Börserna går nedåt i Asien under torsdagsmorgonen. Gårdagens börsfall i Stockholm var det största på ett år enligt media, men i USA tog börserna det rätt lugnt. Krisande schweiziska storbanken Credit Suisse får ett räddningspaket i form av lån om över 550 miljarder kronor och marknadsräntorna fortsatte att falla medan guldet steg.
Stockholmsbörsen rasade alltså med sin största nedgång på en enskild dag på ett år enligt media, dvs jag har inte dubbelkollat och vet inte om det gäller alla eller ett specifikt index. OMXS30 gick -4.10% och OMXSPI gick -3.79%. Kronan föll mot dollarn och går på 10:59 SEK för en USD men är stabil mot euron på 11:22. En CHF går på 11:39 efter att den schweiziska valutan har fallit på grund av oron över den vanskötta globala storbanken Credit Suisse.
Guldpriset hittas på 652:- SEK per gram.
Marknadsräntorna faller och i USA noterades nya årslägsta på både tvååringen och tioåringen, så obigationsmarknaderna stiger, iaf för amerikanska statsobligationer. Även den svenska tioåringen backade enligt Trading Economics, liksom de flesta länders räntor.
Medan det var kris och panik på börserna i Europa, med Sverige som bäst i klassen, så tog USA det spretigt men relativt sett lugnt. S&P-500 backade -0.70% och Nasdaq 100 med teknikbolagen gick +0.42%.
Credit Suisse får ett räddningspaket om 50 GCHF, eller drygt 550 miljarder svenska kronor. Eller får och får. Man får ett lån från den schweiziska centralbanken. Huruvida detta räddar banken återstår att se. Banken är en av världens största banker och klassas som en av trettio globalt systemviktiga banker. Skulle CS gå omkull blir det inget bra även om många förstås kommer gotta sig tills finanskrisen klockar dem mellan ögonen.
Att Credit Suisse varit på fallrepet har varit känt sedan länge. Aktien föll -24.24% igår men har på ett år fallit 76% och på fem år 90%. Det är väl först nu det börjar spekuleras i en akut kollaps, och därav kommer ett första (?) räddningspaket först nu.
Denna vända vill nog inte centralbankerna låta det hela eskalera till en ny global finanskris, utan storbankerna kommer räddas kosta vad det kosta vill, och det så fort som möjligt. 50 GCHF är dock inte ett stort räddningspaket sett till hur mycket tillgångar hos banken som är i skakning.
Men vi får se. Bollen är ovan i amerikansk fotboll.
I Asien är man i alla fall negativa trots den påstådda räddningen av Credit Suisse.
ASX 200 -1.48%, Hang Seng -1.66%, KOSPI -0.16%, Nikkei 225 -0.80% och Straits Times -0.77%.
Idag ska ECB ge sitt räntebesked och det blir väl ett första test av om centralbankerna ändrar sina penningpolitik på grund av bankkrisen. Tidigare väntades banken höja med 0.50 procentenheter.
Riksbanken kan komma att skugga ECB här och agera på ett motsvarande vis, även om det finns de som menar att Sveriges Riksbank behöver chockhöja med en hel procentenhet pga den skenande inflationen.
Nu försöker dock Riksbanken hävda att KPIF ignorerar räntans effekt på inflationen, men räntan hamnar i allt, då de flesta verksamheter har skulder och kapitalkostnader, så räntan slår inte bara mot hushållens bolån, utan mot speditörernas kapitalkostnader för lastbilar, ICA-handlarnas kapitalkostnader för varulagret osv. Detta i sig drar förstås upp KPI, och kommersiella lokalers hyror har höjts med KPI sedan årsskiftet och ökar kostnaderna för i princip alla företag.
Mer räntehöjningar kommer alltså driva på även KPIF med viss fördröjning, men kan t ex förklara att KPI-inflationen steg i februari trots fallande energipriser. Det är helt enkelt Riksbanken som är ute och härjar och höjer allas kostnader via högre ränta, vilket iofs är så nationalekonomerna har tänkt det ska fungera – genom att öka allas kostnader ska man få stopp på kostnadsökningarna! Ja, är du inte nationalekonom så kan detta vara svårt att förstå.
Tillägg: DEt uppges på Bloomberg att amerikanska centralbanken Federal Reserves krispaket kan injicera 2 000 miljarder USD som likviditet in i banksysstemen. Eller 21 000 miljarder svenska kronor om man så vill. Buy the dip?
