontakter jag har haft med svensk oljelobby varit mycket positivare men vem tackar Preem för att de lägger hundratals miljoner på talloljedieselprodukton utan statsstöd? Som för mycket annat finns den framkomliga vägen i att hitta hur de etablerade industrierna kan navigera sig genom tiden efter peak oil, de lär vara synnerligen medvetna om trenderna på oljemarknaden så jag räknar dem inte som en "fiende".
Termokemisk produktion av vätgas vore riktigt bra men innan det är utvecklat tror jag på elektrolys av nattel och helgel från vindkraft och kärnkraft och även vätgasproduktion när det blåser bra dagtid. Det som kan få det ekonomiskt är att även använda syrgasen som produceras, t.ex. för kvävgasfri förgasning av biomassa och sedan använder man syntesgasen ihop med vätgasen för att syntetisera bränslen och mera värdefulla kemikalier.
Det här området tänjer över investeringar och satsningar på 1 – 20 år där mycket har en startsträcka på 5 – 15 år.
Gillberg har lovat runt och hållit tunt länge nu.
Har han fortfarande trogna följare?!
Metanolkonvertering av bilar är bara lite svårare än etanolkonvertering, producerar man lite metanol är det dock enklare att låginblanda i den vanliga 95 oktans soppan. Tar det sig blir det någon gång dags för sprit-95 med mestadels metanol och en del etanol och tillsatser.
DME är ett lika snällt bränsle som LPG(gasol) och nästan alla fordon kan byggas om för DME.
Tröskor som körs få timmar om året, skogsmaskiner långt ut i obygden, specialfordon, och militära fordon som stridsvagnar osv körs bäst på diesel som är lätt att hantera och lagra. Jetmotoreres perfekta bränsle är fotogen. Alltså är det klokt att bygga fabriker som ger de specialbränslena.
Finns soppan är det ganska lätt att ordna resten.
För att fixa soppan behöver det finnas råvaror och mycket kapital till fabrikerna.
Gillberg lever nog gott på konsultande och det förefaller som om hans metanolidé äntligen kommer rätt i tiden.
Det mest obegripliga med Gillberg är att han är så glad över att han en gång i tiden var med och välte ett kol till metanolprojekt i Nynäshamn. Ett klimatmässigt kasst projekt och det hade troligtvis dödats av 90 talets period med låga oljepriser men om det hade byggts hade det varit helt ljuvligt för konvertering till biobränsle.
Som alla andra som får ihop investeringar önskar jag Gillberg all lycka med värmlandsmetanol.
Magnus, har du läst om ahtr? Det är i stort en PBR med salt istället för helium.
I Usa är de tveksamma till helium, CO2 och kvävgas förs fram som en ersättare och numera FLiBe och FLiNak.
Helium är inget måste i en HTR, det är det bästa. Man kan bygga den med många olika kylmedel, gaser som vätskor. Helium lämpar sig dock eftersom det är en inert gas och medger direkt driven heliumturbin för brayton.
Nix, jag har inte läst om ahtr, ser intressant ut, det kan vara ännu en teknik att vara optimistisk om.
Med tanke på hur EU är uppbyggt blir det svårt för den svenska staten i samarbete med industrin att göra de stora tekniksatsningarna, som krävs för att vi ska få en inhemsk drivmedelsproduktion. Enligt den rådande nyliberala ideologin ska vi ha en nattväktarstat. Till exempel tycker Alliansregeringen att det är marknaden som ska bygga nya kärnkraftverk i Sverige.
Men det blir en annan femma om vi går ur EU och tillåter att viktiga samhällsfunktioner och naturresurser ska vara i statlig ägo.
Magnus, en länk att bokmärka:
http://www.nuc.berkeley.edu/pb-ahtr/
Det är gamla rävar från ORNL mfl som satt ihop detta. Som ett första steg från lwr är det bra mycket säkrare och effektivare.
LFTR och annat ligger längre fram i tiden rent tekniskt. AHTR skulle kunna bana väg för LFTR tex. Tänk dig metanol kapaciteten hos en sån reaktor, jämfört med ved..
