Börserna går blandat under onsdagsmorgonen i de asiatiska tidszonerna. I USA rasade techbolagen efter att en MIT-rapport påtalat att 95% av alla AI-kunder inte tjänar en krona på generativ AI. Postnord stoppar tillfälligt paket till USA sedan deminimi-gränsen för tullar tagits bort. En varumärkesstrateg sågar krisande högpriskedjan Coop.
Stockholmsbörsen steg ordentligt igår med +1.30% för OMXS30 och +1.35% för OMXSPI. Dollarn har stärkts till 9:61 SEK trots lägre räntor, troligtvis kopplat till fallande börser i USA och därmed att pengar rusar till dollarn, och euron är stabil på 11:18 SEK. Guldet är också stabilt på 1 026:- SEK per gram. Riksbake väntas lämna den svenska styrräntan oförändrad, då gårdagens penningpolitiska beslut ska publiceras idag 09:30.
I USA föll börserna och S&P-500 backade måttliga -0.59% medan teknikbörsen Nasdaq fick se sitt storbolagsindex Nasdaq 100 gå -1.39%. Samtligan aktier inom techbroligarkernas FANANGST backade, och mest av dem backade Nvidia med -3.50%. Nvidia har som bekant rusat på sin dominans inom tillverkningen av chip till de enorma AI-serverhallarna. Bäst gick Apple med -0.14%, vilket är passande då bolaget helt misslyckats med sina AI-satsningar.
Orsaken bakom är en MIT-rapport som sågar AI-bolagen och konstaterar att 95% av alla organisationer som investerar i generativ AI har fått noll tillbaka. Financial Times citerar:
“95 per cent of organisations are getting zero return […] Just 5 per cent of integrated AI pilots are extracting millions in value, while the vast majority remain stuck with no measurable [profit and loss] impact.”
Rapporten baserar sig på 52 djupintervjuer med företagsledare och analys av över 300 AI-initiativ, samt en enkät bland 153 affärsproffs.
The Register publicerar ett citat från en CIO:
“We’ve seen dozens of demos this year. Maybe one or two are genuinely useful. The rest are wrappers or science projects.”
Kärnan i rapporten är att kundbolagen tjänar inga pengar på AI.
Detta är förstås rätt logiskt. Det blir inte fler kunder för de som implementerar AI. Jag kan ta mig själv som exempel med den här bloggen. Jag använder AI-sökmotorn Perplexity för sökningar och översättningar istället för Google. Jag transkriberar tal med MacWhisper. Jag har genererat några bilder med AI för skojs skull. Inget av detta har påverkat bloggens intäkter, då antalet läsare inte förändras.
AI är bara ett verktyg – det skapar inte fler kunder och fler affärer. Eftersom AI-kunderna inte sett ökade intäkter eller vinster verkar alltså inte ens besparingar av att man kan sparka folk eller inte anställa fler ha påverkat slutresultatet.
The Register skriver:
“While about 50 percent of AI budgets get allocated to marketing and sales, the report authors suggest that corporate investment instead should flow toward activities generating meaningful business results. This includes lead qualification and customer retention on the front end and, in the elimination of business process outsourcing, ad agency spending, and financial service risk checking on the back end.”
Börserna i de asiatiska tidszonerns skakar av sig den amerikanska AI-frossan och går blandat. ASX 200 stiger +0.33%, Hang Seng är knappt ner med -0.04%, KOSPI går -0.74% och Straits Times går +0.25%.
För egen del har AI-frossan låg påverkan då jag kraftigt minskat de så kallade Globalfonderna, som primärt är USA-bolag och primärt av dem är amerikanska techjättar. Resten av världen tuggar vidare. Finns inte direkt några stora AI-bolag på Stockholmsbörsen heller även om småsparare säkert hypat några enskilda aktier med mer eller mindre krystad argumentation.
PostNord stoppar tillfälligt paket till USA och Puerto Rico enligt ett pressmeddelande, så läsare i USA som ibland beställer böcker från mig får vänta – de svenska Internetbokhandlarna vägrar pga momsregler och liknande skicka böcker till USA. Orsaken är att de minimis-undantaget för små försändelser tagits bort av USA och allt stort som smått ska förtullas.
Det är transportören som ska se till att tullen är betald, dvs exempelvis PostNord, så det ser ut som att tullarna betalas från utlandet, men som exportör lägger man förstås på tullarna och administrationskostnaderna på priset som faktureras amerikansk importör som är den som i slutändan får betala och till sist den amerikanske konsumenten.
Vad tullar på en bok blir har jag ingen aning om. PostNords tjänster för försändelser utomlands brukar dock vara rätt bra så det får tiden utvisa, men man får väl gissa på någon hundralapp i fast kostnad till PostNord och sedan någon procentsats. När det gäller import från USA till Sverige är dock FedEx överlägsen – där levereras paketet direkt, bara efter någon dag från köp i USA, och så får man betala importtullarna i efterhand. PostNord håller som bekant på paketen och tar en sjuk fast avgift för besväret.
Varumärkesstrategen Håkan Olofsson sågar högpriskedjan Coop i ursprungligen en artikel hos branschtidningen Resumé, men nu i ett referat hos SvD, vars betalvägg jag kan komma igenom via Omni. Han konstaterar att hans lokala Coopbutik på Södermalm saknar kopplingar till verkligheten och satsar på färdiglagade rätter mitt i en livlös del av Södermalm utan dagbefolkning, och har öppnat ett café mitt i butiken där man inte har tillgång till fönster.
Men Coops största problem är enligt Olofsson priserna som skrämmer bort kunderna:
“Coop har konsekvent predikat sina budskap om medlemskap och hållbarhet. Deras medlemmar vet antagligen mer om detta än några andra, och ändå handlar de någon annanstans.”
