Börserna höll emot kring bankkrascherna i USA, men just bankaktier rasade. Rasade gjorde även räntorna med rekordartade nedgångar, så en diversifierad portfölj med obligationer fick kompensation. I de asiatiska tidszonerna är dock börserna ner nu under tisdagsmorgonen.
Stockholmsbörsen föll med -1.62% för OMXS30 och -1.64% för OMXSPI. Den svenska kronan stärktes något men förblir på 11:36 SEK för euron svag. Dollarn går på 10:62 SEK och guldpriset agerar hedge och hittas på 652:- SEK per gram.
Något som också agerar hedge är statsobligationer och andra obligationer som skuggar statsräntorna. När räntan faller stiger värdet på obligationer och anledningen till att marknadsräntorna föll var helt enkelt en flykt till trygghet och ökat köpintresse för obligationer. Ligger man i amerikanska börsindex samt obligationer så kan man rent av blivit på pappret rikare de senaste dagarna.
Den amerikanska 2-årsräntan är nu nere på 4.03% och har därmed rasat en hel procentenhet. Tioåringen är nere på 3.55% och ner över en halv procentenhet. Nedgångarna ska vara rekordartade. Svenska tioåriga marknadsräntor ska också vara ner med -0.45 procentenheter på en vecka – Trading Economics anger -0.44 för USA – vilket också förklarar varför inte kronan stärks. Man kan på TradingEconomics data se vilka länder som har skräpstatus och inte får sänkta räntor. Dit räknas t ex Ryssland, Colombia, Mexico, Sydafrika, Pakistan mfl.
Förväntningarna är nu att centralbankerna ska sluta höja räntorna, eller justera sina så kallade räntebananer och ponduspostuleringar om eget framtida agerande. Dock kan centralbankerna fortsätta att bedriva sin penningpolitik baserat på en enda datapunkt, inflationen, så vi får se om förhoppningarna är uppblåsta.
De amerikanska börsindexen höll emot. Nasdaq 100 gick rent av +0.79% där exempelvis samtliga FAANGST-aktier steg. S&P-500 backade med måttliga -0.15%. Däremot rasade Dow Jones US Banks Index med -7.32%. Börsnedgångarna är än så länge alltså isolerade till banksektorn och även svenska bankaktier hängde på med nedgångar i storleksordningen 3 – 4% under gårdagen.
I de asiatiska tidszonerna är det dock negativt under morgonen, och den eventuella krisen är inte över än.
ASX 200 -1.41%, Hang Seng -2.15%, KOSPI -2.50%, Nikkei 225 -2.19% och Straits Times -0.14%.
Men den som sitter med en permanent portfölj om 60-40 aktier-oblgationer, eller eventuellt en 60-30-10 aktier-obligationer-guld behöver inte svettas. Än så länge.
Får vi också en upprepning av centralbanknas agerande från finanskrisen med slaktade styrräntor så kommer börsen stiga tids nog, och de senaste två decenniernas normalläge med krisräntor återställs. Sedan är det omöjlgit med timing och hur du än gör, så kommer du göra fel.
53 kommentarer
Smärtgränsen för ränta låg tydligen på 4,75 i USA. Sveriges kanske är lägre eller är våra banker bättre hedgade?
First Republic bank uppstudsade rätt rejält så den kanske klarar sig. Men hur går det för credit suisse?
(Jag skänker hela mitt elstöd till Ukraina. Tyvärr fick jag 0 kr av staten i elstöd, så jag får låtsas att jag fick något och skickar vidare en större summa till Hospitalers mfl under dagen. Har dock lite svårt att förstå om bloggen vill att jag köper mattor för pengarna med annons mitt i kommentarerna men jag kommer såklart att motstå.)
De kan höja vidare. Banker med någon form av risktänk har förutsett och planerat för detta, och jag tror vi ser ökade räntor på inlåningskonton. För de mindre nogräknade bankerna är det antingen det eller att betala 4-5% för att få hjälp från staten.
Smärtgränsen för ränta går nog rätt högt i Sverige, även om man får en annan uppfattning om man läser allt gnäll i kvällspressen om hur synd det är om bolånetagare, i alla lägen.
Bara för att någon skriker som en gris när han går barfota på legobitar i tron att det är en spikmatta, så betyder det ju inte att han har ont på riktigt.
Känns som allt är en stor bluff
Om man igen börjat kliva bort från att hålla räntebanan pga inflationen
Att banker kraschar står vell inte med som parameter som skall styra räntan,
Sverige behöver en sättning på bostadspriser mm ( tyvärr) men vi får vell se vart detta slutar
Vore intressant att se om bolåneräntorna påverkas. Bostadsobligationerna föll ca 0.10 procentenheter i fredags enligt Riksbanken, som dock inte publicerat för igår än.