Anonym 14:27, vedens funktion är att ordna kol eller snarare CO, kolmonoxid, till bränslesyntesen. Växter är billigare kolinsamlare är fabriker som extraherar CO2 ur luften och förgasningen ger ett energiöverskott, dock är gasen knepig att rena.
Rent ekonomiskt är det möjligt att förgasning av kol, extra seg olja från Venezuela eller raffineringsrester ger billigare CO men flera av de råvarorna innehåller med svavel än träflis och mycket tungmetaller så det är inte säkert.
Eftersom vi behöver lämna kvar kolet i marken obrutet och växter är billigare än koldioxidinsamlingsfabriker räknar jag med ett mycket långt samarbete mellan skogsbruket och kärnkraften, om tekniken tillåts utvecklas.
Just nu kan inget konkurera med naturgas i områden med få gaskonsumenter, det är med naturgas som det mesta av världens metanol produceras. Men den rean tar snart slut och precis som för kol behöver gasen lämnas kvar i marken så länge som möjligt.
Det finns förresten bränslen som är viktigare än bränslen till blåljusmyndigheterna om vi utvecklar biobränslena vidare, nämligen bränslen till traktorer, skogsmaskiner, motorsågar och lastbilarna som sköter logistiken.
För de åkerodlade biobränslena och vissa skogar behövs det även vätgas för att syntetisera kvävegödning och det behövs även smörjoljor till alla maskiner.
Magnus, en stor (2.4GWt) reaktor skulle kunna producera 800 ton vätgas per dygn. Att hitta CO2/CO lär inte vara svårt, närmsta biobränsleverk tex.
Skalan på detta är lågt över vad Gillberg har för vision. Säg att man kan producera 1000 ton syntetisk bränsle per dygn, utan att elda ett enda träd för processen. Kolet tar man från biokraftverkets panna som ändå skulle skapat denna CO/CO2.
Troligen kommer dock inga 2.4GW reaktorer byggas utan mindre moduler i kombination med kraftveärmeverk. Den värme som inte behövs till vätgas skulle man kunna skicka till biokraftverkets turbin. Eller köra i en heliumturbin direkt vid rektorn.
900C medger upp till 40% effekt ur rankine. Man kunde faktiskt höja effekten på biokraftverket således.
Kan man bara ta klivet vidare mentalt finns alla möjligheter att mildra energibristen. Du ska se att nöden inte har någon lag. Skog, torium och uran, vi har 2 av tre bränslen. Norge har det tredje.
Magnus, att jag talar om FBLM här beror på att främst inom försvaret så är livslängden på fordonssystemen 40-50 år (t ex för stridsvagnar och flygplan), och det behövs alltså en strategiskt långsiktig plan för drivmedelsförsörjning, då dessa fordon inte har samma omsättningstakt som t ex personbilar.
Dessutom har svenska staten både primärproduktionsresurser (=skog) och mark de kan upplåta för bioraffinaderier, så det är relevant att diskutera ett helhetsgrepp för samhällstjänsternas bränsleförsörjning.
Man kan å andra sidan se att t ex större skogsorganisationer, t ex Södra, ordnar egna fabriker för produktion av de egna entreprenörernas bränsle, vilket ju redan nästan sker då man väl har en biobränslepilot (minns inte om det var DME eller syntetisk diesel) i Södras regi om jag inte minns fel.
Angående var pengarna finns och var staten satsar på att reglera, så var det i 16- och 1700-talets Bergslagen så, att Kungl Majestät bestämde priset på träkol per dekret (under tillverkningskostnaden ibland), men lät marknaden bestämma priset på brukens produkter.
Anledningen var att det var lättare (=mindre svårt) för överheten att tvinga allmogen att arbeta för underpris, än att skaka fram riskkapitalet som behövdes för att bygga och driva bruken.
Man kanske kan gissa att det blir något liknande igen, dvs en dålig affär att leverera skog med leveranstvång till statligt fastlagda priser, och en bättre affär att stå för riskkapitalet åt industrianläggningarna som förädlar till bränsle.
Jag var kanske lite otydlig – de senaste 15 åren har staten satsat stora pengar på att utveckla förgasningstekniker för bränsle. Om det sen blir FT eller DME eller ngt annat var inte det viktiga.