Enligt Matpriskollen så har cooperativa (socialistiska) Coop högre priser än de elaka kapitalisterna bakom ICA, Willys/Hemköp/Tempo och rent av högre än City Gross. Med fingertoppskänsla förnekar Coop Sveriges VD det hela och menar att “jag tror att våra lojala kunde roch medlemmar har en bättre uppfattning av våra priser än vad dessa undersöknignar visar”.
Olofsson sågar dock att orka hålla på att jaga extrapriser:
“Det är jobbigt att jaga extrapriser. Många handlar mat i luckan mellan jobb och nästa aktivitet, och vill bara ha schyssta ordinarie priser i affären.”
Ska man jaga extrapriser kan man ju lika gärna göra det i en annan butik.
Olofsson avrundar med att i slutändan är den avgörande faktor priset på mat. Och där är alltså Coop en högpriskedja.
Frågan blir snarast hur länge Coop överlever. Coop Sverige AB gjorde en förlust på 457 MSEK förra året på en omsättning på 36 902 MSEK. Utan ägare (“medlemsägt”) finns det ingen som kan tillföra kapital – ska kunderna utöver att betala de högsta priserna även stoppa in tusenlappar rakt av för att få fortsätta handla?
Nåja, Coop har iaf en styrelse bestånde av 19 personer.
104 kommentarer
Shity grose (city gross) är långt ifrån en lågprisbutik (ifall man värdesätter sin hälsa)
Peak AI bubbla?
Ja, det tror min AI i alla fall.
Ingen tjänade pengar på internet i början heller, men det kommer bolag som kommer transformera vissa branscher och sänka kostnader. Högre försäljning troe jag inte på, men meta satsar på personaliserade annonser.
Många testar nu olika tekniker och det rör sig snabbt så det lär ta 3-5 år. Ai för kundtjänst är f.n. direkt kontraproduktivt och leder nog snarare till tappade kunder.
Förvisso är jag ständig pessimist, men givet hur dagens AI funkar, så är det i min värld rätt självklart att vi inte kommer att se några fantastiska effektivitetsvinster annat än i väldigt speciella användningsfall – så det är nog bara att luta sig tillbaka och invänta AI-kraschen. I USA har man ju nyligen upptäckt att investeringar i AI och tillhörande infrastruktur tränger bort andra investeringar och förr eller senare kommer det också att byta dem/oss i rumpan i termer av lägre tillväxt och sämre konjunktur.
Men det finns helt klart användningsområden där vissa yrkesgrupper nog bör känna sig lite nervösa. Översättning och transkribering, som bloggaren påpekar är ju uppenbara sådana.
Det mycket hajpade fenomenet vibe coding har ju också rätt tydligt visat på begränsningarna med AI-assisterad kodning och inte ens i professionella sammanhang kan någon visa på någon riktigt effektivitetsvinst att tala om. Google och MSFT påstår publikt att upp till 30% av deras kod skrivs av AI, men de påstående har plockats sönder av de som har haft möjlighet att syna korten närmare.
Det tydligaste effekten är att man nu frågar sin copilot om hjälp med syntax etc istf att snurra runt på StackOverflow och Reddit, vilket kanske sparar några minuter där och då, men knappast höjer kvaliteten i längden. (Du måste ju likt f-t testa och validera din kod och då llm-modellen lärt sig koda genom att tränas på just StackOverflow och Reddit m.fl. liknande forum, så blir ju resultatet aldrig bättre, men sannolikt sämre.)
Nåja, nog med gnäll…
Jag vet inte riktigt om jag håller med ens om översättning och transkribering. Det är oerhört yxigt och man kan i princip inte se någon som helst förbättring de senaste 7–8 åren, trots den utveckling som skett. Om man säger så här: stryker de med så beror det inte på kvaliteten, utan på exekutiva beslut om att det är »bra nog» (läs »det är för dyrt att få det ordentligt gjort, det får räcka så här»)
Då har vi inte sett samma. För översättning och transkribering är ett område där det är enorm skillnad mot förr.
Idag kan ju youtube undertexta i princip alla språk utom skånska.
Och översättningarna i AI är i stort sett korrekta. Det som behövs är korrlässning och justering. Men generellt betydligt bättre än en “svensk som skriver engelska”
Farsans fru jobbar i pensionen som det och var även nyligen på en internarionell konferens för översättare. Hon säger att säkert halva jobbutbudet är borta, men då hon dels jobbar med medicinska texter så har hon fortsatt uppdrag men inte lika mycket.
Kommer väl handla om att skapa en relation till uppdragsgivare och göra ett bra jobb för kompensationen man får om man vill ha det som heltidsjobb.
Eller så skaffar man en egen AI/LLM och ökar produktionen med bibehållen hög kvalitet?
Vän utbildade sig till översättare. Det gebitet har verkligen massakrerats sen 2005ish…
Och översättningarna numer av LLM och liknande är verkligen fullgoda så att man normalt sett bara behöver korrektur..
Numera tycks AI betyda i stort sett enbart generativ AI, och då kan det nog vara så att det inte blir så mycket bättre.
Det blir väl den tredje stora AI-vintern, kanske.
AI-forskningen går dock framåt, och vi kommer nog att få se framsteg ävem framöver, man då inom helt andra domäner än de som dominerar nu.
Min lokala Coop i Kungsbacka har tidigare rest bort mycket pga kort datum. Tyvärr har de på senare tid förbättrat lagerhanteringen och blivit en högprisbutik. Synd att de inte kan beställa mer med kort datum från grossisterna.
Som Delicato Outlet. Förr (för 10 år sen) var de grymma då de hade mycket andra sortiment.