125 kommentarer
Det går fort nu… Vi får se vart detta landar
Mellan raderna så att man en antydan till att högre räntor skulle ge högre inflation. Vad anser du här?
En teori som onekligen provats i ett stort nato-land i närtid.
Att teorin man egentligen har men inte vill skriva ut är att konsumtionen ska strypas genom att folk inte ska ha råd – det är inte så konstigt. Men det är den egentliga kärnan förstås.
Inflation är ett monetärt fenomen. Pengar är skulder till centralbanken, och tanken är att om räntan höjs kommer dessa att betalas tillbaka varför penningmängden minskar och inflationen avtar.
Om du syftar på Turkiet, så har det väl bara visats att det inte är så klyftigt att bekämpa inflation med att ideligen sänka räntorna. Men Erdogan styr heller inte utifrån ekonomisk vetenskap, utan utgår från religiösa vanföreställningar, där ränta är ideologiskt förbjudet.
Om du syftar på Turkiet, så har det väl bara visats att det inte är så klyftigt att bekämpa inflation med att ideligen sänka räntorna. Men Erdogan styr heller inte utifrån ekonomisk vetenskap, utan utgår från religiösa vanföreställningar, där ränta är ideologiskt förbj-det.
Tillägg: Suck, nu hamnade jag i censurfiltret igen.
Angående att högre räntor skulle elda på inflationen, då känns det ju verkligen som vi hamnat i en rävsax. Rimligtvis måste det ändå finnas en tröskel: när konsumtionen störtdyker.
Det är lite som att välja mellan pest eller kolera men på totalen vettigt att höja styrräntan.
Demand destruction ær væl det som ær syftet med att høja ræntan. att få lægre efterfrågan, vilket i teorin ger lægre priser (eller iaf slut på økningar av priser). Sen att man førstør jobb, krymper ekonomin etc etc ær væl smælllar man får ta.
Jag vet inte vad som ær rætt att gøra, men så har inte jag en fet løn från Riksbanken heller. 🙂
Det spelar ingen roll vad Riksbanken gör, staketkuskarna vet alltid bättre.
Hade de inte höjt räntan hade de skrikit sig hesa över att valutan försvagas etc.
Tycker Thedeen svarade bra på just den frågan kring de som ylat om kronförstärkningar i makrorådet. Räntan är det bästa verktyget både för att stärka valutan och sänka inflationen så han förstår inte kritiken.
Men om nu inflationen inte beror på demand, var hamnar vi då ?
Den är väsentligt svårare. Deglobalisering ger allt annat lika högre inflation.
Varför skulle den inte bero på demand menar du?
Det är väl uppenbart vad LP avser?
Deglobalisering, krig etc höjer inflationen oavsett demand.
Nja. Jag skulle säga att det är pga nästan oförändrad demand medan supply minskar.
Dvs, supply-demand håller fortfarande.
Minskar man sen demand med hjälp av högre räntor så närmar man sig tidigare balans igen och inflationen sjunker.
Om jag har fel lär jag mig gärna mer så tar gärna en förklaring.
Det är i princip samma sak vi pratar om.
Deglobalisering, krig ger lägre supply.
Vi får se vad LP säger, jag kanske läste in lite för mycket i frågan.
Nu är jag på hal is.., men jag tänker att när inflationen är efterfrågedriven så börjar allt med en ökad efterfrågan, allt annat lika. Istället ter det sig nu som att inflationen har startat genom ökade kostnader i alla led fram till konsument. Blir väl mycket svårare att rå på med räntehöjningar ?
Ja det tror jag också.
Men du skrev:
> Deglobalisering, krig etc höjer inflationen oavsett demand.
Vilket jag inte får ihop för det som händer är att supply sänks men om man då också sänker demand (med hjälp av räntehöjningar) så får man inte inflation “oavsett”.
Sen kan jag tycka att RB borde höjt räntan mer tidigare förra våren när kriget var ett faktum och inflationen började traska uppåt.
Men alltid lätt att vara efterklok.
LP:
Ökade kostnader beror på obalans i supply-demand. I det här fallet i supply delvis pga krig och pandemi samt i demand delvis pga gratis pengar för länge.
Att få kriget att sluta och de globala leveranskedjorna inkl ryssland att återuppstå är inget som centralbankerna kan åstadkomma. Då återstår att dämpa demand och det kan göras genom att höja räntan och sluta dela ut gratis pengar.
LP. I princip har du rätt, denna situation är riktigt lurig.