Det var ett ganska rejält rally i fastighetsaktier igår då långa räntan gick ner cirka 10% vilket gav en uppgång på cirka 1% på de långa obligationernas värde.
Dagens viktigaste händelse är CPI 8:30 A.M. Eastern Time.
https://www.bls.gov/cpi/
Fast betydelse för CPI är ju överspelad då det är historisk data nu, nu är det bankkrisen som gäller. Avgörande är om Fed avser att agera på inflation eller bankkris.
FED kommer att agera både på inflation (historiska data) och bankkris (stöd till bankkunder).
Håller med Run DMC här. Fed (och RB) kan inte låta inflationen skena. Då blir det mycket värre för många fler och i slutändan måste då räntan upp ytterligare.
Jag tror inte att orsaka en sättning på bostadsmarknaden heller är en parameter som RB ska styra efter.
Det är det väl ingen som har påstått att det skall vara?
Vi har inte haft en styrränta runt 3% sedan 1999.
Tänker inte trötta ut er med en massa siffror om hur mycket fastigheter och aktier stigit i värde sedan dess.
Dock bör man vara medveten om att aktier och fastigheter är övervärderade i dagsläget om styrränta runt 3% är det nya svarta istället för 0%.
Va?
Hela 2007 – hösten 2008 var den över 3% och toppade på närmare 5% i september 2008.
Perioden 2000-2003 var den också över 3%.
Avser helår. 1999 var räntan relativt stabil runt 2.9-3.4%
Till skillnad mot helåren 2000-2002 där den var stabil på 3,75-4,25 ?
Men visst, om det var 1999 eller 2002 den senast var stabil på de nivåerna kanske kvittar….
Det sved iaf att lägga bostadslån sensommaren 2008. Tur vi inte följde bankens råd om att binda räntan då…
Sensommaren 2008 minns jag som igår.
Skilsmässa, försäljning av huset (som fick ställas in), Lehman samt sparken från arbetet.
Svårslagen kombo om man gillar att vara under stress.
I nya riksbankslagen som började gälla vid årsskiftet står bla att det ska “bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn”. Det öppnar åtminstone i teorin för att Riksbanken ska undvika tex en bostadskrasch. Fast de har nog svårt att komma loss ur sin fixering vid inflationen ändå.
Svd ledarsida idag. Om återbetalning av elstöd. Var ju en direkt kopia av LW inlägg om böndernas status.
Fast utan knorren om sekretessen.
Eller. Rättare sagt en helt bakvänd knorr nu.
Jag gillar slutklämmen för den ger viss tröst trots allt. 🙂
Att vi skall tillbaka till krisräntor? Själv tycker jag det låter uppgivet och defaitistiskt.
För den som är intresserad av energifrågor i relation till ekonomiska system, så kan jag rekommendera senaste inlägget från Our Finite World: https://ourfiniteworld.com/2023/03/05/when-the-economy-gets-squeezed-by-too-little-energy/
Det kommer aldrig att bli bättre igen; frågan är snarare hur mycket sämre, och för vem.
Överdrivet negativt, utgående från att vi för alltid kommer vara beroende av olja på ett eller annat sätt. Solen ger oss varje sekund 10 000 ggr mer energi än mänsklighetens totala energibehov, och där har vi också lösningen på energiförsörjnigen.
elkabel till länder söder om ekvatorn som går upp till EU är inte så dumt.
Sen har länder i norra Afrika förstått vartåt det barkar och satsar stort på solenergi.
Solpaneler fungerar faktiskt ännu bättre hos oss än på deras breddgrader, trots att solstrålningen är lägre här, eftersom de är effektivare i kallt klimat och dessutom håller betydligt längre när omgivningen fungerar som en gigantisk heat sink.
Men det är klart, söderut har man ju fördelen av en jämnare årsproduktion.
Fungerar solceller bättre när de är kalla? Ja det gör de.
Håller de längre i vårt klimat än varmare? Ja det gör de.
Men spelar det någon roll när vi har ett fuktigt klimat med mycket molnavskärmning som genererar en tillgänglighet på 10% för solceller? Nej, det gör det inte. Det är fortfarande katastrofalt dåligt.
Vad menar du med tillgänglighet? Tid som de är exponerade för solljus?
10 % låter väldigt lite. Hur kommer du fram till den siffran? Räknar du med nätter?
Ex från egen offert.
6,2 kW installation.
6,2x24x365 = 54 312 kWh som teoretiskt max
Estimerad elproduktion av Svea solar = 5351 kWh
Alltså 10,15%
Så ja, anläggningen är inte speciellt effektiv ens med vårt kallare väder. För att det är på tok för lite sol.