Men de fixade till produktionen så nu är det bara en ploy för att lura folk att handla 😀
Det är bättre med företag med dålig koll så man får rea. Men “bra” företag har tyvärr genrellt koll och rea är mer en marknadsföringsaktivitet och inte ett fynd för konsumenten
Utan AI användningen hade du kanske tappat läsare.
Parafras på finansministern i radion, om effekten av något hon gjort eller inte gjort
Går inte att A/B testa verkligheten. Men den tiden jag tjänar på att ha AI felsöka syntax, ge rekommendationer på rapporter och text samt göra mina otrevliga mail till kollegor trevliga, lägger jag på kreativa grejer. Både på jobbet men även personliga kreativa projekt som görs utan idé om monetära vinster men såväl själsliga vinster för läsare, betraktare och lyssnare.
Mmm. AI gör felanmälan bättre än
“Oi, Shit’s on fire!”
Ännu bättre vore om AI kunde göra felmeddelanden bättre än “Hoppsan! Någonting gick fel. Försök igen senare”.
AI är i samma stadie nu som Internet var strax före milleniieskiftet. Vem minns inte Boo dot com? De var så långt före sin tid, “handla kläder på nätet, det går ju inte” och nu gör var och varannan människa detta.
AI kommer att slå igenom, men just nu är det mest en kul leksak. Sedan kommer det nog en AI-bubbla likt dotcomcrashen (när hemsidesbygge var det som alla pysslade med), och därefetr kommer vi få mogna AI-produkter om ett antal år.
Enig.
Jag har sagt i 1,5 år nu
“Vi överskattar betydelsen av AI på kort sikt. Och underskattar den på långt sikt”. Precis som med internet.
Det intressanta med AI är att det är en grupp som drabbas. Utvecklare.
Det är även den enda del där man tar ordentligt betalt. Vi pratar om miljoner i månaden för “utvecklarassistenter”.
Men de flesta yrken är inte så logiskt styrda utan har med människor, intuition och kreativitet att göra. Något som är svårt för AI.
Vad gäller vanlig generativ AI så lyckades jag på min första promptning få ChatGPTs nya omhuldade modell att hallucinera ett svar. Så jag skulle inte använda den för att ta fram svar inom områden där jag inte har en så pass god kunskap att jag kan verifiera output.
För övrigt har jag merch från Boo.com då jag köpte från dem första veckan de var öppna. De skickade mina flipflop med ett paket (med kurir) och merchen med ett annat (med kurir). På den tiden då kurirleverans kostade 1500 kr…. minst.
Minns att ALLA var “MEN HUR KAN MAN KÖPA KLEDER PÅ NEETET!!! DET KOMMER ALDRIG SLÅ” ( *Lena PH dyker upp* “jag syr mina egna kleder”)
Idag är det väl de klädbutiker som inte har internetnärvaro som dör. HM var sena med att få sin ehandel att fungera och det kostade ägarna många miljarder i börsvärde.
Är övertygad m att precis samma kommer ske för AI. Jag vågar bara inte sätta tidsrymden. Kan vara 3 år, 10, eller 20. Men det kommer ske.
Och till dess är det främst de överbetalda utvecklarna som kommer att sova dåligt 😉
Yes, men tjänar klädbolagen mer pengar idag än innan Internet? (justerat för befolkningsstorlek och BNP-tillväxt)
Låt en llm specialträna på allt material här på bloggen. Låt den sedan översätta till alla möjliga språk och sätt upp bloggar i alla möjliga länder. Som då förstås är AI drivna. Håva in reklampengarna förutom att kunna påverka enormt och hjälpa Ukraina.
Jag är övertygad om att superkapitalisterna kommer på sätt att med AI:s hjälp suga ut resten av världens befolkning än mer.
Och ju mer man tittar på USA:s beteende senaste tiden ju mer inser i alla fall jag att det nog i botten handlar om ett krig mellan de som har allt och lite till, och de som har mindre.
Arte har en serie om kapitalismen i Amerika.
https://www.arte.tv/en/videos/RC-024313/capitalism-in-america-the-cult-of-wealth/
De har en om Ikea också om man vågar peta på den svenska folksjälen:
https://www.arte.tv/en/videos/112297-000-A/how-ikea-plunders-the-planet/
Det går åt helvete, sätt på musiken!
Tvärtom. Läs lite Rosling så sover du bättre. Världen är rätt bra ändå.
Det ena uteslutar inte det andra.
Faktiskt en bra fråga. Det handlar nog om att de som varit bra på att anpassa sin verksamhet efter den nya verkligheten har tagit större andelar än de hade innan.
Och de som hamnade efter har konkat eller drastiskt försämrat avkastningen.
Och det är nog det som är summan med ny teknik. AI is not going to take your job. But the person who is better at using AI than you are. Will.
Eller dör det och återkommer som hype 10-20 år senare som AI gjort sedan åtminstone 1960-talet.
Samma gäller ju för övrigt tal som inmatningsmetod till dator (senaste försöken Alexa, Google Home, Cortana, Siri är redan döda eller håller på att dö sotdöden).
Det är rätt intressant att se AI-företagen i deras försök att hitta på use cases för deras produkter som de och deras kunder faktiskt kan tjäna pengar på. Det är alltid nåt “i framtiden” som ska generera massor med intäkter, utan att man kan specificera vad det i slutändan kommer att vara. Och frågan är enorm – hur ska man kunna motivera “trillion dollar investements” när man inte ens vet vad det är för problem produkterna ska lösa?