Genom att lägga inköpslista åt sidan och istället handla det som för dagen är billigt i mataffären så har mina matkostnader minskat. Samtidigt kan affären kompensera genom att ta ut högre priser från en grupp, med bundna lån och elavtal ?, för lite mer exklusiva varor. Undrar hur KPI beräknas, med hänsyn till extrapris? Å andra sidan, att en ny luftvärmepump, som jag måste ha, gått upp 30% beror rimligen på att alla kostnader fram till min leverantör har ökat. Efterfrågan i det fallet betyder att jag får vänta lite längre.
Problemet med Thedeens uppmaning att ingen ska köpa dyrt blir kanske att varorna försvinner ur sortimentet för det finns inte utrymme att sänka priset, eftersom priset inte styrs av efterfrågan.
Thedeen gjorde sig till åtlöje med den kommentaren.
Ibland är det bäst att bara hålla käften vilket även han borde inse.
LP,
Nja. På stor skala styrs priset alltid av efterfrågan och utbud.
Tack för givande dialog 🙏
Tack själv.
Att ta 10% nedskrivning av valuta måste vara bättre en total bankkrasch som på 90 talet, så länge folk har arbete så går det att hanka sig fram, fortsätter de stora Centralbankerna med detta självmord på ekonomi så blir det katastrofala följder som är långt mycket dyrare, det behöver man inte ha studie lån för att förstå
Du får fråga dina turkiska vänner om de är nöjda med deras centralbankspolitik.
Ehh… Nej. Det är tvärt om. Att inte höja räntan vore ekonomiskt självmord.
Som Run DMC påpekar så har man testat i Turkiet. Gick inte så bra. Tycker du 10% inflation är jobbigt? Vänta tills den är 85% och styrräntan är 14%. Låter lockande?
Som tur är så är inte den ekonomiska politiken i Sverige grundad på vidskeplighet. Vårt välstånd bygger på Lutherskt tänkande och kapitalistisk anda, hand i hand.
Lutheransk moralism är bland det sämsta Sverige har att uppvisa. Något välstånd kommer inte där ifrån utan mest lidande och elände.
Ligger du ner? Ja då la du dig ner och får skylla dig själv, om inte annat var det guds plan. Tack å hej!
Det du kallar moralism kallar andra etik.
I det moderna, statsindividualistiska Sverige är det ingen som bryr sig om den som ligger ner, eftersom det är statens uppgift. Vuxna människor slipper vara vuxna, genom att någon annan tar de jobbiga besluten. Bara man får sin beskattade månadspeng/månadslön, så kan man luta sig tillbaka i tv-soffan och slippa allt personligt ansvar.
Spelar ingen roll vad du vill kalla det, det är skälet till varför Sverige toppar fina placeringar som högst dödlighet av missbruk.
Väldigt Jesus av er. Men om det finns ett helvete så kan jag med säkerhet säga att förespråkare av lutheransk moralism belönas med en förstaklassbiljett.
Vi borde gräva upp Volcker så kan han och Bengt Dennis tagteama med en superrräntechock.
Credit Suisse upp 18% premarket.
S&P future oförändrad.
Räntor upp på långa sidan.
Det ser alltså ut att bli en positiv öppning i Europa för de som sitter på aktier och negativt för obligationsinnehavare.
Jädrar.
Oops! Den danske marodören kopplad till Wagnergruppen:
https://www.tv4.se/artikel/44UDufhtDf9Rp3xGtAz6jD/blanekar-till-wagnerkopplingarna-tror-att-kalla-fakta-har-fifflat
Intressant även om jag inte riktigt får i hop det med det här blogginlägget.. 😉
Den kopplingen kräver god fantasi, att denne dansk kan påverka Uffe är ju nästan komiskt
Nej, räcker att ha medelgod syn och hörsel.
Linjen mellan Putin och marionettminoritetens överrock blir allt rakare och allt skarpare.
Uffe flinar vidare oavsett (har han alla hästar hemma?).
Nu är det väl dags att slakta grisen Credit Suisse, låta den ha skakat om världen en sista gång.
Japp, vore allt något. Om inte annat karma för Schweiz. Vill ni inte hjälpa länder i krig kanske inte resten av världen vill hjälpa era banker.
Bra gräv av TV4. Frågan är varför inte SÄPO eller danska motsvarigheten grävt upp detta innan?
Säpo brukar inte publicera sina underrättelser. En fingervisning är väl att polisen, på Säpos inrådan har slutat ge tillstånd för koranbränningar och att Paludan nu misstänks för hets mot folkgrupp.
