Ukraina: Flamingokvintett spelade mot rysk ballistisk robotfabrik i Volgograd i morse

Varför vet vi så lite om historien – och vart leder analysen?

Avsnitt 130. Försvarsupplysning och psykologiskt försvar. Skärpt uppmärksamhet inåt och utåt. Analytiska och semantiska verktyg.

Varning. Långt och tekniskt avsnitt.

Igår, just igår, möter på tillfartsvägen en gräsandsmamma med tre vaggande dunbollar i följe. Situationen väcker en insikt och två frågor. Insikten är att skapelsen förmår att reproducera sig med nya friska generationer. Fråga 1 är, en liten kull, vi har tidigare sett upp till sex eller åtta, har något hänt? Fråga 2 är hur ska det gå, på väg till sjön behöver familjen passera, en visserligen lågtrafikerad, hastighetsbegränsning 70 km i timmen, men ändå väg med biltrafik? Vi alla, och vemhelst, skulle antagligen fundera så.

I denna enkla och lättförståeliga bild döljer sig två logiska problem. Det ena är en sannolikhetskalkyl över om familjen klarar vägövergången med förluster om en, två, tre eller fyra, eller inga. Det är då, förenklat, en klassisk sannolikhets/konsekvenskalkyl som kan deriveras från trafikintensitet, siktbarhet, bromssträckor, flyktbeteende och annat. Den kalkylen med hygglig precision klarar vilken statistiker eller vilket försäkringsbolag som helst.

Den andra frågan är lite värre, där finns knappast statistik. Den omgärdas av osäkerhet, kunde kullen varit betydligt större? Har kråkorna hackat ägg i boet? Genuin osäkerhet, och någon kanske skulle säga att där har vi ett mörkertal.

-0-0-0-

När någon säger mörkertal, då viftar jag med varningsflaggan, för propaganda, påverkan, icke evidensprövad information, vilseledning. För kanske ett decennium sedan var det en journalistisk sport att använda kvantiteten mörkertal just i de fall där man inte hade en aning om frekvens. I synnerhet då om oönskade fenomen, våld i nära relationer, hedersrelaterat, utsatthet ja, ni kan rabbla dem alla. Problemet uppstår när mörkertalet grundlöst anges vara överraskande stort, och då ingjuter rädsla och osäkerhet. Ibland också ett startskott för syndabocksjagande, ett egenintierat drev.

-0-0-0-

Den ytterst banala idén om mörkertal associerar till vårt behov av trygghet och beräkningsbarhet, riskaversion och förutsebarhet. Det journalistiska påhittet om att en oönskad och besvärande företeelse som inte kan beläggas med kunskap och således påstås vara betydligt större än vi tror, är klassisk vilseledning. Det är relevant för hur vi tolkar vår omvärld idag. Ryssland använder det storskaligt, i att understryka hybridkrigföring där den är tveksam, att återupprepa kärnvapenförmåga, att desarmera information med ryktesspridning om motsatsen, att systematiskt utnyttja absorptionen av mörkertal som fakta. Mängden dåliga nyheter om Ukraina är att förstå som att det är värre där än vad vi kan veta.

-0-0-0-

Mängden trollerier och desinformationer, också via förment trovärdiga källor i väst, ska inte undervärderas. Och desinformation, den svårkvantifierade mängden vilseledning, som en angripare utnyttjar för söndring och osäkerhet är real och effektiv. Men, I mörkret är alla kattor grå, det kan vara nyttigt att sätta en ljuskägla på fenomenet.