Många pekar på en framtid där AI /sparar/ pengar åt företag, dvs man kan sparka folk när man implementerar AI, men det har också flera stora problem. Produkter som sparar pengar genererar inte direkt ny business vilket bloggaren också noterar ovan, vilket är det företag egentligen behöver. Man kan dessutom bara effektivisera till en viss gräns. Och sedan är AI-produkterna helt enkelt för dåliga. Cory Doctorow har skrivit extensivt om det, bland annat om utmaningen med sk “reverse centaurs” där människor bara ska agera kontrollanter av AI-produktens arbete:
https://pluralistic.net/2025/05/27/rancid-vibe-coding/#class-war
(och fenomen som “slopsquatting” ger mig som CISO ont i magen…)
Så vad försöker jag säga? Kanske att vi är på väg mot en ny form av dotcom-bubbla. Det är i vilket fall det jag misstänker. Det finns på tok för mycket investerade pengar i företag som satsar på tok för mycket pengar på en produkttyp som inte är i närheten av att kunna ge en tillräckligt bra ROI.
Lite andra referenser:
https://www.technobezz.com/news/the-trillion-dollar-ai-bubble-nobody-see-2025-08-17-b7mo
https://techcrunch.com/2025/08/04/openai-says-chatgpt-is-on-track-to-reach-700m-weekly-users/
Notering: när jag skriver “AI” menar jag generella LLMs.
@C-N
“(och fenomen som “slopsquatting” ger mig som CISO ont i magen…)”
Det moderna vansinnet att installera programvara utan att först kolla vad det är man installerar har jag mycket svårt att förstå. Är det något som har uppstått i Pytonvärlden, eller fanns det tidigare?
(Det vore inte förvånande om det kom med Pyton. Det mesta med det programmeringspråket, och dess omgivning, är vansinnigt).
Men med det sagt ska man aldrig glömma Amara’s Law:
“We tend to overestimate the effect of a technology in the short run and underestimate the effect in the long run.”
https://en.wikipedia.org/wiki/Roy_Amara
Men en kanske avlägsen framtid där vi kan se netto-positiva effekter av AI kommer inte att kunna rädda dina börspengar nu. 🙂
Det är precis det som Gartner försöker säga med sig hajpkurva och ofta har de ju rätt.
Vad gäller machine learning i stort, så ser vi ju redan positiva effekter på massor av ställen, men de är ju inte lika hajpade eller spännande som LLMer tycks vara.
ML har ju varit en grundsten i bankernas bedrägeribekämpning i många år. Likaså har ju handeln framgångsrikt använt ML-metoder för att optimera butiksytor, personliga erbjudanden m.m.
P.s.s är prediktivt underhåll en grej på riktigt där det finns mekanik som tenderar att slitas ut, även om det kanske inte är 100% mainstream riktigt ännu.
Mycket bildbehandling är i dag ML-baserad, istf traditionella metoder inklusive i stort sett alla ADAS-system i bilar.
Men invändningen mot AI eller kanske snarare AGI är att vi har i princip nått väggen vad gäller dramatiska förbättringar. Utan en drastiskt förändring av antingen sättet vi bygger modellerna på, eller en lika drastisk förändring av hårdvaran vi kör modellerna på så är gradvisa förbättringar det enda vi kan har att se fram emot.
Man kan ju i ljuset av hajpkurvan konstatera att det första steget mot de modeller vi använder i dag kan sägas ha tagits runt 2012 och Googles banbrytande Transformerartikel publicerades 2017. Det är redan 8 år sedan…
AI fattar inte vad jag säger “jag har nällat mig, åtgärd”
Fet lusing över CPUn skulle en ha
Ska erkänna att jag fattar inte heller vad “nällat mig” betyder. Iaf utan att fråga Internet.
Jo, klarar det i text men inte i tal.
Som att få bilen att hitta danska adresser med språket inställt på mälardaliska.
Är en bit kvar.
I min skånska menas att ha bränt mig på nässlor😀
Jomenvisst 🙂 Som född skåning får jag skämmas lite (nu utflyttad sedan länge). Men jag har nog bara använt uttrycket kanske en gång under min tid som skåning (så kanske är jag lite ursäktad).
Jo jag kan inte heller se “har nällat mig” som något annad. Däremot kan man såklart vara nällad på något – och det betyder något helt annat.
OM man jöttöbbar finns ju undertexter för de flesta språk.
Roligt är att skåningar aldrig kan textas.
Och ännu roligare att Milleniums taltolkning tränades på skåningar.
Avd “hur tänkte de där”
Och “that explains it all”
Nädu, skåninga… dä ä allt redi’ trevlitt fôlk, ska ja säja däj, inga snack om da! 😉
kvasidanskar 😀
Säkert ok. Men ingen förstår nått.
Ser man en skåning. Smile and wave. Smile and Wave 😀
Byt AI!
Ursäkta!
Här måste jag dessvärre använda AI för att få det hela begripligt.
Jag frågar:
Vad ska man göra om man nällat sig för att lindra smärtan?
ChatGPT said:
Att nällas (brännas av nässlor) gör ofta ont, svider och kan ge röda utslag. Det är oftast ofarligt men obehagligt. Här är några saker du kan göra för att lindra smärtan:
Direkt efter nällningen:
Bla, bla, bla En massa rimliga åtgärder.
När man frågar tydligt får man ofta bättre svar. Jag brukar tänka att den AI jag “pratar” med är 110 % bokstavstroende, och så är det ju oftast också.
Gräsligt kul med “Gräs-holken”. 😉
Sån är jag. En rolig person som tar foton på roliga grejer. Kul på fest.
Coop.