Citatet från inlägget “Skulle CS gå omkull blir det inget bra…” är väl årets understatement så här långt. Ehuru det hade varit rätt gött att se CS stå på näsan inte minst beaktat att dom gömt nazipengar, tvättat pengar åt knarkkarteller m.m. (men vem gör inte det i banksvängen idag) så blir effekterna inte särskilt kul och som vanligt blir det dom som inte förtjänar det som får ta smällen. Å andra sidan får dom också ta smällen för ett räddningspaket så fan vet…
Det blir alltid så abstrakt när USA är ute och vevar;
2 000 miljarder USD – hur mycket är det ens? Jag frågade då givetvis min nya polare Chat-GPT.
Staplar man 10-dollar sedlar så räcker den stapeln runt jorden 5.5 gånger.
Den har alltid svar på tal. 🙂
Blev snarare än mer abstrakt.
Mjo, du har rätt. Men för 2000 miljarder USD kan man köpa 21000 jas-plan, det går ju ändå att ta på.
Jag tar gärna på 21000 Gripen!
Här blir det så uppenbart att pengar inte ha något riktigt värde då det är praktiskt omöjligt att omsätta dessa pengar i något som finns fysiskt. Det är tex omöjligt att köpa 21000 Gripen plan. Och det är väl delvis därför vi har denna inflationen nu då det är brist på olika varor och tjänster. Spelar ingen roll hur mycket pengar som trycks, det går inte att trolla fram mer råvaror mm… Risken är bara att man pissar på alla som inte har möjlighet att trycka egna pengar eller stå först i kön när dessa pengar ska ut. Vilket bara skapar oro i världen.
Jag tolkar det som att vad boten säger är att vi behöver fler nollor på våra pengar snart. Miljonkronorssedeln, snart i en plånbok nära dig.
2000 miljarder dollar.
Så länge det är banker som är mottagaren är det 👍
Vore det stöd för matinköp hos en mindre bemedlad hade det varit kommunism 👎
Ca 20 miljoner miljoner svenska, dvs 2 miljoner kr per svensk oavsett ålder och arbetssituation, eller 65.000 kr per amerikan. Då de redan har ca 1 miljon kr per person i skuld spelar det i praktiken ingen roll.
https://www.pgpf.org/national-debt-clock
Kan nån förklara?
1) Om storbankerna inte räddas blir det illa för alla för att det blir massa konkurser och sånt.
2) När storbankerna räddas blir det illa för skattebetalare för skattepengar förloras till bankerna.
Varför är 2 mycket bättre än 1), speciellt som det verkar vara en återkommande händelse?
Därför kortsiktighet alltid trumfar.
Helt riktigt. Det gäller allt, inte bara ekonomin.
Det är en gisslansituation.
Med skillnaden att här går man alltid kidnapparen till mötes.
En bank kan alltid ta in nytt kapital, är du beredd att satsa i en krisbank?
Det har visat sig historiskt att staten som lender of last resort faktiskt klarar akuta finansiella kriser då alternativet att finansmarknaden kraschar totalt är ännu värre för alla.
Varför vore det värre, på lång sikt? Jag tror att om bankerna lär sig att de måste ta eget ansvar så skulle finansmarknaden bli stabilare.
1929 lät man banker gå omkull lite hur som helst. Det gav ett kaos som banade väg för ett 30-tal och i förlägningen även ett världskrig (inte enda anledningen). Kaos 1 och kaos 2 är inte av samma magnitud, därför väljs alternativ 2.
“inte enda anledningen” Jo, tack… På samma vis skulle jag då kunna påstå att de välta bankerna 1929, i förlängningen, ledde till det välstånd utan motstycke som vi har uppnått nu (inte enda anledningen (såklart)).
Slutsatsen blir ju då vi måste låta alla banker falla för att uppnå ännu högre nivåer av välstånd! I förlängningen.
Du tror alltså inte att depression och Tysk hyperinflation misskrediterade Weimar-republiken och att det i sin tur bidrog till att en viss herre med mustasch kunde ta makten. Ok.
Depressionen var på väg att avhjälpas i slutet av 1930-talet så att den skulle ha varit en anledning till andra världskriget är inte självklart.
Men i fallet skattebetalarna så haltar det lite, det är inga skattepengar som går någonstans.
Mer pengar skapar inflation, och den inflationen minskar värdet på ditt bankkonto och på din lön. Så i slutänden är det skattebetalarna som får betala kalaset.
Visst, men det är inte direkta skattepengar som håller upp banken i första läget.
Dessutom, om centralbankerna motverkar inflationen genom räntehöjningar så borde det gå att kombinera att hålla bankerna under armarna och ha låg inflation?