Sen ÄR faktiskt de flesta brandbilar Volvo, liksom att flera andra tillverkare har betydligt längre erfarenhet av fossil DME än Volvo – men det är en annan femma.
Svårigheten ligger fortfarande i att få till förgasningen. Värnamo gav upp, Choren går på sparlåga sedan Shell drog sig ur, endast Chemrec går framåt – så länge de kan jobba med svartlut – ren biomassa är betydligt svårare.
Anonym 15:10: "Att hitta CO2/CO lär inte vara svårt, närmsta biobränsleverk tex.", ja just det förgasning av biomassa…
Det är precis därför som jag har gått runt och tipsat diverse moderata kompisar i Linköping om att det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket som planeras behöver ha en rejäl granntomt i reserv för en framtida biobränslefabrik.
Cornu, jag bryr mig inte så mycket om vem som bygger och driver anläggningarna så länge som de byggs och det helst finns en aktiv konkurrens som utvecklar branschen. Bränslet som produceras behöver inte heller öronmärkas för Sveriges interna behov, bara volymen blir rejäl. Marknadsihopklappningar som begränsar handeln kan vi ha senare om de nuvarande strukturerna inte håller ihop, de uppstår troligtvis spontant.
Finns det rejält med lönsam produktion och rejäla bränsleförråd med lagringsduglig fossilt eller helsyntetiskt bränsle för det militära försvaret och civilförsvaret är jag helnöjd. Jag tror inte på att driva en krigsinsats med kontinuerlig produktion utan bränsle är mera som ammunition att lagra inför en mobilisering.
Jag tror inte på att konvertera flygplan och stridsfordon till andra bränslen. Ambulanser, sopbilar och hemtjänstfordon som används kontinuerligt är en annan sak, dock måste de fordonen ha motsvarande bränslelager eller lagringsdugliga reservbränslen t.ex. kombinationen biogas och alkylatbensin.
Island skulle ju redan idag kunna producera syntetiska bränslen via processvärme. Värmen är ju "gratis".
Man undrar hur höga temperaturer man kan få ut från vulkaner, tex genom att värma saltsmältor. De behöver ju inget bränsle för att få värmen.
Vatten-jod/svavel process och CO2, där har du metanol. De lever ovanpå en HTR..
Kanske är det svårt att fixa värmeöverföringen dock? Leda ner en gas i lava? Saltsmältor kokar vid 1400C, hur varm är lavan?
Island skulle kunna bli test plats för HTR processen utan att klyva en enda atom. El via heliumturbin och processvärme till vätgas.
Anonym 15:37, ja det är svårt att ordna värmeöverföringen.
Island har haft ett projekt för att försöka göra sig fri från oljeimporten, jag hoppas det har överlevt kraschen. Det svåraste och viktigaste är bränsle till fiskefartygen och lastfartygen.
Magnus, det svåra är nog att hitta en stabil ström av lava, det flyttar sig vad jag förstår. Det finns metaller som klarar över 2000C utan att smälta så skulle man hitta en lavasjö så kunde man bygga ett kärl för värmeväxling, lava är varmt men det ligger under 2000C.
Jod-svavel processen är sluten och återanvänds, inga kemikalier förbrukas. Island vore ju det ultimata exemplet om man vill bevisa att detta fungerar. 1000-1600C gratis, långt över 850C som krävs.
En lavavärmeväxlare 🙂 Där har vi det.. CO2 borde hittas på Island och vatten har de garanterat. Istället för vätgasexport är metanol en enklare form att distribuera .
Som jag ser det är värmeväxlingen det enda som behöver lösas för Island, resten är utvecklat på ena eller andra sättet.
Vi snackar om potentiellt 10 000 tals GWt ur marken. Gulp så fick big oil ont i magen..
Deet känns som om gamle "Starvid" går lös här i tråden. Har aldrig stött på någon med större Hurra-mössa…
De där försöken med bränsle från cellulosa har väl haft usla resultat? I princip så dåliga att de inte varit seriösa alternativ? Eller är jag felinformerad därvidlag?
Tobias Wallin
Tobias, etanol från cellulosa är hitintils en besvikelse, först en dyr kemisk process med syntetiska enzymer och därefter en energikrävande destilering.
