Börserna går blandat under onsdagsmorgonen i de asiatiska tidszonerna. I USA rasade techbolagen efter att en MIT-rapport påtalat att 95% av alla AI-kunder inte tjänar en krona på generativ AI. Postnord stoppar tillfälligt paket till USA sedan deminimi-gränsen för tullar tagits bort. En varumärkesstrateg sågar krisande högpriskedjan Coop.
Stockholmsbörsen steg ordentligt igår med +1.30% för OMXS30 och +1.35% för OMXSPI. Dollarn har stärkts till 9:61 SEK trots lägre räntor, troligtvis kopplat till fallande börser i USA och därmed att pengar rusar till dollarn, och euron är stabil på 11:18 SEK. Guldet är också stabilt på 1 026:- SEK per gram. Riksbake väntas lämna den svenska styrräntan oförändrad, då gårdagens penningpolitiska beslut ska publiceras idag 09:30.
I USA föll börserna och S&P-500 backade måttliga -0.59% medan teknikbörsen Nasdaq fick se sitt storbolagsindex Nasdaq 100 gå -1.39%. Samtligan aktier inom techbroligarkernas FANANGST backade, och mest av dem backade Nvidia med -3.50%. Nvidia har som bekant rusat på sin dominans inom tillverkningen av chip till de enorma AI-serverhallarna. Bäst gick Apple med -0.14%, vilket är passande då bolaget helt misslyckats med sina AI-satsningar.
Orsaken bakom är en MIT-rapport som sågar AI-bolagen och konstaterar att 95% av alla organisationer som investerar i generativ AI har fått noll tillbaka. Financial Times citerar:
“95 per cent of organisations are getting zero return […] Just 5 per cent of integrated AI pilots are extracting millions in value, while the vast majority remain stuck with no measurable [profit and loss] impact.”
Rapporten baserar sig på 52 djupintervjuer med företagsledare och analys av över 300 AI-initiativ, samt en enkät bland 153 affärsproffs.
The Register publicerar ett citat från en CIO:
“We’ve seen dozens of demos this year. Maybe one or two are genuinely useful. The rest are wrappers or science projects.”
Kärnan i rapporten är att kundbolagen tjänar inga pengar på AI.
Detta är förstås rätt logiskt. Det blir inte fler kunder för de som implementerar AI. Jag kan ta mig själv som exempel med den här bloggen. Jag använder AI-sökmotorn Perplexity för sökningar och översättningar istället för Google. Jag transkriberar tal med MacWhisper. Jag har genererat några bilder med AI för skojs skull. Inget av detta har påverkat bloggens intäkter, då antalet läsare inte förändras.
AI är bara ett verktyg – det skapar inte fler kunder och fler affärer. Eftersom AI-kunderna inte sett ökade intäkter eller vinster verkar alltså inte ens besparingar av att man kan sparka folk eller inte anställa fler ha påverkat slutresultatet.
The Register skriver:
“While about 50 percent of AI budgets get allocated to marketing and sales, the report authors suggest that corporate investment instead should flow toward activities generating meaningful business results. This includes lead qualification and customer retention on the front end and, in the elimination of business process outsourcing, ad agency spending, and financial service risk checking on the back end.”
Börserna i de asiatiska tidszonerns skakar av sig den amerikanska AI-frossan och går blandat. ASX 200 stiger +0.33%, Hang Seng är knappt ner med -0.04%, KOSPI går -0.74% och Straits Times går +0.25%.
För egen del har AI-frossan låg påverkan då jag kraftigt minskat de så kallade Globalfonderna, som primärt är USA-bolag och primärt av dem är amerikanska techjättar. Resten av världen tuggar vidare. Finns inte direkt några stora AI-bolag på Stockholmsbörsen heller även om småsparare säkert hypat några enskilda aktier med mer eller mindre krystad argumentation.
PostNord stoppar tillfälligt paket till USA och Puerto Rico enligt ett pressmeddelande, så läsare i USA som ibland beställer böcker från mig får vänta – de svenska Internetbokhandlarna vägrar pga momsregler och liknande skicka böcker till USA. Orsaken är att de minimis-undantaget för små försändelser tagits bort av USA och allt stort som smått ska förtullas.
Det är transportören som ska se till att tullen är betald, dvs exempelvis PostNord, så det ser ut som att tullarna betalas från utlandet, men som exportör lägger man förstås på tullarna och administrationskostnaderna på priset som faktureras amerikansk importör som är den som i slutändan får betala och till sist den amerikanske konsumenten.
Vad tullar på en bok blir har jag ingen aning om. PostNords tjänster för försändelser utomlands brukar dock vara rätt bra så det får tiden utvisa, men man får väl gissa på någon hundralapp i fast kostnad till PostNord och sedan någon procentsats. När det gäller import från USA till Sverige är dock FedEx överlägsen – där levereras paketet direkt, bara efter någon dag från köp i USA, och så får man betala importtullarna i efterhand. PostNord håller som bekant på paketen och tar en sjuk fast avgift för besväret.
Varumärkesstrategen Håkan Olofsson sågar högpriskedjan Coop i ursprungligen en artikel hos branschtidningen Resumé, men nu i ett referat hos SvD, vars betalvägg jag kan komma igenom via Omni. Han konstaterar att hans lokala Coopbutik på Södermalm saknar kopplingar till verkligheten och satsar på färdiglagade rätter mitt i en livlös del av Södermalm utan dagbefolkning, och har öppnat ett café mitt i butiken där man inte har tillgång till fönster.
Men Coops största problem är enligt Olofsson priserna som skrämmer bort kunderna:
“Coop har konsekvent predikat sina budskap om medlemskap och hållbarhet. Deras medlemmar vet antagligen mer om detta än några andra, och ändå handlar de någon annanstans.”
Enligt Matpriskollen så har cooperativa (socialistiska) Coop högre priser än de elaka kapitalisterna bakom ICA, Willys/Hemköp/Tempo och rent av högre än City Gross. Med fingertoppskänsla förnekar Coop Sveriges VD det hela och menar att “jag tror att våra lojala kunde roch medlemmar har en bättre uppfattning av våra priser än vad dessa undersöknignar visar”.
Olofsson sågar dock att orka hålla på att jaga extrapriser:
“Det är jobbigt att jaga extrapriser. Många handlar mat i luckan mellan jobb och nästa aktivitet, och vill bara ha schyssta ordinarie priser i affären.”
Ska man jaga extrapriser kan man ju lika gärna göra det i en annan butik.
Olofsson avrundar med att i slutändan är den avgörande faktor priset på mat. Och där är alltså Coop en högpriskedja.
Frågan blir snarast hur länge Coop överlever. Coop Sverige AB gjorde en förlust på 457 MSEK förra året på en omsättning på 36 902 MSEK. Utan ägare (“medlemsägt”) finns det ingen som kan tillföra kapital – ska kunderna utöver att betala de högsta priserna även stoppa in tusenlappar rakt av för att få fortsätta handla?
Nåja, Coop har iaf en styrelse bestånde av 19 personer.