(Exkurs. Som reningsbad för att rationellt sortera bort alla fiktiva mörkerentiteter föreslår jag en enkel och tankeklargörande distinktion om mängdtillhörighet eller inte. Den utesluter logiskt alla ”mörkertal” som fiktiva och behöver axiomatiskt bara två odefinierade men intuitivt accepterade konnekriva begrepp: Efterföljare och Likmäktighet. Axiomsystemet, för talsystemet, efter italienaren Peano, ser ut så här, om jag minns rätt:

O är ett tal
Varje tal har en efterföljare
Ett tal är mängden av alla mängder som är likmäktiga med mängden

Dvs ett tal 12 är alla dussin (månader på året, Jesu lärjungar etc) eftersom de innefattar en exakt numerär av likmäktiga entiteter. Noll är en tom mängd, men har en efterföljare, talet 1 osv. Ett axiomsystem som är briljant i sin enkelhet och skönhet. Därifrån kan härledas irrationella tal, all algebra, aritmetik osv.

Ett mörkertal är då en mängd entiteter som utan visade karaktäristika av oegentliga skäl hänförs till mängden. Detta är irrationalitet närmande ockultism. Det borde journalistiskt utraderas, i namn av klarhet och stringens).

-0-0-0-

Försvarshögskolan har tittat på hur förrädiskt missledande språkbruket kan bli, exempelvis:

”Användningen av hybrida hot i ett tidigt skede utan bekräftade uppgifter utgör ett exempel på sensationsjournalistik som riskerar att sprida motståndarens narrativ eller tillskriva en strategi som inte finns.
Det kan också krävas en noggrann kontroll av källans trovärdighet och motiv. Ett exempel på att potentiellt driva fel narrativ är rapporteringen om de skadade kablarna i Östersjön. Innan det finns faktiska bevis på att det är främmande makt som ligger bakom så finns det anledning att avvakta och inte lägga hela pusslet direkt. Att påstå att detta utgör misstänkt sabotage eller att kalla det för ett hybridhot kan vara att gå angriparens ärenden. Om det var angriparens gärning har denne lyckats med att sprida informationen och fortsatt inte vara avslöjad. Om det inte var angriparen har vi lyckats skapa en rädsla och oro för att angriparen skulle kunna ta till sådana medel trots att denne inte gjort någonting. Oavsett vad har vi gått i fällan. Det förekommer ofta uttalanden som just beskriver händelser som hybrida hot eller misstänkt sabotage. Det är kanske inte fel men det kan innebära att vi går motståndarens ärenden.”

-0-0-0-

Orden är viktiga. Och användningen. Jag brukar framhålla källkritik, till det kan läggas källvärdering och hederlighetsprövning, att läsa två gånger och reflektera över bruk och missbruk av information innan man händelsevis vidarebefordrar. Språket behöver vårdas för att undvika förvridning och misstolkningar.

Politikens polemiska tonläge är en arena som dessvärre är en grogrund för subversivt språkbruk, misstänkliggöranden och självförhärliganden. Barbro Westerholm, då riksdagskvinna för folkpartiet, blev förfärad när hon intog sin riksdagsplats. Med erfarenhet som läkare och då i kontakter med läkemedelsindustrin, där det etiska principen att aldrig tala illa om sina konkurrenter, eller deras produkter, gäller, önskade hon i riksdagen mer av sakfrågor och färre personangrepp. Talmanskollegiet och representanter för partierna bildade en sanitär arbetsgrupp. Efter kort tid nedlades försöket.

-0-0-0-

Orden är viktiga. Det klara språket, entydighet, eller tvetydighet där den är verksam, stringens, fattbarhet, precision där det behövs (att eliminera oavsedda tolkningar av en utsaga) är kanske den första försvarslinjen mot en angripares påverkansförsök. Språket är en nationaltillgång som inte ska berövas oss av en angripare. Det är en underskattning att tro att han inte arbetar för att överta det.

-0-0-0-

Vi nästa besök vid sjön ska jag bland måsar och knipor, och andra gräsänder, försöka urskilja en familj med exakt tre ungar. Om så, finns grund för en förmodan om att vägpassagen gick bra.

-0-0-0

För övrigt, jag tror flera med mig saknar vår fältkaplan här, HMS Repulse. Han är alltid välkommen och uppskattad för sina ord om uppbyggelse, motstånd och kärnvärden.