@MPJENS – låt mig förklara. Om storbankerna går under så är det illa för dom jätterika och det är inte bra för dom måste vi vara solidariska emot då det är jättedyrt att försäkra en Ferrari.
Om vi istället räddar dom så blir det dåligt för skattebetalarna men eftersom dom jätterika har pengar att hyra in allsköns rådgivare så kommer dom kunna smita från den skatten och den får istället bäras av s.k. “the small people” (CHS tribute). Då är det ju jättebra för då kan dom fortsätta betala Ferrariförsäkringen.
Att sedan “the small people” har en gnagande känsla av att dom får något uppkört i rektum det får vi liksom bara acceptera.
Jag är osäker på om du skojar.
Skulle det inte bli svårare konsekvenser även för skattebetalare om affärsbankerna gick omkull. Företag med skulder till bankerna skulle gå omkull, folk skulle bli av med jobbet osv. Jag kan inte överblicka konsekvenserna av det, inte av bankräddningar heller.
Jag är genuint nyfiken på hur det är, om det – som det berättas, verkligen blir så mycket värre för medianlönearbetaren av bankkrascher än av bankräddningar.
Perioden 1929-1933 ger dig väl svaret?
Kan du utveckla det? Var depressionen utlöst av att man inte stöttade bankerna? Jag trodde att bankernas problem i den vändan var en följd, inte en orsak. Frågar av nyfikenhet och okunskap.
Nja, halvskojar kanske men poängen är att hur du än vrider och vänder på det så kommer inte dom som borde ta notan ta den utan den skickas vidare till dom som inte borde ta den.
Alla storbanker betalade tillbaka, i förtid, med god ränta, på lånen de fick under instabiliteten kring 2008-kraschen.
Alla banker (i Sverige)? Är det så, på riktigt?
Nej, jag ironiserar inte, jag har för mig att det inte var så men minns inte vilka det skulle gällt.
https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2015/11/43-8-dbhp.pdf
Om du frågar John James Cowperthwaite får du ett mycket bra svar. (Fast det går ju inte eftersom han dog 2006, men svaret hade varit bra).
Om man jämnför inflationen feb 2022 och feb 2023 så har väl inte alla räntehöjningarna börjat ge effekt än?
Till de kommer alla som fortfarande har låst ränta, för dom kommer det ju ändå dröja innan de mer anpassar sina inköp.
Mellan januari och februari så är ökningen 0.3% på KPIF, det känns inte lika illa tycker jag? Det är ju en ganska stor tröghet med räntehöjningar eller tänker jag fel? 🙂
Mer intressant tycker jag det det skall bli att se siffrorna för KPIF när man jämför t.ex sept 2022 med 2023.
Var inne på den tankegången i gårdagens ekonomitråd, jag tror det ändå finns en del bundna lån som förr eller senare ska bindas om. Hur kan man annars förklara att det är fullbokat i skidbackarna? Eller så har Svenssons utrymme för rejäla höjningar av räntan.
Elstödet?
Oavsett risk management på hushållsnivå (bundna elavtal samt bundna räntor) löper de i slutändan ut, så allt annat lika kommer svenska hushålls köpkraft fortsätta minska.
Tillräckligt många svenssons har tillräckligt god marginal för att åka skidor, ja.
Kom dock siffror idag som visade att det överlag var färre i år än förra året. Undantaget skåningar till åre som var fler.
Varje gång jag funderat på en skidresa denna säsong så har det varit snösituationen snarare än prislappen som fått mig att avstå, så jag vet inte om just skidsemester är en bra indikator 🙂
Det var tokmycket snö i sälen på sportlovet. Men du kanske inte nöjer dig med sälen utan tänkte alperna…
Jag har sneglat på Sälen, Vemdalen, Åre, Tärnaby, och några andra orter.
Det har som du säger varit väldigt bra vissa veckor på vissa platser, medan det blåst och regnat rejält andra veckor, och den osäkerheten kring väder och snösituation har räckt för att avskräcka mig och min familj i alla fall. Kul för er att det var bra den veckan. Jag har hört samma sak från kollegor som också åkte till Sälen på sportlov.
Är det så farligt om man får ställa in skidsemestern av ekonomiska skäl? Eller sälja ena bilen? Eller sluta spela golf? Eller bara gå på restaurang nån gång per vecka? Eller ta in en inneboende i gästrummet? Eller inte köpa ny dator, utan stå ut med den gamla några år till? Eller så vidare.