Det blir inte mycket bättre om du använder ex Stanfords siffror från sydvästra Kalifornien. Då landar du på en tillgänglighet på 30% I ett av världens soligaste områden. (Fast där kan solcellerna faktiskt vara riktigt bra pga klimat och korrelation mellan produktion och konsumtion.)
Vi får se hur länge opinionen för solceller består.
Får ärligt talat inte ihop det när borgare och socialdemokrater som hatar Kina glatt köper solceller från landet utan att ens blinka. Nu vet jag inte den exakta siffran för just Svea Solar men kan gå all in på att minst hälften av deras import av solceller sker från Kina.
Tja, du får väl lösa hur man skall bygga alla solpanelerna utan att använda fossila bränslen i något steg i tillverkningsprocessen, inklusive gruvdriften som behövs, samt komma fram till hur vi skall kunna få fram tillräcklig batterikapacitet för att kunna ersätta fossila bränslen med intermittenta energikällor.
Det är inte bara en fråga om ny teknik utan också om ekonomi: eftersom de lägst hängande energifrukterna redan är plockade, så kan vi räkna med att andelen av produktionskostnaderna som utgörs av energikostnader kommer att öka, vilket måste tas ut i något led, dvs högre priser relativt löner i ekonomin, vilket i sin tur leder till fallande efterfrågan; inte på grund av att begären/behoven inte finns där, utan att folk helt enkelt inte kommer att ha råd.
Så vi kommer naturligtvis inte att för alltid vara beroende av olja, vilket Tverberg heller inte påstår. Vi kommer förr eller senare inte längre att utvinna mer, eftersom det inte kommer finnas en sådan efterfrågan på den att det är möjligt att ta ut ett pris som överstiger produktionskostnaderna.
Eftersom olja används i energimixen idag så är det klart att den används vid tillverkning av solpaneler. Men eftersom solenergi är billigare än olja (tex använder Saudiarabien solpaneler för att driva de oljepumpar som pumpar upp olja ur marken) så finns en stark drivkraft att ersätta olja med sol, och oljepriset kommer bli mer och mer irrelevant. Det framtida energipriset kommer inte bli högre, det kommer bli lägre. Andelen av produktionskostnaderna som utgörs av energi kommer att sjunka och inte stiga.
Fast idag är det fossila kraftigt överrepresenterat i ‘energimixen’. Det behöver inte vara så över tid, men det måste ju lösas inom en relativt snar framtid.
Men hur har du tänkt bygga solpanelerna? Med solenergi?
Om du lyckas konstruera ett perpetuum mobile, så kanske du har en chans, men annars så får du nog acceptera att naturen är som den är.
Ja det är exakt så vi kommer lösa det. Producera solpaneler med solenergi (med varierande inblandning av annan förnybar energi beroende på land). Ingen perpetum behövs. Du har det redan mitt framför ögonen och det händer just nu runt om i världen: billig solenergi i energimixen driver ner energipriset. Vilket gör att nästa solpanel blir billigare att tillverka, vilket driver ner energipriser ytterligare, vilket gör nästa solpanel ännu billigare. Osv.
Den överhängande risken är väl att subventionerad intermittent energi gör reglerbar energi olönsam.
Det låter så lönsamt med solenergi så länge som den utgör en liten del av produktionen och är subventionerad, men den går inte att skala upp. Billig energi är en förutsättning för positiv tillväxt.
Du låter lika övertygande som försäljare av timeshare-lägenheter. Men visst, sådana säljs ju till lättlurade, så det kanske finns några som tror på dig.
Den som lever får se helt enkelt.
Tack o lov att ränteavdraget finns nu. 🙂 Synd att ingen hade vettet att trappa ner det under perioden med nollräntor.
En liten positiv effekt av de höga räntorna är, att det ju blir en de facto-nedtrappning av ränteavdraget, i och med att allt fler slår i taket.
Men det är fortfarande låntagare som gynnas relativt andra grupper i ekonomin. Ränteavdraget leder dessutom till en skev bostadsmarknad med för höga bostadspriser, vilket gör att pengar som hade kunnat göra nytta i den verkliga ekonomin i stället felallokeras och inte bidrar att skapa verkliga värden.
En gång till.
Det är inget ränteavdrag, det är ett avdrag för kapitalförlust. Precis som en kapitalvinst genererar en skatt på 30% så ger en kapitalförlust ett avdrag på 30%.
Sen skiter staten i om du gjort förlusten på aktier eller räntor.
En av de få delarna av skattelagstiftningen som faktiskt håller ihop och är rimlig.
Håller det verkligen ihop?
Du får göra avdrag för andra kapitalförluster enbart mot vinster i inkomstslaget kapital, men rörande bostadsräntor så får du göra avdrag även mot arbetsinkomster.