I södra och mellersta Sverige vanskött och oproffsigt. I norra Sverige många gånger lika bra som tex ICA
Många COOP sköts så dåligt så man vet inte om de är ett konstfacksprojekt eller mataffär. De lockar ofta till sig de riktigt usla företagsledarna med IQ i det lägre spannet.
i västerås finns en coop vars fiskdisk är klart bättre än de flesta andra mataffärer i byn
tror det beror mycket på att de har bra o kunniga medarbetare just där
Ett annat problem är att historien kräver att överskottet läggs på ett antikt och luddigt kundtrohetprogram (medlemskap). Det skulle vara bättre att skrota det och sänka priserna rakt av. Men kooperationen bygger ju på att folk är medlemmar och det lär ingen bli om man inte får fördelar.
SVD kör en temaserie om Coop nu (trots att det inte är valår?) och i måndags kunde man läsa den här vinkeln som jag tror är den viktigaste:
“Under glansdagarna på 1960-talet hade Coop en tredjedel av marknaden. 2023 var andelen nere på 17 procent”
https://www.svd.se/a/vgL8JX/dyr-mat-och-miljardforluster-kan-coop-vanda-krisen
“Enligt Ulf Johansson vid Lunds universitet är Coops relativt sett höga priser en helt logisk följd av att kedjans marknadsandel sjunkit.
– Det kan inte vara på något annat sätt givet att deras inköpsvolym är minst i branschen. Det är ju bara att föreställa sig hur mycket lägre inköpspriser Ica, som har hälften av marknaden, kan förhandla sig till.”
Och där är ju problemet
“det bygger på att alla är medlemar”
När företagsvärlden generellt bygger på “var konkurrenskraftig och de skall komma”
Det är många butikskedjor (inom allt möjligt) som försöker få mig att bli “medlem”. Oftast tackar jag nej, men det tycks de ha glömt vid nästa besök.
AI är intressant. Min gissning är att vi snart når högsta peek i hypekurvan. Förväntningar idag är skyhöga på vad AI generellt ska kunna åstadkomma. Värderingarna är detsamma för de företag som jobbar med det. Så småningom kommer både förväntningar och värdering att nyktra till och då kan det börja hända saker på riktigt.
Anekdotiskt bad jag vid ett tillfälle att få hjälp med hänvisning till lag i ett specifikt ärende där jag pekade ut enligt exakt vilken lag jag ville utgå ifrån. Svaret var klockrent och tydligt och hänvisade till specifik paragraf i lagen. Toppenbra, sparade mig massor av tid. Problemet var att den hade hittat på mer än hälften av innehållet i paragrafen den hänvisade till och dessutom citerade. Resultatet visade sig vara helt korrekt enligt den hänvisade paragrafen, men helt fel om man tittade på paragrafen i lagen. Kanske var det mina förväntningar som var för höga eller felaktiga på något annat vis, men kan man inte lita på de svar man får så ser jag inte värdet.
Har erfarenhet från en ledningsgrupp som fått en dragning av en entusiasmerade konsult kring AI. De är eld och lågor. Slutsatsen blev att “vi kan spara x tjänster redan i nästa års budget med detta och ytterligare y tjänster året efter”. Detta tillsammans med uppmaningen att skaffa AI och genomför det.
Nu ska jag inte vara gnällig och bakåtsträvande. Jag använder AI dagligen, men inte för att få specifika svar utan för att få ledtrådar, idéer och tips. Ett sätt att snabbt bredda en fråga och få fler infallsvinklar.
En bra jämförelse kan göras med Internet.
Har Internet gjort att tidningarna tjänar mer pengar? Eller har bara läsarna flyttat från papper till Internet?
Har Internet gjort att vi köper mer kläder, eller har bara vad för kläder vi köper (Internetmärken som bara finns på Internet existerar ju, eller direkt billig skit via drop-shitting)?
Man ska justera för ekonomisk tillväxt. Internet har förstås lett till ökad ekonomisk tillväxt pga effektiviseringarna det innebär, men det är inte nödvändigtvis samma som att bolagen tjänar mer pga Internet, utan pga tillväxt.
Internet har ju framförallt gjort att alla kan vara en nyhetssida (hej bloggen).
Den konkurrensen om folks uppmärksamhet har gjort att man inte längre kan få betalt för sitt likriktade erbjudande som gammelmedia.
Min nyhetstid har på de senaste 30 åren gått från en lokaltidning och SVT till att innehålla flera utrikiska nyhetsmedie, bloggarn, tweetsky osv.
Så det handlar som jag påpekar inte om att nymodigheten är ett hot. Hotet är de som använder den nya tekniken bättre om man inte själv kan anpassa sig.
Precis, bloggen tjänar ju mer pengar pga internet. Det är utmanarna som gynnas även om det mest sker en omfördelning av intäkterna på totalen
En något bättre söktjänst.
Som Google vs Lycos för inte så länge sedan.
Vi har nu glömt hur in i h###te mycket bättre än alternativen Google upplevdes när det begav sig.
Blir det en ny monolit eller en uppsjö när röken lagt sig?
jag fortsatte att använda AltaVista ganska länge bara för att de hade “Near” kommandot (?tror jag det hette?) som gav relevantare träffar än Google. Men till sist täppte goggle igen det försprånget också.
Men som folk har konstaterat tidigare. Satsade man på de som kom ut som vinnarna från IT-bubblan har man gjort bra pengar. Satsade man fel så blev man fattig.
Och så här i efterhand så var nog det klokast att hålla sig utanför hela bubbelfasen och plocka upp de starka överlevarna 2002-2003 när alla undvek IT/telekom-aktier (och hoppas att det inte är Telia och Eriksson man råkar köpa). Frågan är vad motsvarigheten är for AI – Troligtvis inte något synligt i stil med Nvidia utan ett bolag som kommer på hur man kapitaliserar – typ Googles annonser eller Amazons datafarmer efter IT-bubblan. Men vem vet. Motsvarigheten till Microsoft Office kanske redan finns utan att vi ser det.