Det hade kunnat vara enormt mycket värre och man hade suttit där i en öken med öppna sår och kwashiorkor, sakta tynande bort. I stället så blir man förbannad för att ungarna inte får kött i skolbespisningen alla dagar i veckan och det är för dyrt med fredagsmyset.
Nej, det här är ingen kris, det är inte ens början till en kris.
För den enskilde som tvingas hålla till godo med en bil i stället för två och avstå restaurangbesök är det nog inte så farligt egentligen, men restaurangen och bilverkstaden kanske tvingas varsla med följden att kostnaderna för samhället i form av försörjningsstöd och dylikt ökar samtidigt som skatteintäkterna minskar.
Jo, visst är det så.
Det är också därför som det kanske börjar som en skakning på nedre däck, men kommer att bli etter värre.
Just restaurangerna tror jag kommer hänga med ett tag, eftersom medelklassen spenderar sina nöjeskonton där; när man inte längre har råd att åka till Medelhavet, så kan man ju unna sig en god middag i stället som tröst.
Ja, förr eller senare kommer de ju löpa ut men det är ganska tätt inpå än. Mitt första lån som löper ut är först nästa år och då blir det tråkigare tider och snåla mer. 🙂
Taket på vad du kan låna som faktor av din årsinkomst är betydligt mer påverkande än vad folk tror för storstäderna. Människor med nya=höga lån har också ofta ett kassaflöde som klarar av rejäla räntehöjningar. Problem får folk när de dragit på sig en massa annat skit också. Resan på apollokortet, leasing/billån m.m.
Jag är själv såpass belånad att jag måste amortera 3% per år, i Stockholm. Jag skulle behöva se över mina levnadsvanor runt 10% efter rabatt och då klarar jag mig ganska långt över det om jag bara ställer bilen och åker kollektivt till jobbet.
2/3 av svenskarnas bolån är fortfarande låsta, och går ut under året (2023). Har tyvärr ingen länk, utan det var något jag hörde på p1 förra veckan.
Det stämmer inte.
Inte? Vad är den rätta siffran då? Kan ju själv bara hänvisa till P1, men kommer inte ihåg om det var debattprogram eller nyheter.
Rekommenderar SCB för statistik.
Jodå, jag har försökt plöja i SCB:s djungel för att hitta just den datan, men inte hittat.
Men jag hittade på en annan sajt det jag hörde på radio. Visserligen gäller siffran alla lån, men det mesta av det är bolån-så jag antar att de inte yrade i nattmössan på radion. Men om du vet var den andra infon på SCB är, så får du gärna länka direkt till den sidan.
“Och i år går 72 procent av svenskarnas lån – mestadels bolån – ut. – Många har haft bundna lån så även om räntorna stigit ett tag har man inte känt av höjningen än, säger Shoka Åhrman, sparekonom och strateg på SPP. Den ekonomiska krisen håller i sig och under 2023 löper lån till ett värde av 3 534 miljarder kronor ut.”
https://www.gp.se/ekonomi/stor-andel-bol%C3%A5n-l%C3%B6per-ut-s%C3%A5-ska-du-t%C3%A4nka-1.94553271
Tror de dribblar med siffrorna. Återkommer imorgon.
https://www.scb.se/hitta-statistik/redaktionellt/bostadsagare-valjer-rorligt-nar-rantorna-stiger/
“War is too important to be left to the generals”
Georges Clemenceau
Eller ett lands ekonomi är för viktigt för att överlämnas till Nationalekonomer
https://www.youtube.com/watch?v=hWKnWXd0Bno
Jag kan ingenting om ekonomi men tycker mig se att risken drar iväg som ett spjut. Visst kan man väl ha tur men det här kan ju dra iväg åt vilket håll som helst. Angående räntorna så läser jag att dom kan gå både upp och ned till exempel.
Bästa är väl att inte spekulera med huset som insats just nu (dåligt exempel men satsa allt på rött).
Herrn får lägga renoveringsplanerna på is ett tag 😀
Om ni undrar varför inget sker från regeringen angående ekonomin. Det är ju SD som håller i trådarna och ni tror väl inte de har kompetens att hantera 12% inflation och en krona i fritt fall.
Och de övriga partierna i den brunblå röran står handfallna när chefen inte pekar vad de ska säga.
Vad ska lösas och hur? Dela ut matkuponger?
Ja matkuponger a 2000 miljarder USD.
Nu är jag förvisso inget fan av politiker oavsett färg men vad menar du att de ska göra?
Svenskarna är hårt skuldsatta efter att handlat aktier och fastigheter med hävstång.