Det var som tusan. Trodde jag läste kommentarerna på NT, men det var ju Cornus blogg. Tillbaka till ämnet, tror jag läste att australien tagit in tillgången på olja i sin framtida försvarspolitik? Betyder detta att stora militära insatser inte kan ske långt från ekvatorn? Betyder det att ryssland kan räkna bort en massiv insats av marktrupper som scenario? Kan det betyda att vi i framtiden får en mer och mer decentraliserad polis,brandkår, sjukvård? (Det senare står i bjärt kontrast till de senaste 15 årens utveckling.) Om man föreställer sig ett decentraliserat system och höga bränslepriser, kommer inte det automatiskt att motverka BNPs ökning? (100 000 utryckningar á 40km á 4:-/km bränsle är väl bättre för BNP än 100 000 utryckningar á 20km?)
Bara frågor, ständigt dessa frågor, aldrig några svar. (som man gillar)
Ja lösningar som inte innebär etanol eller vindkraft är ju hotfullt och ses med skepsis.
Att framtidens kärnkraft skulle lösa bränslefrågan vill ju inte miljömuppar ta till sig, men tråkigt nog för er är det just den vägen vi går emot.
Det är väl bra om någon av oss har framtidstro fortfarande, om alla skulle vara bakåtsträvare som er lär ju landet gå under inom 10 år.
Teknik kräver hjärna och hårt studerande, det är ju ni kommunister emot. Ni vill ha en dum hjärndöd pöbel att styra över.
Ett bra förslag, men inte enbart myndigheterna bör ha en garanterad tillgång till drivmedel. Jag vet inte vad statens självkostnadspris för det här kan bli, men för att medge medborgarna oavsett ekonomi en viss möjlighet att nyttja motorfordon så kunde man tänka sig att från ytterligare en del av statens mark ta biomassa till syntetiskt drivmedel åt folket. Detta skall säljas till statens självkostnadspris och mot ransoneringskuponger (icke individuella, vad jag gör med min ranson angår inte staten, säljer korten, kör upp, eller samlar korten på hög till ett nödläge) i normalfallet, men vid krig eller annan nationell nödsituation kan denna produktionskapacitet omgående tas i anspråk för det allmännas behov.
Det må vara hänt att det inte skulle bli många liter bränsle per person och år, men varje litet bidrag till medborgarnas rörelsefrihet i en alltmer pressad ekonomi vore givetvis av godo.
i artikeln ställs en fråga.
"Så varför gör vi inte något sådant här? Feghet, okunskap och tron att "marknaden löser allt". Plus att EU antagligen sätter käppar i hjulet då något sådant här måste upphandlas inom hela EU och inte får vara en inhemsk svensk affär där vi säkrar upp både biomassan, bioraffinaderiet och konsumtionen."
Jag hävdar att svaret ligger i den svenska korporativismen som gör förändringsarbete så otroligt tungt.
Det finns faktiskt ingen fri marknad vad gäller arbetskraftssidan i Sverige. Mer än för bloggare och andra udda existenser.
Den som vill driva frågor om vilka verksamheter som ska investeras i – där det i ett senare skede kommer att behövas arbetskraft – får alltså göra det, men acceptera att sitta i samma situation som ägaren till Medanalys, Vinsäljande Ica-handlaren Franzén, Daghemmet Pysslingen-pionjärerna och en handfull andra.
Och det beror ju enbart på att organiserade pantade svenskar inte fattar att förändringar måste förberedas och inledas. Korkskallar kräver att det ska finnas färdiga lösningar när de behövs,men lösningarna ska inte märkas under tiden de byggs upp.
Det blir hela tiden fråga om att simma i lim för den som vill få folk att acceptera förändringar.
Tobias Wallin
EU blir inga problem. Det monstret kommer att vara historia om några år. Skriften står på väggen. Europa går mot splittring och nationalstater igen. Processen har redan börjat. Medborgarna blir allt mer missnöjda och skeptiska med unionen.
anonym 22.48 Problemet med EU:s sammanbrott är att en sådan best inte dör stillsamt. Den skada EU:s död kommer att göra är av sådan art att det är för sent att försöka förbereda sig när den redan sker, då måste man redan vara förberedd så att man såväl som individ som som nation har en chans att rida ut syndafloden.