Lite på samma tema, kanske jag skrivit om det tidigare.
Jag skulle bygga ett litet loft som jag ville ha så smäckert som möjligt utan att balkarna böjde ner mer än två centimeter om man ställde två vuxna (200 kg) mitt på vid loftets framkant.
Allt såg rätt och riktigt ut med formler och beräkningsgång, men balkarna blev många gånger kraftigare än jag förväntat mig och så behövde jag 10 gånger mera lim än vad som rimligen skulle kunna gå åt. (Jag skulle skruvlimma plywood på undersidan för att få loftet så smäckert som möjligt.)
Om jag inte varit en ringrostig ingenjör hade jag mycket väl kunnat svälja allt med hull och hår, men nu kollade jag igenom beräkningarna och hittade ett par små fel. Med dessa justerade fick jag en ny beräkning som blev rätt.
Jag hade aldrig löst detta så snabbt och bra som jag gjorde med ChatGPT, men det berodde ju på att jag hade lite förtvinade baskunskaper.
Och dessutom ska man inte räkna att det kommer bli så mycket bättre om man använder svenska.
De flesta LLM är ju tränade på andra språk och översätter sen.
Och kanske inte alls har koll på den sida som finns hos svenska träbranschen för att dimensionera rätt 🙂
Men precis som du säger. Har man grundläggande kunskaper i ett ämne är det ju en stor hjälp. När man kan sannolikhetsbedöma svaret.
@Gubbengråskägg
Åtminstone en (minns ej vilken) AI-chatbot är tjänstvillig när man ber om källorna till ett svar. Det bör man alltid göra om man ska använda AI-saret till något viktigt.
Jag hade frågor om en produkt jag var intresserad av att köpa.
Jag vet inte om jag mailade med en AI eller med en extremt inkompetent person med kraftiga drag av någon neurologisk sjukdom (gissar på AI), men när jag efter en vecka fått upprepa och förtydliga mina frågr in absurdum gav jag upp och köpte en annan liknande produkt.
Någon vecka senare kom ett bra svar från någon som fångat upp “haveriet” som utan vidare verkade förstå vad jag ville veta (gissar på människa), men då hade jag ju valt en annan leverantör.
Jag misstänker att jag inte är ensam om liknande upplevelser när AI-satsningar minskar antalet kunder.
Bristfällig kundtjänst måste vara det bästa sättet att förlora kunder på. I mitt exempel blev det inget sålt, men det kan ju lika gärna vara så att en reklamation spårar ur och kunden väljer att aldrig mera ha med det företaget att göra och dessutom berättar för omvärlden hur extremt kasst företaget är.
Ett problem i det sammanhanget är att en hel del leverantörer av varor bara erbjuder frakt med en (eller några få) speditionsfirmor. Då måste man välja en annan varuleverantör om man vill slippa slåss mot speditionsfirman Federal Schenker Express, vilket kan ta emot om den varuleverantör man hittat är solklart billigare än andra.
COOP överlever väl genom att successivt sälja av sitt fastighetsbestånd? Långsiktigt, sa Bull. De jobbar för att uppnå hållbara resultat, sa Bill.
Så vem är det som köper? Krösus Sork?
COOP Fastighets AB?
SBB?
Förstår inte frågan. Det finns väl gott om fastighetsinvesterare?
Att effektivisera inom företaget förbättrar vinsten på kort sikt, mindre personalkostnader. Men om konkurrenter gör likadant kommer någon tillslut sänka priset mot konsumenten för att få marknadsandelar. Tillslut är vinstmarginal på samma nivå som innan AI introducerades.
Likt Internet. Effektiviseringar som sedan leder till billigare produkter för slutkund och samma (eller lägre) vinstmarginaler pga konkurrensen.
Om det inte blir som jag beskriver ovan, att en AI är för dålig på att besvara frågor när man ska köpa något, så man köper av någon annan istället.
Då kan man nog sänka företaget trots “effektiv” AI.
Det skulle kunna uppfattas som att det blir ett krav att hänga med i en AI-omställning, annars kommer man stå där med sina höga personalkostnader och minskande intäkter när konkurrenterna sänker priserna.
Fast något som talar emot att ligga i framkant och ta fram egna AI-projekt på företagen är att de stora drakarna med enorma utvecklingsavdelningar gör jobbet åt en (Microsoft, Google m.fl). Är det värt att lägga ner stora resurser på att ta fram företagsspecifika AI-lösningar som kanske ändå bara är en Microsoft-uppdatering bort och då blir tillgänglig för alla ungefär samtidigt? Typ, företaget anlitar konsultfirma och lägger ner hundra miljoner på att få en företagsspecifik AI-appliktaion för att snabba upp arbeten med att utföra beräkningar i byggprojekt. Ett halvår senare kommer en generell AI-uppdatering som med små tilläggsjusteringar fixar samma sak. De hundra miljonerna man satsade var pengar i sjön.
Helt otippat lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad. https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/pressmeddelanden/2025/styrrantan-oforandrad-pa-2-procent/
Nu vet vi alla vad som väntar – bankernas ekonomer gråter ut för ekonomijournalisterna på SR/SVT/TV4 i tävlan om vem som bäst kan lajva matadoren i mötet med Ferdinand.
För övrigt ang AI.
Många säger “kundservice kan tas bort”.
Pratade med de som ansvarat för kundservice hos oss
“90% av kundtjänst är att kunden känner att nån lyssnar på denne. Så vi tror att AI snarare kommer göra att kunderna blir missnöjda och mer illojala”
Och där kan man gå till sin egen upplevelse av kundtjänst. Varför man ringer eller försöker få kontakt.