Skulle de höja räntan till 12% är det ridå ner, skulle de sänka styrräntan till 1% skulle obalanserna eskalera i ännu högre skuldsättning.
Du menar i kontrast till de som styrt landet de senaste decennierna och totalt lyckats sabotera välfärd, försvar, krisberedskap samt låtit våld och kriminalitet fritt eskalera?
Mycket möjligt, men om oppositionen hade haft någon hemlig mirakelmetod för att stoppa utvecklingen så kan man fråga sig varför de inte använde sin klokskap för att förhindra att vi hamnade i dagens situation till att börja med.
Brace yourselves, ‘Men Sossarna dåååå!!!111’ is comming.
Det som gör mig lite halvorolig är hur det har ska fungera över tid, just nu har vi fortfarande fasta banklån dvs, inflationen drabbar oss inte svinmycket. Nån tusenlapp mer i månaden på mat och diverse andra utgifter, men thats it.
Men det som inte kommer gå över sikt är att förväntas betala så här mycket för allt( om vi inte ska ha en deflation). Dessa priser är här för att stanna. Hur fasen ska det gå ihop sig? Känns som att konsensus i samhället är att det här är en övergående fas. Snart är vi tillbaka på ground zero. Men det kommer ju knappast ske.
Bor man i en stad där det finns efterfrågan på boendelösningar som folk kan ha råd med (däremot inte sagt att de behöver vara särskilt billiga), så kan ju alternativet när räntekostnaderna drar iväg att ta in en eller flera inneboende, beroende på hur stora ytor man har.
Kanske inte är så populärt för ungarna att plötsligt tvingas dela rum, samt att man själv inte har någon mancave längre att sitta och pyssla i, men å andra sidan kan man få ner kostnaderna riktigt rejält. Dessutom kan man ju förhandla sig till hjälp i hemmet av den inneboende, t.ex. barnpassning, hundrastning och städning.
Inflation är ju till stort styrt av förväntningar. Tror vi tillräckligt hört på att det ska gå tillbaka så gör det det. Det tror jag på…
Så gör som vi andra – Tro på återgången….
Jag tror mer på barnarbete.
Kan tonåringarna dra in en 5-6000 kr i månaden var så har vi iaf löst matfrågan. Varma filtar är fortfarande billigt. Semester är dessutom överskattat.
Ja förfan, vi kan ju göra som I USA och ta in mellanstadieelever att städa slakterier när vi ändå är igång. Meningen med att leva är att jobba det, speciellt i en tid där det inte finns jobb till alla och där vi står inför nästa teknik-hopp som kommer åter igen förminska om inte halvera mängden jobb under en 10-15års period.
När du skrriver att det inte finns jobb till alla, vad menar du då exakt?
Jag vet inte hur det ser ut överlag, men i min stad finns det hur många lediga jobb som helst i följande två kategorier:
* Jobb som kräver någon form av kompetens i form av utbildning eller erfarenhet, och med bra lön.
* Jobb som inte kräver några förkunskaper ö.h.t. men med sämre lön och sämre arbetstider.
Jag skriver så även du förstår, du brukar ha stora problem att ta till dig vad man skriver har jag lärt mig nu av erfarenhet.
Det finns fler människor än det finns anställningsbara platser inom näringsliv, kommun och stat, IDAG. Vi står utöver det nu inför nästa teknik-hopp med AI som kommer fullständigt skriva om vår omvärld minst lika mycket som internet gjorde mellan 1995-2010.
Om du inte ser detta är det för du inte förstår dig på varken tekniken eller hur den kommer automatisera MASSOR av jobb. Jag rekommenderar att du ökar din kompetens i ämnet annars kommer du till 100% bli akterseglad.
Förlåt, jag blandade ihop användarnamn nu, du och jag har nog bara haft en diskussion tidigare som vi avslutade trevligt. Jag applicerade min trötthet på en annan person på dig och skrev bryskare och otrevligare än annars. Jag gjorde fel, sorry.
Att tekniken kommer automatisera bort de flesta jobb och leda till massarbetslöshet är ju ett domedagsscenario som man varnat för ända sedan den första kommersiella datorn lanserades, och det är sant också, många jobb har försvunnit för att aldrig mer komma tillbaka, och många fler jobb kommer att försvinna. Men i samma takt som jobb försvinner så dyker det upp nya jobb i minst lika snabb takt. Internet har skapat mångfaldigt fler nya jobb än vad som försvunnit p.g.a. Internet, och aldrig har så många människor jobbat som i dag. Att vi nu skulle se ett trendbrott där det plötsligt försvinner fler jobb än vad som skapas håller jag inte med om. Vad finns det för siffror som styrker den teorin?