Så staten skiter inte alls i det här, tvärtom gynnar den bolånetagare på andras bekostnad.
På samma orättvisa sätt beskattas kapitalvinster vid bostadsaffärer lägre än andra kapitalvinster.
En lösning skulle vara att enbart tillåta att räntekostnader får dras av mot inkomstslaget kapital, samt att man inför en enhetlig kapitalskatt i Sverige; högre än dagens 22 % på bostäder men gärna lägre än 30 % på övriga kapitalinkomster.
Samt förstås ett grundavdrag särskilt inriktat på kapitalinkomster, så att det lönar sig att spara och gör det lättare för småsparare.
Alla som handlar med aktier vet dessutom att förluster i K4 inte ger 30% tillbaks utan 21%
Vill inte tjafsa MBL men ränteavdrag är faktiskt ett vedertaget begrepp.
Förvisso skriver Skatteverket “avdrag för ränteutgifter” vilket hos banker och befolkning kallas ränteavdrag.
Det är ju i alla fall rätt, även om det är en kortare variant av den officiella benämningen.
Värre då med att media och politiker envisas med att kalla prisförändringar i KPI-index för inflation, som ju är något helt annat.
Vill inte vara dryg men även Sveriges Riksbank nämner KPI under inflation.
Nu har de ju förvisso lagt till ett F men du fattar.
Jag räknade in Riksbanken under politiker, då den fundamentalt är politiskt tillsatt, men visst.
Att kalla KPI/KPIF för inflation är missledande och ger i förlängningen att folk inte förstår vad inflation egentligen är eller vad som orsakar den.
@MBL
“En av de få delarna av skattelagstiftningen som faktiskt håller ihop och är rimlig.”
Men är det verkligen rimligt att det är helt balanserat? Statens syfte är ju att ta ut skatt.
Om vi skulle ha perfekt balans mellan skatt för långivare (sparande) och avdrag för låntagare så skulle staten gå +-0 och då är skatten bara en helt meningslös transferering av pengar från långivare till låntagare. Eller i alla fall en meningslös skattekil som bara leder till högre ränta.
Nu kanske jag missförstår men staten tar in cirka 340 miljarder på skatt i kapital.
Självklart. Syftet med en skatt är ju att pungslå oss så effektivt som möjligt.
Det var bara en fundering kring MBL’s tal om att ränte-avdragen står i något slags ovanligt bra balans med skatten. Nivån på avdragen handlar ju bara om ett val, inte om att det finns en naturlig och balanserad nivå.
Att kapital-inkomst och -förlust jämkas innan skatteberäkning är självklart. Men inte att det körs mot arbetsinkomst eller att t.ex reavinst-skatter får skjutas upp. Det är politiska val och kan motiveras med att olika typer av boende skall vara hyggligt skatteneutrala och att det primära syftet med ett boende inte är att vara en investering (även om de senaste decennierna kan ge ett annat intryck). Inte att det är någon naturlig balanspunkt.
Det är inte balanserat. Icke-bolånetagare, dvs hyresgäster och de som äger sina hem skuldfritt, missgynnas relativt bolånetagarkollektivet.
Nej. Hyresvärden får dra av sina räntor 100%. Så hyresgäster är gynnade.
Byggföretagen försökte utreda det där för några år sen (De skiter rimligen i vad som byggs, så länge det byggs. Så de borde vara relativt neutrala rapportbeställare). Deras utredare landade i något slags Njaaaa- ganska lika fast äpplen och päron:
“Sammanfattningsvis anser vi att neutralitetsbedömningen är komplex och att det är svårt att hitta
en faktisk sanning. Vår uppfattning är dock att åtskilligt av tidigare presenterade slutsatser bör
nyanseras och att det är långt ifrån självklart att bostadsrätten utifrån ett neutralitetsperspektiv är
förmånligare beskattad än hyresrätten. ”
https://byggforetagen.se/app/uploads/2020/02/En-skattemässig-jämförelse-mellan-boende-i-bostadsrätt-och-hyresrätt.pdf (mänga referenser till 2 statliga utredningar: SOU 2000:34 och SOU 2014:1)
Sammanfattningen är bara på 1,5 sidor och även om den landar ganska intetsägande så visar den hur många aspekter man behöver väga samman (man kan t.ex hävda att den borttagna fastighetsskatten gör boende väldigt gynnat jämfört med andra investeringar. Men ISK är ännu mer gynnat).
Man kan väl möjligen klura på om det inte är dags för en skattereform igen. Det spretar rätt duktigt.
En fråga som man kan ställa sig är hur har Ryzzland agerat för att skapa kaos. Bedriver dom en påverkanskampanj för att destabilisera västvärldens ekonomi. Är det någon som vet