Klarna. De är kända för att de hatar sina anställda. Sparkade ju alla som jobbade med kundtjänst. Ersattes av “Seb 2.0”
För att bara nån månad senare pudla och inse att det inte blev så bra… Alls. Så nu har de människor på kundtjänst. Igen.
Om man som kund är irriterad för att något man köpt inte funkar är en AI perfekt för att företaget ska slippa denna klantiga okunniga kund som bara gnäller, I ALL FRAMTID.
Det finns undantag (som bekräftar regeln antar jag). Min närmsta Stora Coop har bra priser, nästan lika bra som Ica Maxi som ligger i andra änden av stan. Den närmsta stora ICA (Kvantum) är dyrare.
Jag tror folk i allmänhet inte bryr sig så mycket om matpriser. De handlar i den affär där det är smidigt, den som ligger på vägen hem från jobbet t.ex. Det finns en stor Hemköp här i närheten som är snordyr, men alltid fullt med folk ändå.
Vi bor med sex matvarubutiker på gångavstånd (alla åt samma håll). Det är några av de vanliga inkl. Lidl och två etnisk minoritetsbutiker.
Vi har nog alltid valt olika butiker för olika inköp. Ofta styr priset och ibland tillgång/kvalitet. Lidl och de etniska minoritetsbutikerna har ett helt annat lägre prisläge än övriga, men de har även vissa större eller mindre hål i utbudet.
Lidl skulle funka som enda butik, men vi skulle sakna en del varor som vi nu kan komplettera med hos de andra fem.
PRO:s matkasse är alltid billigare på Lidl än i den billigaste butiken PRO hittat och alla varor finns även om man i vissa fall måste byta till en vara av annat fabrikat.
Flera matjämförelser tar såklart inte med Lidl då de “har konstiga märken”.
När det i själva verket handlar om att man får betalt av de stora svenska kedjorna under bordet och då itne vill ta med hela utbudet.
PRO är en av de riktigt fristående.
Beträffande RB’s oförändrade styrränta var det ett visst halabaloo i dagarna där företrädare för näringslivet/bankerna högröstat propagerat för en sänkt styrränta eftersom de skeenden som påverkat inflationstakten var charterresor etc som är säsongsberoende och därför inte skulle räknas in. En liknande argumentering som RB hävdade fast åt andra hållet när de höll fast vid sin nollräntepolitik baserad på skeenden som inte ansågs inflationsdrivande (exvis bostadsbubblan). När väl skiten träffade fläkten kunde man inte sänka räntan. Resultatet av politiken blev väl “så där”.
I veckan hade matbutiken ånyo höjt priserna på några av mina stapelvaror. Inte minst genom krympflation. Hade jag orkat hade jag extrapolerat kurvor som visar skärningspunkten där volymen blir noll och förhållandet pris/volym börjar gå genom taket. Förmodligen införs större “familjeförpackningar” framöver där priset per volym/vikt höjs utöver det för den mindre orginalförpackningen.
“Familjeförpackningar” har redan införts. T.ex. Bregott där de först minskade standardförpackningen från 600g till 500g, för att sedan införa en 750g-förpackning med högre kg-pris än den gamla 600g-förpackningen.
Bregott är en vara man måste köpa på rea. Helt klart mejeriprodukternas svar på dubaichoklad, en annan sinnessjuk vara.
Någon kåsör hade i GP för ett par år sedan en passande skämtteckning av ett par där gubben säger “Hör du gumman, ska vi lyxa till det med ett paket Bregott i helgen?”.
Jag har cirka en månads erfarenhet av C++ men sitter nu och vibekodar ett spel i Unreal för att lära mig mer, jag tycker AI är fantastiskt.
Jag tror inte AGI är nära, om ens möjligt, men tyckrler att modellerna som redan är ute är oerhört hjälpsamma om man använder dem till rätt syfte. Till exempel kan man – till och med i gratisversionen – av Gemini ladda in en drös olika sammanhängande source/header-filer och få tillbaka en oftast korrekt analys av vad som inte fungerar, på några sekunder!
Helt otroligt.
Vad man skall tänka på är att den kunskap som man “förmedlar” iochmed frågan och det svar som AI’n genererar blir en del av “The collective mind” och således tillgänglig för ett flertal.
…Men det vet Du redan…
Som sagt. Kodning är en av de saker där AI kommer slå stort.
Och med tanke på att kodapor i sthlm (och världen) haft sjuka löner så är det en stor motivation bland arbetsgivare att använda verktyg för att skapa lite konkurrens.
Kommer absolut att påverka! Om man ska vara optimistisk så kan man ju tänka att det kommer skapas många fler jobb då de riktiga programmerarna behöver komma in och reda upp de vibekodade prototyperna som vi amatörer slängt ihop!
Har programmerare verkligen så bra löner då, proportionerligt till det som skapas? Finns väl inga företag som har sådana marginaler som it/tech?
Lite om AI och svenska mynt (samlade när jag var liten och intresset har aldrig släppt helt. Sån är jag).
På skoj ställer jag ibland en fråga till ngn jag pratar med “hur många valörer av giltiga mynt finns det i Sverige?”. Ingen har svarat rätt på den. Senaste gången gången var till min 14-åriga brorsdotter. Istället för att svara själv plockade hon fram sin iPhone varefter hon snabbt svarade: tre olika mynt. Sen tänkte hon efter och sa “det är fyra” varefter hon modifierade frågan och fick korrekt svar från sin AI (vet inte de exakta frågorna eller vilken AI hon använde).
Alla myntnördar vet ju att det är ett antal fler men när jag förklarade för henne hur många det fanns och varför trodde hon mer på AIn än på mig 🙁 Att hon inte riktigt trodde på mig tyckte jag var lite skrämmande.