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/arbetsloshet-i-sverige/
Jag vet inte om det går att jämföra rakt av, för mätmetoden ändras väl ungefär en gång varje mandatperiod, men om man bara tar siffrorna rakt av så har vi alltså läge arbetslöshet i dag än vad vi hade 1997?
Något som dock tycks skilja dagens läge från 90-talet är att väldigt många företag i dag larmar om att de har svårt att rekrytera personal.
Jag skulle säga, att väldigt många av de “nya” jobben förutsätter en högre nivå av samhällelig komplexitet. När väl proppen går ur, så kommer det finnas en stor grupp med yrkeskunskaper som inte längre efterfrågas eller behövs.
Absolut, de nya jobb som skapas i robotiseringens spår kräver som regel ett högre humankapital.
Förlorar man sitt jobb till en robot har man enligt mig ett personligt ansvar att lägga manken till för att göra sig själv anställningsbar igen.
Jag tänkte nog mer på dem som kommer att förlora sina jobb när avglobaliseringen och den relativt sett allt dyrare energin gör att vi får en dipp i efterfrågan. Många specialister i den moderna ekonomin har blivit det just på grund av att de bortprioriterat att tillägna sig andra kunskaper och färdigheter, så de har inga fördelar när det kommer till att konkurrera om de enklare jobb som finns kvar.
Vilken typ av jobb ligger mest risigt till i avglobaliseringens spår tror du?
Egentligen har jag ingen aning; jag är bara en intresserad lekman på området. Men om man tänker så här:
Avglobaliseringen (om det nu verkligen är vettigt att prata om en sådan; även här behöver man nog lite mer kött på benen än bara en hunch) beror, som jag ser det, i grund och botten på minskad energitillgång per capita. Ekonomisk tillväxt och förändring i energiåtgång per capita har följt varandra oerhört väl under efterkrigstiden, år för år, särskilt om man korrelerar för demografiska förändringar, såsom befolkningssammansättning i åldersklasser.
Minskad relativ tillgång på energi går inte att enkelt lösa genom prismekanismen på fria marknader, eftersom energi utgör ett betydande inslag i alla produktionskedjor. Om energin blir dyrare, dvs utgör en relativt sett större del av produktionskostnaderna av allt, så måste denna ökade kostnad bäras av såväl producenter som konsumenter. Här får vi ett nytt ekvilibrium på marknaden om efterfråge- och utbudskurvorna fortfarande korsar varandra någonstans. Om de inte gör det, kommer marknaden för produkten i fråga att upphöra. Problemet med energiråvaror är att det blir allt kostsammare att utvinna dem, eftersom man naturligtvis utvinner de mest tillgängliga först. Men de ökade priser som detta innebär riskerar att helt sätta en stor del av konsumenterna utanför marknaden. Vi får en nedåtgående spiral på enregimarknaderna som främst är efterfrågedriven och då på grund av att konsumenterna helt enkelt inte har råd. Om man sedan späder på detta med de förluster som uppkommer när volatiliteterna i marknadssystemet ökar, just-in-time ersätts av just-in-case och economies of scale minskar runt om i ekonomin, så tror jag dessvärre att det kommer att gå riktigt illa, men kanske inte i en sådan hastighet att det kommer som en chock.
Men minskade skatteintäkter måste i ett sådant läge leda till nedskärningar i offentlig sektor, så jag skulle gissa på att det är där vi kommer hitta de största relativa minskningarna av lönearbetade timmar, tillsammans med de sektorer av det privata näringslivet som arbetar främst mot offentlig sektor.
Det blev kanske lite rörigt, men det är mina gissningar i stort.
Minskad tillgång till billig energi är ju främst ett politiskt beslut, i Sverige pådrivet av företrädelsevis rödgröna regeringar. Jag när en förhoppning om att förutsättningarna kommer att förbättras under nuvarande mandatperiod, och förhoppningsvis fortsätta förbättras även efter nästa val förutsatt att MP fortsätter marginaliseras. Fossila bränslen kommer dock att fasas ut. Om det inte sker frivilligt nu så kommer de ske av tvång så småningom när det som finns kvar är alldeles för dyrt att utvinna. Jobben som försvinner inom oljeindustrin flyttas i stället till fossilfri energiproduktion.
Och ingen blir gladare än mig om offentliganställda som i dag utför tjänster som ingen har bett om tvingas söka mer produktiva jobb, oavsett konjunkturläge 😉