Som alla vet så är det sparande och investeringar som bygger en hållbar ekonomi och ger stabilare ekonomisk tillväxt.
Initialt ökade sparandet och amorterandet av skulder i Sverige när finanskrisen startade. Men efter ungefär ett halvår på rätt sida så vände svenska folket över i våras igen och har sedan fortsatt att skuldsätta sig.
Konsumismen och livsstilen baserad på lånade pengar fortsätter. Svenska hushållens skuldsättning ökade med netto 47 miljarder under tredje kvartalet. I snitt ökade varje svensk, nyfödd till pensionär, sin skuldsättning med drygt 5000:- SEK under Q3.
Detta är naturligtvis inte hållbart. Alla skulder måste betalas på ett eller annat sätt. De flesta hoppas att det blir just det där andra sättet. Att någon annan får betala, till exempel kollektivet via inflation eller skattebetalarna genom att rädda krisande banker.
Sverige har inte följt utvecklingen i USA, utan ligger ett steg efter. Vår bostadsbubbla har inte spruckit än, men vi gör nu precis samma misstag som befolkningen USA gjord i början av decenniet. Med hjälp av låga räntor lånar vi till konsumtion och blåser vidare vår bostadsbubbla.
Skillnaden mot USA kommer vara att när Sverige väl kraschar framöver så berör det inte världsekonomin speciellt mycket och ingen kommer bry sig särskilt mycket om att stödja oss. Resten av världen kommer fortsätta köra vidare, medan vi får sitta här och klia oss i huvudet och undra vad just vi gjorde för fel…
Vi kan börja med att införa lagkrav på t ex 30-30-30-regler. För att få ta lån skall 30% kontantinsats vid bostadsköp gälla. Högst 30 års amortering. Max 30% av inkomsten får gå till kostnaderna för boendet. Något liknande bör även införas för konsumtionslån.
I övrigt har Ekonomistas en bra graf över vilka som fått se sin inkomst drabbas mest av finanskrisen. Det visar sig att det är de rikaste som drabbats hårdast. Rent av drabbats alls. Den procent som hade högst inkomst har fått se inkomsten falla, men i stort har inte inkomsterna eller ens inkomstutvecklingen drabbats bland de breda massorna.
Så snarare har klyftorna i samhället minskat pga finanskrisen, åtminstone om man tittar på inkomst. Förklaringen ser man också i samma graf. Det är de få procent som får större delen av sin inkomst från aktier och andra finansiella placeringar som fått dra ner sina inkomster. De hade å andra sidan kraftigt höjda inkomster under de goda åren 2005 – 2007.
7 kommentarer
"USA har inte följt utvecklingen i USA". Du menar nog att Sverige inte har följt utvecklingen i USA.
Jag har en fråga om din enkät till höger. Jag antar att "kSEK" är förkortning för "tusen SEK". Tio procent av de som svarat har alltså en aktieportfölj på mer än 10 000 000 SEK. Mer än tio miljoner svenska kronor! Kan det stämma eller har folk missförstått svarsalternativen? Eller är det jag som fattat fel?
TGL, nej, det stämmer antagligen någorlunda. Det ligger i linje med tidigare undersökningar jag gjort om t ex totalt förvaltat kapital.
Bra förslag.
Jag yrkar även för en kapitaltäckningsgrad runt 20% för att minska risken. Vill en bank ha lägre krav så får de låna ut sin egen valuta/egna skuldväxlar.
Det innebär att en krasch i tex Swedbank lätt kan städas ur systemet om deras krisvaluta fallerar. Fordrinar i SEK har en täckningsgrad om 20% så där blir totalen av fordringar mindre riskfylld för staten/RB att ärva.
Kombinerat med ditt förslag så tror jag att vi får ett lite dyrt, men robust, system. Bankers risker måste isoleras till bankerna mer än de gör idag. Som det är nu så är det värsta som kan hända att staten shoppar teckningsrätter i bolaget och ger ut nödlån via RB. Svenska folket kommer inte heller krossa rutor i protest mot det eller hota styrelsen så då kan man grisa hur man vill.
Självklart beror det på missuppfattningar, skriva 10 000 ksek är som upplagt för missförstånd, en mer korrekt undersökning hade varit att skriva ut det i text, t ex mer än tio tusen, mer än tio miljoner osv.
Om jag minns rätt vid nån undersökning för några år sen så fanns det 40,000 $-miljonärer i Sverige dvs ungefär 0.4% av Sveriges befolkning. Att cornu tror att 10% av hans läsare har över 10 miljoner tyder snarare på att cornu gärna skulle vilja att så var fallet men den som har en liten gnutta kritiskt tänkade förstår direkt att det inte är möjligt.
Du får skilja på läsare och de som svarar på enkäten.Två helt olika saker.
Resultat från tidigare enkät:
http://cornubot.blogspot.com/2008/10/hur-stora-ln-har-du-p-bostaden.html
Där var det 21% i intervalet 1 – 10 MSEK och 2% med mer än 10 MSEK.
Att majoriteten ligger i intervallet 100 kSEK – 1 MSEK är iaf konsekvent.
Vilka positioner har du tagit, så att du får montär avkastning på det faktum att vår bostadsbubbla inte har spruckit än?