Kan någon här hitta en AI som klarar av att svara korrekt på den frågan? Korrekt svar är elva olika valörer eftersom alla minnesmynt(SEK) är giltiga
Den cyniske pessimisten inom mig skulle svara noll för både mynt och sedlar, då knappt någon längre tar emot kontanter.
Jag frågade Gemini följande:
Nu skall du få en fråga som inte är så enkel som den först kan synas. Hur många olika valörer finns på svenska mynt som idag är giltiga?
-> Svar fel
Det är fel, trots att jag varnade dig tänkte du inte till ordentligt, vill du ha en ledtråd eller göra ett nytt försök först?
-> Svar fel
Trots det är det fel. Du har inte ens hittat hälften.
-> Svar korrekt
11 är det korrekta svaret ja. 1 krona är lägst.
Tack för redovisningen 🙂
Det är ett känt use case som inte fungerar (omvandla tal som inte är siffror). Det innebär inte att alla andra är fel. Utan att man inte ska använda AI om man inte har en grundläggande kunskap
Dessutom ska man inse att få modeller är tränade på svenska då vi är ett av de mindre språken i världen.
“Minnesmynt är lagliga betalningsmedel och det betyder att de ska kunna användas att betala med som vilket annat giltigt betalningsmedel som helst. Men detta kan avtalas bort av till exempel affärer och restauranger via den så kallade avtalsfriheten. En butik kan alltså neka en kund att betala med minnesmynt.”
https://www.riksbank.se/sv/betalningar–kontanter/sedlar–mynt/Mynt/Minnesmynt/
Faktum är att en affär kan vägra ta emot kontanta pengar överhuvudtaget. Vi har kommit långt från guldmyntfoten.
Jo, fast avtalsfriheten ger butiker möjligheten att neka till alla kontanter. Sen skulle inte ens jag ta emot en 300-krona som betalning eftersom jag inte med säkerhet kan avgöra om den är äkta.
Jo, de som värnar om kontanter kämpar definitivt i motvind.
Minnesmynt och så kallade “samlarutgåvor” är ju ett klassiskt sätt att skärta upp de som inte förstod bättre.
Tragisk med alla gamlingar som nu sitter med “kungafamiljens utlevelser i fransktalinesiska bans” eller “Greta svans årsporslin” och tror att de är värda pengar och ett arv till yngre generationer
“Destinie. Detta la farmor halva pensionen på. Ty Partiet lovade att jag skulle ses som en god medborgare då”
Marginellt mer hederligt än S-lotterna.
Det mesta som förr var samlargrejer saknar värde idag, inklusive frimärken. Välståndet har ironiskt nog gjort att vi inte längre har en så stark koppling till saker längre, som man hade förr. Faktiskt befriande.
Nu är ju City Gross en del av Axfood, så dom hör hemma i Willys/Hemköp/Tempo/City Gross. Och Axfood skall börja göra om ett antal City Gross till Willys butiker…
Rätta mig om jag har fel men jag tror inte Coops huvudsakliga uppgift är lägsta möjliga pris? Är det?
Mig veterligt handlar (haha) Coop mer om idén om det kooperativa ägandet, om återbäring till medlemmar och om att erbjuda medvetna varor (ekologiskt) till schyssta priser.
Om Coops ägare vill prioritera pris framför allt annat så går det såklart också, men då måste man spara på andra saker.
Rent krasst finns dock helt klart möjlighet till förbättring. Coops styrmodell är tveklöst en aning old school och stelbent.
Den lokala butiken borde ha större möjligheter att styra sortimentet utifrån sina lokala förutsättningar, istället för att tvingas ha det standardutförande koncernen kräver. Lite frihet, även inom det kooperativa, kan vara bra i en konkurrensutsatt verksamhet.
Nåja, ska inte orerar för mycket. Är inte aktiv i Coop och handlar int mycket där då det ligger på andra änden av stan, så jag lämnar åt mer trogna medlemmar att styra utvecklingen.
Problemet med COOP är att det är en gräsrotsrörelse som de sista 50 åren löst alla problem med att centralisera mera vilket är omöjligt, för då förlorade man sina rötter och även sitt existensberättigande. Så länge man var medlem i en butik och den butiken enbart syftade till att göra det bra för sina medlemmar, så fungerade Coop.
Återbäringen är bra för medlemmarna speciellt med Coops brandade MC, och vissa butiker går väldigt bra men de har varit väldigt dåliga på att stänga ner eller styra upp de riktigt svaga.
Det finns COOP-butiker som drivs som franchise. Det går betydligt bättre än andra COOP-butiker.
Roligt att Postnord agerar på detta sätt och gnäller på USA
När man själva gjort samma sak för 8 år sen när man inte längre klarade av kinapaketen.
Och hur snabbt det avslöjades att alla andra speditörer kan hantera kinaimporten bättre.
Man kan likna AI-bolagen med flygbolag. Kostar extremt mycket att träna en frontiermodell, vid access via API är de utbytbara till en bättre/billigare konkurrent, det finns små nätverkseffekter i jämförelse till dot.com bolagen samt det kommer mer och mer regleringar som de kommer att behöva ta hänsyn till.
Jag spår att P/E kommer att hamna mellan 5-10 så småningom, antingen långsamt eller våldsamt.
Apropå att jaga extrapriser.
Jag handlar på ICA en gång i veckan. Ett tag växlade jag med att handla på COOP ibland, men vi tröttnade på de dåliga grönsakerna.
Jag handlar i princip alltid på postorder från ICA (via en webbplats). Om det dyker upp extrapriser eller rabatter bland de varor jag normalt handlar så köper jag lite extra av den varan. Jag tror inte att det sparar jättemycket pengar, men det är inte ett dugg jobbigt att jaga extrapriser på det viset.