finanskris

Börserna går nedåt i Asien under torsdagsmorgonen. Gårdagens börsfall i Stockholm var det största på ett år enligt media, men i USA tog börserna det rätt lugnt. Krisande schweiziska storbanken Credit Suisse får ett räddningspaket i form av lån om över 550 miljarder kronor och marknadsräntorna fortsatte att falla medan guldet steg.

Stockholmsbörsen rasade alltså med sin största nedgång på en enskild dag på ett år enligt media, dvs jag har inte dubbelkollat och vet inte om det gäller alla eller ett specifikt index. OMXS30 gick -4.10% och OMXSPI gick -3.79%. Kronan föll mot dollarn och går på 10:59 SEK för en USD men är stabil mot euron på 11:22. En CHF går på 11:39 efter att den schweiziska valutan har fallit på grund av oron över den vanskötta globala storbanken Credit Suisse.

Guldpriset hittas på 652:- SEK per gram.

Marknadsräntorna faller och i USA noterades nya årslägsta på både tvååringen och tioåringen, så obigationsmarknaderna stiger, iaf för amerikanska statsobligationer. Även den svenska tioåringen backade enligt Trading Economics, liksom de flesta länders räntor.

Medan det var kris och panik på börserna i Europa, med Sverige som bäst i klassen, så tog USA det spretigt men relativt sett lugnt. S&P-500 backade -0.70% och Nasdaq 100 med teknikbolagen gick +0.42%.

Credit Suisse får ett räddningspaket om 50 GCHF, eller drygt 550 miljarder svenska kronor. Eller får och får. Man får ett lån från den schweiziska centralbanken. Huruvida detta räddar banken återstår att se. Banken är en av världens största banker och klassas som en av trettio globalt systemviktiga banker. Skulle CS gå omkull blir det inget bra även om många förstås kommer gotta sig tills finanskrisen klockar dem mellan ögonen.

Att Credit Suisse varit på fallrepet har varit känt sedan länge. Aktien föll -24.24% igår men har på ett år fallit 76% och på fem år 90%. Det är väl först nu det börjar spekuleras i en akut kollaps, och därav kommer ett första (?) räddningspaket först nu.

Denna vända vill nog inte centralbankerna låta det hela eskalera till en ny global finanskris, utan storbankerna kommer räddas kosta vad det kosta vill, och det så fort som möjligt. 50 GCHF är dock inte ett stort räddningspaket sett till hur mycket tillgångar hos banken som är i skakning.

Men vi får se. Bollen är ovan i amerikansk fotboll.

I Asien är man i alla fall negativa trots den påstådda räddningen av Credit Suisse.

ASX 200 -1.48%, Hang Seng -1.66%, KOSPI -0.16%, Nikkei 225 -0.80% och Straits Times -0.77%.

Idag ska ECB ge sitt räntebesked och det blir väl ett första test av om centralbankerna ändrar sina penningpolitik på grund av bankkrisen. Tidigare väntades banken höja med 0.50 procentenheter.

Riksbanken kan komma att skugga ECB här och agera på ett motsvarande vis, även om det finns de som menar att Sveriges Riksbank behöver chockhöja med en hel procentenhet pga den skenande inflationen.

Nu försöker dock Riksbanken hävda att KPIF ignorerar räntans effekt på inflationen, men räntan hamnar i allt, då de flesta verksamheter har skulder och kapitalkostnader, så räntan slår inte bara mot hushållens bolån, utan mot speditörernas kapitalkostnader för lastbilar, ICA-handlarnas kapitalkostnader för varulagret osv. Detta i sig drar förstås upp KPI, och kommersiella lokalers hyror har höjts med KPI sedan årsskiftet och ökar kostnaderna för i princip alla företag.

Mer räntehöjningar kommer alltså driva på även KPIF med viss fördröjning, men kan t ex förklara att KPI-inflationen steg i februari trots fallande energipriser. Det är helt enkelt Riksbanken som är ute och härjar och höjer allas kostnader via högre ränta, vilket iofs är så nationalekonomerna har tänkt det ska fungera – genom att öka allas kostnader ska man få stopp på kostnadsökningarna! Ja, är du inte nationalekonom så kan detta vara svårt att förstå.

Tillägg: DEt uppges på Bloomberg att amerikanska centralbanken Federal Reserves krispaket kan injicera 2 000 miljarder USD som likviditet in i banksysstemen. Eller 21 000 miljarder svenska kronor om man så vill. Buy the dip?